Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 1990
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1990. Liksom tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1990. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1990 års samling.

 

Offentlig rätt m.m.
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna rör riksdagens arbetsformer m. m. Försöket med förändrad budgetprocess skall fortsätta även under 1990/91 års riksmöte för att därefter utvärderas (se SvJT 1988 s. 555 och 1989 s. 151). Sista tidpunkt för avlämnande av anslagspropositioner har för våren 1991 bestämts till den 22 februari. Den tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen enligt vilken utskott skall bestå av 17 ledamöter har ändrats så att fr. o. m. nästa utskottsval ledamotsantalet i stället bestäms av riksdagen på förslag av valberedningen. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott (tidigare en tredjedel) begär att upplysningar eller yttrande skall inhämtas, skall utskottet föranstalta om detta, såvida därmed förenat dröjsmål inte föranleder avsevärt men. Reglerna för debatterna i kammaren har ändrats så att ett nytt anförande från den som tidigare har haft ordet vid överläggningen i en viss fråga inte får överstiga tre minuter (SFS 126, 532). Lagen om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott har ändrats, varigenom möjligheterna att vidta säkerhetskontroll har utvidgats (SFS 125).
    En ny lag om skydd för viktiga samhällsanläggningar har beslutats (SFS 217). Genom beslut om en ny lag om undersökning av olyckor har en gemensam ordning införts för undersökning från säkerhetssynpunkt av alla slags allvarliga olyckor, vare sig de har inträffat inom luftfart, sjöfart, järnvägstrafik eller annan verksamhet. Ansvaret för sådana undersökningar skall handhas av ett fristående organ — statens haverikommission — som också får rätt att undersöka mindre allvarliga olyckor om det finns särskilda skäl för det. Följdändringar har gjorts i bl. a. luftfartslagen, sjölagen och sekretesslagen (SFS 712 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar och kompletteringar till de reformer av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet som riksdagen beslutade år 1989. Ändringarna gäller lagen om kyrkomötet och ett flertal andra kyrkliga författningar (SFS 296 ff.).
    En ny lag om granskning och kontroll av filmer och videogram har beslutats. Lagen ersätter den nuvarande regleringen i biografförordningen om förhandsgranskning av sådana filmer och videogram som skall visas offentligt. Lagen innehåller däremot inga föreskrifter om obligatorisk granskning av filmer och videogram för privat bruk. Straffmaximum för olaga våldsskildring i brottsbalken höjs från fängelse sex månader till fängelse två år. I lagstiftningsärendet har ändringar beslutats också i bl. a. sekretesslagen och

658 Hans Frennered

lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1991.
    En arkivlag har beslutats av riksdagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om arkivvård och gallring för statliga och kommunala myndigheters arkiv (SFS 782).
    Genom en ändring i lagen om kulturminnen m. m. har förbudet att använda metallsökare utvidgats till att omfatta inte bara Gotlands län utan också Borgholms och Mörbylånga kommuner i Kalmar län (SFS 428).

 

Köprätt
Riksdagen har beslutat en ny köplag som ersätter 1905 års köplag. Lagen, som träder i kraft den 1 januari 1991, är resultatet av ett nordiskt köplagssamarbete, som har bedrivits sedan början av 1960-talet. Lagstiftningen innebär en avsevärd modernisering av köprätten, och också en anpassning till den internationella utvecklingen på området. Sålunda har betydande hänsyn tagits till 1980 års FN-konvention om internationella köp. De sakliga nyheterna är bl. a. följande. Lagen innehåller regler som ger vägledning för bedömningen av om en vara är behäftad med fel. I de fall en vara är felaktig har köparen som regel rätt att kräva att säljaren utan kostnad för köparen avhjälper felet eller, i vissa fall, företar omleverans. Säljaren har å sin sida i allmänhet rätt att på egen bekostnad avhjälpa ett fel eller företa omleverans för att därigenom undgå de mera ingripande påföljderna prisavdrag och hävning. Vidare innehåller lagen helt nya regler om skadestånd vid säljarens dröjsmål och fel i varan. Enligt dessa regler är säljaren skadeståndsansvarig för sådant som ligger inom hans kontrollsfär (kontrollansvar) när fråga är om direkta skador. För indirekta skador förutsätts vållande från säljarens sida. En annan nyhet i lagen är regler om avbeställning. Dessa innebär att om köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom, så är säljaren i regel skyldig att ställa in tillverkningen, men har rätt till skadestånd av köparen (SFS 931).

