Fusion mellan aktiebolag

 

 

Av MARTIN SMICIKLAS1

Inledning
Fusion är ett ofta använt begrepp i företagsvärlden. Vi har läst om t. ex. fusionen mellan Asea och Brown Boveri. En annan under senare tid bekant fusion är den mellan Volvo och Renault. Dessa fusioner är vad jag skulle vilja kalla företagsekonomiska sammanslagningar. De innebär vanligtvis inte att de juridiska personerna som ingår i fusionen upphör. I t. ex. Asea Brown Boveri fallet finns både Asea och Brown Boveri kvar som separata företag. Det som har skett är att de i fusionen ingående företagen, Asea AB och Brown Boveri Ltd, har bildat ett nytt bolag, Asea Brown Boveri Ltd. Till det nya bolaget har Asea och Brown Boveri tillskjutit sina elektrotekniska verksamheter. Den nya verksamheten är dessutom uppdelad i koncerner. Asea och Brown Boveri har i utbyte mot de elektrotekniska verksamheterna fått vardera 50 % av aktierna och rösterna i det nybildade bolaget Asea Brown Boveri Ltd, som har sitt säte i Schweiz.
    I juridiska sammanhang används begreppet fusion i en annan betydelse. Det handlar här om att något eller några av företagen upphör. Det finns för aktiebolag i aktiebolagslagen (ABL) 14 kap. regler om hur en sådan fusion skall genomföras. De fusioner som sker enligt ABL:s regler är oftast inte av den spektakulära art som de företagsekonomiska fusionerna. Det rör sig i de flesta fall om städåtgärder i en koncern. Moderbolaget överför genom fusionen dotterbolagets tillgångar och skulder till sig och genom fusionen upphör dotterbolaget att existera.
    Reglerna i ABL om fusion mellan aktiebolag är relativt komplicerade och detaljerade. Genom ett formaliserat förfarande skall borgenärerna och även bolagens andra intressenter beredas skydd mot otillbörligt förfarande. Vid ett fusionsförfarande måste man noggrant iaktta regelsystemet. Skulle proceduren brista i något avseende kan det leda till att hela fusionen blir ogiltig.
    Meningen med denna artikel är att ge en vägledning och ett förtydligande av de gällande reglerna. Jag visar också på alternativa lösningar i de fall jag har funnit de gällande reglerna olämpliga ur någon aspekt.

 

1 Artikeln är skriven inom ramen för projektet ”Redovisning och ekonomisk styrning” vid Lunds universitet, som möjliggjorts via donationer av Crafoordska stiftelsen.

704 Martin Smiciklas

Fusionsinstitutet finns även i andra länders rättsordningar. Det land som svensk rätt har tagit mest intryck av är Tyskland. Av denna anledning har jag även gjort en utblick mot tysk rätt. Vid beaktande av internationella aspekter på bolagsrätten kan man inte bortse från de nordiska grannländerna. Därför har jag även jämfört vissa delar av vårt regelsystem med våra grannländer Norge och Danmark. Jämförelsen mellan Sverige och de övriga länderna har dock enbart gjorts i de avsnitt som handlar om fusionens rättsverkningar m. m. Det formella förfarandet med åtföljande registrering är inte av sådan art att en jämförelse skulle tillföra något.

 

Fusion enligt ABL
Fusion kännetecknas av att ett eller flera aktiebolag upplöses och av att upplösningen sker i ett formbundet förfarande där det bolag (eller bolagen) som upplöses (det överlåtande bolaget eller de överlåtande bolagen) överlåter samtliga sina tillgångar och skulder på det bolag som förvärvar dessa (det övertagande bolaget). Upplösningen sker utan likvidation av tillgångar och skulder. Förmögenheten övertas i dess helhet och det övertagande bolaget träder istället för det upplösta bolaget in i dess rättigheter och förpliktelser. Förmögenhetsöverföringen är total och det eller de upplösta bolagen upphör att existera såsom en självständig juridisk person. Fusionen är en universalsuccession. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övergår till det övertagande bolaget och det överlåtande bolaget upphör.2 Fusion skiljer sig från likvidation genom att skulder och tillgångar övertas i befintligt skick. Någon realisation av tillgångarna och likvidering av skulderna sker inte. Fusion är dessutom en frivillig förvärvsform som sker genom avtal, medan likvidation kan ske tvångsvis om vissa förutsättningar är uppfyllda.
    Fusionen enligt ABL innebär en förmögenhetsförening av två eller flera kapitalsammanslutningar som har aktiebolags form. Fusionen kan jämföras med andra förvärvsformer exempelvis köp eller byte, men det särskiljande för fusionen är att det överlåtande bolaget genom ett formbundet förfarande upplöses och att det övertagande bolaget övertar det överlåtande bolagets ansvar för redan befintliga skulder (substitution). För det övertagande bolaget innebär fusionen förvärv av tillgångar och skulder mot en viss ersättning. Vid den specifika form av fusion som kallas kombination (se nedan) innebär

 

2 Fusion är ett av flera möjliga sätt att få aktiebolag att upphöra. Andra är likvidation och konkurs. Dessutom kunde fram till utgången av 1981 aktiebolag som inte höjt sitt aktiekapital till 50 000 kr avföras ur aktiebolagsregistret. Se lagen (1975:1257) om ändring i lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag.

Fusion mellan aktiebolag 705

fusionen dessutom för det övertagande bolaget att det bildas i och med fusionen.
    Enligt ABL kan fusion gå till på två olika sätt, antingen genom s. k. absorption eller genom s. k. kombination. Absorption är i sin tur möjlig i två varianter. Den ena varianten är absorption mellan moderbolag och helägt dotterbolag (ABL 14:8) och den andra varianten är absorption mellan bolag som inte står i sådant förhållande till varandra (ABL 14:1). Kombination är en fusionsform i vilken två eller flera aktiebolag (överlåtande bolag) förenas genom att bilda ett nytt aktiebolag som övertar deras tillgångar och skulder mot aktierna i det övertagande bolaget (ABL 14:2).
    Fusion enligt ABL kan företas endast mellan svenska aktiebolag som omfattas av ABL. Fusion över associationsgränserna, där ett aktiebolag skulle överta ett annat företag som inte är aktiebolag, är inte möjlig.3 Däremot är det möjligt att ett aktiebolag överlåter sina tillgångar och skulder i ett fusionsförfarande till en ekonomisk förening eller till ett bankaktiebolag. Genom en sådan fusion förs dotterbolagets verksamhet in i den egentliga bankverksamheten och lyder under den lagstiftning som gäller för just den banktypen. För en fusion där moderföretaget är en ekonomisk förening uppkommer likartad situation. Dotterbolagets verksamhet förs över till föreningen och efter fusionen lyder den under den lagstiftning som gäller för ekonomiska föreningar.4

 

Absorption
Fusion där ett aktiebolag (överlåtande bolag) upplöses utan likvidation och dess tillgångar och skulder övertas av ett annat aktiebolag (övertagande bolag) kallas för absorption.5 Denna fusionsform finns i ett flertal utländska rättsordningar och har i huvudsak samma innehåll där som i den svenska.
    Absorptionen kan liknas vid ett köp av aktier. Den skiljer sig emellertid åt från köpet genom att det överlåtande bolaget upphör och att skulder och tillgångar övertas av det övertagande bolaget. Efter fusionen äger det övertagande bolaget det överlåtande bolagets tillgångar direkt. Dessutom ansvarar det övertagande bolaget för de övertagna skulderna.

