Lagstiftning i riksdagen våren 1991
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1991. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1991. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1991 års samling.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har som vilande antagit ett förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna rör tryckfrihetsförordningens bestämmelser om sådana allmänna handlingar som utgörs av ADB-upptagningar. I sammanhanget beslutades också ändringar i sekretesslagen och i datalagen, vilka träder i kraft den 1 januari 1992. Ändringarna i sekretesslagen innebär att begreppet god offentlighetsstruktur preciseras och ges en mer konkret innebörd genom att myndigheterna särskilt skall beakta vissa angivna aspekter. Genom ändringarna i datalagen skall bl. a. myndigheternas försäljning av personuppgifter stramas upp (SFS 187 f.).
    Vidare har riksdagen som vilande antagit dels förslag till en helt ny grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen, dels förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, dels ock ett flertal förslag till ändringar i regeringsformen. Innebörden av denna lagstiftning kommer att redovisas efter det att den slutligen prövats av riksdagen.
    Riksdagen har — i avvaktan på införandet av den nya yttrandefrihetsgrundlagen — beslutat utvidga tillämpningsområdet för radioansvarighetslagen till att även gälla yttrandefriheten i radioprogram till allmänheten som förmedlas från svenskt programföretag genom satellitsändning som utgår från Sverige. I lagstiftningsärendet har även vissa andra ändringar vidtagits i radioansvarighetslagen och i andra författningar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 1991 (SFS 143 f.).
    Till följd av att en ny reklamfinansierad TV-kanal skall tillåtas har riksdagen beslutat ett flertal ändringar i radiolagen och andra författningar. Innebörden av den nya lagstiftningen är bl. a. att det nuvarande systemet med avtal mellan staten och företag som får tillstånd att sända skall gälla också den nya TV-kanalen. I radiolagen införs bestämmelser om utformningen av och sändningstid för reklam. Vidare får radionämnden i uppgift att genom granskning i efterhand övervaka om programföretag iakttar radiolagens regler om annonser. I övrigt övervakas den kommersiella reklamen i sändningarna inom ramen för det system som gäller enligt den marknadsföringsrättsliga lagstiftningen (SFS 1066 ff.).
    Genom beslut av riksdagen har reglerna om sekretess inom och mellan myndigheter på vårdområdet ändrats. Beslutet innefattar dels ändringar i sekretesslagen, dels en ny lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården (SFS 425 f.).
    Genom en ändring i lagen om svenska kyrkan har riksdagen beslutat ge biskoparna och den biträdande biskopen i Uppsala stift förslagsrätt i kyrkomötet. Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 1991 (SFS 319).
    Riksdagen har antagit en ny kommunallag, som ersätter 1977 års kommunallag. Den nya lagen innebär bl. a. att kommunerna och landstingen

får ökad frihet att organisera sin nämndverksamhet. Vidare får fullmäktige större möjligheter att delegera beslutanderätt till styrelsen och övriga nämnder. Fullmäktige får också större frihet att bestämma om formerna för beredning av fullmäktigeärenden. En annan nyhet är att krav på verksamhetsplan och treårig ekonomisk planering införs. I lagstiftningsärendet har också antagits en lag om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat humanitärt bistånd samt ändringar i ett flertal andra författningar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 900 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz (SFS 189).
    Riksdagen har beslutat införa sjukavdrag för riksdagens ledamöter samt för statsråden. Beslutet har föranlett dels ändring i lagen om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter, dels en lag om sjukavdrag för statsråden. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 1991. De nya bestämmelserna tillämpas dock för tiden från och med den 1 mars 1991 (SFS 922 resp. 359).
    Riksdagen har också beslutat lagreglera frågan om samordning av arvoden för riksdagsledamöter och statsråd. Detta har skett genom ändringar i den ovannämnda lagen om sjukavdrag för statsråden, som numera benämns lag om arvoden till statsråden, m. m. (SFS 832).
    Genom ändring i riksdagsordningen har riksdagen beslutat vissa förändringar i ärendefördelningen mellan utskotten. Den nya ärendefördelningen har trätt i kraft den 1 oktober 1991 (SFS 1157).
    Riksdagen har antagit en ny lag om särskild utlänningskontroll. Den nya lagen ersätter terroristlagen och en bestämmelse i utlänningslagen om utvisning med hänsyn till rikets säkerhet. Genom den nya lagstiftningen avskaffas den tidigare möjligheten att besluta om s. k. kommunarrest. Vidare är det inte längre möjligt att föreskriva villkor om byte av bostad och anställning. Däremot behålls bestämmelser om anmälningsplikt, dvs. en skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet. Även möjligheterna till husrannsakan, hemlig teleavlyssning m. fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte kvarstår. Enligt den nya lagen skall en utlänning kunna utvisas, om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Även brottslig gärning i en främmande stat kan beaktas vid tillämpning av den nya lagens bestämmelser om utvisning. I lagstiftningsärendet har också ändringar vidtagits i utlänningslagen, sekretesslagen m. fl. författningar (SFS 572 ff.).
    I syfte att motverka användning av vapen i brottsliga sammanhang har riksdagen beslutat ändringar i vapenlagen och sekretesslagen. Lagändringarna innebär en ny princip för rätten att inneha och förvärva ammunition samt skärpta krav på förvaring av vapen och ammunition. Ändringarna innebär också att sekretess blir huvudregel i fråga om uppgifter i vapenregister. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1181 f.).
    Riksdagen har antagit en ny folkbokföringslag jämte följdändringar i ett flertal andra författningar. I den nya folkbokföringslagen ersätts de tidi-

