Från lagstiftningsarbetet

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1989
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1989. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1990. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1989 års samling, där inte annat anges.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har beslutat en ändring i riksdagsordningen som innebär att bestämmelsen i 5 kap. 10 § tredje stycket riksdagsordningen om utsträckt tidsfrist för prövningen av vilande lagförslag omfattar även lagförslag som har ett nära samband med vilande lagförslag. Ändringen har trätt i kraft den 1 december 1989 (SFS 811).
    Genom ändringar i tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen har tiden för justering av protokoll från kammarsammanträde förkortats. Ändringen innebär att ett protokoll justeras av kammaren på femte (tidigare sjunde) dagen efter sammanträdet. Ändringen har trätt i kraft den 1 februari 1990 (SFS 1059).
    Det pågående försöket med en förändrad budgetprocess i riksdagen (se SvJT 1988 s. 555) skall fortsätta även under 1989/90 års riksmöte. Beslutet har föranlett en ändring i den bestämmelse i riksdagsordningen som anger när andra anslagspropositioner än budgetpropositionen senast skall avlämnas till riksdagen (SFS 878).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om kungörande av lagar och andra författningar. För kungörandet av internationella konventioner som införlivas med svensk rätt genom s. k. inkorporering har en möjlighet till förenkling av kungörandet införts, och vidare har statliga och kyrkokommunala myndigheter ålagts att i större utsträckning kungöra författningar i Svenska kyrkans författningssamling (SFS 935).
    Riksdagen har beslutat en lag om kommunalt stöd till ungdomsorganisationer. Lagen ger kommuner och landstingskommuner rätt att lämna ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer. Sådant stöd får — till skillnad mot vad som tidigare har gällt — avse även stöd till politisk verksamhet (SFS 977).
    Sedan år 1986 pågår försök med en samordnad länsförvaltning i Norrbottens län. Verksamheten sker med stöd av lagen om försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Lagens giltighetstid har förlängts med ett år till utgången av juni 1991.
    I lagen om en folk- och bostadsräkning år 1990 har införts bestämmelser om hur insamlat material skall behandlas sedan bearbetningen av uppgifterna har avslutats (SFS 908).

 

Kyrkorätt
Riksdagen har beslutat att en tjänst får inrättas som biträdande biskop i Uppsala stift. Reformen har föranlett ändringar i prästanställningslagen och andra kyrkliga författningar (SFS 982 ff).

De nuvarande bestämmelserna om rättegångsgudstjänst i bl. a. kyrkolagen och lagen om införande av nya rättegångsbalken har upphävts. Skyldigheten för svenska kyrkan att hålla rättegångsgudstjänst har därmed upphört, men möjligheten att hålla sådan gudstjänst finns kvar. Enligt uttalanden i motiven ankommer det på vederbörande domstol att själv bestämma om personal och nämndemän skall ges tillfälle att delta i en rättegångsgudtjänst (SFS 881 ff).

 

Fastighetsrätt
I syfte att förhindra olovlig kontorisering har riksdagen beslutat ändringar i plan- och bygglagen. Bl. a. skall lagens bestämmelser om preskription inte vara tillämpliga beträffande en byggnadsnämnds rätt att ingripa när en bostadslägenhet har tagits i anspråk eller inretts för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Vidare har införts en möjlighet att vägra bygglov för väsentligt ändrad användning av en bostadslägenhet även i sådana områden där en detaljplan saknar bestämmelser om hur byggnader skall användas. I syfte att öka tillgången på bostäder har också beslutats en ändring i bostadsförvaltningslagen. Genom ändringen blir det möjligt för en hyresnämnd att besluta om särskild förvaltning när en fastighetsägare underlåter att hyra ut lägenheter och detta med hänsyn till bostadsförsörjningen är uppenbart oförsvarligt.
    I lagstiftningsärendet har även beslutats vissa ändringar i bl. a. plan- och bygglagen i syfte att åstadkomma vissa förenklingar. Bl. a. har kravet på bygglov utanför områden med detaljplan upphävts såvitt gäller komplementbyggnader och vissa murar och plank. Vidare har införts möjligheter att i vissa fall meddela bygglov trots att en byggnad eller en fastighet avviker från en detaljplan eller en fastighetsplan.
    Såvitt avser möjligheten att vägra bygglov och avskaffandet av preskriptionstid har ändringarna trätt i kraft den 1 januari 1990. I övrigt träder ändringarna i kraft den 1 april 1990 (SFS 1049 ff).