 

3 Prop. 1975:103 s. 288 och 519–521. Jfr med tysk rätt där fusion kan göras mellan olika kapitalsammanslutningar, exempelvis AG, GmbH och KGaA. Se AktG 354 § f. och Würdinger, Aktienrecht und das Recht der verbundenen Unternehmen, 4 uppl, s. 219 f. Liknande möjligheter ges i dansk rätt där ett anpartsselskap kan ingå fusion med ett aktieselskap. Se Grœsvœnge-–Larsen–Thomsen, Aktieselskabsloven med kommentarer, 2 uppl, s. 406 f. 4 SOU 1984:26–29, prop. 1986/87:12, DsFi 1985:15 och prop. 1986/87:42. 5 Definitionen framgår av ABL 14:1.

706 Martin Smiciklas

Absorption är, som redan framkommit, en universalsuccession genom vilken samtliga tillgångar och skulder övertas från det överlåtande bolaget.6 Genom detta förfarande upphör det överlåtande bolaget och det avförs därmed ur aktiebolagsregistret. Det övertagande bolaget träder i det överlåtande bolagets ställe. Det övertagande bolaget kan välja att fortsätta det överlåtande bolagets verksamhet eller att förfoga över denna på annat sätt.
    Svensk rätt uppställer inget kontinuitetskrav på ägandesidan. Det överlåtande bolagets aktieägare behöver efter en absorption inte nödvändigtvis vara aktieägare i det övertagande bolaget. Bolagen är självständiga rättssubjekt och bolagssfären skall vid en absorption inte blandas samman med ägarsfären.7 Det är bl. a. det överlåtande bolaget som, trots att det har upphört, erhåller fusionsvederlaget och skall skifta detta bland sina aktieägare.8 Denna i civilrätten strikta uppdelning på de i fusionen ingående bolagen och deras aktieägare har däremot inte erkänts i skatterätten. Skatterättsligt beaktas varje i fusionen berört rättssubjekt separat. En fusion kan skatterättsligt beröra det övertagande bolaget, det överlåtande bolaget och detta senare bolags aktieägare. Det finns olika regler för de fall då moderbolag ingår fusion med ett helägt dotterbolag och andra fall. När moderbolag ingår fusion med ett helägt dotterbolag behandlas bolagen skatterättsligt förmånligare på så sätt att vare sig inkomstskatt eller utskiftningsskatt då skall utgå eller att bolagen kan få dispens med erläggande av utskiftningsskatt. Andra fusionsfall utlöser skatt som om ett förvärv i vanlig ordning hade skett.

 

Absorption mellan bolag som inte är moderbolag — helägt dotterbolag
Absorption kan ske i två olika former. Den ena är absorption mellan moderbolag och helägt dotterbolag och den andra är absorption mellan bolag som inte står i sådant förhållande till varandra. Absorption mellan andra bolag än moder- och helägt dotterbolag innebär att det övertagande bolaget genom fusionen förvärvar äganderätten till det överlåtande bolaget i dess helhet. Det

 

6 I 1944 års ABL stadgades att samtliga tillgångar och skulder skulle övertas (173 §). I ABL har detta bortfallit i texten (14:1) men någon ändring i sak har ej åsyftats utan en fusion avser samtliga tillgångar och skulder. Se prop. 1975:103 s. 520. 7 Tysk rätt t. ex. uppställer kravet att vederlaget skall bestå av aktier i det övertagande bolaget, Aktiengesetz 339.§ Vid fusion, då det övertagande bolaget inte är ett AG eller ett KGaA, utges andra delrättsbevis. Jfr även den norska Lov om aksjeselskaper 14:1, i vilken krav ställs vid absorption att aktieägarna i det överlåtande bolaget skall, som vederlag för sina aktier i det överlåtande bolaget, erhålla aktier i det övertagande bolaget. Se även Andenæs, Mads Henry, Aksjeselskapsrett, (Oslo 1981) s. 286. 8 I norsk rätt är det aktieägarna som skall erhålla fusionsvederlaget och ej det upplösta bolaget. Se Andenæs, s. 286.

Fusion mellan aktiebolag 707

övertagande bolaget kan tidigare ha varit aktieägare i det överlåtande bolaget. Men först i och med fusionen förvärvar det övertagande bolaget det andra i dess helhet. För detta utgår vederlag i någon form. Vederlaget kan bestå av aktier, konvertibla skuldebrev eller andra liknande handlingar i det övertagande bolaget. Ersättningen kan också utgå i form av kontanter eller andra betalningsmedel.9 Vederlaget kan också vara en kombination av olika slag av egendom, t. ex. av aktier i det övertagande bolaget och pengar.
    Fusionen sker genom avtal mellan styrelserna i det övertagande bolaget och det överlåtande bolaget. För att bli gällande skall avtalet godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.10 För bolagsstämmobeslutet krävs endast enkel majoritet. Bolagsordningen kan dock, enligt den allmänna regeln i ABL 9:13 st. 2 p. 1, föreskriva högre majoritet.11 Det är således möjligt att genomföra en fusion på de villkor som majoriteten godkänt i strid mot minoritetens vilja.
    Det övertagande bolaget kan t. ex. genom eget, direkt eller indirekt, aktieinnehav i det överlåtande bolaget, ha tillräcklig majoritet på bolagsstämman för att fatta beslut om fusion. Ett sådant beslut kan då fattas med godtagandet av en låg ersättning, i akt och mening att billigt köpa ut minoriteten genom fusionen. Aktieägare som anser sig förfördelad kan dock angripa beslutet enligt generalklausulen i ABL 9:16.12

 

Övertagande av tillgångar och skulder
En fusion innebär att ett bolag övertar ett annat bolags tillgångar och skulder. Ett bolag kan överta ett annat bolag utan att genomföra en fusion. Det kan helt enkelt förvärva samtliga aktier i det andra bolaget. Men genom ett förvärv av aktierna uppnår man endast ett indirekt ägande. Det övertagande bolaget förvärvar aktierna medan

 

9 Enligt 1944 års ABL var det inte möjligt att utge fusionsvederlag i annat än pengar eller aktier i det övertagande bolaget. Se 1944 års ABL 175 § 1 mom. och Stenbeck - Wijnbladh
- Nial, Den nya aktiebolagslagen, (Stockholm 1946), s. 591–597. Enligt tysk och norsk rätt måste vederlaget bestå av aktier i det övertagande bolaget. 10 I 1944 års ABL 175 § 1 mom. stadgades att fullständigt förslag till fusionsavtal skulle godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget. I ABL har förtydligandet, att det som föreläggs stämman är ett förslag till avtal, bortfallit. I aktiebolagsutredningens förslag till aktiebolagslag vidhölls distinktionen mellan förslag till avtal och avtal på ett tydligt sätt, men vid departementsbehandlingen omformulerades stadgandet till det innehåll som slutligen inflöt i ABL 14:1. Stadgandets innebörd är dock att det som framläggs på bolagsstämman i det överlåtande bolaget är ett förslag till avtal. Se prop. 1975:103 s. 522 och 620, SOU 1971:15 s. 342–343. Jfr även dansk rätt, Lov om aktieselskaber 134 a och 134 b §§, vari det som föreläggs stämman benämns fusionsplan. Norsk rätt, Lov om aksjeselskaper 14 kap. 2 §, benämner handlingen förslag till avtal. I den tyska AktG benämns handlingen både avtal (Verschmelzungsvertrag) och förslag till avtal (schriftlichen Entwurf), AktG 340 §. 11 Prop. 1975:103 s. 247–248 och 521. 12 Prop. 1975:103 s. 143.

