Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 1993
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1993. När det gäller sådan lagstiftning som är en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) kommer den — såsom förutskickades i föregående översikt — att redovisas i en separat översikt i samband med att avtalet och den ifrågavarande lagstiftningen träder i kraft.
    Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har i princip förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1993. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1993 års samling.

Offentlig rätt
Riksdagen har antagit en lokalradiolag som innebär att privata reklamfinansierade ljudradiosändningar är tillåtna fr. o. m. den 1 april 1993. Reglerna är utformade så att självständiga, lokalt förankrade radiostationer främjas. Frågor om tillstånd att sända lokalradio handhas av en ny myndighet, Styrelsen för lokalradiotillstånd. Sändningstillstånd, som kan ges till såväl fysiska som juridiska personer, ger tillståndshavaren rätt att bedriva sändningar inom ett angivet sändningsområde. Genom samtidigt beslutade ändringar i närradiolagen har även sammanslutningar med tillstånd att sända närradio fått rätt att sända reklam och sponsrade program enligt i stort sett samma regler som gäller för lokalradion. En annan ändring har också vidtagits i sistnämnda lag. Härigenom kan — vid dom för allvarliga yttrandefrihetsbrott — tillstånd att sända närradio återkallas i upp till fem år, om synnerliga skäl föreligger. Därmed är det möjligt att motverka att närradion används till propaganda för organiserad rasism och annan främlingsfientlig verksamhet (SFS 120 ff.).
    Genom ändring i sekretesslagen har riksdagen beslutat att sekretess skall gälla hos domstol i mål om ansvar för barnpornografibrott eller motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Ändringen ger skydd för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon denne närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Riksdagen har vidare beslutat införa en ny regel i sekretesslagen i syfte att förebygga det brott som vidarespridning av bl. a. beslagtagna exemplar av olaga våldsskildringar m. m. kan utgöra enligt bestämmelser i brottsbalken, tryckfrihetsförordningen resp. yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelsen tar närmast sikte på att hindra att kopior av beslagtaget, förverkat eller konfiskerat material lämnas ut av domstolen. Lagändringarna trädde i kraft den 3 juni 1993 (SFS 437).
    Riksdagen har beslutat att riksdagsledamöternas och statsrådens arvoden för tiden den 1 april 1993 till den 31 december 1993 inte skall höjas enligt de regler som normalt gäller utan att de i princip skall vara oför-

ändrade. Beslutet har föranlett två nya lagar, nämligen lag om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter och lag om avvikelser från vissa bestämmelser i lagen om arvoden till statsråden m. m. (SFS 147 f.).
    Genom ändring i lagen om ersättning m. m. till riksdagens ledamöter och ändring i lagen om arvoden till statsråden m. m. har riksdagen infört en karensdag vid beräkning av sjukavdrag för ledamöterna och statsråden (SFS 757 f.).
    Riksdagen har beslutat en lag om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex. Genom den nya lagen är personregister som ingår i vissa av riksdagens databaser tillgängliga för allmänheten via datamedia (SFS 825).
    Genom en ändring i vallagen har riksdagen beslutat om ny valkretsindelning i Malmöhus län (SFS 232).
    Riksdagen har dels beslutat förlänga giltighetstiden för lagen om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram dels ock beslutat ändring i lagen som bl. a. innebär att sändningsrätten utvidgats (SFS 340 resp. 378).
    Genom ändring i lagen om TV-avgift har riksdagen beslutat höja nämnda avgift med 36 kr till 1 440 kr per år fr. o. m. den 1 januari 1994 (SFS 827).
    Riksdagen har vidtagit en ändring i utlänningslagen, som innebär att regeringen får ge ett organ som är knutet till Sveriges exportråd rätt att besluta om visering (SFS 443).
    Med anledning av två resolutioner som antagits av FN:s säkerhetsråd har riksdagen beslutat ändringar i lagen om vissa internationella sanktioner, m. m. Ändringarna innebär att nya bemyndiganden införts för regeringen att — under de förutsättningar som lagen stadgar — besluta om frysning av en blockerad stats tillgångar och att förbjuda handel med tjänster samt att regeringen får förordna om förbud mot att verkställa rättsanspråk från någon i en blockerad stat (SFS 664).
    Riksdagen har beslutat minska den statliga regleringen av kommunernas ansvar för boendefrågor. Beslutet har föranlett en lag om upphävande av lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. och en lag om upphävande av lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt samt följdändringar i jordabalken m. fl. författningar (SFS 404 ff.)

