Aktieöverlåtelser och aktieägarens rättigheter
Av jur. dr GUNNAR FLODHAMMAR
Vem har rätt till utdelning när en aktie säljes dagen efter bolagsstämman? Vem får utöva rösträtt för en aktie som har bytt ägare en vecka före bolagsstämman?
Sådana frågor var måhända inte särskilt intressanta från juridisk synpunkt förr i tiden men läget har blivit ett annat sedan vi fått rättsregler som hänför sig till aktiebolag vars aktiehantering ombesörjes genom ADB.
De juridiska frågorna accentuerades under 1983 när en kraftig ökning av aktiehandeln på Stockholms fondbörs medförde att en mängd databehandlingsfel uppstod. Bland dessa fel märktes att utdelning erlades till fel mottagare.
Aktiebok
Aktiebolag är skyldigt att föra en förteckning över bolagets samtliga aktier och aktieägare: en aktiebok. Aktiebok kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan föras med maskin för automatisk databehandling eller på annat liknande sätt (3: 7 ABL).
I bolagsordningen får bolaget inta förbehåll att den som på fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken skall anses behörig att mottaga utdelning m. m. Sådant förbehåll kallas avstämningsförbehåll och ifrågavarande bolag benämnes avstämningsbolag (3: 8 2 st. ABL).
För avstämningsbolag skall vissa uppgifter fullgöras av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bland dessa uppgifter ingår att föra aktiebok och att utsända aktiebrev, utdelning och emissionsbevis (3:8 3 st. 1,5 ABL).
VPC är ett för ändamålet särskilt bildat bolag vari staten och fondkommissionärerna äger hälften vardera.
När ett bolag har beslutat sig för att bli avstämningsbolag måste samtliga i ABL uppräknade uppgifter för VPC utföras av VPC. Aktiebolaget har således inte möjlighet att låta VPC utföra endast vissa. Men icke desto mindre fullgör VPC sina uppgifter för aktiebolagets räkning.
VPC är syssloman för aktiebolaget. Uppdragsförhållandet är vis-
serligen speciellt eftersom det delvis far sitt innehåll genom särskildalag regler. Vad VPC gör inom ramen för lagbestämmelserna blir bindande för aktiebolaget i fråga. Om VPC skulle göra något fel som innebär skada för någon aktieägare eller för tredje man, kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Skulle felet däremot ha gjorts utom den ram som lagreglerna drar upp, har VPC saknat behörighet. Det följer då av allmänna rättsgrundsatser att VPC blir ansvarigt gentemot den som drabbats av skadan.
Om bolaget får utge skadestånd till någon aktieägare eller tredje man som skadats av fel, som VPC har begått, får bolaget vända sig mot VPC.
I förarbetena till lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering betecknades förhållandet mellan bolaget och VPC som "ett offentligrättsligt uppdragsförhållande"1.
Alla aktiebolag, vars aktier noteras på Stockholms fondbörs, skall vara avstämningsbolag enligt det inregistreringskontrakt som bolagen måste teckna inför börsnoteringen. Dessutom lär flertalet övriga aktiemarknadsbolag vara avstämningsbolag. Vidare finns några andra bolag med avstämningsförbehåll.
Sakrättsliga frågor
Rätten till utdelning tillkommer som huvudregel ägaren till aktien. Möjligheten att överlåta vissa aktieägarrättigheter, t. ex. rätten till utdelning, men inte överlåta all aktierätt är mycket begränsad genom det s. k. splittringsförbudet. Undantag är främst att rätten till utdelning kan tillkomma den till vilken en aktie blivit pantsatt. Likaså kan avkomsträtt till aktie skiljas från annan rätt genom testamente (3: 15 ABL).