 

Konsumenträtt
Riksdagen har beslutat en ny konsumentköplag som skall ersätta den nuvarande konsumentköplagen från år 1973. Den nya konsumentköplagen innefattar tillsammans med den ovan nämnda, nya allmänna köplagen en genomgripande reform av den svenska köprätten. Reformen innebär att alla lagregler om konsumentköp samlas i den särskilda konsumentköplagen och att den allmänna köplagen i fortsättningen skall gälla för andra köp.
    Den nya konsumentköplagen, som träder i kraft den 1 januari 1991, innehåller flera nyheter. Sålunda innehåller den i likhet med den nya köplagen bestämmelser som ger vägledning för bedömningen av om en vara är behäftad med fel, och helt nya regler om skadestånd vid säljarens dröjsmål och vid fel i varan. En annan nyhet är att konsumenten ges möjlighet att avbeställa en vara innan leverans har skett. Säljaren får i sådant fall rätt till viss ersättning av konsumenten. Den nya lagen innehåller också vissa regler om s. k. produktansvar. När ett fel i en köpt vara orsakar skador på egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av dennes hushåll skall konsumenten sålunda ha rätt till ersättning av säljaren. Ytterligare en nyhet är reglerna om s. k. direkttalan, som innebär att konsumenten under vissa förutsättningar ges rätt att rikta sina krav med anledning av fel i varan mot

Lagstiftningen våren 1990 659

tillverkaren eller någon annan i ett tidigare distributionsled. Slutligen föreskrivs i lagen att en näringsidkare som förmedlar ett köp mellan privatpersoner skall — tillsammans med säljaren — vara ansvarig för de förpliktelser som på grund av köpet vilar på säljaren (SFS 932).
    Riksdagen har beslutat ändringar i jordabalken i syfte att förstärka skyddet för konsumenter som genom köp förvärvar småhus från näringsidkare. Ändringarna innebär förtydliganden och delvis nya regler i fråga om köparens och säljarens rättigheter och förpliktelser vid fastighetsöverlåtelser i allmänhet. En ändring har beslutats också i konsumenttjänstlagen. Ändringen innebär i huvudsak att reglerna i konsumenttjänstlagen blir tillämpliga på arbeten som avser uppförande av hus åt en konsument för bostadsändamål. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1990 (SFS 935 f.).

 

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat en ny lag om skydd för företagshemligheter. Syftet med lagen är att åstadkomma ett förstärkt och mera tidsenligt skydd för kommersiella företagshemligheter. Den nya lagen innehåller bestämmelser om straff för den som olovligen bereder sig tillgång till en näringsidkares företagshemlighet eller som tar olovlig befattning med hemligheten. Vidare fins i lagen regler om skadeståndsskyldighet för bl. a. anställda och parter i affärsförhållanden som obehörigen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet. En särskild regel i lagen medger att skadestånd vid angrepp på en näringsidkares företagshemlighet beräknas på ett för näringsidkaren fördelaktigare sätt än vad som gällde enligt tidigare regler. I lagstiftningsärendet har beslutats ändringar också i datalagen och sekretesslagen (SFS 409 ff.).

 

