SCANDINAVIAN STUDIES IN LAW 1984. Vol. 28. Edited by Anders Victorin, Sthlm 1984. Almqvist & Wiksell, 203 s.

 

Det råder inga tvivel om att nordisk rätt ofta skulle tilldraga sig större internationell uppmärksamhet, om inte språkbarriären lade hinder i vägen. För att överkomma detta hinder är det önskvärt att information om nordisk

 

Litteraturnotiser 365rätt görs tillgänglig på något av de stora världsspråken. Det finns behov av översättning av viktiga lagtexter, men även kortfattade presentationer och analyser av nordisk rätt på olika områden kan bidraga till att motverka den nordiska rättens isolering.
    Från denna synpunkt har Scandinavian Studies in Law en viktig funktion att fylla, och det är glädjande att den årliga utgivningen av denna publikation fortsätter.
    I den tjugoåttonde volymen, som utkom 1984, finns flera artiklar som ger god information om nordisk rätt. I den inledande artikeln behandlar Johs. Andenæs på ett intressant och klargörande sätt rattfyllerilagstiftningen i de nordiska länderna. Viktiga delar av dansk konsumenträtt behandlas i en artikel av Palle Bo Madsen, medan Tore Modeen i sitt bidrag redogör för de rättsmedel och sanktioner som föreligger enligt finländsk rätt, när en patient har utsatts för felaktig behandling av läkare eller annan medicinsk personal. Den mest omfattande artikeln i denna årgång är skriven av Bernhard Gomard och gäller ett skadeståndsrättsligt ämne, nämligen styrelseledamöters skadeståndsansvar i nordisk rätt.
    Ett par av artiklarna är av mera allmän komparativrättslig natur. Det gäller den artikel vari Ronnie Eklund — med utgångspunkt i en rad olika rättssystem — skisserar flera olika modeller för hur anställningsförhållandena i ett företag kan påverkas av att företaget överlåtes till en ny ägare. Även PerEdvin Wallén har en bred komparativ bakgrund när han behandlar frågan om bedrägeri genom utnyttjande av annans villfarelse.
    Till den allmänna rättslärans domäner hör två av artiklarna: Ahti Saarenpääs analys av domstolsavgöranden som rättskällor och Tore Strömbergs framställning av kompetensnormer i nordisk rättsvetenskap. Det enda rättshistoriska bidraget är av Ditlev Tamm och anknyter till den Danske Lovs 300-årsjubileum. I hans artikel lämnas en karakteristik av detta lagverk och dess ideologiska bakgrund.
    Som framgår av denna kortfattade redogörelse, utgör den tjugoåttonde volymen av Scandinavian Studies in Law ett intressant och värdefullt tillägg till den långa raden av tidigare utgivna volymer i denna skriftserie. Utländska jurister som vill tränga in i nordisk rätt och rättsvetenskap får härigenom nytt material till sitt förfogande. Särskilt intresse torde de artiklar kunna påräkna, som presenterar någon viss lagstiftning eller något visst rättsområde, och man kan hoppas att flera artiklar av denna typ kommer att påträffas i kommande volymer.
 

H. D-s