Lagstiftningen i riksdagen våren 1988
I nedanstående översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor sombehandlats av riksdagen våren 1988. Liksom i tidigare översikter av sammaslag har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts särskilt intresseraSvJT:s läsekrets. Skatte- och tullagstiftning förbigås praktiskt taget helt. Ominte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft; ikraftträdandet har i deflesta fall skett den 1 juli 1988. Hänvisning till Svensk författningssamlingavser 1988 års samling.
Offentlig rätt
Ändringar har företagits i de särskilda regler som gäller vid krig eller krigsfara. Ändringarna innebär bl. a. att varken riksdagen, dess krigsdelegation ellerregeringen far fatta beslut på ockuperat område och att val till riksdagen ellerkommunala beslutande församlingar inte får hållas på sådant område. Regleringen har gjorts genom förslag till en ändring i regeringsformen som antagits avriksdagen såsom vilande. Ikraftträdandet är föreslaget till den 1 januari 1989.Samtidigt träder en ny lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. i kraft. Den innebär en modernisering av nu gällande bestämmelser så att dessa anpassas till 1974 års regeringsform och ändrade förhållanden inom kommunerna, den statliga förvaltningen och domstolsväsendet. Regleringen berör även lagen om kommunal beredskap och lagen om lokal kristidsförvaltning (SFS 97ff).
I ett annat såsom vilande antaget förslag till ändring i regeringsformenutvidgas det grundlagsfästa integritetsskyddet till att omfatta även uppgiftersom registrerats med hjälp av automatisk databehandling.
På motsvarande sätt har vidtagits ändringar i de regler som rör författningen och valsystemet. Bl. a. har den tid som skall förflyta mellan det att ettärende om grundlagsändring anmäldes i riksdagens kammare och det val somskall föregå det andra riksdagsbeslutet i ärendet minskats till nio månader.Tiden för genomförande av extra val har förkortats till 35 dagar. Personervars namn förekommer på valsedel utan att de har samtyckt till detta, skallges möjlighet att till länsstyrelsea anmäla att de inte önskar kandidera påsådan valsedel, och den valservice som erbjuds de politiska partier som inte ärrepresenterade i riksdagen har utvidgats. Regleringen berör bl. a. vallagenm. fl. lagar.
Genom en annan såsom vilande antagen ändring i regeringsformen kommeromyndigförklaring inte längre att vara rösträtts- och valbarhetshinder.
Såsom vilande har också antagits en ändring i regeringsformen varigenom detskall bli möjligt att i lag bestämma att annan domstol än högsta domstolen —dock ej förvaltningsdomstol — skall kunna bevilja resning och återställande avförsutten tid.
På motsvarande sätt har antagits en rad ändringar i tryckfrihetsförordningen.Bl. a. införs i tryckfrihetsförordningens brottskatalog i 7 kap. 4 § detaljeradebeskrivningar av de brott mot rikets säkerhet som för närvarande utgörotillåtet offentliggörande enligt 7 kap. 5 § 1. Regleringen innebär att möjligheten att genom vanlig lag utvidga straffbarheten på förevarande område utan
grundlagsändring inskränks. Endast för krig och omedelbar krigsfara behållsden nuvarande ordningen att de närmare förutsättningarna för straffbarhetbestäms genom vanlig lag. Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp utvidgasoch skall i fortsättningen omfatta all spridning av uttalanden som är uttryckför missaktning mot folkgrupp m. m. Motsvarande reglering har skett i brottsbalken. Vidare införs i 7 kap. 4 § 13 tryckfrihetsförordningen ett nytt brott,olaga våldsskildring, varigenom kriminalisering av s.k. våldspornografi itryckta skrifter tillåts. Även här har motsvarande bestämmelse intagits ibrottsbalken. Vidare har möjligheterna begränsats att föreskriva straff fört. ex. tidningsutgivare som publicerar allmänna handlingar som inte är offentliga, och när det gäller de undantag från meddelarfriheten som avser vissas. k. kvalificerade tystnadsplikter i sekretesslagen har antagits en bestämmelsei 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen av innebörd att reglerna i 2 kap. 12 §regeringsformen om uppskov med rättighetsbegränsande lagstiftning blir tilllämpliga. Ändringen innebär att en minoritet i riksdagen i framtiden skallkunna fa ett lagförslag, som går ut på att tystnadsplikt skall vara kvalificerad,vilande i ett år innan riksdagen tar slutlig ställning till det. (SFS 835).
Genom en annan såsom vilande antagen ändring i regeringsformen har beslutats om en mindre justering såvitt gäller mötes- och demonstrationsfriheterna.Härigenom uppnås grundlagsstöd fullt ut för de i vanlig lag intagna föreskrifterna om att regeringen och länsstyrelserna har möjlighet att förbjuda sammankomster och demonstrationer (se lagen om allmänna sammankomster).För närvarande har dessa bestämmelser endast stöd i en övergångsbestämmelse till regeringsformen.
Genom ändringar i sekretesslagen med ikraftträdande den 1 januari 1989 harprincipen om allmänna handlingars offentlighet fått ett vidare tillämpningsområde utanför myndighetssektorn. Den ifrågavarande principen blir såledesgenom den nya regleringen tillämplig även på handlingar hos vissa aktiebolag, föreningar och stiftelser som på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande (SFS 836).
Vissa ändringar har företagits i kommunallagen m.fl. lagar. Bl. a. har ikommunallagen intagits en bestämmelse om att de kommunala nämndernaskall verka för att samråd sker med brukarna, det vill säga personer som näraoch personligt berörs av den kommunala verksamheten på olika områden ochsom i regel utnyttjar denna kontinuerligt under längre perioder. I syfte attytterligare förstärka brukarinflytandet har bestämmelser om samråd ocksåtagits in i en ny 13 a § i 3 kap. kommunallagen. Bestämmelsen innebär bl. a.att ett delegeringsuppdrag från styrelsen eller en nämnd till en anställd skallkunna förenas med villkor om samråd med brukarna. I syfte att stödja enutveckling mot en ökad målstyrning av den kommunala verksamheten införsregler som preciserar kommunernas och landstingens möjligheter att beslutaom ramanslag till nämnderna och i samband därmed föreskriva villkor förnämndernas frihet att disponera anslagen. Det pågående frikommunförsökethar utvidgats och det blir i princip möjligt för de kommuner som så önskaratt, efter beslut av regeringen, bedriva försöksverksamhet med stöd av lagen omförsöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation. Lagens giltighetstidhar förlängts till utgången av år 1991. Lagändringarna trädde i kraft den 1maj 1988 (SFS 134 ff).