Processrätt
Med anledning av ett regeringsförslag om vissa processrättsliga frågor (prop. 1989/90:71) har riksdagen beslutat ändringar i rättegångsbalken och andra författningar. Ett flertal ändringar har gjorts i de regler som styr domstolarnas handläggning av mål och ärenden, bl. a. följande. Samtliga tingsrätter får möjlighet att anlita särskilda experter i mål om kvalificerad ekonomisk brottslighet och den särskilda forumregeln för sådana mål har avskaffats. Möjligheterna för en domstol att meddela s. k. mellandom har utvidgats och domstolarna har fått större möjligheter att själva rätta fel i sina avgöranden. En omprövningsmöjlighet har införts för vissa domstolsärenden. Besvärstiden har ändrats från två till tre veckor och är därmed densamma som gäller vid vad. Åklagarens personliga ansvar för rättegångskostnader i brottmål har avskaffats. Polismans rätt att besluta om husrannsakan har inskränkts. Utöver i rättegångsbalken har ändringar gjorts i bl. a. föräldrabalken, jordabalken, sjölagen, fastighetsbildningslagen, förvaltningsprocesslagen, lagen om försäkringsdomstolar och förvaltningslagen (SFS 443 ff.).
    Som ett led i kampen mot den internationella narkotikabrottsligheten har ändringar beslutats i bl. a. lagen om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat och lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom. Ändringarna innebär vidgade möjligheter att besluta om beslag på begäran av främmande stat och nya bestämmelser om kvarstad för att säkerställa verkställighet i Sverige av utländska värdeförverkanden (SFS 273 ff.).

660 Hans Frennered

Riksdagen har beslutat en ny lag om betalningsföreläggande och handräckning. Lagen som skall ersätta nuvarande regler för den s. k. summariska processen (i lagen om lagsökning och betalningsföreläggande samt handräckningslagen) innebär att handläggningen av sådana processer flyttas från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna. I lagstiftningsärendet har ändringar gjorts också i rättegångsbalken och utsökningsbalken. Lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 746 ff.). Avsikten är att den skall träda i kraft den 1 januari 1992.
    Genom en ändring i utlänningslagen har regler om vissa tvångsmedel — förvar av vuxna och barn samt kroppsvisitation — införts i den av riksdagen förra året antagna nya utlänningslagen (se SvJT 1989 s. 735 f.). Ändringen avser de bestämmelser i lagförslaget som då inte antogs av riksdagen (SFS 523).
    En ny lag om övervakningskameror m. m. har antagits vars främsta syfte är att anpassa den rättsliga regleringen av användningen av optisk-elektronisk övervakningsutrustning till den tekniska utvecklingen och att hålla ett tillfredsställande skydd mot integritetskränkningar i samband med användningen av sådan utrustning. Lagen gäller TV-kameror och andra optiskelektroniska instrument som är uppsatta så att de, utan att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning. Länsstyrelsen är tillsyns- och tillståndsmyndighet också enligt den nya lagen, och vissa förenklingar har gjorts i förhållande till tidigare regler. I lagstiftningsärendet har ändringar gjorts också i förvaltningsprocesslagen och sekretesslagen (SFS 484 ff.).

 

Utsökningsrätt
I utsökningsbalken har beslutats en ändring som ger kronofogdemyndigheterna möjlighet att avsluta sådana utsökningsmål där endast ett obetydligt belopp kvarstår att betala. I stället för att driva in ett sådant mindre belopp kan kronofogdemyndigheten betala sökanden det som återstår genom att jämka utsökningsavgiften. Sökanden får därigenom full betalning för sin fordran och kronofogdemyndigheten kan avskriva målet. Regeringen har fastställt att 25 kr. är det högsta belopp som får återstå att betala för att utsökningsavgiften skall kunna jämkas (SFS 115 f.).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i brottsbalken som innebär bl. a. vissa kompletteringar av balkens s. k. terroristbestämmelser. Brottsbeteckningarna har ändrats till kapning resp. sjö- eller luftfartssabotage, och vidare har en särskild bestämmelse införts om flygplatssabotage. Ändringar har gjorts också i bl. a. lagen om kriminalvård i anstalt (SFS 416 f.).
    Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om förbud mot att i vissa fall inneha knivar och andra farliga föremål. Ändringen innebär en utvidgning av det tidigare gällande förbudet så att det numera är förbjudet att på allmän plats och inom områden där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs inneha knivar och andra farliga föremål. Med sådana föremål avses bl. a. andra stick- och skärvapen än knivar och s. k. gatustridsvapen. Undantag från förbudet gäller dels fall där föremålet ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag, dels när innehavet annars med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. I lagen har vidare intagits bestämmelser om förbud mot innehav och överlåtelse av springstiletter m. m. (SFS 413).

Lagstiftningen våren 1990 661

 

Försäkringsrätt
Genom ändringar i lagen om försäkringsavtal och konsumentförsäkringslagen har en redaktionell anpassning skett till de regler om straffmätning och påföljdsval som riksdagen antog hösten 1988 (SFS 435 f.).