Militärlagstiftning
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i värnpliktslagen. Ändringarna innebär att värnpliktiga som tas ut till grundutbildning för tolk och förhörsledare har lika lång grundutbildningstid oavsett vid vilken försvarsgren de tas ut. Vidare har grundutbildningstiden för dessa värnpliktiga förkortats liksom den minsta grundutbildningstiden för värnpliktiga läkare, tandläkare och apotekare (SFS 531).

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i jordabalkens hyresregler. Ändringarna innebär bl. a. att den s. k. förverkandefristen vid dröjsmål med betalning av hyra för bostadslägenhet har förlängts från två dagar till en vecka samt att återvinningsfristen förlängts till tre veckor. Vidare har hyresgästerna

fått ett förstärkt skydd mot störningar i boendet. Hyresvärden är nämligen skyldig att uppmana den störande hyresgästen att se till att störningarna omedelbart upphör samt att underrätta socialnämnden om störningarna. I mycket allvarliga störningsfall har hyresvärden rätt att säga upp hyresavtalet med omedelbar verkan. Vidare har den s. k. treårsspärren för byte av bostad slopats liksom bestämmelsen om den nye hyresgästens ansvar för tidigare hyresgästs skulder, vilken dock har ersatts av en möjlighet till frivilligt åtagande. I lagstiftningsärendet har riksdagen bl. a. också beslutat en ändring i lagen om bostadsdomstol avseende domstolens sammansättning i mål som rör lokaler (SFS 400 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny fiskelag som ersätter lagen om rätt till fiske. Bestämmelserna som avgränsar fiskerätten har utan större förändringar i sak förts över från fiskerättslagen till den nya lagen. Däremot innebär den nya lagen flera förändringar när det gäller utövandet av fiske. Bl.a. har rätten att bedriva yrkesfiske gjorts beroende av innehav av yrkesfiskelicens. Det blir också möjligt att fördela fisket genom att meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för fritidsfisket. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 787).
    Riksdagen har vidare antagit en ny lag om marknadsreglering på fiskets område. Lagen innebär en anpassning av den svenska marknadsregleringen till EG:s bestämmelser (SFS 649).

Plan- och bygglagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om byggfelsförsäkring. Lagen, som ersätter lagen om byggnadsgaranti, ger boende i flerbostadshus och ägare av sådana hus ett garanterat skydd mot fel och skador under byggnadens första tio år (SFS 320).

Miljörätt
Riksdagen har beslutat om utökat älvskydd genom att undanta ytterligare vattenområden och älvsträckor från vattenkraftsutbyggnad. Detta har föranlett ändring i lagen om hushållning med naturresurser m. m.
Riksdagen har vidare vidtagit en sådan ändring i vattenlagen att regeringen kan förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av sådana vattenföretag som föranleder endast obetydlig miljöpåverkan och som avser vissa områden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 1993 (SFS 189 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i skogsvårdslagen jämte följdändringar i ett flertal andra lagar. Lagändringarna innebär att miljöfrågornas växande betydelse har markerats genom skärpning av de bestämmelser som rör hänsynen till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Ändringarna innebär också en betydande avreglering och därmed en ökad frihet för skogsägarna. Vidare har bestämmelserna i ädellövskogslagen inarbetats i skogsvårdslagen. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 553 ff.).
    I anslutning till beslutade riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har riksdagen beslutat ändringar i renhållningslagen när det gäller producentansvar. Vidare har i sammanhanget vidtagits ändringar i lagen om vissa dryckesförpackningar och lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Ändringarna i renhållningslagen träder i kraft