 

Familjerätt
Riksdagen har beslutat två ändringar i reglerna om bodelning i äktenskapsbalken. Den ena ändringen innebär att ettårstiden i den s. k. vederlagsregeln har förlängts till tre år. Den andra ändringen innebär att en rätt till pensionsförsäkring av sådant slag som normalt skall hållas utanför en bodelning dras in i bodelningen om det skulle vara oskäligt att hålla rättigheten utanför (SFS 925).

 

Associationsrätt m. m.
För att införa ett kontobaserat system för registrering av aktier m. m. har riksdagen beslutat bl. a. en aktiekontolag och en lag om Värdepapperscentralen
VPC Aktiebolag. Samtidigt har lagen om förenklad aktiehantering upphävts och följdändringar beslutats i aktiebolagslagen och ett flertal andra författningar.
    Det nya systemet innebär att aktiebrev avskaffas i alla sådana aktiebolag för vilka VPC för aktieboken (s. k. avstämningsbolag). De rättsverkningar som är förbundna med aktiebreven knyts till registrering på konto hos VPC. Även ensidiga skuldförbindelser (bl. a. konvertibler) avsedda för allmän omsättning omfattas av det nya systemet. Registreringsåtgärderna

skall vidtas av särskilda kontoförande institut, och en särskild nämnd (aktiekontonämnden) skall inrättas för att pröva tvister med anledning av beslut som har fattats av VPC eller ett kontoförande institut.
    Det kontobaserade systemet är avsett att börja tillämpas successivt i den takt som de tekniska förutsättningarna tillåter, och den nya lagstiftningen skall därför träda i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 827 ff).
    Riksdagen har beslutat att med ytterligare ett år förlänga giltighetstiden för den övergångsbestämmelse till lagen om handelsbolag och enkla bolag, enligt vilken frågan om gränsdragningen mellan sådana bolag (bildade före ikraftträdandet av lagen den 1 juli 1981) alltjämt skall bedömas enligt äldre rätt (SFS 914).

 

Skadeståndsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i skadeståndslagen. Ändringarna innebär att vissa bestämmelser i lagen som begränsade det allmännas ansvar för skador som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning har upphävts. Sålunda har den s. k. standardregeln och den s. k. passivitetsregeln (3 resp. 4 § skadeståndslagen) tagits bort liksom även bestämmelsen (i 5 §) om begränsning av skadeståndets storlek vid ren förmögenhetsskada på grund av intrång i näringsverksamhet. Vidare har en viss jämkning skett i den bestämmelse (7 §) som reglerar rätten att föra talan om skadestånd på grund av fel av de högsta statsorganen och de dömande instanserna (SFS 926).
    I lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter har införts en bestämmelse enligt vilken staten, oberoende av om fel eller försummelse har begåtts, skall ersätta skada som drabbar enskild till följd av beslut om betalningssäkring för en inte fastställd fordran, om fordringen inte senare fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats. Ersättning skall inte lämnas för en skada som inte är av någon betydelse, och ersättningen skall kunna jämkas om den enskilde har varit medvållande till skadan (SFS 1000).

 

Processrätt m. m.
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter i syfte att skapa bättre garantier mot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om betalningssäkring och för att i övrigt förbättra den enskildes ställning i sådana mål. Sålunda har beviskravet för att en betalningssäkring skall få beslutas skärpts och en regel har införts om att en betalningssäkring får tillgripas endast om vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det men som åtgärden innebär för gäldenären eller något annat motstående intresse. Vidare har föreskrivits att länsrätten på eget initiativ skall häva ett beslut om betalningssäkring när det framkommer anledning till det och att gäldenären i princip har rätt till muntlig förhandling. Den möjlighet som enligt de beslutade ändringarna skall finnas för enskild att få skadestånd på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring har redovisats ovan. Följdändringar har gjorts i förvaltningsprocesslagen och konkurslagen (SFS 1000 ff).
    Riksdagen har beslutat att 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål skall ha fortsatt giltighet till utgången av år 1990 (SFS 930).