Överlåtelse av aktier sker genom avtal och fullbordas genom att aktiebrev överlämnas från säljaren till köparen. Nu är det inte nödvändigt att utfärda aktiebrev. I detta ovanliga fall skall förvärvaren denuntiera aktiebolaget för att få skydd mot säljarens borgenärer.2 Förvärvet skall "genast" införas i aktieboken (3: 7 3 st. ABL).
Vid överlåtelse av aktier i aktiemarknadsbolag, d. v. s. framför allt börsnoterade aktier och OTC-aktier, medverkar som regel kommissionärer på både köpar- och säljarsidan. Affären går då till så attsäljaren samtidigt som han lämnar uppdrag till en säljkommissionär att sälja aktierna också överlämnar aktiebreven med påtecknad överlåtelse. Säljkommissionären är ofta en affärsbank. Det bankkon-
tor som mottagit uppdraget och aktiebreven vidarbefordrar säljordern till bankens representant på fondbörsen. Aktiebreven sänds till en särskild avdelning inom bankens huvudkontor. Säljkommissionären träffar avtal med en annan kommissionär som företräder en köpare.När avslut har skett upprättar kommissionärerna samma dag en avräkningsnota. Avräkningsnotan anger dagen för avslutet och anger också en likviddag, d.v. s. den dag när köparen skall erlägga köpeskillingen och säljaren skall gottskrivas köpeskillingen. Likviddagen infaller på femte bankdagen efter avslutet.
Samma dag som avslutet har skett skickas avräkningsnotan per post till köpare och säljare. Andra dagen efter avslutet lämnar fondavdelningen aktiebreven till VPC som skall omregistrera aktieinnehavet. Detta innebär att de gamla aktiebreven makuleras och nya aktiebrev utfärdas på den nya ägaren. Denna operation utföres på tredje dagen efter avslutet.
Säljkommissionären vet inte vem som är köpare till aktierna. Säljkommissionären vet bara vilken fondmäklare som uppträdde som inköpskommissionär. Varje fondkommissionär far för varje börsdag lämna uppgift till VPC om vilka aktier som denna kommissionär köpt respektive sålt med uppgift om vilken kommissionär som uppträtt på andra sidan. VPC får sedan matcha dessa uppgifter så att nya aktiebrev kan utfärdas på riktigt sätt.
Denna tämligen ingående beskrivning av själva värdepappershanteringen är nödvändig för att kunna bestämma när tradition har skett i sådana fall där detta har betydelse. Sådan betydelse föreligger främst för att avgöra när det sakrättsliga skyddet övergår från säljare till köpare. Eller bättre och mera verklighetsanknutet uttryckt: det gäller att bestämma i vilket ögonblick säljaren (eller hans konkursbo) förlorar möjligheten att disponera över själva saken.
Ett sådant sakrättsskydd tillkommer ett aktiebrev jämlikt 3: 6 ABL.
När i den ovan beskrivna kedjan av händelser har säljaren förlorat rådigheten över aktiebrevet? Den avgörande handlingen kan inte vara när säljaren överlämnar aktiebrev till sin fondkommissionär. Säljaren har då inte träffat något avtal om aktieöverlåtelsen. Men anledning till att säljaren då inte har förlorat rådigheten är också att säljkommissionären handlar för säljarens räkning.
Nästa tänkbara tidpunkt skulle vara när avslut sker på börsen. Men samtidigt härmed inträffar inte något med själva aktiebrevet. Avslutet på börsen utlöser att en avräkningsnota upprättas och sänds till säljaren från säljkommissionären. Vidare produceras en datalista som ger upphov till att aktiebrevet — tillsammans med en mängd andra aktiebrev — överlämnas från säljkommissionären till VPC.
Inte förrän säljkommissionären har lämnat själva aktiebrevet till VPC, har aktiebrevet kommit ur säljarens rådighetssfär. Om säljaren rent faktiskt inte kan komma åt aktiebrevet sedan det har blivit föremål för avslut, beror detta på säljarens uppdrag till sin säljkommissionär.
