En kanadensisk lagberedning
Inledning
1978 var jag gästforskare vid The Department of Criminology vid University of Ottawa i Kanada, där jag huvudsakligen studerade kanadensisk straffprocessrätt.¹ En av de myndigheter där jag därunder gjorde studiebesök var The Law Reform Commission of Canada, som är ett slags permanent lagberedning för i första hand straffrätt och straffprocessrätt. Jag fick en hel del värdefullt material därifrån, och genom att jag står på dess utsändningslista får jag kontinuerligt publikationer av intresse därifrån.
    Det första uppslaget till kommissionen var ett förslag vid det kanadensiska advokatsamfundets årsmöte 1966 om att inrätta ett permanent organ för att reformera den federala kanadensiska lagstiftningen. 1966 — 68 framlades motioner därom i parlamentet, och 1968 accepterade den dåvarande justitieministern John N. Turner i princip förslaget. 1970 framlade han en proposition "An Act to establish a commission for the reform of the laws of Canada", och samma år antogs den av parlamentet. Den 1 juni 1971 trädde lagen i kraft under namnet The Law Reform Commission Act. Kommissionens uppdrag är att kontinuerligt revidera Kanadas federala lagar och föreslå, hur de skall kunna förbättras, moderniseras och reformeras.

 

Organisation
Kommissionen består av fem ledamöter, "Commissioners", av vilka minst en skall representera provinsen Québec. En är ordförande och en vice ordförande. Majoriteten har bestått av domare från de federala eller provinsdomstolarna, medan en annan del varit advokater och enstaka professorer i juridik. Vanliga ledamöter brukar rycka upp till vice ordförande och sedan till ordförande. Det har också förekommit, att advokater, som varit ledamöter, blivit domare. Av den uppsättning ledamöter som redovisas i den i juli 1985 dagtecknade rapporten för budgetåret 1984 — 85, är ordföranden domare från provinsen Ontario, medan vice ordföranden är professor från provinsen Québec. De tre ledamöterna är resp. en kvinnlig advokat från Québec, en advokat och f. d. ämbetsman från provinsen New Brunswick samt en jurist, som tidigare sysslat med federal lagstiftning i parlamentet. Man brukar alltid söka få omväxling i representationen för Kanadas olika regioner, d.v.s. frånsett de båda viktigaste provinserna Ontario och Québec Atlantprovinserna, prärieprovinserna och British Columbia. Varje ledamot tilldelas ett speciellt ansvarsområde, t. ex. "skydd för liv och hälsa (livskvalitet)", förvaltningsrätt eller straffprocessrätt. Dess löpande arbete ledes av en kanslichef, som f. n. är en advokat från Québec.

 

A rbetssätt
När kommissionen beslutat sig för eller fått uppdraget att bearbeta ett visst rättsområde, börjar man med att utse en projektansvarig (Co-ordinator),

 

¹ Se Lithner: Rättegångsförfarandet i brottmål i Kanada, SvJT 1980 s. 424.

 

eventuellt med en biträdande sådan. Därefter utser man ett antal experter (research consultants). Beroende på uppdragets vikt och deras eget expertområde arbetar en del av dem på heltid för kommissionen, antingen hos denna eller vid något universitet i Kanada, medan andra experter anlitas på deltid. Man kan även ha experter utanför Kanada, givetvis i första hand från USA eller samväldesländer. Sedan börjar man med en eller fler interna arbetspromemorior, som granskas av den projektansvarige och delges kommissionens ledamöter. Detta leder till en överarbetning i form av en rapport (Working Paper) och på vissa områden mera speciella rapporter (Studies). Rapporten emitteras dels för yttrande till olika myndigheter, och dels bereds olika intresserade organisationer tillfälle att yttra sig. Om det är ett viktigt område, som kan väntas intressera allmänheten, kan kommissionen också sända ut någon av sina ledamöter eller tjänstemän för muntliga förhör i eller utanför Ottawa. En ytterligare bearbetning leder sedan till ett betänkande, som överlämnas till parlamentet.
    Förutom de fall där kommissionens betänkanden föranlett ny eller ändrad lagstiftning, redovisar dess årliga rapport också sådana fall, där dess arbete beaktats i rättskipningen genom att dess publikationer åberopats i domar från federala eller provinsdomstolar.

