REMBURSREGLERNA 1983 med kommentar av P-G Persson och Jan Ramberg. Stockholm 1985, 200 sidor.

 

Den senaste revisionen av rembursreglerna (Uniform Customs and Practice for Documentary Credits — UCP) daterar sig till 1983 och trädde i kraft l oktober 1984. Denna revision genomfördes mindre än 10 år efter den tidigare revisionen (UCP 1974).1
    Internationella Handelskammaren (ICC) har i anslutning till revisionen utgivit skriften "Documentary credits — UCP 1974/1983 revisions compared and explained". I denna poängteras skillnaderna mellan de båda versionerna på ett utmärkt sätt. Den svenska nationalkommittén av ICC har nu låtit utge Rembursreglerna 1983 med kommentar av P-G Persson och Jan Ramberg med samma syfte.
    Boken inleds med 15 sidor som behandlar rembursens huvudfunktioner och den typiska remburstransaktionens karaktäristika. Här understryks det funktionella sambandet mellan köpavtalet, transportavtalet och remburstransaktionen. I inledningen berörs också vissa viktiga huvudprinciper, bl. a. det starka kravet på att de dokument som presenteras till banken svarar mot bestämmelserna i rembursen samt bankens granskningsskyldighet. I inledningen lämnas också en översikt över de huvudsakliga förändringarna i 1983 års UCP jämfört med UCP 74.
    UCP 83 innehåller sammanlagt 55 artiklar under 6 huvudrubriker: A. Allmänna bestämmelser och definitioner (art 1—6), B. Rembursslag och avisering (7—14), C. Förpliktelser och ansvar (15 — 21), D. Dokument (22 —42), E. Diverse bestämmelser (43 — 53) samt F. Överlåtelse (54—55).
    Rembursreglerna har i sin nya tappning genomgått en ansiktslyftning som inneburit språkliga förändringar, systematiska förändringar och materiella förändringar. Förändringarna har genomgående varit påkallade, och UCP 84 har onekligen fått en mera konsistent uppbyggnad än sina föregångare.
    De största materiella förändringarna återfinns i reglerna om transportdokumenten, där UCP 83 (i första hand art. 25 och 26) anpassats till moderna dokumentrutiner. Det traditionella sjötransportdokumentet, konossementet, har fått en minskad användning på de stora linjerutterna till förmån för substitutdokument (fraktsedlar, waybills osv) och datorbaserade rutiner. Denna utveckling har skildrats i olika sammanhang.2 Denna utveckling speglas också i UCP 83, som inte längre arbetar med basförutsättningen, att det traditionella konossementet är det normala i samband med oceantransporter. Tvärtom är utgångspunkten numera ett mera "neutralt" transportdokument. Tyngdpunkten i kommentaren finns här, och författarnas stora erfarenhet av internationellt arbete med avseende på dokumenthanteringen ger framställningen en viss bredd trots koncentrationen.

 

1 En kort översikt över UCP 83 lämnas av Gorton i Svensk Juristtidning 1984 s. 347 ff.

2 Se exempelvis Grönfors, Cargo key receipt and transport documental replacement (Sjörättsföreningens i Göteborg skrifter 63) med ref. 

362 Anm. av P-G Persson och Jan Ramberg: Remburgsreglerna 1983    Mera i forbigående nämns rembursens "släktskap" med bankgarantin och bakgrunden till och konsekvensen av att UCP 83 numera även uttryckligen omfattar den s. k. standby-rembursen.
    I anslutning till art. 15—17 kommenteras bestämmelserna om bankernas granskningsskyldighet ("strict compliance") och frågan om bankens ansvar för dokumentens äkthet. Detta är ett område, som varit föremål för betydande uppmärksamhet i olika länder under den senaste tioårsperioden, både vad avser litteratur och rättspraxis.3
    Kommentarer saknas helt till art. 54 och 55. Det komplicerade området om överlåtelse av remburs resp. överlåtelse av rembursbeloppet skulle ha mått väl av några randanmärkningar.
    Kommentaren kräver för sin användning viss kännedom om remburstransaktionen. Av bokens 200 sidor utgörs 80 av den svenska texten till UCP 74 resp. UCP 83 inkl. kommentarer. De övriga 120 sidorna innehåller UCP:s svenska, franska och engelska text samt 40 sidor illustrativa dokument. Tyvärr saknas hänvisning till litteratur och i stort sett också belysande exempel i form av ex. rättsfall.
    Oavsett de önskemål som en läsare kan ha om att erhålla ytterligare material, fördjupningar, utvidgningar etc. förtjänar förf. all uppskattning för det arbete de nedlagt på att sammanställa värdefullt åskådningsmaterial som kan ge en bättre förståelse för hur rembursarrangemanget fungerar. Härutöver utpekar förf. en del problemställningar som kan förekomma inom detta rättsområde.
 

Lars Gorton