MIKAEL HOLMSTRÖM & TOM Von SIVERS. USA:s exportkontroll: tekniken som vapen. Ny teknik. Ingenjörsförlaget 1985. 176 s.

 

ANDERS FARNELL, TELL HERMANSON, KENT JONSSON, INGVAR PETZÄLL, MATS RINGBORG. USA:s exportkontroll - en översikt. Industriförbundets förlag 1985. 75 s.

 

Det är inte ofta man har anledning att i en juridisk tidskrift presentera en bok som varken skrivits av eller för jurister och som inte heller huvudsakligen handlar om rättsliga frågor i sedvanlig snäv bemärkelse. Två reportrar på tidningen NY TEKNIK, Mikael Holmström och Tom von Sivers, har emellertid med hjälp av det som brukar kallas "undersökande journalistik" behandlat ett ämne vilket torde vara av intresse för alla jurister med beröring med den internationella handeln. De amerikanska exportkontrollbestämmelserna är visserligen inget nytt fenomen, men deras betydelse har för svenskt vidkommande drastiskt ökat under de senaste åren. Detta beror på bl. a. att de successivt har skärpts och att vårt beroende av amerikansk teknologi idag är av en omfattning som ingen före dataålderns inmarsch ens kunde drömma om.
    De amerikanska exportkontrollbestämmelserna, huvudsakligen avsedda att hindra teknologiexport till Ost, är synnerligen långtgående. De begränsar sig ingalunda till militär teknologi, utan täcker även t. ex. elektroniska komponenter för civilt bruk. Av särskilt stor betydelse är att bestämmelserna reglerar icke blott export från USA utan också den amerikanska teknologins fortsatta öde såsom vidareexport. Svenska företag, vilkas produkter innehåller amerikanska komponenter eller har tillverkats med hjälp av amerikansk teknik, tvingas att för sin egen export söka amerikanska exportlicenser, vilka ingalunda är en ren formalitet. Sanktionerna är hårda (Datasaab fick 1984 böta 3 120 000 dollar för att i sina affärer med Sovjet ha brutit mot reglerna), men den allvarligaste påföljden är svartlistning innebärande att det syndande företaget inte längre får tillgång till amerikansk teknologi. Reglerna är krångliga och svårtolkade och licenskravet kan, även om licens beviljas, medföra sådan tidsförlust att den påtänkta affären går i stöpet.
    Å andra sidan utnyttjas situationen av mindre nogräknade affärsmän vilka medelst smuggling o. d. snabbt kan tjäna stora pengar på öststaternas teknologitörst. Sverige som stat befinner sig här i ett prekärt läge. Vår alliansfrihet gör att vi inte deltar i COCOM, d. v. s. västländernas organiserade samarbete på exportkontrollområdet. Samtidigt är det för svenskt vidkommande livsviktigt att upprätthålla USA:s förtroende för att Sverige inte är en "lucka i muren".

 

364 Anm. av Mikael Holmström & Tom von Sivers: USA:s exportkontroll    Den nyligen utfärdade forordningen (1986:89) om förbud mot viss utförsel har författarna inte kunnat beakta i sin år 1985 utkomna bok. Förordningen gör det numera möjligt att ingripa mot otillbörlig teknologiutförsel, utan att man behöver tillgripa mycket extensiva tolkningar av begreppet "krigsmateriel" (jfr den notoriska containeraffären för ett par år sedan). Redan 1982 uppdrog regeringen för övrigt åt Försvarets materielverk att utarbeta och administrera ett arrangemang där verket efter vederbörlig kontroll på svenskt företags ansökan utfärdar ett engelskspråkigt intyg om att företaget äger sådant förstärkt säkerhetsskydd som är en förutsättning för att få köpa amerikansk teknologi av vissa slag.
    De två journalisternas arbete har resulterat i en spännande bok i bästa reporterstil, med rikligt bildmaterial och slagkraftigt språk, där de går igenom bl. a. den amerikanska regleringens bakgrund, dess huvudsakliga innebörd, de välkända Datasaab- och containeraffärerna, de amerikanska exportkontrollmyndigheternas syn på Sverige och svenska reaktioner därpå. Författarna redogör för en rad intressanta intervjuer gjorda på båda sidorna av Atlanten med beslutsfattare och befattningshavare på olika nivåer. Boken kan varmt rekommenderas åt allajurister som vid läsning vill kombinera nytta med nöje.
    I sistnämnda avseende utgör det andra här recenserade arbetet en betydligt tråkigare läsning. Det har ju inte heller skrivits av journalister utan av ett antal tjänstemän hos staten resp. näringslivet: en direktör hos Industriförbundet, ett ambassadråd, en direktör hos Stockholms handelskammare, en teknisk attaché och en kanslichef hos Försvarets materielverk. Innehållet har däremot blivit desto nyttigare för de svenska företag som berörs eller riskerar att beröras av de amerikanska bestämmelserna. Boken ger en översikt bl. a.om de nya skärpta reglerna av 1985, om licensförfarandet och om Försvarets materielverks omnämnda verksamhet som utfärdare av intyg. Det är uppenbart att det svenska näringslivet behöver dylik handledning. Det får ej glömmas att även svenska småföretag utan egen juridisk expertis kan drabbas av bestämmelserna. Här bör också nämnas att Stockholms handelskammare ger intensiva endagskurser i ämnet.
    De två böckerna har ett gemensamt drag. De försöker inte moralisera om den amerikanska exportkontrollen. Inte heller diskuterar de huruvida denna kontroll, resp. dess långtgående extra territoriella tillämpning från de amerikanska myndigheternas sida, kan förenas med folkrättens krav. Dessa spörsmål är säkerligen värda att analyseras, men ur svensk synvinkel är det nog klokast att betrakta det amerikanska kontrollsystemet som ett faktum vi måste lära oss att leva med. Man måste hålla med Holmström och von Sivers när desamman fattar det svenska dilemmat på följande sätt: "USA behöver inte nödvändigtvis Sverige — men Sverige behöver USA och dess teknik".
 

Michael Bogdan