708 Martin Smiciklas

tillgångarna och skulderna rättsligt sett ägs av det andra bolaget.13 Det övertagande bolaget kan därefter överta tillgångarna från det överlåtande bolaget och på så sätt uppnå en med fusion likartad effekt. Övertagandet kan ske genom köp eller genom ett likvidationsförfarande. Det övertagande bolaget kan köpa tillgångarna. Det kan också sätta det överlåtande företaget i likvidation och överta tillgångarna eller vissa av tillgångarna i likvidationen och likvidera resten.
    En fusion är möjlig utan hinder av att det överlåtande bolaget har trätt i likvidation (ABL 14:1). Lagen skiljer inte på om det överlåtande bolaget har trätt i likvidation frivilligt eller om ett tvångslikvidationsförfarande inletts. Stadgandet gör det möjligt att överta tillgångar och skulder partiellt. Bolagen kan i likvidationen realisera tillgångar och betala skulder som inte är av intresse för det övertagande bolaget.14 Därefter kan det övertagande bolaget överta likvidationsöverskottet och resten av tillgångarna och skulderna genom fusionen.

 

Förfarandet
Fusionen går till så att ett förslag till avtal upprättas av behöriga organ för bolagen. Detta förslag skall, för att bli ett giltigt avtal, godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Det räcker med enkel majoritet på stämman.15 Aktieägare som inte är nöjd med beslutet kan klandra detta enligt generalklausulen i ABL 9:16.
    Hos det övertagande bolaget behövs inte något stämmobeslut för att godkänna avtalet. För detta bolag anses fusionen vara en affärshändelse som faller under styrelsens kompetens.16 Om fusionen däremot kräver ändring av bolagsordningen eller emission av aktier, konvertibla skuldebrev eller liknande handlingar som bolagsstämman skall fatta beslut om, så kommer stämmans medverkan att krävas. Det överlåtande bolagets aktieägare skall beredas tillfälle att begrunda avtalsförslaget. De skall, minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken godkännande av fusionsavtal skall behandlas, få tillfälle att ta del av fusionsavtalet.17 Senast fyra månader efter det att det överlåtande bolagets bolagsstämma godkänt avtalet skall det anmälas för registrering hos Patent- och registreringsverket. Om anmälan inte görs inom denna tid är frågan om fusion förfallen (ABL 14:3).

 

 

13 För enkelhetens skull benämner jag bolagen även i detta fall, kanske något oegentligt, för det övertagande och det överlåtande bolaget. 14 SOU 1941:9 s. 616–617, Stenbeck m.fl. s. 599 och 1944 års ABL 175 §. 15 SOU 1971:15 s. 340–344 samt prop. 1975:103 s. 248. 16 SOU 1971:15 s. 342 och prop. 1975:103 s. 522. 17 Se ABL 14:1 om vilka handlingar som krävs.

Fusion mellan aktiebolag 709

Absorption moderbolag — helägt dotterbolag
Absorption är möjlig i en förenklad form om fusionen sker mellan moderbolag och ett helägt dotterbolag (ABL 14:8). Det räcker då att styrelserna i de fusionerande bolagen avtalar om fusion. Det överlåtande bolagets bolagsstämma behöver inte godkänna avtalet.18 Detta är naturligt med tanke på att dotterbolagets bolagsstämma enbart består av aktieägaren moderbolaget.
    För förfarandet gäller reglerna i ABL 14:4–5 i tillämpliga delar och ABL 14:6–7 är överhuvud inte tillämpliga. De förenklingar som gäller för denna fusionsform rör främst förfarandet hos PRV och hos rätten. Vissa förfaranden, som är obligatoriska vid de andra fusionsformerna, behöver inte företas. Bl. a. behöver man inte skifta fusionsvederlaget (ABL 14:5) och någon slutredovisning av styrelsen och verkställande direktören behöver inte heller läggas fram (ABL 14:6).
    Det särskiljande för fusion enligt ABL 14:8 är att bolagen redan tidigare har ett så nära samband med varandra att fusionen endast innebär en företagsekonomisk omstrukturering av tillgångar och skulder. Redan före fusionen äger moderbolaget genom sitt aktieinnehav indirekt dotterbolagets förmögenhet. Bolagen redovisar dock sina förmögenheter separat. Genom koncernredovisningen får man information om hur detta ägande skulle gestaltat sig om det varit direkt. Genom fusionen övergår förmögenheten direkt på moderbolaget och några justeringsposter kommer därefter inte att visas i redovisningen för att korrigera det indirekta ägandet.

 

Kombination
Fusion genom kombination blev möjlig först genom 1975 års ABL.19 Kombination innebär att två eller flera aktiebolag (överlåtande bolag) förenas genom att bilda ett nytt aktiebolag som övertar deras tillgångar och skulder mot aktierna i det övertagande bolaget. Motsvarande fusionsform finns i utländska rättsordningar bl. a. i den danska och den norska.20 Även i tysk rätt finns kombinationsformen (Verschmelzung durch Neubildung).21 Kombination är en form av bolagsbildning med rätt att teckna aktier mot apport. De överlåtande bolagen bildar ett nytt bolag (det övertagande bolaget). Det nya bolaget övertar tillgångarna och skulderna i de överlåtande bolagen och lämnar aktier i utbyte. Kombinationen är en universalsuccession. Det övertagande bolaget

 

18 SOU 1971:15 s. 350 och prop. 1975:103 s. 530. 19 SOU 1971:15 s. 344 och prop. 1975:103 s. 84 och 524. 20 Se Lov om aktieselskaber, nr 370 av 13 juni 1973 med senare ändringar, 15 kap. 134-– 134 k §§ och Lov 4 juni 1976 nr 59 om aksjeselskaper kap. 14. 21 Se Aktiengesetz vom 6 september 1965 (BGBL.I S.1089) med senare ändringar 339 §.

710 Martin Smiciklas

måste överta samtliga skulder och tillgångar. Något övertagande av delar av tillgångar och skulder är alltså inte möjligt i fusionsförfarandet. Något av de överlåtande bolagen kan emellertid träda i likvidation. Då kan i likvidationsförfarandet en del av tillgångarna avyttras och det övertagande bolaget övertar således enbart de tillgångar som är intressanta för det (ABL 14:2 st. 1).
    De bolag som skall sammansmälta sluter avtal om fusion. Bolagen blir överlåtande i förhållande till det nya bolaget, och deras bolagsstämmor skall godkänna avtalet. Det krävs enkel majoritet på bolagsstämman om inte annat följer av bolagsordningen. Handlingar som anges i ABL 14:1 st. 2 p. 1–-5 skall upprättas för varje överlåtande bolag. Dessa handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna i de överlåtande bolagen minst en vecka före bolagsstämma vid vilken fråga om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas. Fusionsavtalet skall bl. a innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall utses.22 Fusionsavtalet tjänar som stiftelseurkund för det övertagande bolaget. Men bildandet av det övertagande bolaget sker i enklare former än enligt de i ABL 2 kap. föreskrivna. Stiftare är de överlåtande bolagen. Avtalet tillsammans med de övriga handlingar som skall hållas tillgängliga förutsätts ge aktieägarna i de överlåtande bolagen tillräcklig information för bedömning av fusionen. Styrelse och verkställande direktör i de överlåtande bolagen är dessutom skyldiga att på aktieägares begäran på stämman lämna upplysningar angående fusionen (ABL 9:12). Någon formell teckning av aktierna i det övertagande bolaget sker inte. Det nya bolagets bildande får närmast karaktären av bolagsbildning med rätt att teckna aktier mot apport. Någon konstituerande stämma hålles inte, utan denna ersätts av de bolagsstämmor som de överlåtande bolagen håller för att godkänna fusionsavtalet, anta bolagsordningen samt välja styrelse och revisorer enligt fusionsavtalet.23 Det gäller samma krav på bolagsordning, styrelse och revisorer som vid bildandet av aktiebolag på vanlig väg.
    Efter det att bolagsstämmorna godkänt avtalet om fusion, skall detta anmälas för registrering. Patent- och registreringsverket skall kontrollera att det inte finns hinder enligt ABL 14:3 st. 2 mot att registrera avtalet om fusion. Sådana i lagen uppräknade hinder är att