den 1 januari 1994 medan övriga lagändringar har trätt i kraft den 1 juli 1993 (SFS 416 ff.).
    I anslutning till godkännande av vissa marina konventioner har riksdagen beslutat utvidga lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten till att omfatta förbränning av avfall (SFS 578).
    Riksdagen har beslutat att i lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer (bemyndigandelagen) införa ett bemyndigande för regeringen också när det gäller användningen av vattenskoter eller annan liknande vattenfarkost. Syftet med regleringen är att minska störningarna från användningen av vattenskotrar genom att hänvisa dessa till särskilt angivna vattenområden där det inte föreligger någon konflikt med boende, friluftsliv eller naturvård (SFS 605).
    Riksdagen har vidtagit ändringar i lagen om kärnteknisk verksamhet. Ändringarna innebär att lagens tillämpningsområde har utvidgats i vissa avseenden. Bl.a. kan tillhandahållande av kärnteknisk utrustning som finns utomlands betraktas som tillstånspliktig kärnteknisk verksamhet (SFS 420).
    Riksdagen har beslutat om ändring i lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m. m., varigenom lagens tillämpningsområde har utvidgats. Beslutet har också föranlett en följdändring i lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 106 f.)

Familjerätt
Riksdagen har beslutat en ändring i föräldrabalken, som innebär att domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för att barnet i samband med utövandet av umgänget utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa. I ärendet har riksdagen också vidtagit ändringar i lagen om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m. m. och om överflyttning av barn. Syftet med sistnämnda lagändringar var att — med bibehållande av skyddet för barnen — effektivisera förfarandet när det gäller barn som olovligen förts till eller kvarhållits i Sverige. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 1993 (SFS 212 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i äktenskapsbalkens regler om enskild egendom. Ändringarna innebär att egendom som en make förvärvar genom ett förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring eller sjukförsäkring, som tecknas av någon annan än den andra maken, skall vara enskild, om försäkringstagaren har föreskrivit det. I ärendet har också vidtagits en ändring i lagen om försäkringsavtal, som innebär att försäkringsgivaren är skyldig att underrätta förmånstagaren om ett sådant villkor i samband med att ett försäkringsbelopp betalas ut. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 1993 (SFS 130 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan. Den nya lagen innebär bl. a. att Kammarkollegiet — och inte som tidigare regeringen — skall pröva frågan om vigselrätt för sådana trossamfund. Kammarkollegiet skall också förordna vigselförrättarna i de samfund som har fått vigselrätt. Behörigheten att viga inträder omedelbart genom beslutet om förordnande av vigselförrättare. Ett förordnande gäller tills vidare, såvida någon begränsning inte har

angetts i förordnandet. I ärendet har också vidtagits en följdändring i äktenskapsbalken (SFS 304 f.).
    Till följd av att riksdagen antagit en ny lag om individuellt pensionssparande har ändringar vidtagits i ärvdabalken, äktenskapsbalken m. fl. författningar. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 931 ff.).

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat att sänka minsta antalet medlemmar i en ekonomisk förening från fem till tre. Beslutet har föranlett ändringar i lagen om ekonomiska föreningar, bostadsrättslagen, lagen om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar och lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (SFS 313 ff.).
    Riksdagen har beslutat om en ändrad gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag. Den nya gränsdragningen innebär i huvudsak att ett handelsbolag uppkommer först genom registrering i handelsregistret och att näringsverksamhet kan utövas även i enkelt bolag. Beslutet har föranlett ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag och i handelsregisterlagen, vilka träder i kraft den 1 januari 1995 (SFS 760 f.).

Skadeståndsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om ersättning från den internationella oljeskadefonden, varigenom vissa ytterligare sjösäkerhetskrav införts som villkor för utbetalning av ersättning från fonden till fartygsägare (SFS 153).
    Riksdagen har beslutat en ändring i trafikskadelagen, som innebär att en självrisk införs med fem procent av basbeloppet vid ersättning för sakskada som vållats av okänt fordon. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 302).

Immaterialrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Ändringarna innebär i huvudsak följande. För att stärka upphovsmännens ställning skall det inte längre vara tillåtet att anlita utomstående vid kopiering för enskilt bruk av musikaliska verk och filmverk. Vidare avskaffas den nuvarande rätten att utan upphovsmännens tillstånd i vissa fall framföra utgivna verk offentligt i allmännyttigt syfte, liksom rätten att utan upphovsmännens tillstånd hyra ut exemplar av litterära verk till allmänheten. Rätten att återge konstverk inskränks också. Vidare skall det i princip skall vara tillåtet att spela in och framföra vad som sägs vid utfrågningar om allmänna angelägenheter i radio och TV. Det skall också vara tillåtet för sjukhus, servicehem och liknande institutioner att spela in radio- och TV-program för tidsförskjutet framförande inom institutionen. Slutligen införs en s. k. avtalslicensbestämmelse för att möjliggöra kopiering för undervisningsändamål av radio- och TVprogram. Ändringarna i upphovsrättslagen jämte följdändringar i lagen om rätt till fotografisk bild och lagen om medling i vissa upphovsrättstvister träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 1007 ff.).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i brottsbalken och i vapenlagen. Ändringarna innebär i huvudsak skärpta straff för ringa misshandel, olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande, egenmäktighet med barn, olovlig kraftavledning, grovt häleri, svindleri, olovligt brukande, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, brott mot griftefrid, barnpornografibrott, falskt larm, missbruk av larmanordning, övergrepp i rättssak, skyddande av brottsling, främjande av flykt, olovlig underrättelseverksamhet, mutbrott och olaga vapeninnehav. I syfte att minska antalet vapen som innehas utan tillstånd har riksdagen vidare antagit en lag om ansvarsfrihet vid olaga vapeninnehav (s. k. vapenamnesti), varigenom det är möjligt att under tiden juli-september 1993 utan påföljd till polisen lämna in skjutvapen eller ammunition som innehas olovligen (SFS 206 ff.).
    Genom ändring i narkotikastrafflagen har en precisering gjorts av ringa narkotikabrott. Vidare har fängelse införts i straffskalan för ringa fall av eget bruk av narkotika, och den särkilda regeln om ansvarsfrihet när bruket uppdagas vid en vård- eller behandlingskontakt har utmönstrats. Riksdagen har också beslutat om sådan ändring i brottsbalken och i lagen om kriminalvård i anstalt att möjligheterna att använda drogkontroller i kriminalvården har ökats (SFS 209 ff.).
    Riksdagen har beslutat om ändrade regler för villkorlig frigivning. Sålunda har den obligatoriska halvtidsfrigivningen avskaffats, och huvudregeln om tidpunkten för villkorlig frigivning är i stället att minst två tredjedelar av strafftiden skall ha avtjänats. Vidare är villkorlig frigivning fakultativ, och prövning av frigivningen kan göras i varje enskilt fall. Vid prövningen av om den villkorliga frigivningen bör senareläggas skall särskilt beaktas om förutsättningarna för den intagnes anpassning i samhället framstår som speciellt ogynnsamma med hänsyn till frigivningsförhållandena, hans uppförande under anstaltsvistelsen eller andra särskilda omständigheter. Den tidigare regeln att villkorlig frigivning inte kan komma i fråga förrän minst två månader av straffet har avtjänats har dock behållts. För långtidsdömda gäller särskilda regler. Har någon dömts till fängelse i två år eller mer för särskilt allvarlig brottslighet, får han inte friges förrän två tredjedelar av tiden avtjänats, om det finns en påtaglig risk att han kommer att återfalla i sådan brottslighet. I övriga fall med utdömda straff på två år eller mer kan frigivning få ske tidigare, dock inte förrän halva tiden har avtjänats. Från fängelsestraff på mellan ett och två år får villkorlig frigvning ske tidigast när åtta månder samt en tredjedel av den tid som överstiger ett år har avtjänats. Prövning av frågan om villkorlig frigivning görs av Kriminalvårdsnämnden. För den som avtjänar fängelsestraff på kortare tid än två år fordras dock att Kriminalvårdsstyrelsen eller annan, som styrelsen bestämmer, särskilt påkallar att nämnden skall pröva frågan. Beslutet har föranlett ändringar i bl. a. brottsbalken, lagen om beräkning av strafftid m. m. I ärendet har riksdagen också vidtagit ändring i lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, som innebär att överföring av verkställighet till annat land av brottmålsdom kan prövas av regeringen om särskilda skäl föranleder det (SFS 200 ff.).

Riksdagen har — till följd av avtalet om upprättande av NORSAD-fonden och dess exekutivsekretariat — beslutat en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 550).

