Lagstiftning i riksdagen hösten 1991
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1991. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1992. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1991 års samling, där inte annat anges.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har slutligt antagit en ny grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen. Den nya grundlagen innehåller ett i detalj utformat grundlagsskydd för yttrandefriheten i radio och TV, filmer och videogram, ljudupptagningar samt liknande medier. Den bygger på samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen, vilket innebär att principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller för hela massmedieområdet. Förhandsgranskning av film som visas offentligt skall dock få förekomma även i fortsättningen. Vidare gäller inte etableringsfrihet i fråga om användningen av radiofrekvensspektrum. I lagstiftningsärendet har riksdagen också slutligt beslutat vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen. Dessa ändringar innebär bl. a. ett förtydligande av bestämmelserna om tystnadsplikt för dem som är verksamma inom tidningsföretag och nyhetsbyråer i fråga om vem som är författare eller har lämnat meddelande för publicering. Vidare har ett utvidgat källskydd införts för skrifter som trycks utomlands men som huvudsakligen ges ut i Sverige, samt också bestämmelser om skydd för journalister med anknytning till utländska tidningar. Till följd av den nya yttrandefrihetsgrundlagen har vissa ändringar vidtagits också i regeringsformen (SFS 1469 ff.). Vidare har riksdagen slutligt beslutat om vissa ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Ändringarna i regeringsformen rör vissa normgivningsfrågor för riksbanken samt frågan om vem som får tjänstgöra som ledamot i högsta domstolen och regeringsrätten. De i tryckfrihetsförordningen beslutade ändringarna rör bestämmelserna om sådana allmänna handlingar som utgörs av ADB-upptagningar (SFS 1500 ff.). Riksdagens ovan redovisade beslut om en yttrandefrihetsgrundlag jämte ändringar i tryckfrihetsförordningen och regeringsformen har föranlett viss följdlagstiftning. Sålunda har riksdagen antagit en ny lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, vilken ersätter såväl lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål som lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område. Den nya lagen reglerar i huvudsak frågor om ägare och utgivare av periodiska skrifter, utgivare av radio- och TV-program samt av filmer, videogram och ljudupptagningar, bevarande av exemplar och inspelningar, åtal och tvångsmedel samt rättegången i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. Lagen innehåller också en bestämmelse som innebär en utvidgning av domstolens skyldighet att före vittnesförhör med journalister m. fl. som har tystnadsplikt inhämta yttrande från det företag där vittnet har fått vetskap om en uppgift. Vidare innehåller lagen en föreskrift som innebär att videogram inte skall anses ha lämnats ut för sprid-

162 Karin Lindell SvJT 1992 ning förrän de har lämnats in för registrering hos arkivet för ljud och bild. Det är först när det har skett som preskriptionstiden börjar löpa för väckande av talan i fråga om olaga våldsskildring och barnpornografibrott. Ändringar till följd av yttrandefrihetsgrundlagen har också vidtagits i brottsbalken, rättegångsbalken m. fl. lagar. I lagstiftningsärendet har riksdagen också beslutat en ändring i närradiolagen, som innebär att beslut om återkallelse av tillstånd att sända närradio i vissa fall skall prövas av domstol i yttrandefrihetsrättslig ordning (SFS 1559 ff.). Riksdagen har antagit en ny lag om kabelsändningar till allmänheten samt vidtagit ändringar i radiolagen m. fl. lagar. Den nya lagstiftningen som föranleds av yttrandefrihetsgrundlagen innebär bl. a. att det tidigare kravet på tillstånd för lokala kabelsändningar har slopats. Det är vidare tillåtet att sända reklam mot vederlag och program mot betalning även i s. k. egensändningar. Reglerna för annonser i TV-sändningar överensstämmer i väsentliga delar med de som enligt radiolagen gäller för den etersända televisionen (SFS 2027 ff.). Riksdagen har beslutat inrätta en ny fristående myndighet, utlänningsnämnden, för överprövning av de ärenden som enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen tidigare avgjordes av regeringen. Särskilt viktiga eller känsliga ärenden skall dock även i fortsättningen kunna överlämnas till regeringen. Beslutet har inneburit ändringar i utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap (SFS 1573 f.). Genom beslut av riksdagen har vissa ändringar vidtagits i den kyrkliga lagstiftningen med anledning av framställningar från 1990 och 1991 års kyrkomöten. Beslutet innefattar ändringar i bl. a. domkapitelslagen och prästanställningslagen (SFS 1777 ff.). I syfte att tillskapa ett lagstadgat sekretesskydd inom svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet — i samma omfattning som gäller inom socialtjänsten — har riksdagen beslutat om ändringar i sekretesslagen (SFS 1874). Riksdagen har — med vissa justeringar — beslutat att förlänga giltighetstiden för lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut med tre år till utgången av år 1994 (SFS 1825). Riksdagen har beslutat om avveckling av löntagarfondstyrelserna genom ändring i bl. a. lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (SFS 1857 ff.). I syfte att anpassa arvodena för riksdagens ledamöter och statsråden till det centrala avtal som träffats på grundval av Rehnberggruppens rekommendationer har riksdagen antagit två särskilda lagar, dels lagen om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter, dels lagen om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen om arvoden till statsråden m. m. (SFS 1876 f.). Riksdagen har beslutat förlänga giltighetstiden för bl. a. lagen om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen till utgången av år 1993. Lagen har också utvidgats till att omfatta samtliga kommuner. Riksdagen har vidare i detta sammanhang beslutat om följdlagstiftning till den nya kommunallagen. Därvid har ändringar vidtagits i föräldrabalken, fastighetsbildningslagen, vallagen samt i ett flertal andra författningar (SFS 1649 ff.).