 

22 Det kan anges vilka personer som skall utses eller t. ex. att bolagsstämman i varje överlåtande bolag har att välja ett visst antal av styrelseledamöterna och revisorerna. Även om fusionsavtalet anger vilka personer som skall utses till styrelseledamöter och revisorer i det övertagande bolaget skall utseendet av dem formellt ske på de överlåtande bolagens stämmor. 23 För bolagsordningen gäller att någon ändring av den inte kan ske vid dessa bolagsstämmor. Om ändring önskas måste själva fusionsavtalet i vilket bolagsordningen ingår ändras. Sedan det nya bolaget bildats kan en ändring av bolagsordningen ske i vanlig ordning.

Fusion mellan aktiebolag 711

— det saknas yttrande från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att aktiekapitalet i det övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget eller att — fusionen förbjudits enligt konkurrenslagen (1982:729) eller att näringsfrihetsombudsmannen inte beslutat lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.
    Kombination är en särskild form av bolagsbildning mot apportegendom. Teckning av aktie till underkurs är enligt ABL 2:2 st. 1 inte tillåtet. Därför skall en revisorskontroll av tillgångsvärderingen ske. Värdet på apportegendomen, dvs. de överlåtande bolagens förmögenheter, får inte sättas högre än vad som är verkligt värde för denna egendom för det övertagande bolaget. Kontroll av att dessa bestämmelser följs sker genom att auktoriserad eller godkänd revisor avger intyg som skall företes i samband med registreringen av fusionen.24 En kombination får inte heller registreras om den skulle strida mot konkurrenslagen. Däremot stadgas inte motsvarande hinder för fusion som sker genom absorption. Stadgandet i ABL 14:2 har till syfte att förhindra övertaganden av bolag som är skadliga ur näringsfrihetssynpunkt. Med denna utgångspunkt är det ingen skillnad mellan fusion enligt ABL 14:2 (kombination) och enligt 14:1 (absorption). Därför torde det vara så att även absorption enligt ABL 14:1 skall falla under stadgandet. Att så inte framgår av lagtexten (ABL 14:3) torde bero på ett förbiseende av lagstiftaren.25 Däremot är det utan tvekan så att fusioner enligt ABL 14:8 faller utanför stadgandet. För sådana fusioner prövas frågan om förvärv enligt konkurrenslagen i ett tidigare skede. Prövningen sker då moderbolaget förvärvar dotterbolaget och inte vid själva fusionen.

 

Andra fusionsalternativ
Fusionsinstitutet är slutet på så sätt att fusion mellan aktiebolag och andra associationsformer inte är möjliga i andra fall än om ett aktiebolag skall uppgå i en ekonomisk förening eller i ett bankaktiebolag.

 

24 Jfr ABL 2:9, 4:6 och 5:5. 25 Rodhe anser att det föreligger ett redaktionsfel i lagtexten. Det är enligt Rodhe uppenbart att, inte bara som texten utsäger fusion genom kombination enligt ABL 14:2, utan även fusion genom absorption enligt 14:1 skall kontrolleras mot konkurrenslagen. Det är dock märkligt att lagstiftaren skulle förbise en så uppenbar omständighet. Men å andra sidan verkar det inte rimligt att anta att den lagstiftning, som i fallet ansetts gälla på konkurrensbegränsningsområdet, enbart skulle avse de i praktiken ytterst sparsamma fall som kombination utgör. Jag menar att det inte är helt säkert om stadgandet i ABL 14:3 också avser fusioner enligt ABL 14:1. Se Knut Rodhe, Aktiebolagsrätt, 14 uppl, s. 286. Jfr även prop. 1981/82:195 s. 19–20.

712 Martin Smiciklas

Fusion ekonomisk förening — aktiebolag
Vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag framfördes önskemål av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om att skapa regler för fusioner mellan företag med olika företagsform och då i första hand mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar. LRF menade att det borde i vart fall öppnas möjlighet för fusion mellan moderförening och dotterbolag utan omväg över köpeavtal och likvidation. Som skäl för detta angavs att företagsekonomiskt samarbete mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar redan förekommer i betydande omfattning inom näringslivet. Sådana samgåenden genom fusion var inte möjliga och skulle inte heller bli det genom den föreslagna lagstiftningen. Dessutom var det enligt LRF önskvärt med regler för konvertering av aktiebolag till ekonomisk förening och vice versa genom fusion. Dessa önskemål ansåg sig föredraganden inte kunna tillmötesgå. Föredraganden anförde:26

Med anledning av vad LRF anfört vill jag erinra om att mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag finns vissa grundläggande principiella skillnader. Bl. a. skall föreningen vara kooperativ d.v.s. medlemmarna skall personligen delta i föreningens verksamhet. Avsikten med detta krav är att utesluta sammanslutningar av kapitalistisk prägel från föreningsformen och hänvisa dem till någon av bolagsformerna. Med hänsyn därtill är jag inte beredd föreslå bestämmelser som skulle möjliggöra fusion på sätt LRF föreslår.

 

Föredragandens inställning var kategorisk och innebar ett omintegörande av möjligheten till fusioner mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag. Om föreningen är det övertagande företaget innebär en fusion enbart en affärshändelse för föreningen utan någon förändring av dess grundläggande struktur. Föreningen kan genom andra åtgärder, t. ex. genom likvidation, på sig föra över tillgångar och eventuella skulder från ett aktiebolag och därigenom få bolaget att upphöra.
    Genom införandet av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar har man dock öppnat möjlighet för ekonomiska föreningar att genomföra en fusion med ett helägt dotteraktiebolag.27 Man har alltså begränsat förfarandet till att enbart gälla fusioner mellan helägda aktiebolag och ekonomiska föreningar. Enligt min mening finns det inget principiellt hinder mot att tillåta fusioner mellan ekonomiska föreningar och andra än helägda aktiebolag, eftersom föreningen ändå kan förvärva bolaget och föra över tillgångarna och skulderna på sig genom ett likvidationsförfarande. Förutsättningen

 

26 Prop. 1975:103 s. 520. 27 Se lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 12 kap. 8 § och prop. 1986/87:7 s. 242–243.