 

Familjerätt
Riksdagen har antagit en ny lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden. Den nya lagen ersätter 1912 års lag i ämnet och innebär att mannens medborgarskap vid äktenskapets ingående inte längre är avgörande för vilket lands lag som skall tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden. I stället skall makarnas hemvist under äktenskapet vara styrande. Till skillnad från 1912 års lag innehåller den nya lagen vidare regler om när svensk domstol skall vara behörig att pröva sådana tvister mellan makar som har internationell anknytning (SFS 272).

 

Trafikrätt
Ett flertal ändringar har beslutats i trafikbrottslagen. Gränsen för straffbar alkoholpåverkan i trafiken har sänkts från en blodalkoholhalt på 0,5 till 0,2 promille (med en motsvarande sänkning för alkoholhalten i utandningsluften). Vidare har trafiknykterhetsbrotten delats in i två grader som kallas rattfylleri och grovt rattfylleri. Vid bedömningen av om ett brott är grovt skall, förutom alkoholhalten och påverkansgraden, särskilt beaktas om körningen har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Motsvarande ändringar har gjorts också i järnvägstrafiklagen (SFS 149 f.). I samma lagstiftningsärende har ändringar beslutats också i körkortslagen varigenom möjligheterna att återkalla körkort har vidgats (SFS 151).
    Genom en ändring i fartygssäkerhetslagen har kustbevakningen givits rätt att på eget initiativ kunna utföra tillsyn av fartyg i form av inspektioner. Sjöfartsverket, som är ansvarig myndighet, skall i samråd med kustbevakningen bestämma i vilken utsträckning kustbevakningen skall ha sådana uppgifter (SFS 511).

 

Bank- och valutarätt
Genom ändringar i bankrörelselagen och flera andra författningar har förbuden mot utländskt ägande i bankaktiebolag, finansbolag och fondkommissionsbolag upphävts. I stället skall lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. tillämpas. Bland ändringarna kan också nämnas att svenska rättssubjekt har fått möjlighet att förvärva aktier i utlandsägda bankaktiebolag och att kravet på tillstånd för inrättande av representationskontor här i landet har tagits bort (SFS 821 ff.).
    Valutaregleringen har avskaffats. Den skall i framtiden finnas kvar endast som en beredskapslag avsedd att användas när extraordinära omständigheter råder. Till följd härav har riksdagen beslutat bl. a. en lag om valutareglering och en lag om betalningar till och från utlandet (SFS 749 ff.).

 

Övrig näringsrätt m. m.
Riksdagen har beslutat en lag om auktorisation av handelskamrar. Lagen har ersatt en kungörelse i ämnet och bygger i allt väsentligt på tidigare gällande ordning (SFS 515). Lagen om rätt för utländska försäkringsföretag att driva för-

662 Hans Frennered

säkringsrörelse i Sverige har ändrats så att det är möjligt för svenska försäkringsbolag att i viss, begränsad utsträckning förmedla utländska försäkringar. I lagen om försäkringsmäklare har gjorts ändringar som innebär att lagens räckvidd — utan ändring i sak — blir klarare definierad. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 1990 (SFS 812 f.).
    Genom ändringar i lagen om anordnande av visst automatspel har tillståndsplikten vidgats i fråga om sådana spelautomater som omfattas av lagen, dvs. automater som inte ger vinst eller som ger vinst endast i form av frispel på automaten. Även möjligheterna att återkalla tillstånd har vidgats. Beslut av länsstyrelsen enligt lagen skall överklagas till kammarrätten i stället för som tidigare till socialstyrelsen. Ändringarna har trätt i kraft den 1 april 1990 (SFS 104).
    Riksdagen har beslutat en lag om obeställbara postförsändelser. I lagen ges regler om förfarandet för sådana försändelser som postverket inte delar ut till adressaten. Huvudregeln enligt lagen är att en obeställbar försändelse som har öppnats om möjligt skall återställas till avsändaren. Lagen innehåller bestämmelser också om behandlingen av belopp som har betalats in till postverket men som varken kan förmedlas till mottagaren eller återbetalas till inbetalaren (SFS 291). Lagen om handel med drycker har ändrats så att besvär över beslut av länsstyrelsen enligt lagen nu förs till kammarrätten (och regeringsrätten) i stället för som tidigare till socialstyrelsen (SFS 490).
    Genom ändringar i lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia och en ny lag med bemyndigande att tillämpa lagen om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika har investeringsförbudet och handelsbojkotten mot Namibia upphävts i anslutning till att landet proklamerade sin självständighet den 21 mars 1990 (SFS 78).