gare begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning med ett enhetligt begrepp, folkbokföring, som avser den löpande registreringen av befolkningens identitets-, bosättnings- och familjeförhållanden. Den nya lagen innehåller vidare en bestämmelse som syftar till att hindra att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas av någon för att söka rätt på en person i syfte att hota eller på annat sätt förfölja denne. En förföljd person skall kunna beredas skydd genom att han eller hon efter ansökan hos skattemyndigheten får behålla sin tidigare folkbokföringsort när han eller hon flyttat eller avser att flytta från en bostad på grund av förföljelse. I lagstiftningsärendet har riksdagen antagit en lag om fingerade personuppgifter som ger möjlighet för en person som är utsatt för ett allvarligt hot att efter prövning av domstol registreras med fingerade personuppgifter (SFS 481 ff.).
    Riksdagen har — genom ändring i lagen om trafiknämnd — beslutat ge kommunerna rätt att ta ut en avgift av den som söker dispens från en del trafikföreskrifter (SFS 355).

 

Militärlagstiftning
I syfte att förbättra skyddet för värnpliktiga vid skada eller sjukdom under tjänstgöringen har riksdagen beslutat ändringar i lagen om personskadeskydd, lagen om statlig ersättning vid ideell skada, värnpliktslagen, lagen om allmän försäkring m. fl. författningar. I detta sammanhang har också beslutats att administrationen av familjebidrag till värnpliktiga skall överföras från kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 463 ff.).
    Riksdagen har antagit en ändring i lagen om vapenfri tjänst. Lagändringen innebär en förenkling av förfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst. Om en ansökan inlämnas inom sex månader från den militära inskrivningsprövningen och innehåller en i lagen närmare angiven försäkran skall ansökningen bifallas utan ytterligare utredning såvida det inte finns särskilda skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen. En ansökan som görs vid senare tidpunkt skall innehålla en skriftlig redogörelse från sökanden för de närmare förhållanden som han vill åberopa till stöd för att han bör få göra vapenfri tjänst (SFS 719).

 

Fastighetsrätt
I syfte att förenkla förfarandet vid försäljning av fast egendom och tomträtt som har tillfallit allmänna arvsfonden har riksdagen beslutat om vissa ändringar i lagen om allmänna arvsfonden, som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om sådana försäljningar (SFS 367).
    Genom beslut av riksdagen kan vissa av de tjänster som bostadsförmedlingen erbjuder avgiftsbeläggas. Det gäller t. ex. förmedling av lägenhetsbyten, andrahandsuthyrningar och rumsuthyrningar. Beslutet har inneburit ändringar i lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m., och i jordabalken (SFS 611 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i jordförvärvslagen m. fl. lagar. Ändringarna innebär en omfattande avreglering av förfarandet vid för-

värv av jordbruksfastigheter. Sålunda slopas reglerna om prisprövning samt bestämmelserna som tar sikte på jordbrukets och skogsbrukets rationalisering utom i fråga om starkt ägosplittrade områden. Också instansordningen för överklagande av beslut om förvärvstillstånd ändras så att lantbruksstyrelsens beslut numera överklagas till kammarrätten i stället för som tidigare till regeringen (SFS 669 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Riksdagen har beslutat ett flertal ändringar i plan- och bygglagen. De nya reglerna rör bl. a. ändring av detaljplan, beslut om lov innan plan har vunnit laga kraft och handläggning av ersättningsfrågor i samband med planläggning. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juli 1991, med undantag dock för en ändring i 17 kap. 8 § plan- och bygglagen om beräkning av ersättningsbelopp som trädde i kraft den 5 juli 1991 (SFS 604).
    Riksdagen har antagit en lag om byggnadsgaranti. Lagen innebär att byggnadsgaranti krävs för flerbostadshus för vilka ansökan om bygglov inlämnas fr. o. m. den 1 januari 1992 (SFS 742).