Fusion mellan aktiebolag 713

för att tillåta sådana fusioner skulle då vara att den ekonomiska föreningen är övertagande och aktiebolaget överlåtande företag.
    Skälet för införandet av möjligheten till fusion mellan ekonomiska föreningar och dotteraktiebolag var att man ville gynna arbetskooperativa verksamheter. Sådana drivs ofta formellt av ett aktiebolag som har övertagits från tidigare ägare och som nu drivs av en ekonomisk förening i vilken bolagets anställda är medlemmar. De nya fusionsreglerna infördes för att underlätta för sådana aktiebolag och föreningar att nå en mera ändamålsenlig organisation, där verksamheten drivs direkt av den ekonomiska föreningen.28

 

Föreningen som överlåtande företag
Även om föreningen skulle vara överlåtande företag är det tveksamt om föredragandens ståndpunkt är hållbar. I och med en sådan fusion upphör den ekonomiska föreningen som juridisk person. Fusionen innebär inte att verksamheten drivs vidare i en ekonomisk förenings form med en sammanslutning av kapitalistisk prägel. Föreningen upphör och det övertagande bolaget har sin egen rättsform, som därefter kommer att bli gällande för den förmögenhetsmassa som föreningen tidigare innehaft. Den ekonomiska föreningen kan upphöra av olika anledningar och med olika förfaringssätt. En fusion är ur denna aspekt ett upphörande av föreningens verksamhet som sådan. Även om ägarkontinuitet skulle föreligga på så sätt att fusionsvederlaget består av aktier i det övertagande bolaget, så bedrivs verksamheten i en ny associationsform för vilken det gäller ett annat regelsystem än det som gällde för den ekonomiska föreningen.

 

Fusion mellan aktiebolag och bankaktiebolag
Vid ABL:s tillkomst berördes överhuvud inte frågan om fusioner mellan aktiebolag och andra associationsformer med undantag för ekonomiska föreningar. Först i samband med tillkomsten av ny banklagstiftning infördes möjligheten för bankaktiebolag att inkorporera ett helägt dotterbolag som lyder under aktiebolagslagen genom fusion.29 Föredraganden anförde följande:30

Jag går härefter över till frågan om fusion mellan en moderbank och ett helägt dotteraktiebolag. I gällande rätt saknas överhuvud bestämmelser om fusion mellan företag med olika juridisk form. I förslaget till NFL (förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar, prop. 1986/87:7, min anm.) har dock föreslagits att fusion mellan moderförening och helägt dotteraktiebolag skall tillåtas.

28 Prop. 1986/87:7 s. 69–71 och s. 242. 29 SOU 1984:24–29, prop. 1986/87:12, DsFi 1985:15 och prop. 1986/87:42. 30 Prop. 1986/87:12 s. 179.

714 Martin Smiciklas

Jag har inte funnit några hinder mot att de föreslagna bestämmelserna om fusion skall kunna gälla vid fusion mellan en bank, antingen den är ett bankaktiebolag, sparbank eller föreningsbank, och ett helägt dotteraktiebolag, som ingår i en bankkoncern. Dotterbolagets verksamhet kommer genom fusionen att föras in i ’den egentliga bankverksamheten’ och lyda under banklagarnas bestämmelser.

 

Lagstiftningen har medfört att man har tillåtit absorptioner mellan bankaktiebolag, ekonomiska föreningar och dessas helägda dotterbolag. Enligt min mening finns det inget hinder mot att man hade tillåtit fusioner mellan ekonomiska föreningar, bankaktiebolag och aktiebolag där aktiebolaget inte är helägt. Genom att inte tillåta en sådan fusion skapar man enbart ett hinder som är möjligt att kringgå. Det är fullt möjligt för föreningen eller banken att först förvärva samtliga aktier och därefter företa en fusion. Denna omväg skulle man kunna undvika om fusion tilläts mellan ekonomiska föreningar, banker och aktiebolag där aktiebolaget uppgår i föreningen eller banken.

 

Fusioner mellan aktiebolag och andra associationer
Ståndpunkten att aktiebolag inte skall kunna ingå fusioner med andra associationsformer än ekonomiska föreningar och banker kan ifrågasättas. Begränsningen innebär enbart en hämsko på näringslivet utan något sakligt berättigande. Fusionen är ett övertagande av en förmögenhetsmassa utan likvidation och således utan förnöjande av det överlåtande företagets borgenärer. Det överlåtande företagets borgenärer kommer efter fusionen få en ny gäldenär och för detta krävs borgenärernas samtycke (passivt) enligt gällande lagstiftning.
    Fusionen är en form av förvärv där hela förmögenhetsmassan och även skulderna övertas. Någon fara att verksamheten efter fusionen skulle drivas av det övertagande företaget under obehörigt utnyttjande av en annan associationsforms fördelar kan inte anses föreligga. Något fortsättande av det överlåtande företagets verksamhet under samma associationsform sker inte. Det överlåtande företaget har i och med fusionen upphört. Det övertagande bolaget kan i och för sig fortsätta det överlåtande företagets drift eller verksamhet. Men detta måste ske i eget namn och i enlighet med de regler som är tillämpliga på det övertagande företagets associationsform.

 

Borgenärernas intressen
Olika associationsformer innebär olika säkerhet för borgenärer och andra intressenter, t. ex. delägare. Om ett handelsbolag genom

Fusion mellan aktiebolag 715

fusion upphör och sammansmälter med ett övertagande aktiebolag innebär detta för handelsbolagets borgenärer att den nya gäldenären (aktiebolaget) ensam blir ansvarig för förpliktelserna. I handelsbolagsformen hade borgenärerna även delägarna att vända sig till för uppfyllande av bolagets förpliktelser. Detta är en försämring i säkerhetshänseende för handelsbolagets borgenärer. Om i stället handelsbolaget är det övertagande bolaget och aktiebolaget överlåter sina tillgångar och skulder genom fusion till handelsbolaget uppkommer inte olägenhet för borgenärerna ur den aspekten att de mister en fysisk persons förmögenhet som säkerhet. Å andra sidan skulle i den situationen borgenärerna genom associationsbytet mista den säkerhet som aktiebolagsformen erbjuder genom reglerna om skydd för aktiekapitalet och genom reglerna om utdelning m. m.
    När en borgenär ingår avtal med ett bolag (företag) vet han vilken associationsform han har att göra med och förmodligen betingar han sig vederlag och säkerhet utifrån denna vetskap. Vid ett byte av dels gäldenär och dels av gäldenärens associationsform kan borgenären försättas i en helt annan situation än den som gällde vid avtalets ingående. Det överlåtande företagets borgenärer har emellertid rätt att kräva säkerhet eller betalning för sin fordran vid en fusion. Om sådan säkerhet eller betalning inte tillhandahålls kan fusionen inte genomföras. För borgenärerna skulle fusion mellan aktiebolag och fusion mellan olika associationsformer inte innebära någon skillnad. Borgenär skulle, om han bedömer den nye gäldenärens associationsform som mera riskfylld än vad hans tidigare gäldenärs är, kunna kräva betalning eller säkerhet och på så sätt bli förnöjd.
    Andra intressenter, exempelvis de anställda, skulle också kunna anlägga liknande synpunkter på fusionen. De anställda har ingått ett anställningsavtal med arbetsgivaren (bolaget). Om bolaget ändrar associationsform kommer deras anställningsavtal och säkerheten för detta att förändras.31 Men överlåtelser av företag är accepterade och de kan ske i andra former än genom en fusion.32 Arbetstagarna har inte erhållit något särskilt skydd vid fusion. Arbetstagaren har ett dubbelförhållande på så sätt att han är både gäldenär och borgenär i samma rättsförhållande. Sådana borgenärer har inte ansetts behöva ytterligare skydd än vad detta förhållande ger dem eftersom de kan hålla inne sin prestation. Detta förhållande, förenat med att företaget på andra sätt kan överlåtas, medför enligt min mening att det inte

 

31 Angående den säkerhet som arbetstagarna har vid en eventuell konkurs så kan denna i vissa fall vara beroende av associationsformen. Skulle lönegarantin inte täcka lönekraven är den anställde avhängig av den enskilde arbetsgivarens ekonomiska ställning. Se lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. 32 Jfr lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 28 §. Se vidare Eklund Ronnie, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser.