Motionsrätten i riksdagen har genom ändring i riksdagsordningen med ikraft
trädande den 1 april 1988 utvidgats till att omfatta även regeringsskrivelsemed redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet (SFS 81).
Riksdagen har antagit en lag om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagenskammare och utskott. Härigenom öppnas en möjlighet att i extraordinära situationer utföra s. k. säkerhetskontroll av besökare till riksdagens åhörarläktare isamband med sammanträde med kammaren och till lokalen vid offentlig delav ett utskottssammanträde. Beslut om säkerhetskontroll fattas av talmannen.Regleringen som även innefattar ändringar i riksdagsordningen trädde i kraftden 1 maj 1988 (SFS 144f).
Riksdagen har vidare antagit en ny lag om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut samt följdändringar i ett antal lagar. Genom lagstiftningen införs enmöjlighet till överprövning i regeringsrätten av vissa beslut som regeringenoch andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden. Regleringen syftartill att säkerställa att svensk rätt svarar mot Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Dennya lagen som trädde i kraft den 1 juni 1988 är tidsbegränsad och gäller tillutgången av år 1991 (SFS 205).
Genom ett tillägg till 7 § lagen om radiotidningar har det blivit möjligt attöverklaga ett beslut om återkallelse av tillstånd att sända radiotidning, ombeslutet meddelats av annan myndighet än regeringen (SFS 580).
Reglerna om ersättning till riksdagens ledamöter har ändrats. Ändringarnainnebär bl. a. att de nuvarande reglerna om visstidspension och avgångsvederlag ersätts med en rätt till inkomstgaranti. Garantin innebär att en ledamot som tjänstgjort minst tolv riksdagsår är berättigad att vid sin avgång få66 % av det gällande ledamotsarvodet. S. k. samordning sker på visst sätt medandra inkomster. Regleringen har gjorts i en ny lag om ersättning m. m. tillriksdagens ledamöter (SFS 589).
Riksdagen har beslutat om ändringar i sina arbetsformer. Den nya ordningen innebär sammanfattningsvis följande. Den pågående försöksverksamhetenmed nya arbetsformer i kammaren fortsätter och försök med en förändradbudgetprocess i riksdagen inleds under nästa mandatperiod. Målet är attbudgeten (utom kompletteringspropositionen) behandlas före den 30 april.Anslagspropositioner skall under försöksperioden avlämnas senast den 25februari i stället för den 10 mars. Med början i slutet av mars sker en samladbehandling i kammaren av varje utskottsområde av budgetförslaget.
Kompletteringspropositionen och andra ekonomiska åtgärdspaket föreslåsunder försöksperioden bli behandlade i finansutskottet efter hörande av berörda utskott, och motionsrätt på skrivelser från regeringen införs. Om ett ärendeuppskjuts från ett riksmöte till ett annat inom samma valperiod skall utskottets betänkande i ärendet avges före den 1 november. Riksdagen kan dockbesluta att betänkande i sådant ärende far avges senare. Vissa förändringarhar också gjorts i utskottsorganisationen. Sålunda har de alkoholpolitiskafrågorna överflyttats från skatteutskottet till socialutskottet, och arbetsmiljöfrågorna från socialutskottet till arbetsmarknadsutskottet. Ändringarna hargjorts i riksdagsordningen och trätt i kraft den 1 september 1988 (SFS 899).
Genom en ändring i lagen med instruktion för riksdagens ombudsmän har beslutats att JO:s årliga ämbetsberättelse till riksdagen skall avlämnas senast den15 november (SFS 355).
Genom en ändring i naturresurslagen har Edänge i Mellanljusnan undantagits från vattenreglering m. m. (SFS 407).
Statens planverk har bytt namn till plan- och bostadsverket, vilket föranlettriksdagen att fatta beslut om bl. a. en lag om plan- och bostadsverkets namn i äldreförfattningar (SFS 279).
Riksdagen har beslutat att förlänga giltighetstiden för lagen om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning med ett år, dvs. till utgången av juni1990. Försöksverksamheten bedrivs i Norrbottens län (SFS 974).
Tullverkets kustbevakning har avskiljts från tullverket och fr. o. m. den 1juli 1988 inrättats som en egen civil myndighet — kustbevakningen — inomförsvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen men utanför försvarsmakten.
I anslutning härtill har riksdagen beslutat ändringar av de bestämmelser ien rad lagar som reglerat verksamheten vid tullverkets kustbevakning så attde gäller verksamheten vid den nya myndigheten. Ändringarna har berörtbl. a. tullagen, lagen om straff för varusmuggling, utlänningslagen, jaktlagen, lagen omrätt till fiske, lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, sjölagen, lagen omfritidsbåtsregister, lagen om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning, polislagen,vapenlagen och förvaltningslagen (SFS 4-30 ff).
Riksdagen har beslutat en ny djurskyddslag som ersätter 1944 års djurskyddslag. Den nya lagen omfattar samma djurslag som den tidigare lagen,dvs. husdjur och andra djur som hålls i fångenskap. Skyddet för djurenförstärks. Djuren skall skyddas inte bara mot lidande utan också mot sjukdom. För djur inom husdjursskötseln uppställs särskilda krav på att djurenskall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjarderas hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. En särskild regelinförs som innebär att djur skall skonas från obehag och lidande i sambandmed slakt. Krav på tillståndsplikt införs för ridskolor och pälsdjursuppfödning som sker yrkesmässigt eller i större omfattning. Det gamla tillståndskravet för kennelverksamhet och liknande behålls. S. k. dopning förbjuds ochflera av de nya bestämmelserna innebär ett utvidgat skydd för djur som deltari tävlingar. Skärpta krav införs beträffande djur som används för vetenskapliga ändamål. Bl. a. införs en utökad etisk prövning och krav på utbildning fördem som arbetar med djurförsök. Den nya lagen har föranlett ändringar ibl. a. lagen om tillsyn över hundar och katter (SFS 534 ff).