 

Miljörätt
Riksdagen har antagit en lag om vissa dryckesförpackningar, som innebär att PET-flaskor med konsumtionsfärdig dryck får försäljas bara om flaskorna ingår i ett retursystem (SFS 336).
    Riksdagen har antagit vissa ändringar i naturvårdslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen och lagen om hushållning med naturresurser m. m. Ändringarna innebär bl. a. att bestämmelser med krav på miljökonsekvensbeskrivningar införts i nämnda lagar. I detta sammanhang har riksdagen också antagit en ny lag om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel (SFS 639 ff.).

 

Immaterialrätt
Riksdagen har beslutat ändring i växtförädlarrättslagen. Ändringen innebär en viss utvidgning av möjligheterna till skydd för nya växtsorter (SFS 168).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i fråga om bötesstraffets utformning och tillämpningsområde. De nuvarande bötesformerna dagsböter, penningböter och normerade böter behålls. Maximum för penningböter höjs från 1 000 kr till 2 000 kr vid ett brott och från 2 000 kr till 5 000 kr när penningböter tillämpas som gemensamt straff för flera brott. Även skalan för antalet dagsböter ändras. Det lägsta antalet dagsböter som kan dömas ut blir 30 dagsböter i stället för som nu en dagsbot. Om ett brott för vilket böter är föreskrivet bör föranleda ett lägre straff än 30 dagsböter, skall i stället penningböter dömas ut. Maximala antalet dagsböter höjs från 120 till 150 för ett brott och från 180 till 200 som gemensamt straff för flera brott. Minsta beloppet för en dagsbot blir 30 kr mot nuvarande 10 kr. Om särskilda skäl föreligger skall dagsbotens belopp få

jämkas. Om böter skall dömas ut som ett gemensamt straff för flera brott och det bland brotten ingår ett som bör föranleda dagsböter, skall det gemensamma straffet bli dagsböter. Föreligger särskilda skäl, skall dock rätten kunna döma särskilt för brott för vilka endast penningböter är föreskrivna. Allmänna bötesminimum differentieras och höjs till 100 kr vid penningböter och normerade böter samt till 450 kr vid dagsböter. Beslutet har inneburit ändringar i brottsbalken och i rättegångsbalken samt i ett stort antal andra författningar. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 240 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i polislagen och i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med lagändringarna är bl. a. att ge polisen befogenhet att i samband med ingripanden mot ungdomar under 18 år kunna vidta särskilda åtgärder för att ungdomarna skall komma under tillsyn av någon vuxen. När det gäller unga som anträffas i särskilt riskfyllda miljöer har den övre åldersgränsen för omhändertagande höjts från 15 till 18 år. Ungdomar som omhändertagits av polis för att brott skall kunna avvärjas eller för att ordningen skall kunna upprätthållas får inom en sextimmarsfrist hållas kvar för att skyndsamt överlämnas till någon vuxen. Ungdomar som är skäligen misstänkta för brott men som åklagaren inte anhåller och ungdomar som tagits med för förhör får hållas kvar i högst tre timmar för att kunna komma under tillsyn av någon vuxen. Lagändringarna har trätt i kraft den 30 april 1991 (SFS 140 f.).
    Riksdagen har i samband med godkännande av en FN-konvention mot narkotika beslutat vissa ändringar i brottsbalken och lagen om visst stöldgods m. m. Lagändringarna, som rör bestämmelserna om häleri, innebär att straffansvaret utvidgas för den som otillbörligen främjar någons möjligheter att tillgodogöra sig värdet av egendom som härrör från ett brottsligt förvärv eller annars medverkar till att dölja att egendom har förvärvats genom brott. Ändringarna gäller inte endast den som döljer inkomster från narkotikabrottslighet, utan ökar också möjligheterna att ingripa mot den som medverkar till att dölja vad som har förvärvats genom t. ex. stöld eller rån. Vidare utvidgas ansvaret för befattning med misstänkt brottsgods. I ärendet har riksdagen också antagit en ny lag om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg, varigenom regeringen ges befogenhet att tillåta främmande stat att ingripa mot ett svenskt fartyg för det fall det finns misstanke om att fartyget används för narkotikabrottslighet som berör den främmande staten (SFS 451 ff.).
    I anslutning till ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård (se nedan under rubriken Socialrätt) har riksdagen beslutat ändringar i fråga om brottsbalkens påföljdsregler för psykiskt störda lagöverträdare m. m. Lagändringarna innebär bl. a. att begreppen sinnessjukdom och sinnesslöhet liksom det s. k. jämställdhetsbegreppet ersätts med begreppet allvarlig psykisk störning, det vill säga samma terminologi som införs i vårdlagstiftningen. Detta medför en viss minskning av den grupp som omfattas av den straffrättsliga särregleringen. När det gäller tillämpningen av särbestämmelserna upprätthålls kravet på orsakssamband mellan brottet och den psykiska störningen för vissa situationer och avskaffas för andra.