716 Martin Smiciklas

kan anläggas hinder mot fusioner över associationsgränserna enbart ur den synpunkten att sådana skulle skada de anställdas intressen.
    Staten kan, i sin fiskala form, invända att skatteundandragande är möjligt genom en fusion över associationsgränserna. Genom fusionen kan tillgångar förflyttas mellan olika beskattningsformer, dvs. ur en dubbelbeskattningssfär som aktiebolag utgör till en sfär där dubbelbeskattning inte föreligger. I fusionsfallen torde dock befintliga regler om utskiftningsskatt och inkomstskatteregler för uppskrivning och förvärv av tillgångar innebära tillräckliga garantier mot skatteundandragande.

 

Delägarnas intressen
Fusion då det övertagande företaget är ett aktiebolag och det överlåtande en annan association kan jämställas med tecknande av aktier mot apportegendom. Detta gäller dock endast under förutsättning att vederlaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget. I annat fall är fusionen för det övertagande aktiebolaget en form för förvärv av tillgångar, vilken inte kan anses säregen i jämförelse med andra möjliga former av förvärv. Även om det övertagande företaget är en annan associationsform än ett aktiebolag blir fusionen för detta företag en form av förvärv. Inte heller denna förvärvsform skiljer sig från andra förvärvsformer. Skillnader mot andra förvärvsformer kan uppkomma om fusionsvederlaget består av andelar i det övertagande företaget. Det överlåtande företagets delägare har dock valmöjlighet att anta eller förkasta budet.
    För det överlåtande företagets del innebär fusionen att det upphör. Samtidigt överlåts tillgångar och skulder till en annan juridisk person. Principiellt torde det inte vara någon skillnad om förvärvaren är ett aktiebolag eller någon annan associationsform. Vid fusionen (förvärvet) tillgodoses det överlåtande företagets delägare genom fusionsvederlaget och det måste för dessa te sig ointressant vilken associationsform som utger ett sådant vederlag. Dock kan invändningar finnas då vederlaget består av aktier eller andra andelar i det övertagande företaget. Men även i detta fall finns det möjlighet för det överlåtande företagets delägare att bedöma erbjudandets värde, dvs. aktiernas eller andelarnas värde vid tidpunkten när fusionsavtalet ingås. De kan då acceptera eller förkasta fusionsavtalet.

 

Registrering av fusion
Avtal om fusion skall anmälas för registrering hos Patent- och registreringsverket (ABL 14:3) inom fyra månader från godkännandet av det överlåtande bolagets bolagsstämma. Om detta inte sker

Fusion mellan aktiebolag 717

eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan om fusion förfallen. Vid kombination skall registreringsanmälan göras av vart och ett av de överlåtande bolagen. Det innebär att fusionsfrågan förfaller, om något av de överlåtande bolagen kommer för sent med sin anmälan. Även om bolagsstämmans beslut klandrats skall det anmälas för registrering inom föreskriven tid.
    Genom registreringen blir fusionen offentlig. Det överlåtande bolaget upplöses genom fusionen och därför är det viktigt att alla som har intresse i bolaget får kännedom om att fusionsavtal slutits och godkänts av bolagsstämman i det överlåtande bolaget.
    Registreringsmyndigheten skall se till att uppgifter och handlingar lämnas enligt bestämmelserna i ABL och aktiebolagsförordningen.33 Registreringsmyndigheten skall granska att bolagsstämmans beslut om fusion överensstämmer med aktiebolagslagens och bolagsordningens föreskrifter och att beslutet inte strider mot annan lag eller författning. Granskningen skall också omfatta att fusionsbeslutet inte i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande.
    Ett bolagsstämmobeslut som inte tillkommit i behörig ordning, eller som på grund av sitt innehåll strider mot ABL eller bolagsordningen, får i princip inte registreras. Ett sådant bolagsstämmobeslut kan ändå bli gällande om klandertalan inte väcks inom tre månader (ABL 9:17). Har klandertalan väckts bör registreringsmyndigheten i princip inte verkställa registrering förrän dom föreligger.34 Ett beslut som blir gällande därför att klandertalan inte väckts kan registreras.35 Efter klanderfristen finns det således inte något hinder för registrering. Om det finns en sådan klandergrund bör självfallet registreringsmyndigheten avvakta klanderfristens utgång innan registrering sker. Om ett fusionsbeslut registreras innan preskriptionstiden löpt ut hindrar detta inte att klandertalan ändå väcks. Har bolagstämmobeslut registrerats, kan aktieägare genom talan vid domstol få registreringen upphävd (ABL 9:17). Talan mot beslut om registrering kan också föras i administrativ ordning (ABL 18:7).
    Om det finns en klandergrund, enligt vilken talan får väckas senare än tre månader från bolagsstämmobeslut, dvs. de fall som avses i ABL 9:17 st. 3 (nullitetsfallen), bör registrering vägras efter kommunikation med sökanden, eftersom beslutet strider mot ABL. Beslut som

 

33 Se 25 § i aktiebolagsförordningen(1975:1387). 34 Trots klanderprocessen torde registrering ändå böra ske om PRV finner det uppenbart att klanderanledning inte föreligger. Se Kedner-Roos, Aktiebolagslagen, 3:e uppl, del 2, s. 403–405. 35 Prop. 1975:103 s. 559 och ABL 18:4 st. 2.

718 Martin Smiciklas

strider mot ABL är i princip ogiltigt. Men så länge det inte kommer under registreringsmyndighetens prövning eller klandras, kan det i praktiken verkställas. Om registrering sker av ett nullitetsbeslut blir fusionsbeslutet giltigt men klanderbart.36

 

Ansökan hos rätten
Såväl överlåtande som övertagande bolag skall, senast två månader efter det att avtal om fusion registrerats, ansöka om tillstånd att verkställa avtalet (ABL 14:4). Ansökan skall göras hos rätten i den ort där det överlåtande bolaget har sitt säte. Vid kombination skall ansökan göras på den ort där det övertagande bolaget har sitt säte. Rätten skall kalla det överlåtande bolagets kända och okända borgenärer. I kallelsen skall borgenärerna upplysas om att den som vill bestrida ansökningen måste senast viss dag skriftligen anmäla detta hos rätten och att om borgenären inte gör detta anses han ha medgivit ansökningen.37 Rätten skall kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända borgenärer skall underrättas särskilt av rätten. Rätten skall ge tillstånd till fusionen om ansökningen inte bestrides eller om de borgenärer som bestrider ansökningen får full betalning eller säkerhet för sina fordringar. Som borgenär anses varje fordringsägare vars fordran uppkommit före kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar.38 Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärendet om tillståndsmyndigheten medger det.39 Om borgenär också är gäldenär i samma rättsförhållande, t. ex. bolagets anställda, skall han inte upptagas i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall inte kallas av rätten och han har inte heller rätt att få betalning eller säkerhet.
    Det är det överlåtande bolagets borgenärer som kan lida skada av att få en ny gäldenär. Därför innehåller reglerna om borgenärs rätt att kräva säkerhet eller betalning enbart skydd för dessa borgenärer. Det övertagande bolagets borgenärer har inget skydd eller möjlighet att påverka fusionen. Från det övertagande bolagets synvinkel är fusionen enbart en affärshändelse som många andra och det anses tillräckligt med de vanliga skyddsreglerna för borgenärer.