Samtidigt har riksdagen beslutat en ändring i lagen om foder som innebär attdet i princip blir förbjudet att använda foder som innehåller köttmjöl frånsjälvdöda djur (SFS 537).
Genom en ändring i lagen om hundskatt har fr. o. m. den 1 april 1988 upphävtsföreskriften att en kommun kan bestämma att en hund, för vilken hundskattinte betalts, skall omhändertas och under vissa förhållanden också avlivas(SFS 85).
Riksdagen har genom en lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnasskördeskadeskyddöverlämnat till den nämnda stiftelsen att besluta i ärenden omskördeskadeskydd. I samband därmed har en ändring gjorts i sekretesslagen.Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 april 1988 (SFS 89f).
Riksdagen har beslutat en ny strålskyddslag. I lagen regleras skyddet förmänniskor, djur och miljö mot både joniserande och icke-joniserande strålning. Den individuella tillståndsprövningen och tillsynen enligt lagen koncentreras till strålkällor med speciella och svåravvägda strålskyddsproblem. Ilagstiftningsärendet har också beslutats ändringar i lagen om radioaktiva läkemedel, lagen om transport av farligt gods, lagen om kärnteknisk verksamhet och lagen omkemiska produkter (SFS 220 ff).
Riksdagen har beslutat fortsatt giltighet — till utgången av december 1988— av lagen om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin(SFS 634).
Riksdagen har fattat beslut om miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Isamband därmed har beslutats ändringar i lagen om skötsel av jordbruksmark,lagen om avgift på gödselmedel och lagen om avgift på bekämpningsmedel (SFS 637 ff).
Riksdagen har fattat beslut om en ny lagstiftning på kulturminnesvårdensområde. En ny lag om kulturminnen m. m. har beslutats, varvid samtidigt beslutats ändringar i ett antal andra lagar, bl. a. väglagen och plan- och bygglagen. Dennya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1989 (SFS 950 ff).
Genom en lag om upphävande av förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål har den gamla ordningen med s. k. anmärkningsprocess i statsförvaltningen slopats (SFS 380).
I anslutning till arbete inom regeringskansliet på en nyreglering av defrågor som tagits upp i 1948 års förordning om ersättning och belöning av statsmedelvid biträde åt ordningsmakten, vilken beslutats av Kungl. Maj:t med riksdagen,har riksdagen genom en särskild lag bemyndigat regeringen att besluta omupphävande av förordningen (SFS 571, 842).
Kyrkorätt
Omfattande ändringar har företagits i svenska kyrkans organisation på lokaloch stiftsplanet. Utgångspunkten för förändringarna är den s. k. dubbla ansvarslinjen, vilken innebär att en demokratiskt uppbyggd församlingsorganisation kombineras med ett prästerligt ämbetsansvar som inte är underställt dedemokratiskt valda organen. Genom en ändring i övergångsbestämmelsernatill regeringsformen, som antagits som vilande, förs normgivningen i fråga omdet kyrkliga ämbetet över till kyrkomötets kompetensområde. Följdändringar,likaledes vilande, har beslutats i lagen om svenska kyrkan. Församlingarnaansvarar som hittills för sådana frågor som främjandet av kyrkans gudstjänstliv, undervisning, diakoni och evangelisation. Obligatoriska pastoratsamfälligheter skall ha hand om underhåll m. m. av församlingskyrkorna och övrigabyggnader. På samfälligheterna faller även ansvaret för bl. a. kyrkogårdar ochandra begravningsplatser samt för personal och personaladministration. Ivarje församling skall det finnas ett kyrkoråd och i varje stift skall bildas enobligatorisk stiftssamfällighet med kompetens att sköta vissa församlingsangelägenheter. Stiftssamfälligheterna får också vissa arbetsgivarfunktioner. Vissaändringar företas också beträffande reglerna för finansieringen av kyrkansverksamhet och nya regler införs för tillsättande av prästtjänster m. m. Regleringen sker förutom i ovannämnda lagar även i bl. a. nya lagar som domkapitelslagen, kyrkofondslagen, prästanställningslagen och församlingslagen. Huvuddelenav den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1989. (SFS 180 ff).
Militärlagstiftning m. m.
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i värnpliktslagen. Ändringarna gällerbl. a. bestämmelserna om undantag i det enskilda fallet från skyldigheten attfullgöra värnpliktstjänstgöring. Reglerna om förtidsinskrivning av och värnplikt för underåriga har upphävts. Ändringarna innebär vidare att krigsförbandsövningar inom armén får delas upp i två delövningar. Samtidigt harbeslutats vissa terminologiska ändringar i sekretesslagen. Ändringarna i fråga
om krigsförbandsövningar har trätt i kraft. Ikraftträdandet i övrigt sker den 1juli 1989 (SFS 95 f).
Genom en ändring i familjebidragslagen har beloppen för familjepenninghöjts till högst 1 375 kr. för barn och 2450 kr. för annan person (SFS 86).
Lagen om vapenfri tjänst har ändrats. Ändringarna innebär att tiden förgrundutbildning har preciserats till minst 270 och högst 360 dagar samt attdet beträffande repetitionsutbildning anges att den skall omfatta högst femövningar om vardera högst 30 eller, i särskilda befattningar, högst 40 dagar(SFS 231).
Fastighetsrätt
Vissa ändringar har företagits i de regler som gäller för förhyrda lokaler sominte är avsedda för bostadsändamål. Bl. a. skall vid lokalhyrestvist när detgäller lokalens marknadshyra främst beaktas hyran för närmast jämförligalokaler på orten. Reglerna om ersättning vid obefogad uppsägning har fått enny konstruktion och innebär att hyresgästen alltid har rätt till ersättning meden årshyra, dock högst fyra basbelopp. Om hyresgästen genom uppsägningenorsakats en större förlust skall ersättning utgå i skälig omfattning. Ett hyresavtal måste vara träffat för en tid av minst tre år för att en överenskommelseom indexreglering av hyran skall gälla. Lokalhyresgästen får inte användalokalen för något annat ändamål än det avsedda. Tillstånd till en ändradanvändning av en lokal skall kunna ges av hyresnämnden om hyresvärdeninte har befogad anledning att motsätta sig ändringen och om hyresgästeninnehaft lokalen i längre tid än två år och har beaktansvärda skäl för enändrad användning. Regleringen, som träder i kraft den 1 januari 1989, hargjorts genom ändringar i jordabalken och följdändringar har gjorts i lagen omarrendenämnder och hyresnämnder och i lagen om bostadsdomstol (SFS 928).