 

Socialrätt
Riksdagen har beslutat en lag om vård i vissa fall av barn och unga. Lagen ersätter lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. I den nya lagen har preciseringar gjorts när det gäller grunderna för att bereda barn och ungdomar vård. Begreppet ”fara” som en grundläggande förutsättning för att bereda vård har ersatts med ”påtaglig risk för skada”. Det nya begreppet skall användas både i fråga om brister i den unges hemmiljö (de s. k. miljöfallen) och vid brister i den unges beteende (de s. k. beteendefallen). Möjligheterna att ingripa tidigare i beteendefallen ökar därmed. Beskrivningarna av förutsättningarna för att bereda någon vård i miljöfallen har kompletterats genom att några av de svåraste problemsituationerna uttryckligen omnämns. När det gäller att bereda ungdomar vård på grund av deras eget beteende har förutsättningarna för detta jämkats i förtydligande syfte. Har den unge beretts vård på grund av brister i hemmiljön skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad — i stället för en gång om året som gällde tidigare — överväga om vården fortfarande behövs. Detsamma gäller i fråga om placeringar som gjorts med föräldrarnas samtycke. I fråga om beteendefallen gäller som tidigare en bestämmelse om formenlig prövning av vården var sjätte månad. Socialnämnden skall minst en gång var tredje månad överväga om ett beslut i fråga om umgänge mellan den unge och en förälder, eller någon annan som har vårdnaden om honom, fortfarande behövs. Bestämmelserna om flyttningsförbud har flyttats från socialtjänstlagen till den nya lagen med vissa ändringar. Länsrätten skall, efter ansökan av

Lagstiftningen våren 1990 663

socialnämnden, besluta i fråga om flyttningsförbud för viss tid eller tills vidare. Förutsättningen för ett förbud skall vara att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas om han skiljs från det hem där han stadigvarande vårdas och fostras. Offentligt biträde skall kunna förordnas i mål om flyttningsförbud.
    Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt socialtjänstlagen vid befarade missförhållanden i den unges hemmiljö har utvidgats till att gälla — förutom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom — också alla andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten gäller också dem som är anställda vid dessa myndigheter samt vissa angivna yrkesutövare. I lagstiftningsärendet har beslutats följdändringar i en rad andra författningar (SFS 52 ff.).
    Riksdagen har — med ikraftträdande den 1 juli 1991 -— beslutat en ny utformning av ledningen av den medicinska vårdverksamheten inom den offentliga hälso- och sjukvården. De nya reglerna innebär bl. a. att det för den samlade ledningen av verksamheten vid en enhet för diagnostik eller vård och behandling skall finnas en chefsöverläkare. Vid sådana enheter som leds av en chefsöverläkare skall för varje patient finnas en patientansvarig läkare. Vidare har fr. o. m. den 1 juli 1990 ökade möjligheter införts för enskilda att flytta till långvårdsklinik i annat landsting än hemlandstinget eller till serviceboende i en annan kommun än hemkommunen.
    I lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. har ändringar gjorts som bl. a. innebär en utvidgning av kommunernas kompetens så att de får lämna bidrag till andra kommuner inom samma landsting om det behövs för att utjämna kostnader kommunerna emellan till följd av att uppgifter har överlåtits från landstinget till kommunerna (SFS 494 ff.). Genom ändringar i bl. a. lagen om allmän försäkring har riksdagen beslutat om vissa pensionsförmåner. Pensionstillskotten har höjts och vissa andra förbättringar av folkpensionsförmånerna har skett för att kompensera pensionärerna för effekter av skattereformen. Ett särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn har införts och för s. k. undantagspensionärer gäller fr .o. m. den 1 juli 1990 att de har rätt till pensionstillskott med beaktande endast av den ATP som faktiskt utges (SFS 773 ff.).
    Genom ändringar i studiestödslagen har s. k. utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar inarbetats i studiestödslagens regelsystem. En annan ändring i lagen innebär höjda studiestödsbelopp m. m. som kompensation för vissa skatteeffekter (SFS 635). I lagen om allmän försäkring har den tid under vilken en förälder i vissa fall kan få ytterligare tillfällig föräldärapenning förlängts från högst 30 dagar till högst 60 dagar (SFS 741). Ändringar har gjorts i lagen om bistånd åt asylsökande som innebär att rätten till bistånd har utökats i vissa fall (SFS 483).
    Genom ändringar i bl. a. lagen om allmänna barnbidrag har det allmänna barnbidraget höjts med 2 280 kr per barn och år med motsvarande höjning av det förlängda barnbidraget för elever i grundskolan. Samtidigt har ändringar gjorts i reglerna för beräkningen av flerbarnstillägg (SFS 491). Reglerna om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991 har — med hänsyn till skattereformen — ändrats. Ändringarna har beslutats i lagen om bostadsbidrag (SFS 792). Med anledning av att riksdagen har beslutat inrätta en ny myndighet för kontroll och tillsyn på läkemedelsområdet har vissa ändringar gjorts i bl. a. läkemedelsförordningen (SFS 429 ff).