Den som lider av en allvarlig psykisk störning och som begått ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter skall kunna överlämnas till rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att det med hänsyn till den tilltalades psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång. När en domstol överlämnar en lagöverträdare till rättspsykiatrisk vård kan domstolen i vissa fall förordna om särskild utskrivningsprövning; frågan om vårdens upphörande skall i sådana fall avgöras av förvaltningsdomstol (länsrätt i första instans) i stället för av chefsöverläkaren. Den straffrättsliga särregleringen för psykiskt störda lagöverträdare behålls också i andra hänseenden men blir inte fullt så omfattande som i dag. Emellertid skall det fortfarande finnas möjlighet att sätta ned straffet om brottet begåtts under påverkan av en psykisk störning, och den som begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning skall inte få dömas till fängelse. Det blir vidare möjligt att förena en dom på rättspsykiatrisk vård med en dom på skyddstillsyn eller villkorlig dom och psykiskt störda lagöverträdare skall även i fortsättningen kunna dömas till böter. Också möjligheterna till påföljdseftergift och åtalsunderlåtelse behålls. Slutligen görs vissa begränsningar i fråga om rättspsykiatriska undersökningar. En sådan undersökning skall få utföras för att ta reda på om den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller om det finns medicinska förutsättningar för att döma honom till rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att det för det konkreta brottet bör följa en strängare påföljd än böter. Liksom nu skall det för ett beslut om undersökning krävas att den misstänkte erkänt gärningen eller att det har förebringats övertygande bevisning att han har begått den. I lagstiftningsärendet har också ändringar vidtagits i rättegångsbalken m. fl. författningar. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1138 ff.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om kulturminnen m. m.
Lagändringarna innebär bl. a. att olovliga ingrepp i eller tillägnelse av eller annat otillåtet förfarande med fornfynd sammanförs till ett särskilt brott. Brottet delas in i två grader, nämligen fornminnesbrott och grovt fornminnesbrott. Straffskalan för fornminnesbrott är böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt fornminnesbrott fängelse i högst fyra år. Också försök och förberedelse till grovt fornminnesbrott har straffbelagts. Möjligheten att förverka hjälpmedel vid brott mot reglerna till skydd för fornminnen har utökats, liksom möjligheten att förverka fornfynd som varit föremål för sådana brott och utbytet av brotten. Förbudet att använda metallsökare gäller numera i hela landet, med möjlighet för länsstyrelsen att besluta om undantag (SFS 474).

 

Processrätt
Riksdagen har beslutat om ny instansordning och organisation för rättsskipningen i socialförsäkringsmål. Den nya instansordningen innebär att landets tre försäkringsrätter avskaffas och att de socialförsäkringsmål som överklagas från allmän försäkringskassa