Riksdagen har också beslutat om en ändring i jordabalken med följdändringar i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder som innebär att hyresvärden vidupplåtelse i andra hand av en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenheteller vid upplåtelse i annat fall av möblerat eller omöblerat rum kan bliåterbetalningsskyldig, om hyran inte är skälig med hänsyn till bostadensbruksvärde. Undantag görs beträffande upplåtelser för fritidsändamål (SFS408).
Riksdagen har beslutat ändringar i vissa fastighetsrättsliga lagar. Ändringarna, som är av rent lagteknisk karaktär, har föranletts av den förra åretbeslutade reformen av den äktenskapsrättsliga lagstiftningen. Ändringar hargjorts i bl. a. förköpslagen och jordsförvärvslagen (SFS 724).
Familjerätt
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om införande av äktenskapsbalken sominnebär att de processuella regler om boskillnadsmål som gällt enligt dennumera upphävda giftermålsbalken skall tillämpas när en ansökan görs iSverige om boskillnad enligt dansk, isländsk eller norsk rätt. Lagändringenhar trätt i kraft den 1 maj 1988 (SFS 117).
Riksdagen har beslutat ändringar i bl. a. lagen om erkännande och verkställighetav avgörande angående underhållsskyldighet. Ändringarna gör det möjligt för Sverige att delta i den internationella samverkan som — vid sidan om konventionssamarbete — förekommer i fråga om indrivning av underhållsbidrag. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 258).
Riksdagen har beslutat ändringar i namnlagen. Ändringarna innebär bl. a.att makar som gifte sig innan namnlagen trädde i kraft och då fick mannensefternamn som gemensamt efternamn skall kunna byta till det namn hustrunbar som ogift. Vidare har vissa förenklingar gjorts av reglerna om förnamn(SFS 261).
Skadeståndsrätt
Genom ändring i brottsskadelagen har riksdagen beslutat att möjligheten att faersättning av statsmedel för skada till följd av brott utvidgats i olika avseenden (SFS 255).
Riksdagen har beslutat ändringar i atomansvarighetslagen och trafikskadelagensom innebär att det högsta belopp som innehavaren av en atomanläggningansvarar för vid en atomolycka höjs från 500 till 800 milj. kr. och att dethögsta belopp som ett fordons trafikförsäkring ansvarar för vid en trafikolyckahöjs från 50 till 100 milj. kr. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1989(SFS 875 f).
Skatterätt
Lagen mot skatteflykt (se SvJT 1986 s. 133) har givits fortsatt tillämpning ochgäller i fråga om rättshandlingar som företas under tiden fram till utgången avår 1989 (SFS 780).
Straffrätt m. m.
Riksdagen har beslutat om införande av särskilda regler för straffmätning ochpåföljdsval, vilket föranlett ändringar i brottsbalken m. fl. författningar.
I brottsbalken införs två nya kapitel (29 och 30 kap.) med bestämmelser omde allmänna grunderna för straffmätning resp. påföljdsval. De föreslagnareglerna innebär huvudsakligen följande.
Den nuvarande bestämmelsen i 1 kap. 7 § brottsbalken om påföljdsval somen avvägning mellan hänsynen till allmän laglydnad och intresset av attfrämja den dömdes anpassning i samhället upphävs. Påföljdsbestämningenskall i stället ske med utgångspunkt i brottets straffvärde.
Nya regler införs om betydelsen av att den tilltalade har återfallit i brott.Dessa innebär en precisering av i vilka fall och på vilket sätt en skärpningskall få ske. Också reglerna om förverkande av villkorligt medgiven frihetberörs.
Fängelse skall vara att anse som en svårare påföljd än villkorlig dom ochskyddstillsyn och inte som nu jämställd med dessa. Villkorlig dom ochskyddstillsyn skall alltjämt vara sinsemellan jämställda och i sin tur anses somsvårare påföljder än böter. Möjligheterna att meddela påföljdseftergift ökarnågot, men sådant beslut skall fortfarande komma i fråga endast i undantagsfall. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1989 (SFS 942 ff).
I brottsbalken har beslutats en ändring också av 13 kap. 9 §. Ändringeninnebär att den oaktsamhet som fordras för ansvar för vårdslöshet med gifteller smittämne och för vållande till miljöstörning inte längre behöver varagrov. En liknande ändring har gjorts i bl. a. miljöskyddslagen. Lagändringarnaträder i kraft den 1 juli 1989 (SFS 924 ff).
Genom ändringar i narkotikastrafflagen har eget bruk av narkotika ochannan, tidigare ej straffbar befattning med narkotika kriminaliserats. Endastböter ingår i straffskalan för eget bruk av narkotika under förutsättning att
brottet är att anse som ringa. En särskild regel om ansvarsfrihet finns för detfall att bruket av narkotika uppdagats genom att vederbörande underkastatsig vård eller behandling (SFS 286).
Riksdagen har beslutat om åtgärder mot unga lagöverträdare av sammanfattningsvis följande innebörd. Det skall i fortsättningen uttryckligen krävasav en ung lagöverträdare att han skall leva skötsamt. Återfall i brott skallkunna leda till att åtalsunderlåtelsen återkallas och att den unge ställs infördomstol. Polisen får en uttrycklig rätt att anmoda en ung lagöverträdare attställa till rätta, och när åklagaren överväger frågan om åtalsunderlåtelse skallhan väga in om den unge har visat vilja att göra rätt för sig. Om det går tillåtal och rättegång och domstolen i dom beslutar att en ung lagöverträdareskall överlämnas till vård inom socialtjänsten får domstolen också föreskrivaatt den unge skall avhjälpa eller begränsa skada som orsakats av brottet.Vårdnadshavaren skall omedelbart underrättas om någon som är mellan 15och 18 år är skäligen misstänkt för brott. Åklagaren får vidgade möjligheteratt utfärda strafföreläggande och vissa lagändringar görs i syfte att påskyndaförfarandet i mål mot unga personer. Regleringen har skett i lagen med särskildabestämmelser om unga lagöverträdare samt i brottsbalken m. fl. lagar (SFS 821 ff).