Processrätt
Riksdagen har vidtagit vissa ändringar i rättegångsbalken rörande handläggningen av brottmål när den tilltalade genomgått rättspsykiatrisk undersökning. En ändring innebär att, om huvudförhandling i brottmål uppskjuts för att den tilltalade skall genomgå rättpsykiatrisk undersökning, rätten i princip kan hålla fortsatt huvudförhandling när undersökningen slutförts. Övriga ändringar rör reglerna om jäv för domare och innebär att en domare är jävig att handlägga ett brottmål vid huvudförhandling om han före denna förhandling prövat frågan om den tilltalade begått gärningen. I lagstiftningsärendet har riksdagen också beslutat en ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar av innebörd att den som är ledamot av skattenämnd inte skall kunna väljas till nämndeman i allmän förvaltningsdomstol (SFS 348 f.).
    Riksdagen har vidare beslutat ändringar i rättegångsbalken också när det gäller förfarandet med prövningstillstånd i hovrätt. Ändringarna innebär att prövningstillstånd krävs i alla tvistemål där värdet av tvisteföremålet uppenbart inte överstiger ett basbelopp (34 400 kr för år 1993). Vidare har regler om prövningstillstånd införts beträffande talan mot tingsrätts dom i brottmål när tingsrätten bestämt påföljden till böter eller frikänt den tilltalade från ansvar. Prövningstillstånd krävs dock inte när en frikännande dom avsett ett brott för vilket det är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. I övriga fall krävs prövningstillstånd oavsett vem av den tilltalade, åklagaren eller målsäganden, som överklagar. Undantag har dock gjorts för det fåtal fall där Riksåklagaren, Justitiekanslern eller Riksdagens ombudsmän för talan i hovrätten. Prövningstillståndsförfarandet i hovrätten är utformat i huvudsak på samma sätt för både brottmål och tvistemål; prövningstillstånd kan således beviljas om det finns anledning att ändra tingsrättens avgörande (ändringsdispens), om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överprövning sker (prejudikatdispens) eller om det annars föreligger synnerliga skäl till överprövning (extraordinär dispens). Vid dispensprövningen är hovrätten domför med tre lagfarna domare. I lagstiftningsärendet har riksdagen också beslutat om ändrad instansordning i utsökningsmål genom ändring i utsökningsbalken m. fl. författningar. Den ändrade instansordningen innebär att beslut som har meddelats av kronofogdemyndighet skall överklagas först till tingsrätt i stället för som tidigare direkt till hovrätt. För prövning i hovrätt krävs prövningstillstånd. (SFS 514 ff.).
    Genom ändring i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätt behörig att fr. o. m. den 1 januari 1993 pröva mål om bostadsanpassningsbidrag och fr. o. m. den 1 juli 1993 mål enligt telelagen och mål om arbetslöshetsersättning samt fr. o. m. den 1 januari 1994 mål om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 759).

Riksdagen har beslutat att Försäkringsöverdomstolen skall läggas ned den 1 juli 1995 och att Regeringsrätten därefter blir högsta instans i socialförsäkringsmål. Vidare har riksdagen avskaffat möjligheten till ändringsdispens i Försäkringsöverdomstolen fr. o. m. den 1 juli 1993 samt ändrat domstolens domförhet vid dispensfrågor. Riksdagens beslut har föranlett en ny lag om upphävande av lagen om Försäkringsöverdomstolen samt ändringar i förvaltningsprocesslagen och lagen om
Försäkringsöverdomstolen (SFS 573 ff.).
    Genom ändring i konkurrenslagen har riksdagen beslutat om ny sammansättning av Stockholms tingsrätt i konkurrensrättsliga mål och ärenden. Vid prövningen av nämnda mål och ärenden skall inte bara lagfarna domare utan även ekonomiska experter ingå (SFS 681).
    I syfte att klargöra i vilken omfattning olika uppgifter som avser beredning av mål i tingsrätt, hovrätt, länsrätt och kammarrätt får utföras av kanslipersonal vid domstolen har riksdagen vidtagit ändringar i rättegångsbalken och i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (SFS 512 f.).