664 Hans Frennered

 

Skollagstiftning
I syfte att främja elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet har vissa ändringar gjorts i arbetsmiljölagen. Bl. a. har lagen ändrats så att den numera är tillämplig på grundskolans låg- och mellanstadier i samma utsträckning som tidigare har gällt på skolområdet i övrigt (SFS 233). I skollagen har förts in ett bemyndigande för regeringen att bestämma vilka kommuner som i sin gymnasieskola får anordna speciellt anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar i kombination med särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och rehabilitering. I lagen har också gjorts en ändring som innebär att svårt rörelsehindrade ungdomar, som på grund av handikappet inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan, ges rätt att få specialanpassad utbildning i gymnasieskola efter den obligatoriska skolgångens slut. Frågor om intagning till sådan specialanpassad utbildning skall avgöras av en särskild nämnd, vars beslut skall kunna överklagas till kammarrätten (SFS 294).

 

Miljörätt m. m.
Riksdagen har antagit en lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Enligt lagen — som träder i kraft den 1 januari 1992 — skall en avgift erläggas för utsläpp av kväveoxider (40 kr per kg utsläppta kväveoxider) från stora pannor som används för energiproduktion. Bilavgaslagen har ändrats så att det särskilda tillverkaråtagandet när det gäller tunga fordon (över 3,5 ton) utvidgas till att omfatta en körsträcka av 160 000 km mot tidigare 80 000 km (SFS 614).
    För att förstärka djurskyddstillsynen har ändringar gjorts i djurskyddslagen. Bl. a. har införts krav på att miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall ha tillgång till personal med utbildning på djurskyddsområdet. För att stärka skyddet för sällskapsdjur har införts en bestämmelse enligt vilken föreskrifter kan meddelas om skyldighet för den som säljer sällskapsdjur att lämna information om djurets skötsel (SFS 628 ff).
    Ett flertal ändringar har beslutats i renhållningslagen och lagen om kemiska produkter. Ändringarna — som träder i kraft den 1 januari 1991 — innebär bl. a. att åtgärder skall vidtas som främjar återanvändning och återvinning av avfall. I naturresurslagen har följande ändringar beslutats. Tillkomsten och lokaliseringen av stora anläggningar med uppgift att slutligt omhänderta miljöfarligt avfall skall prövas av regeringen. Regeringens prövning i fråga om större förbränningsanläggningar har utvidgats till att omfatta även andra anläggningar än sådana som är avsedda för eldning med fossilt bränsle. Stora gruppstationer för vindkraft och stora anläggningar för lagring av naturgas skall prövas av regeringen. Den kommunala vetorätten finns kvar som huvudregel, men i vissa noggrant angivna situationer, och då för vissa särskilda typer av anläggningar, får regeringen meddela tillstånd utan att kommunen tillstyrkt etableringen (SFS 442).
Hans Frennered