Videovåldslagen har upphävts och ersatts med bestämmelser i brottsbalken. Ien ny paragraf (10 b §) i 16 kap. brottsbalken intas med vissa ändringarextremvåldsbestämmelsen i 1 § videovåldslagen. Den nya straffbestämmelsenges ett något vidare tillämpningsområde, som innebär kriminalisering avframställning och spridning av skildringar av sexuellt våld eller tvång i filmer,videogram, televisionsprogram eller andra rörliga bilder samt i stillbilder. Enföljdändring har gjorts i radioansvarighetslagen. Bestämmelsen om förbud attsprida våldsskildringar till barn under 15 år överförs också till brottsbalken.Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1989. (SFS 835, 837).
Riksdagen har beslutat om ändring i lagen om kriminalvård i anstalt. Dengrupp av intagna som kan särbehandlas ifråga om placering i och vistelseutom anstalt har utvidgats till att omfatta, förutom intagna som har dömts tillfängelse i lägst två år för grov narkotikabrottslighet, också andra intagna somavtjänar fängelse i lägst fyra år. Dessa intagna skall enligt de nya reglernaalltid vara placerade i sluten riksanstalt och endast i begränsad omfattningerhålla permission. Regeringens befogenhet att, av hänsyn till rikets säkerhet,i vissa situationer besluta om en intagens besök m. m. i anstalt utvidgas till attomfatta intagna som dömts för våldsbrott av terroristkaraktär (SFS 622).
Riksdagen har beslutat en lag om förbud mot att i vissa fall inneha knivar ochandra farliga föremål. Förbudet avser innehav av knivar och andra farligaföremål vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Undantag görs för innehav som står i överensstämmelse med ändamålet med tillställningen eller sammankomsten, om föremålet skall användas vid arbete påplatsen eller om innehavet annars med hänsyn till föremålets art och övrigaomständigheter är att anse som befogat.
Enligt lagen förbjuds vidare innehav på allmän plats av särskilt farligaföremål, s.k. gatustridsmedel, dvs. knogjärn, karatepinnar och batongerm. m.
Straffskalan för brott mot lagen är böter eller fängelse i högst sex månader.Ringa fall skall inte föranleda ansvar. Knivar eller andra föremål som innehafts i strid mot förbuden kan förklaras förverkade. Lagen har trätt i kraft den1 juni 1988 (SFS 254).
Processrätt m. m.
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i rättegångsbalkens kapitel om advokater.
Ändringarna innebär bl. a. att advokatsamfundets styrelse fått rätt attmedge undantag från kraven på svenskt medborgarskap och hemvist i Sverigeför den som vill bli svensk advokat. Styrelsen kan också tillåta att en advokatsom upphör att vara svensk medborgare får kvarstå som ledamot av samfundet. Kravet på att ha uppnått 25 års ålder för att få inträde i samfundet harslopats.
I ärendet har också gjorts en justering av rättegångsbalkens krav på att densom vill bli advokat skall ha genomgått viss utbildning utöver att ha avlagtjuridisk examen. Bakgrunden till ändringarna i denna del är önskemål frånadvokatsamfundet att genom krav på obligatorisk genomgång av kurser ibl. a. advokatetik och advokatekonomi främja en god standard hos advokatkåren.
En i lagstiftningsärendet uppmärksammad fråga om krav på svenskt medborgarskap hos advokatledamöter i rättshjälpsnämnd och i besvärsnämndenför rättshjälpen överlämnades till regeringen för fortsatta överväganden (SFS167).
Riksdagen har beslutat ändringar i rättshjälpslagen. Ändringarna innebärsänkta avgifter för de enskilda och höjd inkomstgräns för rätt till allmänrättshjälp samt vissa begränsningar i rätten till allmän rättshjälp i bl. a.skadeståndsärenden (SFS 213).
Riksdagen har beslutat ändringar i rättegångsbalken som gäller vittnesplikten. Enligt ändringarna utvidgas det s. k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken till att omfatta också bl. a. psykologer och psykoterapeuter (SFS257).
Riksdagen har beslutat ändringar i rättegångsbalken, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om försäkringsdomstolar, lagen om domstolar i fastighetsmål ochfastighetstaxeringslagen. Ändringarna syftar till att främja en mer allsidig rekrytering av nämndemän. De nominerande och väljande organens ansvar för enallsidig rekrytering betonas. Mandatperioden för nämndemän i allmänhetförkortas från sex till tre år och den övre åldersgränsen för valbarhet tillnämndemannauppdrag (70 år) slopas. De nya reglerna skall tillämpasfr. o. m. 1988 års nämndemanna val (SFS 616 ff).
Riksdagen har beslutat en lag om målsägandebiträde. Genom lagen har införtsen möjlighet för målsäganden att på statens bekostnad få ett särskilt juridisktbiträde — målsägandebiträde — under förundersökning och rättegång rörande vissa brott. I mål om allvarliga sexualbrott skall målsägandebiträde iallmänhet förordnas. I mål om vissa andra typer av grövre brott med inslagav våld eller annan integritetskränkning får målsägandebiträde förordnas, omdet med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av biträde.Följdändringar har skett i rättegångsbalken. (SFS 609 f).
Lagen om allmänt kriminalregister har ändrats så att enskilda får rätt att ta delav uppgifter i kriminalregistret som avser dem själva. De skall därvid få ettutdrag ur registret, som till innehållet motsvarar de registerutdrag som skickas till åklagare och domstolar.
Samtidigt har vidtagits vissa ändringar i lagen om polisregister m. m. Ändringarna syftar bl. a. till att klarlägga att s. k. förspaningsuppgifter omfattas av
lagen och till att underlätta det nordiska polissamarbetet. Ändringarna harockså inneburit att statens kriminaltekniska laboratorium givits möjlighet attinrätta ett databaserat register över de utlåtanden som laboratoriet avger.Lagstiftningsärendet har också berört sekretesslagen (SFS 287 ff).
Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har ändrats. Ändringarna innebäratt bland de organisationer som omfattas av lagen har införts den europeiskatelesatellitorganisationen (EUTELSAT) samt en enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr m. m. upprättad kommitté.
