GRENZEN DES RECHTS. Jahresschrift für Rechtspolitologie. Pfaffenweiler 1987.Centaurus Verlagsgesellschaft. Hft. 285 s.

 

Även om den något erfarne vanligen ser nya tidskrifter och årsböcker med en blandning av medlidande för de ansvariga och leda å den tänkta läsekretsens vägnar, händer det att pionjärinitiativ i denna riktning hälsas med åtminstone intresse och sympati. Det är den reaktion som föreliggande tyska årsbok förefaller att förtjäna. Redaktionens och författarnas syfte är att diskutera de hävdvunna rättsliga styrmekanismernas begränsningar — i praktiskt, ideologiskt och annat hänseende — och att finna och framlägga alternativa styrformer. Utgivare är professor Rüdiger Voigt, som leder ett omfattande forskningsprojekt kring denna svårfångade materia. Det vore en grov överdrift att påstå, att det föreliggande bandet medför gåtans lösning, men den ställda uppgiften är av sådan dignitet att alla försök är förtjänta av uppmärksamhet och uppmuntran. Intressanta bidrag lämnas bl. a. av tre nordiska teoretiker, docent Håkan Hydén (om "reflexive law", ett begrepp lanserat av den tyske teoretikern G. Teubner och även diskuterat av L. Eriksson i Festskrift till Eckhoff 1986), universitetslektor J. Dalberg-Larsen (om "social självstyrning i Danmark") och dr. Hans Petter Graver (Oslo; skriver om säkerhetsreglering, med material särskilt från de norska oljefälten). Särskilt Hydéns bidrag är idérikt och stimulerande.
SS

 

AGOSTINO GAMBINO. Il principo di correttezza nell'ordinamento delle societàper azioni (abuso di potere nel procedimento assemblare). Milano 1987. Dott.A. Giuffrè editore.

 

Gambinos bok aktualiserar ett välkänt problem inom aktiebolagsrätten, nämligen frågan om hur en lämplig avvägning mellan minoritetsaktieägarnas och majoritetsaktieägarnas rättigheter skall åstadkommas. Förutom italiensk rättbehandlas rättsläget i Frankrike, England och Västtyskland. En tänkbar lösning som diskuterats är att betrakta bolagsförhållandet som en kontraktsförbindelse. Parterna (d.v.s. aktieägarna) skulle då vara skyldiga att agera för kontraktets uppfyllande till allas gemensamma bästa, vilket skulle kunna förhindra att minoriteten missbrukar sina rättigheter till förfång för bolaget eller aktieägarkollektivet som helhet. Särskilt den som är insatt i den tyskadiskussionen om (majoritets-) aktieägares eventuella skyldighet att vid utövandet av sina rättigheter ta hänsyn till andra än egna intressen, torde finnaIl principo di correttezza läsvärd.
Svante Johansson