Tomträttsavgälderna
I SvJT 1985 s. 602, har Bror Rittri kommenterat mitt debattinlägg om tomträttsavgälder för småhus i SvJT 1985 s. 65 ff.
    Rittris kommentarer ägnas huvudsakligen åt en jämförelse med bostadsarrende. Jag avstår från att här beröra denna fråga.
    I inledningen av inlägget tar Rittri upp frågan om värdeutvecklingen för obebyggd tomtmark räknat per m2 enligt SCB:s statistik. Diagrammet enligt figur 1 nedan återges.

 

Figure 1

 

8 Se not 4.

 

388 Ingvar Fridell    Emellertid är värdeutvecklingen en helt annan om den i stället uttrycks per tomt, se figur 2. I stället för en ökning med nära 90 % mellan 1981 och 1983 är den, om den uttrycks per tomt, endast någon enda procent. Beroende på vad man föredrar att anknyta till kan alltså helt skilda slutsatser dras.

 

Figur 2

Procentuell prisutveckling på tomter för småhus med 1981 som basår. Hela riket

 

    Som jag anfört i mitt tidigare debattinlägg har emellertid ingendera av dessa värdeserier längre någon relevans vid beräkningar av avgäldsunderlaget. Prisutvecklingen för obebyggd tomtmark är till stor del avhängig av kommunens kostnader för att fa fram bebyggbar mark. Dessa kostnader har, liksom byggnadskostnaderna, under senare år ökat kraftigt sammanhängandemed den allmänna kostnadsutvecklingen. Att det gått att bygga och sälja småhus med dessa kraftigt ökade kostnader och priser sammanhänger med de stora subventioner i form av räntebidrag som utgår vid statlig belåning av nya småhus.
    För tomträttsfastigheterna finns vid omreglering av avgälderna inte längre några sådana räntebidrag som begränsar ökningen av boendekostnaderna och höjer värdet. Detta förhållande och utvecklingen i övrigt har medfört kraftigt ökade boendekostnader och — till följd härav — en värdeutvecklingsom innebär endast obetydligt höjda värden sedan 1979 i genomsnitt. En jämförelse mellan produktionskostnadsutvecklingen sedan 1979 för nya småhus och värdeutvecklingen för begagnade småhus under samma tid framgår av figur 3.
    Inom det sedan 1979 endast obetydligt höjda värdet skall rymmas både ett byggnadsvärde, som rimligen bör ha ökat betydligt sedan 1979 beroende på byggnadskostnadsutvecklingen, och ett markvärde. Detta senare, som skall läggas till grund för beräkningen av avgäldsunderlaget, bör rimligen snarast vara mindre än det var 1979.
    Det anförda leder till slutsatsen att markvärdet vid avgäldsregleringen i varje fall inte bör vara högre än 1979, som var värdeåret för fastighetstaxeringen. Markvärdet bör alltså högst sättas till marktaxeringsvärdet ökat med en tredjedel. Från detta markvärde skall avdrag göras för värdet av åtgärder som tomträttshavarna själva utfört eller bekostat.
 

Ingvar Fridell

 

Tomträttsavgälderna 389Figur 3. Kostnads- och prisutveckling för småhus Tusen kronor