Analysen av vem som skall anses vara ägare till en aktie i ett givet ögonblick ställer sig annorlunda i sådana fall då tradition inte har avgörande betydelse. Detta handlar i synnerhet om de fall där aktier nedlagts i öppen depå hos banker. Ett sådant avtal innebär att aktieägaren överlämnar aktiebrev till banken med instruktion om att aktierna skall förvaltarregistreras enligt 3: 10 2 st. ABL. Banken kan då få ett aktiebrev för samtliga förvaltarregistrerade aktier av ett visst slag. Aktieägaren har ett generiskt bestämt anspråk på att få ut ett visst antal aktier av ett visst slag från banken.
På rättsförhållandet mellan banken och aktieägaren blir bl. a. lagen (1944: 181) om redovisningsmedel och lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper tillämpliga.
Om en aktieöverlåtelse sker mellan två deponenter hos samma bank behövs inte någon hantering av fysiska aktiebrev. I stället sker registreringsåtgärder inom banken internt. När registrering har skett, har rätten att kräva redovisning av just dessa aktier övergått från en av bankens deponenter till en annan. Den exakta tidpunkten skulle kunna bli intressant i ett fall där en överlåtelse skulle ha kunnat göras men av tekniska skäl rent faktiskt inte har blivit genomförd hos banken. Under dröjsmålet hinner ena parten försättas i konkurs och konkursboet skulle vilja hindra transaktionen i fråga. En fullständig analys av en sådan situation kräver tolkning av de avtal som uttryckligen och konkludent har träffats mellan de aktuella parterna. Jag avstår från att här genomföra någon abstrakt analys av denna speciella situation.
Analysen hittills har haft avseende på det sakrättsliga skyddet för aktien.
Rätten till utdelning
Beträffande utdelningen föreskriver 19 § köplagen, att köp av aktie skall anses omfatta den utdelning, som vid köpet ännu ej förfallit till betalning. Den avgörande tidpunkten här är "köpet". Härmed förstås köpeavtalet och inte traditionen.3
När förfaller utdelning till betalning? I avstämningsbolag inträffar detta avstämningsdagen (12: 3 3 st. ABL). Avstämningsdagen in-
träffar på den dag som bolagsstämman beslutar och bestäms normalt till tredje bankdagen efter bolagsstämman.
Vad gäller nu om rätten till utdelning på en börsnoterad aktie som överlåts genom medverkan av fondkommissionärer om avslutet gjordes dagen efter bolagsstämman?
Enligt aktiebolagslagen har utdelningen ännu inte förfallit till betalning. Enligt köplagen tillkommer denna utdelning då köparen.
Emellertid noteras kurserna på Stockholms fondbörs inklusive utdelning till och med dagen för bolagsstämman och exklusive utdelning från och med dagen efter bolagsstämman. Detta faktiska förhållande har sådan stadga att det måste uppfattas som en branschsedvänja. Med hänsyn till att köplagens regel är dispositiv gäller då att vid överlåtelse av börsnoterade aktier genom fondbörsen säljaren har rätten till utdelning när avslut sker dagen efter bolagsstämman.
En komplikation i sammanhanget är att ordningsreglerna för fondbörsen4 föreskriver att noterad kurs på aktie omfattar den utdelning som vid avslutet inte förfallit till betalning. Noteringarna sker rent faktiskt inte i överensstämmelse med ordningsreglerna på denna punkt. Enligt uppgift är den gängse uppfattningen både bland börsombud och börsfunktionärer att utdelning tillkommer köparen vid avslut från och med dagen för bolagsstämman. Den allmänna meningen inom branschen är att den som är ägare till en aktie bolagsstämmodagen har rätten till utdelning. Denna uppfattning tillsammans med det faktiska handlandet vid uppropet medför att köparen skall erhålla utdelning vid avslut bolagsstämmodagen och att säljaren har rätt till utdelning vid avslut därefter till och med avstämningsdagen.