handläggs av länsrätt. Länsrättsavgöranden överklagas till kammarrätt. Försäkringsöverdomstolen kvarstår, åtminstone under en övergångsperiod, som sista instans i socialförsäkringsmål. Riksdagens beslut har föranlett ändringar i ett flertal lagar, bl. a. lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, lagen om försäkringsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (SFS 208 ff.).
    Mot bakgrund av en dom från Europadomstolen år 1989 mot Sverige har reglerna för bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning ändrats. Ändringarna innebär att intresseledamöter från fastighetsägarsidan resp. hyresgästsidan inte får delta i avgörandet av mål, där den ena partens intressen strider mot de gemensamma intressen som dessa ledamöters organisationer kan antas ha. Om en sådan situation föreligger skall målet i stället handläggas av enbart juristdomare. En hyresnämnd skall då avgöra målet med två lagfarna ledamöter och bostadsdomstolen med tre lagfarna ledamöter. Beslutet har föranlett ändringar i lagen om bostadsdomstol och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. I lagstiftningsärendet har också åldersgränsen vid 70 år för intresseledamöter i hyresnämnder och arrendenämnder avskaffats (SFS 636 ff.).
    En ny lag med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet har antagits av riksdagen. Genom den nya lagen är svenska myndigheter skyldiga att följa sådana villkor som har överenskommits med en främmande stat om hur upplysningar eller bevismaterial som har överlämnats från den främmande staten får användas. Inhemska regler om hur myndigheterna skall handla i olika hänseenden gäller inte i den mån dessa regler strider mot villkor i den överenskommelse som ligger till grund för informationsutbytet. Förbudet mot att utnyttja information i strid med en överenskommelse med främmande stat gäller även för domstolar. I lagstiftningsärendet har också ändringar vidtagits i sekretesslagen m. fl. författningar (SFS 435 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i rättegångsbalken och polislagen. Lagändringarna innebär att polisens möjligheter att ta med personer till förhör vid utredning om mycket allvarliga brott utvidgas. Ändringarna ger också polisen en utökad möjlighet till husrannsakan i transportmedel för att söka efter den som skall gripas, anhållas eller häktas som misstänkt för ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år eller försök till sådant brott. I vissa fall skall polisen även kunna undersöka transportmedel för att söka efter den som har avvikit efter att ha intagits i en kriminalvårdsanstalt eller den som har avvikit från en sjukvårdsinrättning (SFS 665 f.).
    Med godkännande av en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer som har en högre, behörighetsgivande utbildning på minst tre år har riksdagen beslutat ändring i rättegångsbalken. Genom den ändrade lagstiftningen kan medborgare i något av de andra nordiska länderna bli ledamöter av Sveriges advokatsamfund. Även för ombud i rättegång jämställs medborgarskap i något av de andra nordiska länderna med svenskt medborgarskap (SFS 364).
    Riksdagens tidigare beslut om handläggningen av mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning, den s. k. summariska proces-

sen, har föranlett följdändringar i ett stort antal författningar och också en särskild lag om register för betalningsföreläggande och handräckning. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 846 ff.).

 

Trafikrätt
Riksdagen har antagit en ändring i lagen om internationell järnvägstrafik (SFS 167).
    Riksdagen har antagit vissa ändringar i sjölagen. En ändring innebär att sjölagens onykterhetsbrott delas in i två grader, nämligen sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Straffskalan för sjöfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt sjöfylleri fängelse i högst ett år. I sjölagen har också införts en ny straffsanktionerad bestämmelse om störande sjötrafik (SFS 668).

 

Socialrätt
Riksdagen har antagit en lag om psykiatrisk tvångsvård och en lag om rättspsykiatrisk vård. Den nya lagstiftningen, som ersätter lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), bygger på en delvis ändrad syn på psykiska sjukdomar och därmed jämställd psykisk abnormitet. För att markera detta används ett nytt samlingsbegrepp, allvarlig psykisk störning. Syftet med lagstiftningen är bl. a. att uppnå en anpassning på området till den utveckling mot en starkt begränsad användning av tvångsvård inom psykiatrin som ägt rum särskilt under det senaste decenniet. Ändamålet med tvångsvård skall vara att se till att den som har ett oundgängligt behov av sådan vård blir i stånd att medverka till behandling i frivilliga former. Lagstiftningen är utformad så att patientens eget vårdbehov blir utgångspunkten för bedömning av om tvångsvård skall kunna komma i fråga. Lagstiftningen innefattar också en organisatorisk nyordning som innebär att frågor om psykiatrisk tvångsvård alltid kan prövas av förvaltningsdomstol med länsrätt som första instans. Den psykiatriska tvångsvården av lagöverträdare regleras i lagen om rättspsykiatrisk vård. Den lagen gäller i första hand personer som ges psykiatrisk tvångsvård som brottspåföljd eller som är häktade eller intagna i kriminalvårdsanstalt. I lagen regleras bl. a. förutsättningarna för vård, hur vården skall utformas och var den skall bedrivas. En nära anslutning till regleringen av den psykiatriska tvångsvården i övrigt har eftersträvats. (De ändrade påföljdsreglerna för psykiskt störda lagöverträdare m. m. har redovisats under rubriken Straffrätt ovan). I lagstiftningsärendet har riksdagen också antagit en lag om rättspsykiatrisk undersökning samt vidtagit ändringar i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar m. fl. lagar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1128 ff.).
    Riksdagen har beslutat en lag om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar. Genom den nya lagen regleras när allmänna hälsoundersökningar med hjälp av genteknik kan tillåtas. Riksdagen har vidare antagit en lag om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa. Enligt denna lag får försök med befruktade ägg från människa inte ske senare än 14 dagar räknat från dagen för befruktningen. Vidare förbjuds sådana försök som har till syfte att ut-