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen hösten 1991 163 Med anledning av Sveriges tillträde till tre internationella överenskommelser rörande räddningstjänst har riksdagen beslutat om ändringar i räddningstjänstlagen, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall m. fl. lagar. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1584 ff.). Riksdagen har även beslutat om vissa andra ändringar i räddningstjänstlagen. Ändringarna innebär att kommunerna åläggs att planera för varning och information till allmänheten vid allvarliga olyckshändelser. Räddningstjänstlagen kompletteras vidare med regler om sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Enligt dessa regler åläggs länsstyrelserna ansvaret för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar oberoende av om anläggningen finns inom eller utom landet. Kommunerna får också skyldighet att medverka i planering och övning för sådan saneringsverksamhet. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1992 (SFS 1992:11). Genom ändring i jaktlagen har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om licensjakt efter älg. Syftet med lagändringen är att stora stabila älgjaktsområden skall kunna registreras som älgskötselområden och inom dessa områden skall jakträttshavarna själva få avgöra avskjutningens storlek (SFS 1769).

 

Militärlagstiftning
Riksdagen har antagit en ny lag om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. I den nya lagen regleras riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas handhavande av administrationen av familjebidrag och dagpenning till värnpliktiga m. fl. (SFS 1488).

 

Plan- och bygglagstiftning
Riksdagen har beslutat en ändring i plan- och bygglagen, som innebär att byggnadsnämnderna även under år 1992 vid bygglovprövningen skall vara skyldiga att godta byggprodukter som godkänts av behörigt organ i något annat nordiskt land (SFS 1937). Riksdagen har tidigare beslutat en lag om byggnadsgaranti, som i huvudsak innebär att det efter den 1 januari 1992 skall finnas en byggnadsgaranti vid ansökan om bygglov för att uppföra eller bygga om ett flerbostadshus. Garantin skall gälla i tio år och omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller utförande samt skador på byggnaden som orsakats av fel. Med hänsyn till pågående översyn av branschöverenskommelser har riksdagen beslutat att tidpunkten för tillämpningen av lagen om byggnadsgaranti flyttas fram så att byggnadsgaranti krävs först vid ansökan om bygglov efter den 1 juli 1992 (SFS 1992:1).

 

Miljörätt
Riksdagen har beslutat om ändring i bilavgaslagen, som innebär att överklagande av beslut om dispensavgift skall ske till kammarrätten i stället för till regeringen (SFS 2010).

164 Karin Lindell SvJT 1992 Familjerätt
Riksdagen har beslutat om ändringar i reglerna om förverkande av arv. Ändringarna innebär att tillämpningsområdet för förverkandereglerna vidgas till att omfatta också den som genom vissa andra grova våldsbrott än mord eller dråp orsakat en persons död. Rätten att ta arv eller testamente skall dock inte förverkas när det bedöms föreligga synnerliga skäl mot det med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Vid denna bedömning skall också beaktas om gärningsmannen begick brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller om han var under arton år och hans handlande hade samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom. De nya principerna för rätten att ta arv eller testamente tillämpas även på rätten till försäkringsersättning efter den avlidne. De gäller även vid bodelning enligt äktenskapsbalken och sambolagstiftningen. Beslutet har föranlett ändringar i ärvdabalken, lagen om försäkringsavtal m. fl. lagar (SFS 1546 ff.).