Samtidigt med ändringen i det sistnämnda avseendet beslutade riksdagenockså om en lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mottortyr m. m. Lagstiftningen syftar till att tillgodose konventionens krav bl. a. påatt kommittén skall ges tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade (SFS 529 och 695 f).
Riksdagen har antagit en ny lag om besöksförbud. Syftet med lagen är att geett bättre skydd för t. ex. kvinnor som förföljs och trakasseras. Besöksförbudskall kunna utfärdas om det på grund av särskilda omständigheter finns riskför att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligttrakassera en annan person. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om denmot vilken förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andrapersonens liv, hälsa, frihet eller frid. Besöksförbud skall i första hand avseförbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller attfölja efter denne. Om ett sådant förbud inte är tillräckligt skall ett utvidgatbesöksförbud kunna meddelas. Ett sådant förbud skall kunna innebära förbudatt t. ex. uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad eller arbetsplats. Straffet för överträdelse av besöksförbud är böter eller fängelse i högstsex månader. Följdändringar har gjorts i sekretesslagen och äktenskapsbalken(SFS 688 ff).
Utsökningsrätt m. m.
Riksdagen har beslutat ändringar i utsökningsbalken, studiestödslagen och familjebidragslagen. Ändringarna innebär att vissa av de ersättningar som utgår vidvärnpliktstjänstgöring, utbildning och arbetslöshet skall på samma sätt somvanlig lön kunna tas i anspråk genom löneutmätning och införsel. Undantaggörs bl. a. för sådana ersättningar för vilka mottagaren är återbetalningsskyldig och ersättningar som avser att kompensera mottagaren för särskildakostnader (SFS 140 ff).
Riksdagen har beslutat en ändring i sjölagen. Genom ändringen vidgas enborgenärs möjligheter att erhålla kvarstad på fartyg i syfte att säkerställafordringar som är förenade med sjöpanträtt i fartygen. Härigenom skapasbättre förutsättningar att undvika preskription av sådana fordringar (SFS116).
Trafikrätt
Riksdagen har beslutat om en avreglering av yrkestrafiken och den handikappanpassade kollektivtrafiken. Avregleringen innebär en i princip fri konkurrens för taxitrafiken, för beställningstrafiken med bussar och för bussuthyrningsrörelser. Trafikhuvudmännen får ett övergripande ansvar för taxiförsörjningen i sina län, kommuner och landsting och trafikhuvudmän far vidaremöjlighet att i samband med upphandling av samhällsbetalda taxitjänster
påverka servicenivån hos taxi. I fråga om interregional busslinjetrafik föreslåsen förenklad reglering men med ett i princip bevarat konkurrensskydd förtrafikhuvudmännens linjetrafik och för SJ:s persontrafik på järnväg. Skärptakrav på lämplighet införs för verksamhet på yrkestrafikområdet, bl. a. utvidgas lämplighetsprövningen i fråga om juridiska personer till att omfatta enstörre personkrets. Vidare kommer trafiktillstånd att kunna återkallas ävennär det förekommit missförhållanden i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver.
Regleringen har skett i en ny yrkestrafiklag samt genom ändringar i ett flertalandra lagar, bl. a. i lagen om rätt att driva viss linjetrafik. Lagstiftningen träder ikraft den 1 januari 1989 (SFS 253 ff).
Socialrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om vård av missbrukare i vissa fall. Den nya lagenomfattar missbrukare av alkohol, narkotika och flyktiga lösningsmedel. Vissajämkningar har skett i förhållande till gällande lag vad avser villkoren för attvård skall få beslutas. Tvångsvård skall kunna ges på ett tidigare stadium avmissbruket och i mindre akuta skeden än vad som sker nu. För att betonadetta skall det inte längre krävas att behovet av vård för att komma frånmissbruket skall vara trängande. Även uppenbara sociala skadeverkningar avmissbruket skall beaktas vid bedömningen av om vård skall beslutas. Ändringarna tar främst sikte på de yngre vuxna missbrukarna. Den nya lagen blirobligatoriskt tillämplig om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda.Den längsta vårdtiden utökas från nuvarande högst fyra till högst sex månader. Andringen innebär vidare att även socialnämnden, och inte som nuendast polismyndigheten, ges befogenhet att besluta om ett omedelbart omhändertagande. Riksdagen har i sammanhanget beslutat om ändringar isocialtjänstlagen. Lagändringarna gäller från den 1 januari 1989 då 1981 års lagom vård av missbrukar i vissa fall upphör att gälla (SFS 870 f).
Riksdagen har antagit lagstiftning om befruktning utanför kroppen. Riksdagen har därvid beslutat dels om en ny bestämmelse i föräldrabalken omfaderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppenoch dels om en ny lag om befruktning utanför kroppen. Den nya bestämmelsen iföräldrabalken innebär att om ett barn har avlats genom befruktning utanförkroppen med samtycke av moderns make eller sambo skall mannen som harlämnat samtycket anses som barnets fader. Den nya lagen om befruktningutanför kroppen reglerar verksamheten med befruktning utanför kroppen somsådan. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1989 (SFS 711 f).
Riksdagen har genom ändring i lagen om allmänna barnbidrag beslutat attflerbarnstillägget från den 1 januari 1989 höjs för fjärde barnet till 190% avhelt barnbidrag och för femte barnet till 240 % av helt barnbidrag motnuvarande 160%. De därpå följande barnen får som tidigare 160% av etthelt barnbidrag. Höjningen är avsedd att kompensera familjerna för ändraderegler i fråga om bostadsbidrag (SFS 225).
Riksdagen har antagit en lag om bostadsbidrag som skall tillämpas förstagången i fråga om bostadsbidrag för år 1989. I lagen åläggs kommunerna attlämna bostadsbidrag till barnfamiljer och till vissa hushåll utan barn. I lagenregleras bl. a. förutsättningarna för bostadsbidrag, bostadsbidragets beloppoch vilken betydelse inkomst och förmögenhet har för utgående bostadsbidrag(SFS 786).