veckla metoder för att åstadkomma genetiska effekter som kan gå i arv. Överträdelser av lagen kan medföra straff. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 oktober 1991 (SFS 114 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Syftet med lagen är att — i de fall ett landsting och en kommun är överens om det och socialstyrelsen lämnar sitt medgivande — skapa möjlighet för kommunerna att med huvudmans ansvar överta landstingens skyldighet att erbjuda viss hälso- och sjukvård, s. k. primärvård. Lagen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1136).
    Genom ändringar i lagen om allmän försäkring och ett flertal andra lagar har riksdagen beslutat om nya regler för arbetslivsinriktad rehabilitering. Lagändringarna innebär bl. a. att arbetsgivaren får ett större och tydligare ansvar än för närvarande för de anställdas rehabilitering. Försäkringskassan skall samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten, samt vidare ansvara för att rehabilitering kommer till stånd när arbetsgivare saknas eller denne inte fullgör sina åtaganden. För försäkrad som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering utgår rehabiliteringspenning med 100 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vidare kan försäkringskassan ge bidrag till arbetshjälpmedel för anställda, egna företagare och fria yrkesutövare. Sistnämnda ändring trädde i kraft den 1 juli 1991, medan lagändringarna i övrigt träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1040 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om sjuklön. Genom den nya lagen ges arbetstagare rätt att under de första fjorton dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla viss andel av den lön och av de andra anställningsförmåner som han går miste om till följd av sjukdomen. Andelen uppgår i normalfallet till 75 procent under de första tre dagarna med sjuklön och 90 procent under de återstående dagarna. Rätten till sjukpenning, föräldrapenning m. m. upphävs för motsvarande tid. I lagstiftningsärendet har också ändringar vidtagits i lagen om allmän försäkring m. fl. författningar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1047 ff.).
    Genom ändring i lagen om allmän försäkring har det avgiftsfria året vid sjukhusvård för förtidspensionärer avskaffats och sjukhusvårdsavdraget för pensionär höjts från 55 till 65 kr och för den som har sjukpenning från 65 till 70 kr. Vidare har — genom ändring i lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m. m. — den enskildes avgift för inköp av läkemedel höjts från 75 till 90 kr (SFS 324 f.).
    Riksdagen har beslutat att huvudmannaskapet för administrationen av ersättning för sjukresor skall föras över från försäkringskassorna till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. år 1992 och att sjukvårdshuvudmännens skyldighet att utge sjukreseersättning till de försäkrade regleras i en särskild lag om resekostnadsersättning vid sjukresor. Beslutet har också föranlett ändringar i lagen om allmän försäkring m. fl. lagar (SFS 419 ff.).
    Riksdagen har beslutat att fr. o. m. den 1 januari 1992 höja barnbidraget och det förlängda barnbidraget från 9 000 kr till 10 020 kr per år. Riksdagen har vidare beslutat att den generella tidsgränsen för att uppbära barnbidrag vid utlandsvistelse sänks från ett år till sex månader fr. o. m. den 1 juli 1991. Från samma tidpunkt har också bidraget till