Genom ett tillägg i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har riksdagen beslutat tillerkänna en delegation i Sverige för de Europeiska gemenskapernas kommission (EG-delegationen) samt delegationens medlemmar jämte deras familjer och vissa andra personer immunitet och privilegier på samma sätt som gäller i fråga om utländska beskickningar i Sverige (SFS 907).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om besöksförbud. Ändringarna innebär att maximistraffet för överträdelse av ett besöksförbud har höjts från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst ett år. Vidare har den särskilda åtalsregeln i lagen (25 §) upphävts. En följdändring har gjorts i äktenskapsbalken. Ändringarna träder i kraft den 1 april 1990 (SFS 1075 f).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat en lag om försöksverksamhet med samhällstjänst. Lagen innebär att rätten i brottmål i vissa fall får döma till skyddstillsyn med föreskrift att den dömde skall utföra oavlönat arbete i angiven omfattning. En förutsättning är att den dömde har förklarat sig villig att följa en sådan föreskrift och att föreskriften bedöms vara av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn i stället för fängelse.
    Samhällstjänst är enligt motiven främst avsedd att användas för yngre lagöverträdare vid sådan brottslighet som annars skulle följas av ett kortare eller medellångt fängelsestraff. Domstolen skall i domen ange hur långt straff som skulle ha utdömts, om fängelse i stället hade valts som påföljd. Om den dömde inte fullgör sina skyldigheter på ett riktigt sätt, får påföljden undanröjas och ersättas med ett fängelsestraff. Domstolen skall därvid beakta vad som angetts om fängelsestraffets längd i den tidigare domen.
    Försöksverksamheten, som omfattar brottmål som prövas av Uppsala, Linköpings, Helsingborgs, Malmö eller Gävle tingsrätt, skall pågå under åren 1990-1992 (SFS 928).

 

Trafikrätt
Riksdagen har beslutat en lag om tillstånd till överlåtelse av skepp som ersätter den tidigare lagen om tillstånd till överlåtelse av fartyg. Den nya lagen, som till skillnad från sin föregångare inte är tidsbegränsad, innebär att det även i framtiden — med vissa undantag — skall krävas tillstånd till överlåtelse av ett svenskt registreringspliktigt skepp eller andelar däri, om skeppet genom överlåtelsen upphör att vara svenskt (SFS 990).
    Genom ändringar i lagen om överlastavgift har avgifterna vid överlast höjts samtidigt som viktavdragen vid avgiftsberäkningen har reducerats. Avgiftsberäkningen har också förenklats. Vidare har lagens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta bl. a. även traktortåg, och dessutom har viss avgiftsprövning som tidigare gjordes av regeringen flyttats över till andra myndigheter. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 1990 utom beträffande utvidgningen av lagens tillämpningsområde som träder i kraft den 1 januari 1991.
    Riksdagen har beslutat en ändring i luftfartslagen som innebär att regeringen har fått möjlighet att till annan myndighet delegera rätten att meddela föreskrifter om avgifter på luftfartsområdet (SFS 997).

 

Socialrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i bl. a. lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott och lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Ändringarna innebär att basbeloppet fr. o. m. år 1991 skall fastställas med bortseende från den särskilda prisutveckling som följer av vissa åtgärder som vidtas för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten under åren 1990 och 1991. Beträffande pensionstillskott innebär ändringarna att sådant tillskott som tilläggsförmån till ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension har höjts från 48 till 50 % av basbeloppet, och som tilläggsförmån till förtidspension från 96 till 100 % av basbeloppet. Vid beräkningen av kommunala bostadstillägg skall fr. o. m. den 1 januari 1991 gälla en förmånligare beräkningsgrund för fastighetsvärde eller värde av andel i bostadsrättsförening än för närvarande. Med hänsyn till förväntade höjda taxeringsvärden höjs beräkningsgrunden från 400 000 kr till 800 000 kr (SFS 1042 ff).
    I lagen med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 har gjorts ändringar som innebär att bestämmelserna har utsträckts till att gälla hela år 1990. Vidare innebär ändringarna att bostadsbidrag till barnfamiljer under detta år kan omprövas om familjens inkomster av förvärvsarbete har ökat väsentligt i förhållande till motsvarande inkomster enligt 1988 års taxering till statlig inkomstskatt. Sådan omprövning får dock inte göras i fråga om bidrag som avser tiden före den 1 april 1990 (SFS 910).
    Riksdagen har beslutat en lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Syftet med lagen är att kompensera studerande som uppbär studiemedel för den höjning av prisnivån som föranleds av skattereformens finansiering. Detta sker genom att vid beräkning av studiemedel för år 1990 basbeloppet ökas med ett tilläggsbelopp om 600 kr (SFS 1069).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i arbetsmiljölagen och sekretesslagen i syfte att underlätta för skyddsombud och vissa andra fackliga förtroendemän att utan hinder av tystnadsplikt föra sekretessbelagd information vidare till bl. a. sakkunniga och experter hos centrala fackliga organisationer. I arbetsmiljölagen har vidare ändringar vidtagits som innebär att en facklig organisation har rätt att utse regionalt skyddsombud utan att först inhämta medgivande av yrkesinspektionen. I lagstiftningsärendet har också gjorts vissa ändringar i lagen om anställningsskydd. Genom dessa ändringar har åstadkommits en förenkling i de formföreskrifter som en arbetsgivare skall iaktta när en arbetstagare inte erbjuds fortsatt anställning i samband med att en tidsbegränsad anställning upphör (SFS 960 ff).

 

Bank- och valutarätt
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden som innebär att första, andra och tredje fondstyrelserna får möjlighet att placera viss del (högst 10 %) av sitt kapital i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta (SFS 1038).
    Genom beslut av riksdagen har reglerna om kapitaltäckning och upplåningsrätt för kreditinstitut reformerats i syfte att åstadkomma att kapitalkravet för dessa institut anpassas till en internationellt accepterad lägsta

nivå. Reformen, som totalt sett innebär en skärpning av kapitalkravet, har föranlett ändringar i ett flertal lagar, bl. a. i bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen, sparbankslagen, föreningsbankslagen och lagen om kreditaktiebolag (SFS 1086 ff).
    Vissa ändringar har vidtagits i lagen om allemanssparande. Ändringarna innebär bl. a. att en sparare får föra över medel mellan allemanssparkonto och allemansfond samt att maximigränsen för de samlade nettoinsättningarna har höjts från 75 000 kr till 100 000 kr (SFS 989).

 

Övrig näringsrätt
Giltighetstiden för lagen om kreditpolitiska medel och för lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp har förlängts med ytterligare tre år, dvs. till utgången av år 1992 (SFS 958 f).
    Riksdagen har beslutat en ny lag om livförsäkringar med aktiefondsanknytning samt vissa ändringar i bl. a. försäkringsrörelselagen och lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige. Den nya lagen innehåller regler om en ny försäkringsform, som i huvudsak innebär att försäkringstagarens tillgodohavande i försäkringen placeras i andelar i en eller flera aktiefonder som försäkringstagaren bestämmer. För detta ändamål inrättas ett särskilt slags aktiefonder, försäkringspremiefonder. De beslutade lagändringarna innebär bl. a. att försäkringsrörelselagens regler om pantsättning har reformerats samt att försäkringsinspektionens möjligheter att ingripa mot otillåten verksamhet har förtydligats i visst avseende. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 februari 1990 (SFS 1079 ff).
    Riksdagen har beslutat en ny prisregleringslag som är avsedd att tillämpas i första hand i krigs- och krissituationer. Den nya lagen är utformad som en beredskapslag och bygger i sina huvuddrag på den tidigare gällande allmänna prisregleringslagen. Dock möjliggör den nya lagen till skillnad mot den tidigare att hyror och avgifter som fastställs av statliga myndigheter kan regleras. Lagen innebär också utvidgade möjligheter att prisreglera avgiftsbelagd kommunal verksamhet. Vidare föreskrivs i lagen att högstpris, prisstopp och förhandsanmälningsskyldighet skall gälla även avtal som har ingåtts innan föreskriften trädde i kraft, om varan levereras eller tjänsten utförs efter denna tidpunkt (SFS 978 ff). Hans Frennered