11 § av ordningsreglerna för fondbörsen borde sålunda inte hänföra sig till utdelning som "vid avslutet inte förfallit till betalning" utan till utdelning som vid avslutet blivit beslutad.
Om köp av aktie i avstämningsbolag sker utan medverkan av fondkommissionärer är det dock inte utan vidare givet att sedvänja på Stockholms fondbörs får den betydelse som angivits ovan. Enligt min uppfattning får man bedöma samtliga omständigheter i det enskilda fallet. En faktor som därvid kan få särskild betydelse är den avtalade kursen jämförd med de kurser som noterats på fondbörsen.5 Om ett avtal om aktieköp direkt mellan köpare och säljare skett till samma kurs som noterats denna dag på fondbörsen bör detta vara ett stöd för
att parterna avsett att utdelning skulle tillfalla den av parterna som skulle ha erhållit utdelningen om affären skett genom förmedling av fondkommissionär över Stockholms fondbörs.
Den fråga som jag hittills uppehållit mig vid är vem som är berättigad att erhålla utdelning. En annan fråga är till vem aktiebolaget med befriande verkan kan utbetala utdelning. Om detta ges en regel i 12: 33 st. ABL av innebörd att den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckning (över panthavare m. fl.) enligt 3: 12 ABL skall anses behörig att mottaga utdelningen. Skulle han trots registreringen inte vara berättigad vid mottagandet gäller enligt 12: 3 3 st. och 4: 3 3 st. att bolaget eller VPC anses ha fullgjort sina skyldigheter om de ej åsidosatt skälig aktsamhet.
Registrering sker normalt hos VPC tredje dagen efter avslut. Avstämningsdag är normalt tredje dagen efter bolagsstämman. Avslut som sker dagen för bolagstämman registreras alltså normalt hos VPC på avstämningsdagen. Utdelningen dirigeras därigenom till köparen. Detta stämmer också med vad han normalt ansett sig köpa genom börsen.
Det jag anfört i fråga om rätten till utdelning avser endast avstämningsbolag. I bolag med konventionell aktiehantering med utdelningskuponger blir problemen annorlunda. Rätten till utdelning motsvaras då av en utdelningskupong. Innehavaren av kupongen är berättigad att lyfta utdelningen (24 § skuldebrevslagen). Sedan utdelningen har beslutats skall reglerna om innehavareskuldebrev tillämpas på kupongen.
Det är inte nödvändigt att ett aktiebolag utfärdar aktiebrev. Såvitt jag vet är det dock högst ovanligt att så inte sker. I sådana fal får traditionen av aktiebrev ersättas av denuntiation hos bolaget.6
Rösträtt i avstämningsbolagen
I aktiebolagsutredningens förslag till aktiebolagslag föreslogs beträffande rätten för aktieägare att delta i bolagsstämman att föranmälan skulle kunna föreskrivas i bolagsordningen.7 Anmälningstiden skulle få utlöpa högst 5 dagar före stämman. Anledningen härtill var att underlätta upprättande av röstlängd i aktiebolag med många aktieägare.
I samma lagrum föreslogs att bolagsordningen skulle kunna få föreskriva att nya aktieägare inte skulle få utöva rösträtt förrän efter 3 månader. Motivet till denna föreskrift var att försvåra kupper. Detta
sistnämnda förslag kritiserades under remissbehandlingen och upptogs inte i propositionen.9
I det nu beskrivna lagrummet föreslogs också följande beträffande aktieägare i avstämningsbolag:
"I avstämningsbolag tillkommer rätt att deltaga i bolagsstämma icke aktieägare som senare än tio dagar före bolagsstämman anmält sig för att införas i aktieboken."
Denna regel motiverades av att VPC måste ha visst rådrum för att framställa en korrekt aktiebok till bolagsstämman. Detta rådrum hade i lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering bestämts till 10 dagar.