 

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i aktiebolagslagen. Ändringarna innebär skärpningar av aktiebolagslagens regler om upprättande av kontrollbalansräkning i likvidationssituationer. Vidare kan en styrelseledamot eller verkställande direktör som har försummat sin skyldighet att inge årsredovisningshandlingar till patent- och registreringsverket i vissa fall bli personligen betalningsansvarig för förpliktelser som uppkommer för bolaget (SFS 1734).

 

Skadeståndsrätt
I syfte att reglera skadeståndsansvaret när bristfälliga produkter orsakar personskador och skador på konsumentegendom har riksdagen antagit en produktansvarslag. Lagen bygger på ett EG-direktiv om produktansvar som antogs år 1985. Den nya lagen innebär i korthet följande. Ersättningsskyldighet skall föreligga oavsett om någon har varit vårdslös eller ej (strikt ansvar). Skadeståndsansvaret för produktskador skall omfatta skador som orsakas av lösa saker, och skall gälla i sådana fall där skadan har orsakats av att produkten inte har varit så säker som skäligen kunnat förväntas. Om den skadeståndsskyldige visar att det är fråga om en s. k. utvecklingsskada, dvs. skada som beror på en säkerhetsbrist som inte ens den främsta vetenskapliga expertisen kunde förutse vid den tidpunkt då produkten sattes i omlopp, är han dock fri från ansvar. Skadeståndsskyldiga skall vara i första hand den som har tillverkat den skadegörande produkten och, i fråga om en importerad produkt, den som har importerat den. Även den som utger sig för att vara tillverkare av produkten genom att förse den med sitt namn eller varumärke eller något annat särskiljande kännetecken skall vara strikt ansvarig jämte tillverkaren och importören. Om det inte framgår av en produkt vem som har tillverkat eller importerat den, skall var och en som har tillhandahållit den skadegörande produkten vara ansvarig, såvida han inte pekar ut någon i ett tidigare led i distributionskedjan som ansvarig för produkten. Det strikta

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen hösten 1991 165 produktansvaret skall begränsas till skador som orsakas av sådana produkter som tillverkas eller tillhandahålls inom ramen för en näringsverksamhet. Produktansvarslagen träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:18). Genom en ändring i atomansvarighetslagen har riksdagen beslutat att det högsta skadeståndsbelopp för vilket innehavaren av en kärnkraftsanläggning svarar höjs från 800 milj.kr. till 1 200 milj.kr (SFS 1557).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat att personundersökningsinstitutet i sin nuvarande form skall ersättas med ett system där frivårdsmyndigheten får till uppgift att avge yttrande beträffande den misstänkte. Föreskrifter härom upptas i en ny lag om särskild personutredning i brottmål, m. m. Syftet med lagen är att åstadkomma ett mer flexibelt förfarande för att inhämta personutredning i brottmål än vad lagen om personundersökning i brottmål ger utrymme för. Enligt den nya lagen skall rätten i brottmål inhämta yttrande från frivårdsmyndigheten, om det för att avgöra påföljdsfrågan eller annars behövs särskild utredning om den misstänktes personliga förhållanden eller om vilka åtgärder som kan antas bidra till att han avhåller sig från fortsatt brottslighet. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om domstolen redan har tillräcklig utredning eller inhämtar sådan på annat sätt. Rätten får besluta att inhämta yttrande så snart allmänt åtal har väckts eller tidigare, om den misstänkte har erkänt gärningen eller det annars finns sannolika skäl att anta att han har begått den. Frivårdsmyndigheten skall enligt förslaget ombesörja den utredning som behövs för yttrandet och får därvid förordna en särskild personutredare att bistå med sådan utredning. Vidare får rätten i likhet med vad som nu gäller förordna en läkare att avge läkarintyg beträffande den misstänkte. En misstänkt skall vara skyldig att för personutredning inställa sig hos frivårdsmyndigheten; om den misstänkte inte inställer sig, får polismyndigheten lämna handräckning. I lagstiftningsärendet har också följdändringar vidtagits i sekretesslagen, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och lagen om rättspsykiatrisk undersökning. Lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1992 (SFS 2041 ff.). Riksdagen har beslutat om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Innebörden av lagändringen är att bl. a. medlemmar av sådana utvärderingsgrupper inom ESK-proceduren som upprättats enligt ett dokument den 17 november 1990 från Wienförhandlingen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder i Europa tillerkänns immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser (SFS 1735).

 

Processrätt
Genom ändringar i rättegångsbalken och i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar har riksdagen beslutat att justitieråd och regeringsråd som har avgått med ålderspension tillfälligt skall kunna tjänstgöra i högsta domstolen resp. regeringsrätten (SFS 1819 f.).