kostnader för internationella adoptioner höjts från 20 000 kr till 24 000 kr. Beslutet har föranlett ändringar i lagen om allmänna barnbidrag, lagen om förlängt barnbidrag och lagen om bidrag vid adoption av utländska barn (SFS 233 ff.).
    I syfte att garantera en pensionär en skälig levnadsnivå med utgångspunkt i socialbidragsnormen i den egna kommunen har riksdagen antagit en lag om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Lagen trädde i kraft den 1 maj 1991 och gäller till utgången av år 1991 (SFS 162).
    Genom ändringar i studiestödslagen har riksdagen bl. a. beslutat om höjning av studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget inom studiehjälpen samt internatbidraget och korttidsstudiestödet inom vuxenstudiestödet. Vidare kan studiemedel numera beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle, dock med möjlighet till omprövning under beviljad tid. Slutligen har också återbetalnings- och avskrivningsreglerna för studiemedel förändrats. Lagändringarna såvitt gäller höjning av studiebidraget samt återbetalnings- och avskrivningsreglerna för studiemedel träder i kraft den 1 januari 1992 medan lagstiftningen i övrigt har trätt i kraft den 1 juli 1991 (SFS 924).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om bostadsbidrag. Lagstiftningen innebär att inkomst- och bostadskostnadsgränserna avseende bostadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan barn har ändrats (SFS 477).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har antagit en ny jämställdhetslag. Tillämpningsområdet för den nya lagen är — i likhet med gällande lag — begränsat till arbetslivet. I lagen framhålls särskilt att den syftar till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter skall samverka för att jämställdhet i arbetslivet skall uppnås, och särskilt skall löneskillnader mellan kvinnor och män motverkas. Reglerna om det aktiva jämställdhetsarbetet har byggts ut. Arbetsgivaren skall underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete och föräldraskap samt motverka att arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Arbetsgivare med minst tio anställda skall varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Förbudet mot diskriminering omfattar uttryckligen såväl direkt som indirekt diskriminering. Vid en ifrågasatt lönediskriminering skall vad som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt arbete kunna prövas även om det inte finns kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet eller en överenskommen arbetsvärdering. Arbetsgivare förbjuds att utsätta arbetstagare för trakasserier på grund av att arbetstagaren har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden eller anmält denne för könsdiskriminering. Den nya lagen, som innebär en anpassning till de bestämmelser som gäller inom EG, träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 433).
    Riksdagen har antagit en ny lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. I lagen, som ersätter 1935 års arbetsförmedlingslag, bibehålls det principiella förbudet att bedriva arbetsförmedling i förvärvssyfte. Dock utvidgas möjligheten att efter tillstånd av AMS bedriva sådan arbetsförmedling, nämligen i fråga om företag som förmedlar arbetstagare som skall ha företags- eller verksledande ställning (head-hunting).

Uthyrning av arbetskraft skiljs ut ur begreppet arbetsförmedling och legaliseras. I syfte att förstärka de fackliga organisationernas möjligheter att utöva inflytande i samband med att en arbetsgivare avser att anlita extern arbetskraft har riksdagen också beslutat vissa ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 746 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i fråga om fredspliktsreglerna i lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ändringarna innebär bl. a. att förbudet för en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation att anordna, föranleda eller genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd begränsas till åtgärder som riktar sig mot sådana arbetsförhållanden som medbestämmandelagen är direkt tillämplig på (SFS 681).
    Riksdagen har vidtagit ett flertal ändringar i arbetsmiljölagen. Ändringarna syftar bl. a. till att lyfta fram de arbetsorganisatoriska och därmed sammanhängande psykosociala arbetsmiljöfaktorerna samt den enskilde arbetstagarens möjligheter att delta i utvecklingen av sitt arbete. Arbetsgivarnas ansvar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett aktivt rehabiliteringsarbete på arbetsplatserna vidgas. Detta påverkar skyddskommittéernas och skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet och därmed formerna för den partssamverkan lagen förutsätter skall ske på arbetsplatserna. Vissa lagändringar rör också produktsäkerhet, produktkontroll m. m. Arbetsmiljöansvar införs för dem som deltar i projekteringen av byggnads- och anläggningsarbete. Riksdagen har i sammanhanget också beslutat att införa en ny bestämmelse om arbetsmiljöbrott i brottsbalken. Den nya bestämmelsen skall tillämpas i arbetsmiljösammanhang i stället för de bestämmelser i 3 kap. 7–9 §§ brottsbalken som tidigare tillämpades vid vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom eller framkallande av fara för annan (SFS 677 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagens tidigare beslut om ny insiderlagstiftning har föranlett en utvidgning av sekretesskyddet för uppgifter om personligt innehav av fondpapper till att omfatta även ledamöter i och anställda m. fl. hos allmänna pensionsfondens styrelser. Denna ändring i sekretesslagen trädde i kraft samtidigt med insiderlagstiftningen, d.v.s. den 1 februari 1991 (SFS 19).
    I syfte att möjliggöra för sparbanker att ombildas till bankaktiebolag har riksdagen beslutat ändringar i sparbankslagen m. fl. lagar (SFS 371 ff.).
    Som ett led i den pågående förändringen av regelsystemet på värdepappersområdet har riksdagen antagit en lag om handel med finansiella instrument och en lag om värdepappersrörelse. De nya lagarna ersätter bl. a. fondkommissionslagen och lagen om värdepappersmarknaden, och omfattar options- och terminshandeln. Lagarna har trätt i kraft den 1 augusti 1991 (SFS 980 f.).
    Riksdagen har antagit nya rörelseregler för bank m. m. genom ändringar i bankrörelselagen, försäkringsrörelselagen samt ett antal andra lagar. Genom lagändringarna tillåts branschglidning inom den finansiella sek-