Riksdagen har beslutat om ändring i lagen om allmän försäkring. Ändringeninnebär bl. a. att vårdbidrag för handikappade barn skall kunna utges ävensom fjärdedels vårdbidrag, d. v. s. med belopp som motsvarar en fjärdedel avhel förtidspension jämte pensionstillskott. Den nya bidragsnivån kan tillgodose en del av dem som enligt nuvarande bestämmelser inte anses berättigadetill bidrag. Till denna kategori hör främst föräldrar till barn med diabetes ochtill barn med betydande allergiska besvär av olika slag. Ändringen innebärockså att stöd införs till efterlevande föräldrar vilkas handikappade barn haravlidit. Helt eller halvt vårdbidrag som har utgetts för barnet får utges ireducerad omfattning för viss tid efter det att barnet har avlidit. För attklargöra att vårdbidrag till efterlevande föräldrar skall vara skattefritt till dendel det utgör merkostnadsersättning har en ändring beslutats i kommunalskattelagen (SFS 131 f).
Riksdagen har genom ändring i lagen om allmän försäkring beslutat att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå under ett barns första 240 levnadsdagarendast om barnet har stadigvarande tillsyn inom kommunal eller annanbarnomsorg eller vårdas på sjukhus. Tillfällig föräldrapenning skall kunnautges under högst 90 dagar per barn och år, mot nuvarande 60 dagar, utomsåvitt avser tillfällig föräldrapenning vid sjukdom hos ordinarie vårdare (SFS130).
Riksdagen har antagit en ny lag lag om bistånd åt asylsökande m.fl. innebärande ett nytt system för bistånd till asylsökande och andra utlänningar somsöker upphållstillstånd här i landet och vistas här under den tid ansökanprövas. Rätten till bistånd för asylsökande blir beroende av att den asylsökande vistas antingen på en statlig förläggning för asylsökande eller i en kommundär sökanden har anvisats plats av statens invandrarverk. Biståndet enligt detnya stödsystemet skall kunna lämnas i form av kostnadsfri bostad, dagbidragoch särskilt bidrag. Rätten till bistånd upphör i princip då frågan om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt. Följdändringar har skett i sekretesslagen ochlagen om allmänna förvaltningsdomstolar. De nya reglerna har trätt i kraft den 1maj 1988 (SFS 153 ff).
Genom en ändring i lagen om allmän försäkring har kravet på att ansökan skallgöras för att erhålla ålderspension slopats för pensionsberättigad som ärinskriven hos allmän försäkringskassa och som vill ta ut hel ålderspensionfr. o. m. den månad han fyller 65 år. Lagändringen har trätt i kraft den 1oktober 1988 (SFS 172).
Riksdagen har genom ändring i lagen om pensionstillskott beslutat att allaänkor vars män begärt undantagande från ATP tillerkänns pensionstillskottäven till änkepension (SFS 173).
Genom ändring i lagen om begränsning av läkemedelskostnader m. m. har riksdagen beslutat att det belopp som en patient själv får betala för prisnedsattaläkemedel m. m. har höjts från 60 till 65 kronor per inköpstillfälle (SFS 275).
Ett nytt system med förbättrat statligt bidrag till handikappade för anskaffning av motorfordon har beslutats av riksdagen. Bilstödet omfattar tre olikabidrag: grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. De allmänna försäkringskassorna skall administrera bilstödet och riksförsäkringsverketblir tillsynsmyndighet för verksamheten. De nya reglerna har trätt i kraft den1 oktober 1988 och återfinns i bl. a. lagen om handläggning av ärenden om bilstöd tillhandikappade. Lagen om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordonhar upphävts och följdändringar har skett i vägtrafiksskattelagen, lagen om försäljningsskatt på motorfordon och kommunalskattelagen (SFS 358 ff).
Vissa ändringar har beslutats i studiestödslagen. Beloppen för inackorderingstillägg, korttidsstudiestöd och internatbidrag har höjts. Vidare har bl. a.bedömningsgrunden för huruvida en person har rätt till särskilt vuxenstudiestöd ändrats (SFS 270).
Riksdagen har vidare — med ikraftträdande den 1 januari 1989 beslutatändringar i studiemedelssystemet som tagits upp i studiestödslagen och kommunalskattelagen. Reformen innebär bl. a. att studiemedlens totalbelopp höjs frånnuvarande 145 % till 170 % av basbeloppet och att bidragsdelen skall utgöra50 % av basbeloppet. Studiemedel utgår som ett generellt stöd till allabehöriga sökande utan differentiering med hänsyn till ålder, familjesituationeller bostadsort. Det tidigare barntillägget slopas. Ett helt nytt återbetalningssystem, som bygger på en inkomstrelaterad återbetalning, införs. Skuldenlöper med en nettoränta som fastställs av regeringen varje år. Återbetalningpåbörjas tidigast sex månader efter det att studierna avslutats. Liksom inuvarande system kommer det att finnas möjligheter till nedsättning av denårliga återbetalningen. Skulden kan också helt eller delvis skrivas av. Denskrivs alltid av vid ålderspensionering och vid dödsfall (SFS 877 f).
Riksdagen har beslutat om en reform av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner. Tyngdpunkten ligger på barnpensionerna, som förstärks iolika avseenden. För vuxna efterlevande inriktas samhällets stöd på att ge allai yrkesaktiv ålder möjlighet att bereda sig inkomst genom eget förvärvsarbete.Inom den allmänna pensionen består det ekonomiska stödet av två olikaförmåner: omställningspension och särskild efterlevandepension. Ankor ochänklingar som inte fyllt 65 år får en i princip generell rätt till omställningspension. Denna utges under en tid av ett år efter makens bortgång eller för visslängre tid till sådana efterlevande som tar vård om barn under tolv år. Rätttill särskild efterlevandepension tillkommer efterlevande män och kvinnorsom av arbetsmarknadsmässiga skäl, hälsoskäl eller liknade omständighetsaknar möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete för viss begränsad tideller tills vidare men inte har rätt till förtidspension. Efterlevande som uppnått den allmänna pensionsåldern erhåller ekonomisk trygghet genom ålderspension. Det nya systemet skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1990 och skall iprincip omfatta situationer där dödsfallet inträffat efter ikraftträdandet. Denya reglerna har omfattande övergångsbestämmelser. Ändringarna har tagitsupp i lagen om allmän försäkring, lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, lagen om pensionstillskott, lagen ombidragsförskott, lagen om förlängt bidragsförskott för studerande, lagen om särskilt bidragtill vissa adoptivbarn, lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och taxeringslagen (SFS881 ff).
