SvJT 1994 Om borgenärsskyddet i aktiebolag 549
Om borgenärsskyddet i aktiebolag
1. Inledning
Direktören Mats Sacklén sällar sig genom bidraget om skyddet för aktiebolagets borgenärer i SvJT 1994 s. 136 till debatten om borgenärsskyddet i aktiebolagslagen i allmänhet och brutto- respektive nettometoden i synnerhet. Ehuru Sackléns framställning har en starkt eklektisk prägel, och har litet av självständig analys i enskildheterna, finns däri vissa allmänna uttalanden som icke kan tillåtas stå oemotsagda. Hans framställning är disponerad så, att efter en allmän inledning följer en exposé över vissa av aktiebolagslagens borgenärsskyddsregler (översikten är emellertid icke på något sätt uttömmande; sålunda återfinns i detta avsnitt icke en beskrivning av borgenärsskyddet i 15 respektive 19 kapitlet, ej heller de olika borgenärsskyddsbestämmelser som återfinns i 10 och 11 kapitlet), varvid arbetet ifråga är helt deskriptivt. Därefter följer, såvitt kan förstås, framställningens huvudavsnitt, nämligen en diskussion om borgenärsskyddets funktion. I framställningens avslutande del synes följa en transponering av resultatet av den nyssnämnda diskussionen på problematiken kring brutto- och nettometoden. Framställningens avslutande synpunkter är av mycket allmän karaktär och synes främst utgöra en kort sammanfattning av den föregående diskussionen. I det följande skall jag i allra största korthet bemöta några av Sackléns synpunkter. Som en inledning härtill gör jag dock några randanmärkningar. Det är givetvis av vikt att företrädare för de mera praktiskt orienterade juristerna deltar i den aktiebolagsrättsliga diskussionen. Sackléns framställning visar också att från detta håll finns mycket att tillföra. Överhuvudtaget ger Sacklén intryck av att vara väl insatt i de aktiebolagsrättsliga mysterierna. Icke desto mindre nödgas jag konstatera, att Sackléns inlägg har svagheter, såväl i vad avser metod och disposition, som i det rent innehållsmässiga. Enär i Sackléns framställning det senare är avhängigt det förra, kan jag inte underlåta att i detta sammanhang beröra alla dessa områden.
2. Borgenärsskyddets ”funktion och ändamål”
I framställningens inledning betonar Sacklén vikten av att förstå borgenärsskyddsreglernas funktion och ändamål vid tillämpningen och tolkningen av aktiebolagslagen. Han aviserar också där att han avser att diskutera denna fråga i framställningens senare del. Efter den översiktliga och i huvudsak deskriptiva genomgång av borgenärskyddsreglerna i aktiebolagslagen som följer i anslutning härtill, kommer så framställningens huvudtema, nämligen borgenärsskyddets ”funktion och ändamål”. Sackléns metod synes härvid vara, att genom att utreda borgenärsskyddsreglernas ändamål skapa ett säkrare underlag för tillämpningen och tolkningen av aktiebolagslagen. Metoden är i och för sig ingenting att säga om; den teleologiska lagtolkningsmetoden är ju väl etablerad i Sverige. Analysen brister emellertid i flera avseenden. För det första synes Sacklén i ändamålsresonemanget icke göra skillnad på synpunkter de lege lata och de lege ferenda. Växelvis återkommer i framställningen synpunkter av de båda slagen till synes utan att innebörden och betydelsen av den ena