torn, dvs. en ägarmässig integration mellan banker och andra finansinstitut å ena sidan och försäkringsbolag å den andra. En annan nyhet är att factoring och finansiell leasing av lös egendom kan bedrivas av en bank direkt. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 1991 (SFS 1018 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden. Härigenom får bl. a. alla fondstyrelser rätt att handla med optioner, terminer och likartade finansiella instrument. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 1991 (SFS 1091).
    Genom beslut av riksdagen har bankinspektionen och försäkringsinspektionen sammanslagits till en central förvaltningsmyndighet, finansinspektionen. Beslutet har föranlett en ny lag med anledning av finansinspektionens inrättande (SFS 936).
    Riksdagen har beslutat en lag om penningmarknadskonton och en lag om
PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag samt ändringar i ett flertal lagar. Den nya lagstiftningen innebär att ordningen med skuldebrev avskaffas beträffande obligationer och andra ensidiga förbindelser som är avsedda för allmän omsättning. De rättsverkningar som för närvarande är knutna till skuldebrevet knyts i stället till registrering på ett konto hos penningmarknadscentralen (SFS 195 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om tioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel. Lagen träder i kraft den 1 september 1992 och myntet upphör att vara lagligt betalningsmedel vid utgången av september nämnda år (SFS 1190).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om handelsagentur, vilken ersätter bestämmelserna om handelsagentur i lagen om kommission, handelsagentur och handelsresande (kommissionslagen). Den nya lagen, som bygger på ett EG-direktiv om handelsagenter, innebär bl. a. att agentens ställning gentemot huvudmannen stärks i olika hänseenden. Vidare klargörs parternas allmänna skyldigheter mot varandra, framför allt i frågor om lojalitetsplikt och informationsskyldighet. I ärendet har också vidtagits sådana ändringar i bl. a. kommissionslagen som innebär att lagregleringen rörande anställda handelsresande och platsförsäljare upphör. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 351).
    Riksdagen har beslutat en prisinformationslag. Den nya lagen innebär att uppgift om pris i regel skall lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda varor och tjänster. Vidare skall jämförpriser anges för sådana varuslag som konsumentverket fastställt särskilda beräkningsgrunder för. Priset för en vara skall anges på själva varan eller i dess omedelbara närhet. När det gäller självbetjäningsbutiker med dagligvaror är huvudregeln att själva varan skall prismärkas (SFS 601).
    Genom ändringar i produktsäkerhetslagen har riksdagen beslutat att en näringsidkare kan förbjudas att exportera konsumentvaror som medför särskilda risker för allvarliga personskador. I lagstiftningsärendet har — med samma syfte — ändringar vidtagits också i livsmedelslagen och lagen om kemiska produkter (SFS 356 ff.).

I syfte att förstärka konkurrensen på livsmedelsområdet i anslutning till avregleringen på jordbruksområdet har riksdagen antagit en lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter. Genom den nya lagen förbjuds sådan samverkan mellan näringsidkare som innebär gemensam finansiering av export, marknadsdelning och andra produktions- och utbudsbegränsningar (SFS 921).
    Riksdagen har antagit en ny lag om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet. Syftet med lagen är att ge statens jordbruksverk möjlighet att samla in uppgifter för att belysa förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet (SFS 911).
    Giltighetstiden för 1982 års lag om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, m. m. har förlängts med tre år, dvs. till utgången av juni månad 1994 (SFS 427).
    Riksdagen har antagit en ny lag om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m. m. Lagen innefattar bl. a. kontroll över vissa obemannade luftfarkoster som kan användas som vapenbärare (missiler) (SFS 341).

 

Skollagstiftning
Genom beslut av riksdagen har reglerna om gymnasieskolan och vuxenutbildningen ändrats. Beslutet har föranlett bl. a. ett flertal ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär för gymnasieskolan bl. a. att kommunerna blir skyldiga att erbjuda alla ungdomar mellan 16 och 20 år en gymnasieutbildning enligt preciserade nationella och individuella program. Gymnasiereformen skall genomföras under en fyraårsperiod med början läsåret 1992/93. Kommunerna är vidare fr. o. m. den 1 juli 1992 skyldiga att erbjuda grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i den utsträckning som motiveras av behov och efterfrågan. I samma utsträckning skall också vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda tillhandahållas av kommunerna, dock redan fr. o. m. den 1 juli 1991 (SFS 1107 ff.).
Karin Lindell