Dessförinnan gällde att två förutsättningar måste föreligga för att en person skulle få utöva rösträtt på bolagsstämma:
— dels skulle personen materiellt vara aktieägare;
— dels måste vederbörande vara införd i aktieboken.
Den som ägt en aktie men avhänt sig den får inte delta i bolagsstämman, även om han fortfarande i aktieboken står som ägare till aktien. Och den som äger aktie men inte är vederbörligen legitimerad får inte heller delta i stämman.10
Nu förordade departementschefen att i avstämningsbolag rätten att deltaga i bolagsstämma skulle tillkomma den som upptagits som aktieägare i sådan utskrift av aktieboken som avses i 3 kap. 13 § andra stycket. Denna utskrift skall avse förhållandena tio dagar före stämman. "Det betyder bl. a. att den som köper en aktie, exempelvis en vecka före stämman, inte får möjlighet att delta i stämman. Dessutom betyder det att i ett sådant fall den förutvarande aktieägaren har möjlighet att delta i stämman. På den punkten görs alltså ett av praktiska skäl betingat undantag från huvudregeln att endast aktieägare har rätt att delta i bolagsstämma."11
Bestämmelsen i nu gällande aktiebolagslag lyder: "I avstämningsbolag tillkommer rätten att deltaga i bolagsstämmaden som upptagits som aktieägare i sådan utskrift av aktieboken som avses i 3 kap. 13 § andra stycket".
Mot bakgrund av nyss återgivna motivuttalande framstår det som klart att rösträtten i avstämningsbolag inte tillkommer aktieägare i och för sig utan den som rätteligen upptagits som aktieägare i den aktiebok som avser förhållandena tio dagar före bolagsstämman.
I kommentaren till 9: 1 ABL anför Kedner-Roos12 att departementschefens uppgift att den som förvärvat en aktie senare än 10
dagar före stämman saknar möjlighet att deltaga i stämman är riktig. Däremot är det enligt kommentaren inte alls någon nödvändig följd av regeln att den, som är upptagen som aktieägare på VPC:s lista men före stämman sålt sin aktie, skall kunna utöva rösträtt på stämman. Detta lagkommentarens påpekande är självfallet också riktigt. Den regel som departementschefen föreslår torde dock kunna sägas innebära en lämplig lösning av ett praktiskt problem. Även om den inte ären nödvändig följd av förutsättningarna strider regeln inte heller mot andra regler.
Departementschefens uppfattning är alltså att rösträtt tillkommer envar som rätteligen upptagits i den aktiebok som avser förhållandena tio dagar före bolagsstämman. Kommentaren vill dessutom som förutsättning för rösträtt uppställa krav på att den som upptagits i aktieboken också verkligen är aktieägare.
Finns det då några viktiga skäl för att förhållandena just dagen för bolagsstämman skall vara avgörande och inte någon annan dag i nära anslutning till bolagsstämman? Frågan har bara praktisk betydelsen är aktier byter ägare under veckorna närmast före bolagsstämman. För att kunna bedöma de praktiska konsekvenserna får man betrakta olika typer av aktier.
Aktier i fåmansbolag byter sällan ägare. När aktieöverlåtelser sker omfattar de sannolikt ofta en väsentlig del av samtliga aktier. Om överlåtelsen sker vid tiden kring bolagsstämman lär parterna inte sällan avtala om hur rösträtt skall utövas.