Utsökningsrätt
Riksdagen har beslutat att bryta ut reglerna om indrivning ur uppbördslagen och med vissa ändringar och kompletteringar samla dessa regler i en särskild lag, lag om indrivning av statliga fordringar. Den nya lagen innebär bl. a. att kronofogdemyndigheten får en lagfäst skyldighet att i allmänt mål göra den utredning om gäldenärens ekonomiska förhållanden som behövs för att bestämma lämplig indrivningsåtgärd. Riksdagen har vidare beslutat samla bestämmelserna om ackord på skatte- och avgiftsområdet i en annan särskild lag, lag om ackord rörande statliga fordringar m. m. Förutsättningarna för att anta ackord på skatte- och avgiftsområdet har dock behållits oförändrade. Beslutet har också föranlett ändringar i utsökningsbalken samt i ett flertal skatteförfattningar. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1994 (SFS 891 ff.)

Trafikrätt
Riksdagen har beslutat två ändringar i körkortslagen. Den ena ändringen innebär en mer nyanserad användning av återkallelse av körkort i samband med hastighetsöverträdelse på så sätt att omständigheterna i det enskilda fallet skall beaktas vid prövningen av körkortsingripande. Den andra ändringen innebär att viss del av körkortsbehörighet kan återkallas vid vissa former av brottslighet. Exempelvis kan en person som har dömts för våldtäkt få körkortsbehörighet för taxi eller buss återkallad (SFS 820).

Socialrätt
Riksdagen har beslutat genomföra en husläkarreform i Sverige fr. o. m. den 1 januari 1994 som skall vara fullt genomförd vid utgången av år 1995. Reformen innebär att alla invånare i Sverige skall få möjlighet att själva välja en husläkare. Beslutet har föranlett en särskild lag om husläkare, vari de närmare förutsättningarna för husläkarnas verksamhet anges. Vidare har en ändring vidtagits i hälso- och sjukvårdslagen varigenom sjukvårdshuvudmännen åläggs att organisera den öppna hälso- och sjukvår-

den i sina resp. områden på sådant sätt att husläkarsystemet blir möjligt (SFS 587 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny rättighetslag för personer med svåra funktionshinder, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som ersätter lagen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. och lagen om elevhem för vissa rörelsehindrade m. fl. Vidare han riksdagen antagit en lag om assistansersättning som innehåller föreskrifter om allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans. De nya lagarna jämte ändringar i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen m. fl. författningar träder i kraft den 1 januari 1994. (SFS 387 ff.).
    I syfte att skydda allmänheten från att ofrivilligt utsättas för tobaksrök och att skydda barn och ungdom från att börja bruka tobak har riksdagen antagit en tobakslag. Den nya lagen innehåller regler om bl. a. rökfria miljöer, marknadsföring av tobak och produktkontroll (SFS 581).
    Riksdagen har i en ny lag om Barnombudsman reglerat ombudsmannens huvuduppgifter, nämligen att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen (SFS 335).
    Riksdagen har beslutat att de tidigare antagna lagarna, läkemedelslagen och lagen om kontroll av narkotika, skall träda i kraft den 1 juli 1993 oavsett EES-avtalets ikraftträdande. Den nya läkemedelslagen innebär bl. a. att i princip samtliga läkemedel inklusive naturmedel måste godkännas av läkemedelsverket för att få säljas. Vidare har riksdagen genom ändring i lagen om kontroll av narkotika samt följdändringar i en rad andra författningar beslutat om kontroll över vissa ämnen som utan att de i sig utgör narkotika ofta används vid olaglig narkotikatillverkning (SFS 361 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om medicintekniska produkter och samtidigt upphävt lagen om klinisk prövning av vissa medel för födelsekontroll samt kungörelsen om handel med preventivmedel (SFS 584 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m. m. för vissa hivsmittade. Lagen innebär att personer som genom smitta vid användning av blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården fått infektion av hiv ges rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner i fråga om sjukhusvård, tandvård och läkemedel. Genom ändring i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård kan vidare närståendepenning utges för högst 240 dagar vid vård av nämnd hivsmittad person. I ärendet har riksdagen också — genom ändring i lagen om allmän försäkring — beslutat om förbättrade regler i fråga om sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenning till vissa biståndsarbetare. Riksdagen har även beslutat ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring. Dessa ändringar innebär bl. a. att rätten till arbetsskadesjukpenning upphört, och i stället utgår ersättning för inkomstbortfall till den som är sjukpenningförsäkrad i form av sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt reglerna i lagen om allmän försäkring. För den som inte är försäkrad för sjukvårdsförmåner eller sjukpenning utgår ett motsvarande skydd från arbetsskadeförsäkringen (SFS 331–333 och 357 ff.).