166 Karin Lindell SvJT 1992 Riksdagen har beslutat att lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, vilken gällde till utgången av år 1991, skall ha fortsatt giltighet till utgången av år 1992 (SFS 1818).

 

Utsökningsrätt
Riksdagen har vidtagit en ändring i utsökningsbalken, som innebär en höjning av de belopp som skall förbehållas en gäldenär som är föremål för införsel. I detta sammanhang har riksdagen också beslutat en ändring i rättshjälpslagen av innebörd att allmän rättshjälp skall omfatta ansökningsavgiften i mål om betalningsföreläggande och handräckning hos kronofogdemyndigheten (SFS 1730 ff.).

 

Trafikrätt
I ett av riksdagen godkänt avtal mellan Sverige, Norge och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) jämställs Sverige och Norge med EEGs medlemsstater såvitt gäller rättigheter och skyldigheter på den civila luftfartens område. Införlivandet av bestämmelserna i svensk rätt har skett genom införande av en ny lag om tillämpning av avtal mellan
Sverige, Norge och EEG om civil luftfart jämte följdändring i lagen om marknadsdomstol m. m. Lagstiftningen, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer, har ännu inte kungjorts.

 

Socialrätt
Med anledning av att sjukvårdshuvudmännen — enligt träffad överenskommelse — fr. o. m. år 1992 handhar debitering och uppbörd av avgifterna för sjukhusvård för sjukpenningförsäkrade, har ordningen med sjukhusvårdsavdrag från sjukpenning m. fl. ersättningar upphört. Detta har föranlett riksdagsbeslut om ändringar i lagen om allmän försäkring m. fl. lagar (SFS 1639 ff.). I syfte att komplettera de av riksdagen tidigare beslutade nya reglerna om rehabilitering samt sjuklön har riksdagen beslutat om ändringar i lagen om allmän försäkring, i lagen om arbetsskadeförsäkring samt i ett flertal andra författningar. I samband därmed har också den s. k. samordningstiden inom arbetsskadeförsäkringen förlängts från 90 dagar till 180 dagar för skada som visar sig den 1 januari 1992 eller senare. Huvuddelen av lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 1992 och återstoden träder i kraft den 1 juli 1992 (SFS 1974 ff.). Riksdagen har antagit en särskild lag om förbud mot vissa dopningsmedel. De i lagen angivna medlen får inte annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål införas till landet, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning eller innehas. Uppsåtlig överträdelse av lagen benämns dopningsbrott och kan medföra fängelse i upp till två år, eller om brottet är ringa böter eller fängelse i högst sex månader. Lagen innehåller också bestämmelser om förverkande och beslag. Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 1992 (SFS 1969). Riksdagens tidigare beslut om ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m. m. har föranlett viss följdlagstiftning. Sakliga ändringar har därvid vidtagits bl. a. i passlagen och i sekretesslagen. Ändringarna i passlagen

SvJT 1992 Lagstiftning i riksdagen hösten 1991 167 innebär att socialstyrelsen — på sätt som tidigare gällde för utskrivningsnämnd och chefsöverläkare — fattar beslut om passtillstånd. Styrelsens beslut kan överklagas hos kammarrätten. För sekretesslagen innebär ändringarna bl. a. att förvaltningsdomstols beslut enligt den nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård m. m. inte skall omfattas av sekretess (SFS 1963 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har beslutat om ändring i försäkringsrörelselagens bestämmelser om försäkringsbolags förvärv av banker och andra finansiella företag. Vid beräkning av ett försäkringsbolags utrymme för förvärv av aktier i finansiella företag skall hänsyn inte tas till aktieförvärv som har gjorts av andra företag som ingår i samma koncern som försäkringsbolaget (SFS 1767). Riksdagen har vidtagit ändringar i bankrörelselagen. Ändringarna har föranletts av omstruktureringen inom sparbanks- och föreningsbanksrörelserna och innebär i huvudsak att rörelsereglerna för olika kategorier av banker förenhetligas ytterligare (SFS 1768).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
I syfte att stimulera utländska direktinvesteringar i Sverige har riksdagen upphävt lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. samt vidtagit ändringar i bl. a. lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m. Lagändringarna innebär en anpassning till EGs regler om etableringsrätt och kapitalrörelser (SFS 1897 ff.). Riksdagen har beslutat att uppskjuta ikraftträdandetidpunkten för prisinformationslagen från den 1 januari 1992 till den 1 april 1992 (SFS 1938).
Karin Lindell