 

Registrering av rättens beslut m. m.
Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan som är gjord enligt ABL 14:4 och om lagakraftvunnet beslut som meddelas i

36 Prop. 1975:103 s. 415–417, SOU 1971:15 s. 247–249, Kedner-Roos, Aktiebolagslagen, 3:e uppl, del 1 s. 258-–262 och del 2 s. 403–405. 37 Se ABL 6:6 st. 3–5. 38 Angående borgenärsbegreppet se prop. 1975:103 s. 753–757, Stenbeck m. fl., s. 214– 215 och Kedner-Roos, del 1, s. 179–181. 39 ABL 6:6 och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. 23 § 2 st.

Fusion mellan aktiebolag 719

anledning av ansökningen.40 Registreringsmyndigheten skall förklara frågan om fusion förfallen om den inte får underrättelse från rätten om att ansökan om tillstånd att verkställa fusionen lämnats in i rätt tid, eller om rätten meddelar att den har avslagit ansökan.41

 

Aktier som fusionsvederlag
Det övertagande bolaget kan erlägga fusionsvederlaget helt eller delvis i form av sig utgivna aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Har det eller de överlåtande bolagen fullgjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, dvs. överlåtit sina tillgångar, skall bolagen för registrering anmäla aktiekapitalets ökning, eller vid kombination att det övertagande bolaget bildats och styrelse utsetts för det (ABL 14:5 st. 2). Såväl det övertagande som de överlåtande bolagen skall göra anmälan. Att även det eller de överlåtande bolagen skall göra sådan anmälan hänger samman med att denna anmälan och den registrering som följer på anmälan medför att fusionen blir juridiskt fullbordad.

 

Nyemission
Om fusionsvederlaget består av aktier i det övertagande bolaget, medför detta att det görs en nyemission mot apportegendom där apportegendomen är det överlåtande bolagets tillgångar och skulder. En nyemission skall anmälas för registrering och i denna anmälan skall anges bl. a. antalet aktier och deras belopp, antalet bundna och fria aktier, försäkran om att det i aktieboken anmärkts om aktie är bunden eller fri samt att det inte förts in någon som ägare till bunden aktie som inte har rätt att förvärva sådan aktie. Anmälan skall också innehålla intyg från auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar lämnats över till det övertagande bolaget.42 Om vederlaget består av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall det i anmälan anges bl. a. det belopp aktiekapitalet kan ökas med genom utbytet eller nyteckningen.43

Fusionens fullbordan
Genom registreringen av rättens beslut övergår tillgångarna och skulderna till det övertagande bolaget och fusionen blir juridiskt full-

 

40 Se ABL 14:5 st 1, SOU 1971:15 s. 49 och s. 347 samt prop. 1975:103 s. 526 och s. 363-– 364. 41 Ansöker bolagen hos rätten om tillstånd att verkställa fusionen senare än två månader efter det att fusionen registrerats skall rätten avslå ansökan. Jfr lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden 9 § och rättegångsbalken 17:12. 42 Se 26 § aktiebolagsförordningen (1975:1387). 43 Se 27 § aktiebolagsförordningen (1975:1387).

720 Martin Smiciklas

bordad.44 Om fusionsvederlaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget skall bolagen för registrering anmäla att aktiekapitalet ökats (ABL 14:5 st. 2). Vid kombination, där fusionsvederlaget alltid utgörs av aktier i det övertagande bolaget, skall anmälan göras enligt ABL 14:5 st. 2. Fusionen är fullbordad efter registreringen av anmälan (ABL 14:5 st. 2). Tillgångarna och skulderna övergår på det övertagande bolaget och aktiekapitalet anses ökat i bolaget. Samtliga tillgångar och skulder, även sådana som inte är upptagna i fusionsavtalet eller ens har varit kända vid tiden för avtalet, övergår på det övertagande bolaget.45 Även i förhållande till tredje man anses egendomen ha övergått till det övertagande bolaget efter registreringen av rättens beslut.
    Fusionsvederlaget övergår till det överlåtande bolaget i och med att fusionen blir fullbordad. Det överlåtande bolaget består efter registreringen av rättens beslut, men dess tillgångar och skulder har bytts mot fusionsvederlaget. Om fusionsvederlaget utgörs av aktier i det övertagande bolaget, skall det överlåtande bolaget införas som aktieägare i aktieboken. Det övertagande bolaget skall ge ut aktiebrev, delbevis och interimsbevis i antal och valörer som är lämpligast för fördelningen mellan aktieägarna i det överlåtande bolaget.
    Om fusionsvederlaget utgörs av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning eller vinstandelsbevis skall dessa anses ha tecknats vid fusionsavtalets upprättande. Men först vid fusionens fullbordan skall registrering ske av sådana värdepapper.46 För skadeståndsanspråk som det överlåtande bolaget kan ha enligt ABL 15. kap 1–3 §§ föreskrivs att talan enligt ABL 15:5 kan föras för det överlåtande bolagets räkning även efter fusionens fullbordan. Vad som tillfaller bolaget i sådant fall skall skiftas mellan aktieägarna på vanligt sätt.

 

Skifte av fusionsvederlaget, bolagets upplösning
I svensk rätt övergår fusionsvederlaget till det eller de överlåtande bolagen och inte till aktieägarna i dessa bolag. Efter det att tillgångar och skulder, enligt ABL 14:5 st. 3, övergått till det övertagande bolaget återstår för det överlåtande bolaget att skifta fusionsvederlaget bland sina aktieägare. Styrelsen och verkställande direktören skall skifta vederlaget. Någon likvidator skall inte tillsättas. Bolagsledningen fungerar fortfarande i bolaget och någon likvidation i egentlig mening sker inte eftersom bolaget inte har

 

44 SOU 1971:15 s. 49 och s. 347–349, prop. 1975:103 s. 526–528 samt Kedner-Roos, del 2, s. 346–348. 45 Prop. 1975:103 s. 527–528 och Kedner-Roos, del 2, s. 346–348. 46 Prop. 1975:103 s. 527 och Kedner-Roos, del 2, s. 347.

Fusion mellan aktiebolag 721

skulder. Är det överlåtande bolaget i likvidation skall likvidationen avslutas när registrering skett av rättens tillstånd. I sådant fall skall likvidatorn skifta fusionsvederlaget eftersom han tidigare ersatt styrelse och verkställande direktör.47 Styrelsen och verkställande direktören i det överlåtande bolaget skall genast när skifte skett avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter (ABL 14:6 och 13:9). Denna slutredovisning skall läggas fram på bolagsstämman så snart det kan ske. För att aktieägarna skall kunna bedöma bolagsledningens åtgärder vid fusionen och skiftet bör slutredovisningen ansluta sig till för årsredovisningen gällande värderings- och specifikationsregler. På detta sätt skapas en kontinuitet som ger bäst överblick för aktieägarna. Fördelningen vid skifte skall göras så att man iakttager aktieägares lika rätt att av fusionsvederlaget erhålla vad på hans aktier belöper. Detta gäller dock endast om inte annat följer av bolagsordningen.48 Aktieägare som inte är nöjd med skiftet kan klandra detta. Klandertalan skall väckas senast tre månader efter det att slutredovisning lades fram på bolagsstämman. Klandertalan riktas mot det överlåtande bolaget. Det övertagande bolaget är inte part i ett sådant mål (ABL 13:13 st. 2).49 Aktieägare har fem år på sig, efter det slutredovisning lagts fram på bolagsstämman, att anmäla sig för att lyfta det han erhållit vid skiftet. Gör han inte det förlorar han rätten till medlen. Om aktieägare inte anmäler sig för att lyfta de medel som skiftats på honom skiljer man på två fall. Det ena är att medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna och det andra är att det är fråga om större summor. I det första fallet kan rätten, efter anmälan av styrelsen eller verkställande direktören, förordna att medlen skall tillfalla Allmänna arvsfonden. I det andra fallet skall skiftet fortsätta (ABL 14:6 st. 3).50 Skall skiftet återupptas fortsätter styrelseledamöter och/eller verkställande direktör; detta under förutsättning att de lever, är anträffbara och oförhindrade att fortsätta skiftet. Det torde åligga dem att registrera återupptagandet.51 Till denna anmälan om registrering skall enligt aktiebolagsförordningen fogas vissa uppgifter om bolaget och dess organ.52 Saknas styrelse och verkställande direktör bör