Riksdagen har beslutat att en extra höjning av basbeloppet med 600 kr skallske fr. o.m. den 1 januari 1989. Höjningen har skett för att kompenserapensionärerna för effekterna i samband med devalveringen hösten 1982.Samtidigt har beslutats att avgiften till försäkringen för tilläggspension tas utmed 11,0 % för år 1989. Regleringen har skett i lagen om allmän försäkring ochlagen om procentsats för uttag av avgift för åren 1988 och 1989 till försäkringen förtilläggspension (SFS 713 f).
Bank- och valutarätt m. m.
Riksdagen har beslutat ändringar i fondkommissionslagen och bankrörelselagen.Ändringarna innebär att den högsta gränsen för en fondkommissionärs inne
hav av aktier och vissa andra värdepapper för egen räkning (det s. k. handelslagret) höjs från 50 milj. kr till 100 milj. kr. I fråga om koncerner föreslås attgränsen om 100 milj. kr. skall gälla för en koncern i dess helhet, oberoende avhur många banker med fondkommissionstillstånd och fondkommissionsbolagsom ingår i koncernen (SFS 546).
Riksdagen har beslutat en ny lag om finansbolag, som den 1 juli 1988 — medca ett halvt års övergångstid — ersätter den nuvarande lagen i ämnet. Dennya lagen innebär bl. a. att det krävs tillstånd — och därmed ett aktiekapitalav minst 5 milj. kr. — för att ett företag skall fa driva finansieringsverksamhetriktad mot konsumenter. Definitionen av vad som förstås med finansieringsverksamhet utvidgas så att den även omfattar förmedling av kredit till konsument och ställande av garanti för kredit. Också vissa andra ändringar hargjorts i förhållande till gällande regler. Bl. a. införs en ny straffbestämmelseenligt vilken det blir straffbart att driva finansieringsverksamhet utan tillstånd (SFS 606).
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden. Ändringarna innebär att en femte fondstyrelse inrättas med sammainriktning och uppgifter som fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsen skallalltså huvudsakligen placera medel i aktier. Fondstyrelsen skall ha egenadministration men i övrigt vara underkastad samma regelsystem som fjärdefondstyrelsen (SFS 747).
Valutaregleringen har genom en lag om tillämpning av valutalagen (1939:350)förlängts att gälla ytterligare ett år t. o. m. juni 1989. I samma lagstiftningsärende anmäldes förslag om viss ändring i valutaförordningen (SFS 351 f).
Vissa ändringar har vidtagits i lagen om allemanssparande (jfr SvJT 1988 s.391). Ändringarna innebär att extrainsättningar med sammanlagt 5000 kr.per sparare får göras under tiden december 1988 — februari 1989 samtidigtsom det högsta beloppet för varje sparares totala nettoinsättning höjts till75000 kr. I samma lagstiftningsärende har antagits en lag om ungdomsbosparande med regler om en ny sparform som kompletterar det ungdomsbosparandesom sker inom allemanssparandet (SFS 845 ff).
Övrig näringsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m.vilken trätt i stället för 1982 års lag i ämnet (om denna, se SvJT 1982 s. 679).
Den nya lagen syftar till en kraftfull skärpning av kontrollen över krigsmaterielexporten. Den innehåller bl. a. reglering av den svenska krigsmaterielindustrins marknadsföring av krigsmateriel och kunnande utom riket och utvidgning av tidigare regler om förbud mot kunskapsöverföring till utlandet.Lagen innehåller också regler som syftar till att uppnå en effektivare kontrollav bestämmelsernas efterlevnad.
Samtidigt har vidtagits vissa ändringar i 1983 års lag om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. med avseende på bl. a. skärpt kontroll över förmedling av krigsmateriel och kunnande.
En konsekvensändring har skett i den i det föregående nämnda lagen omrättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (SFS 558 ff).
Riksdagen har beslutat om fortsatt giltighet av lagen om styrelserepresentationför samhället i vissa stiftelser i avvaktan på en ny lag om stiftelser (SFS 230).
Riksdagen har beslutat en ny kontrollordning för elektrisk materiel som
innebär bl. a. ökade befogenheter för tillsynsmyndigheten (statens energiverk). Ändringar har gjorts i ellagen och kommunalskattelagen (SFS 218 f).
Riksdagen har beslutat en ny lag om brandfarliga och explosiva varor. Lageninnehåller i huvudsak allmänna krav som ger uttryck för skyddsprinciperna,erforderliga bemyndiganden samt vissa administrativa bestämmelser. Lageninnebär en viss utvidgning i förhållande till tidigare regler. Sålunda gäller denockså vissa andra brandfarliga varor än brandfarliga gaser och vätskor ochskall vidare även tillämpas inom försvarsmakten. Prövningen av frågor omtillverkning m. m. av explosiva varor förs över från länstyrelserna till sprängämnesinspektionen. Ändringar har gjorts också i sekretesslagen (SFS 868 f).
Riksdagen har beslutat ändringar i lotterilagen, lagen om skatt på lotterivinster,lagen om skatt på spel och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Ändringarna — som träder i kraft den 1 januari 1989 — syftar till att ge folkrörelsernaökade möjligheter till inkomster från lotterier och spel (SFS 839 ff).
Skollagstiftning
Vissa ändringar har företagits i skollagen. De innebär bl. a. att ärenden omgodkännande av fristående skolor i fortsättningen skall prövas av länsskolnämnden och kunna överklagas hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens beslut far överklagas hos regeringen (SFS 651).
Genom ändringar i vuxenutbildningslagen har regler införts om att studiernainom den grundläggande utbildningen för vuxna (grundvux) alltid skallupphöra efter en av regeringen föreskriven maximal studietid (SFS 664).
Riksdagen har beslutat om reguljär vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Särvux skall fylla samma funktion för psykiskt utvecklingsstörda som kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundvux fyllerför normalbegåvade. Landstingskommunerna skall vara huvudmän för särvux. Regleringen har skett i vuxenutbildningslagen och följdändringar har gjorts iflera andra lagar (SFS 664 ff).
Björn Edqvist1