Ett sådant rösträttsavtal har visserligen inte rättsverkan gentemot bolaget på så sätt att ett brott mot avtalet skulle kunna utgöra grund för klander av bolagsstämmobeslut. Men avtalet tillmätes betydelse parterna emellan och brott mot ett sådant avtal kan grunda rätt tillskadestånd.13
Aktier i marknadsbolag kan byta ägare ofta. Vissa aktier kanske byter ägare varje vecka. För dessa korttidsspekulanter bör det vara av ringa intresse att utöva rösträtt. Det bör åtminstone vara likgiltigt om rösträtten tillkommer den spekulant som råkar vara ägare dagen för bolagsstämman eller den som råkar vara ägare tio dagar före bolagsstämman. I samband med maktstrider i marknadsbolag kan det vara av betydelse vilken dag som är avgörande. Men även för denna kategori av kapitalplacerare bör det vara likgiltigt om den avgörande dagen är dagen för bolagsstämman eller tio dagar före bolagsstämman, bara det står klart för alla berörda vilken rättsregel som gäller.
Jag har svårt att föreställa mig någon aktieägarekategori för vilken det typiskt sett är väsentligt om den avgörande dagen är den ena eller den andra av de här diskuterade.
Kommentaren till ABL förordar den regeln att när en legitimerad aktieägare avyttrat sina aktier han bör förlora rösträtten.14 Enligt kommentaren saknas skäl för en avvikelse från denna regel som gäller andra bolag än avstämningsbolag, eftersom svårigheterna att upptäcka en dylik avyttring är lika stora i avstämningsbolag som i andra bolag. Detta må så vara. Tanken bakom detta argument måste vara att det är eftersträvansvärt med rättsregler som stämmer med verkligheten. Har man den regeln att rösträtt tillkommer den som är ägare dagen för bolagsstämman bör bevissvårigheter eller svårigheter att upptäcka avyttringar inte tillåtas modifiera rättsregeln.
Men om det finns andra skäl som talar för att ändra rättsregeln bör detta ändå övervägas. Man skulle kunna tänka sig att ha en regel om rösträtt i avstämningsbolag och en annan regel om rösträtten i övriga bolag. Det är visserligen inte idealiskt med olika rösträttsregler för de två bolagstyperna men några praktiska olägenheter med en sådan ordning är svårt att inse.
Det viktigaste är utan minsta tvekan att rättsregeln är klar så att alla vet vad de har att rätta sig efter.
En självklar överordnad regel om man tillmäter den formella legitimationen större betydelse än hittills, är att den som blivit införd i aktieboken obehörigen, t. ex. efter att ha kommit över en aktie genom brottsligt förfarande, inte skall ha rösträtt.15
Jag kan se flera fördelar med en regel av innebörd att frågor om rösträtt slutligt bestäms av förhållandena tio dagar före bolagsstämman. Det blir lättare att upprätta röstlängd och eljest förbereda bolagsstämman om bolagsstämmoaktieboken fastslås vara avgörande. Det behövs en viss tid för att framställa aktieboken i ett bolag med många aktieägare, vilket regelmässigt är fallet med avstämningsbolag.
Nackdelarna med olika regler om rösträtt för avstämningsbolag och andra bolag anser jag vara försumbara.
Av dessa skäl anser jag, att den särskilda regel för avstämningsbolag som departementschefen i sitt apostroferade uttalande angett som gällande rätt, också är en lämplig regel.
Sammanfattning
I avstämningsbolag kan ett aktiebolag med befriande verkan betala utdelning till den som är upptagen som aktieägare i aktieboken avstämningsdagen.
Den materiella rätten till utdelning i avstämningsbolag tillkommer den som är ägare till aktien dagen för bolagsstämma. Undantag är möjliga i det fall att en aktie bytt ägare utan medverkan av fondkommissionär dagarna närmast kring bolagsstämman.
I kupongbolag tillkommer rätten till utdelning den som är rätt innehavare av utdelningskupong.
I aktiebolag utan aktiebrev tillkommer rätten till utdelning den som är ägare när utdelningen förfaller till betalning.
Rösträtt i avstämningsbolag bör tillkomma den aktieägare som rätteligen upptagits i den aktiebok som upprättats tio dagar före stämman och som tillika är aktieägare. I andra aktiebolag tillkommer rösträtten den som är ägare och som har registrerats som sådan i aktieboken.