 

Publikationer
Dessa är, som ovan nämnts, av fyra olika slag, nämligen under perioden från inrättandet 1971 till juni 1985 25 betänkanden (Reports) till parlamentet, 40 rapporter (Working Papers) samt av publicerat arbetsmaterial (Studies etc.) 67 publikationer. Dessa fördelar sig på förvaltningsrätt 22, straffrätt och straffprocessrätt 26, bevisfrågor 7, familjerätt 7, skydd för liv och hälsa 2 samt diverse ämnen 3. Interna arbetsrapporter, som alltså inte publiceras, uppgår till 151. Dessa utgör inom samma avsnitt som nyss nämnts resp. 25, 86, 3, 16,10 och 8 samt dessutom 3 samlingar tal i anslutning till kommissionens verksamhet. Dess nuvarande och tidigare ledamöter har slutligen producerat 114 böcker, artiklar eller kongressrapporter inom dess verksamhetsområde.

 

Några publikationer av intresse
Som ett litet urval bland publikationer, som förefaller särskilt intressanta eller berör, områden som är aktuella även i Sverige kan nämnas betänkandena nr 15, Criteria for the Determination of Death (1981), nr 20 Euthanasia, Aiding Suicide and Cessation of Treatment (1983), och nr 25, Obtaining Forensic Evidence: Investigative Procedures in Respect of the Person (1985), som alla tre behandlas inom justitiedepartementet. Det sistnämnda betänkandet innehåller betydligt fler varianter än vad som förekommer ifråga om svensk kroppsbesiktning och därmed sammanhängande åtgärder, t. ex. blodprov. Bland rapporterna (Working Papers) kan nämnas nr 24, Sterilization: Implications for Mentally Retarded and Mentally Ill Persons (1979) samt nr 33, Homicide (1984). Slutligen kan inom kategorin arbetspromemorior (Studies) nämnas inom området straffrätt och straffprocessrätt Neil Brooks: Police Guidelines: Pretrial Eyewitness Identification Procedures (1983) och inom området bevisning Evidence: 10. The Exclusion of Illegally Obtained Evidence (1974). Vissa av publikationerna, som tillhandahålles gratis, borde enligt min åsikt vara av intresse både för svenska myndigheter, utredningar och forskare. Stora rapporter publiceras i två versioner, en engelsk och en fransk. Mindre

 

däremot publiceras på båda språken i samma volym med början från var sin ända, så att den ena versionen inte kommer före den andra, vilket vore mycket känsligt.

 

Personal m.m.
Kommissionen hade enligt den senaste rapporten följande antal experter förde olika huvudområdena: straffrätt i allmänhet 24, straffprocessrätt 36, skydd för liv och hälsa (livskvalitet) 20 och förvaltningsrätt 20 eller sammanlagt 100. Av dessa har endast 3 adresser utanför Kanada, medan det säkerligen finns flera av denna kategori, eftersom många inte har adresser angivna i förteckningen. Som en kuriositet kan nämnas, att inom området skydd för liv och hälsa samt under området "de inföddas rättigheter och miljöskydd" förekommer bland experterna en man med ett typiskt indianskt namn, David Nahwegahbon, som har Bachelor of Arts och Bachelor of Laws-examina från University of Ottawa. Det kan dock givetvis förekomma fler experter från de infödda minoriteterna med engelska eller franska namn. En anknytning till Sverige förekommer vidare, genom att en kanadensisk fil dr bland sina examina också har "Graduate Diploma Social Sciences (Stockholm)". Eftersom man enligt angloamerikansk praxis icke endast anger akademiska examina utan även varde avlagts, finns det beträffande vissa av kommissionens experter imponerande kombinationer, som tyder på mycket rörliga akademiska studier. Ett exempel därpå är Edward W. Keyserlingk, som är projektansvarig för "Quality of Life". Hans examensbeteckningar är Bachelor of Arts från Loyola College (Baltimore, USA), Bachelor of Theology och Licentiate of Theology från Université de Montréal, Licentiate in Sacra Scriptura från Gregorian University i Rom samt Master of Laws och Doctor of Philosophy från McGill University, Montréal. Inom samma huvudområde är en expert på under området fostrets rättsliga ställning Bartha Knoppers, som är Bachelor of Arts från McMaster University, Hamilton, Ontario, Master of Arts från University of Alberta, Edmonton, Bachelor of Laws och Bachelor of Common Law från ovannämnda McGill University, Diplome d'Études Approfondisses från Université de Paris samt Doctor of Library Science från Trinity College, Cambridge. Detta kan dock delvis bero på att man i varje fall i USA byter universitet mycket oftare än här, särskilt för högre studier. Den administrativa personalen består av 62 personer. Budgeten uppgick för året 1984—85 till 5013000 (kanadensiska) dollar.
    Under budgetåret hade kommissionen vidare studiebesök av 37 personer, givetvis flest från Kanada och USA, men även från Europa, Asien, Afrika och Australien. Kommissionen har sina lokaler på Albert Street 130 i centrala Ottawa.²
 

Klas Lithner