Riksdagen har beslutat om särskilda regler för sjukersättning vid vissa fall av långvarig sjukskrivning. Beslutet har föranlett ändring i lagen om allmän försäkring (SFS 744).
    Riksdagen har antagit en lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna, vilken innebär att sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av automatisk databehandling för varje lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna försäkringskasseorganisationen (SFS 747).
    Riksdagen har — främst i besparingssyfte — beslutat ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär bl. a. att studiebidrag och extra tillägg inom studiehjälpen numera utgår under högst 10 månader per år i stället för som tidigare 12 månader samt att bidragsdelen inom studiemedelssystemet har minskat (SFS 220).
    Riksdagen har i besparingssyfte också vidtagit vissa ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Lagändringarna innebär bl. a. att kompensationsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen har sänkts från 90 till 80 % av tidigare inkomst samt att de tidigare fem karensdagarna för ersättning vid arbetslöshet har återinförts. Bestämmelserna om ändrad kompensationsnivå trädde i kraft den 5 juli 1993, medan de nya reglerna om karensdagar träder i kraft den 6 september 1993 (SFS 656 f.).
    Riksdagen har beslutat att även personer med kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) skall kunna anvisas arbetslivsutveckling. Detta har föranlett ändringar i lagen om arbetslivsutveckling och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd, vilka trädde i kraft den 1 april 1993 (SFS 154 f.).
    Genom en lag om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning har utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning i vissa fall ersatts av ett bidrag och ett studielån enligt samma principer som gäller för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Vidare har reglerna om samordning av utbildningsbidrag med andra förmåner ändrats. Sistnämnda beslut har föranlett ändring i lagen om allmän försäkring, lagen om anställningsskydd m. fl. författningar. I ärendet har riksdagen också vidtagit en ändring i lagen om arbetslivsutveckling, vilken innebär att den som vägrar att delta i arbetslivsutveckling kan avstängas från ersättning på samma sätt som den som avvisar en arbetsmarknadsutbildning (SFS 718 ff.).
    Riksdagen har antagit en ny lag om bostadsbidrag samt vidtagit följdändring i sekretesslagen. Genom den nya lagen tar staten över hela kostnadsansvaret för bostadsbidraget och bidragsadministrationen förs över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna den 1 januari 1994. Lagen innehåller också nya regler om beräkning av den bidragsgrundande inkomsten. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1993 och skall tillämpas i fråga om bidrag fr. o. m. januari månad 1994 (SFS 737 f.).
    Genom en ny lag, lag om kommunal riksfärdtjänst, har riksdagen beslutat kommunalisera riksfärdtjänsten. Den nya lagen träder i kraft den 1 november 1993 och skall tillämpas i fråga om resor som görs fr. o. m. den 1 januari 1994 (SFS 963).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har antagit en ny lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, som ersatt 1991 års lag i samma ämne. Genom den nya lagen har det s. k. arbetsförmedlingsmonopolet avskaffats. Detta har skett genom att det tidigare gällande kravet på tillstånd av AMS för att driva arbetsförmedlingsverksamhet slopats. Det enda undantaget avser arbetsförmedling för sjömän, som inte får bedrivas mot ersättning. Den nya lagen innebär också förenklade regler för uthyrning av arbetskraft. Bl.a. har den tidigare begränsningen att en arbetstagare får hyras ut eller hyras in för en sammanhängande tid av högst fyra månader avskaffats, liksom inskränkningarna i förhållande till anställningsskyddslagen när det gäller möjligheten att träffa avtal om tidsbegränsade anställningar. Vid såväl arbetsförmedling som uthyrning av arbetskraft gäller ett straffsanktionerat förbud att ta betalt av arbetssökande eller arbetstagare (SFS 440).