 

47 ABL 13:7 st 1. I detta fall torde reglerna i ABL 13 kap. bli tillämpliga på likvidationens avslutande. 48 Jfr ABL 3:1. 49 SOU 1971:15 s. 349 och prop. 1975:103 s. 512. 50 ABL, 13:13 st. 2 och st. 3 och 13:16, prop. 1975:103 s. 512–513, 515 och 529, KednerRoos, del 2, s. 326-–327 och 350 samt Rodhe, s. 284–287. 51 ABL 13:16. Lagrummet avser ett likvidationsförfarande, men ABL 14:6 hänvisar till ABL 13:13 som i sin tur hänvisar till 13:16, varför även ABL 13:16 torde vara tillämplig på förfarande enligt ABL 14:6. 52 Aktiebolagsförordningen (1975:1387) 22 §.

722 Martin Smiciklas

rätten förordna om att bolaget skall träda i likvidation enligt ABL 13:4 st. 1 p. 3. Detta gäller endast under förutsättning att bolaget ej var i likvidation i fusionsförfarandet. Var bolaget i likvidation under fusionsförfarandet skall likvidatorn återupptaga avslutandet av likvidationen.53 Likvidatorn skall skifta de uppkomna tillgångarna och de regler som annars gäller för likvidation är tillämpliga vid detta förfarande.
    En konsekvens av att fusionens avslutande kan återupptas är att den formella upplösningen av det överlåtande bolaget enligt ABL 14:7 endast är ett konstaterande att skifte har skett. Den formella upplösningen, som sker genom att slutredovisningen läggs fram, har inga konsekvenser för äganderätten till bolagets tillgångar. De tillgångar som det överlåtande bolaget kan ha är fusionsvederlaget och de tillgångar som ej övertas av det övertagande bolaget. De tillgångar som inte övertas är ett eventuellt skadeståndsanspråk på bolagsorgan. Dessutom kan fusionsvederlaget ge avkastning från det att det överlämnats till det överlåtande bolaget till dess att det skiftas. Sådan avkastning tillfaller det överlåtande bolaget. Samtliga övriga tillgångar övertas i fusionen av det övertagande bolaget. Detta gäller även okända tillgångar, t. ex. mineraltillgångar som upptäcks efter fusionens registrering. Sådana okända tillgångar tillhör det övertagande bolaget, och det överlåtande bolaget får hålla tillgodo med fusionsvederlaget.54 Det överlåtande bolaget är formellt upplöst när slutredovisningen lagts fram på bolagsstämman.55 Anmälan om detta skall genast göras för registrering men registreringen är inte en nödvändig betingelse för upplösningen av bolaget utan enbart en formföreskrift.56 Skulle registrering inte sökas kan verkställande direktören eller styrelseledamot vid vite föreläggas av registreringsmyndigheten att inkomma med anmälan.57 En aktieägarminoritet, representerande en tiondel av samtliga aktier kan, trots att bolaget är upplöst, begära hos styrelsen att bolagsstämma skall kallas samman för att ta upp fråga om skadestånd till bolaget enligt ABL 15:5. Underlåter styrelsen att kalla till sådan stämma skall länsstyrelsen på anmälan av styrelseledamot, aktieägare,

 

53 ABL 13:16. Om likvidatorn är avliden eller på annat sätt saknas skall rätten efter anmälan av registreringsmyndigheten eller efter ansökan av aktieägare eller annan förordna en likvidator enligt ABL 13:7 st. 2. Se Rodhe, s. 284–287. 54 ABL 14:5 st. 3. 55 ABL 14:7 och 14:6. Om talan väckes enligt ABL 14:7 st. 2 torde bolaget dock bestå tills talan är avgjord och eventuell ny slutredovisning är framlagd. 56 ABL 14:7. 57 ABL 19:2, prop. 1975:103 s. 577–581 och Kedner-Roos, del 2, s. 413–415. Angående de uppgifter som skall bifogas anmälan se aktiebolagsförordningen 21 och 29 §§.

Fusion mellan aktiebolag 723

 

VD eller revisor sammankalla stämman.58 Skadeståndstalan kan för bolagets räkning föras av bolaget om bolagstämman beslutar att föra sådan talan eller av en aktieägarminoritet bestående av minst en tiondel av aktierna.59 Om bolagsstämman beslutar att väcka talan skall styrelsen och verkställande direktören fortsätta sin verksamhet med skiftet och detta skall anmälas för registrering. Det har ansetts lämpligast att sådant skadeståndsanspråk inte övergår till det övertagande bolaget utan att det skall tillfalla det överlåtande bolaget.60 Skadestånd som tillfaller bolaget skall skiftas mellan aktieägarna på vanligt sätt.
    Om bolagsstämman på vilken slutredovisning lagts fram enligt ABL 14:6 fattar beslut om att anställa talan enligt ABL 15:5 medför det att bolaget, trots att slutredovisningen lagts fram, inte är upplöst. Bolaget anses upplöst först när skadeståndstalan är avgjord och när eventuellt nytt skifte har gjorts.61 ABL 14:7 st. 1 får därför tolkas så att när slutredovisning lagts fram enligt ABL 14:6 och om inte talan enligt ABL 14:7 väcks vid stämman, så är det överlåtande bolaget upplöst. Om skadeståndstalan väcks efter stämman vid vilken slutredovisning har lagts fram, skall styrelsen och verkställande direktören fortsätta sin verksamhet med skiftet.62 Om bolaget inte är upplöst p. g. a. att talan föres, gäller vanliga regler om när bolagsstämma skall sammankallas. Men de ärenden som skall behandlas på sådan stämma begränsas av naturliga skäl. Om bolaget däremot varit upplöst och återuppstått p. g. a. att talan väckts skall bolagstämman sammankallas i enlighet med bolagsordningen.63 Sådan bolagsstämma skall sammankallas i omedelbar anslutning till talans väckande.64 Därefter torde ordinarie bolagsstämma böra sammankallas årligen så länge tvisten pågår och bolaget ej är upplöst.65

58 ABL 9:8 och 9:9. 59 ABL 15:5, SOU 1971:15 s. 357–362, prop. 1975:103 s. 543–-547, Kedner-Roos, del 2, s. 373–377, Rodhe, s. 224 . 60 SOU 1971:15 s. 348 och prop. 1975:103 s. 528. 61 Prop. 1975:103 s. 527–530 och Kedner-Roos, del 2, s. 346–348. 62 Jfr ABL 15:5 st. 3 och prop. 1975:103 s. 530. Stadgandet torde vara tillämpligt även i förevarande fall. Det innebär att talan mot styrelseledamot eller verkställande direktör kan väckas inom ett år från det slutredovisning lades fram på stämman. 63 Jfr ABL 13:16. 64 För denna stämma torde reglerna i ABL kap. 9 om extra bolagsstämma gälla. 65 SOU 1971:15 s. 339.