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder. Sålunda har lagen om värdepappersfonder ändrats så att det numera är möjligt för fondbolag att lägga samman och dela fonder. Vidare har värdepappersbolag undantagits från det s. k. låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen och i stället har en kreditjävsbestämmelse motsvarande de regler som gäller för banker införts i lagen om värdepappersrörelse. Härutöver har Riksbanken och Riksgäldskontoret — genom en ändring i aktiekontolagen — blivit kontoförande institut inom sina verksamhetsområden. I ärendet har riksdagen också beslutat ändringar i lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden (SFS 542 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Lagen innehåller vissa grundläggande regler för bankstödet. Vidare skall villkoren för statligt stöd till kreditinstitut under vissa förutsättningar kunna prövas av en särskilt inrättad nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Nämnden skall bedöma om de föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga mot ett kreditinstitut eller dess ägare. Om nämnden finner att så inte är fallet och institutet eller dess ägare trots detta inte antar avtalsförslaget ges staten rätt att tillgripa tvångsmedel. Dessa utgörs av inlösen av aktier när fråga är om aktiebolag eller bankaktiebolag, samt tvångsförvaltning när fråga är om sparbanker, föreningsbanker och hypoteksinstitut (SFS 765).

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har antagit en telelag och en lag om radiokommunikation. Syftet med telelagen är att ge staten förutsättningar att på en öppen telemarknad styra och kontrollera verksamheten så att de telepolitiska målen kan uppfyllas. En tillståndsplikt gäller för sådan televerksamhet i allmänt tillgängliga telenät som består i att tillhandahålla telefonitjänster och mobila teletjänster eller i att hyra ut fasta teleförbindelser för telekommunikation. Vidare innehåller lagen bestämmelser om samtrafik inom allmänt tillgängliga telenät. När det gäller lagen om radiokommunikation är syftet främst att tillgodose behovet av lagregler avseende fördelning av den begränsade resurs som för Sverige tillgängliga radiofrekvenser utgör.

Tillståndsplikt gäller för den som innehar eller använder en radiosändare, liksom för den som för in en radiosändare till riket. Enligt lagen skall tillstånd att få använda radiosändare ges, om inte vissa särskilt angivna hinder föreligger. Telestyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt bestämmelserna i såväl telelagen som lagen om radiokommunikation. I lagstiftningsärendet har också vidtagits följdändringar i brottsbalken, rättegångsbalken samt ett flertal andra författningar (SFS 597 ff.).
    Riksdagen har beslutat en ändring i konsumentkreditlagen, som innebär att bostadsinstituten har möjlighet att bestämma räntan för långfristiga krediter på villkorsändringsdagen till motsvarande nyutlåningsränta. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 1993 (SFS 214).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i minerallagen. Ändringarna innebär bl. a. följande. Giltighetstiden för en bearbetningskoncession har förlängts från tio till tjugofem år. Institutet kronoandel, enligt vilket staten hade rätt att bli hälftenägare i varje gruvprojekt, har avvecklats. Likaså har lämplighetskravet vid bearbetningskoncession avskaffats. Slutligen har bestämmelser införts i minerallagen för att skyddet för nationalparker m. m. vid undersökningsarbete och bearbetning skall stärkas (SFS 690).

Skollagstiftning
Riksdagen har i olika avseenden beslutat ändringar i skollagen. Ändringarna rör bl. a. interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, villkor för tillsvidareanställning som lärare, skolans internationalisering samt fristående skolor. I anslutning till beslutet i sistnämnda hänseende har riksdagen också antagit en lag om entreprenadförhållanden inom skolan. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 medan samtliga ändringar i skollagen har trätt i kraft den 1 juli 1993 (SFS 326, 370 och 800).
    Riksdagen har vidare beslutat att ge tillstånd till fristående högskolor att utfärda examina. Detta har skett genom en lag om tillstånd att utfärda vissa examina. I lagstiftningsärendet har också följdändringar med anledning av linjesystemets avskaffande vidtagits i lagen om uppdragsutbildning i vissa fall och i kyrkolagen (SFS 792 ff.).
Karin Lindell