Litteratur

 

 

KAJ HOBÉR,Enforcing Foreign Arbitral Awards Against Russian Entities, Transnational Juris Publications, Inc., 1994, 246 s.

 

Ett avgörande skäl för att i internationell handel lösa uppkommande tvister genom skiljeförfarande är möjligheterna till verkställighet av skiljedomar internationellt. Genom den s. k. New York-konventionen från år 1958 är skiljedomar verkställbara i andra länder i en helt annan utsträckning än domstolsdomar. Fler än 100 länder har anslutit sig till New York-konventionen och därmed förbundit sig att verkställa skiljedomar meddelade i andra länder.
    Sovjetunionen anslöt sig till konventionen redan år 1960. Efter upplösningen av Sovjetunionen är det osäkert vad som gäller beträffande konventionsanslutning i de nya stater som uppstått.
    Hobér, som fokuserar på den viktigaste av de nya staterna, nämligen Ryssland, konstaterar att landet, trots att formella anslutningsåtgärder inte vidtagits, är konventionsbundet. Detta löser dock inte alla problem. Frågan uppkommer hur konventionen skall tillämpas i landet. Tillämpningsregler saknas i stor utsträckning och det finns knappast något material att falla tillbaks på från sovjettiden. Verkställighetsåtgärder behövde sällan eller aldrig vidtas mot sovjetiska parter eftersom de normalt alltid följde skiljedomar.
    Efter Sovjetunionens fall är läget helt annorlunda. Verkställighetsåtgärder måste ofta vidtas, inte nödvändigtvis på grund av ändrad attityd utan mer för att företagen idag inte sällan saknar erforderliga medel att göra rätt för sig. Till detta bidrar, förutom det svåra ekonomiska läget, den närmast totala omstruktureringen av näringslivet som pågår i det tidigare Sovjetunionen. Utrikeshandelsmonopolet har brutits upp och en bred privatiseringsprocess pågår.
    Hobérs bok behandlar grundligt dessa problem. I boken tas också upp två specialfrågor som aktualiseras i omvandlingsprocessen och i de hel- och halvstatliga företagsstrukturer som fortfarande förekommer, nämligen immunitet och ansvarsgenombrott. Till fördelarna med boken hör en utförlig notapparat och flera bilagor med relevanta juridiska texter.
    Boken är viktig och, såvitt bekant, unik i sitt slag. I Sverige är den av särskilt intresse eftersom många skiljeförfaranden med ryska parter äger rum i landet. För alla som har eller kan komma att få rättsliga problem i förhållande till ryska företag torde boken vara en nödvändighet. Den går inte bara igenom de problem som idag kan möta utländska företag som skall verkställa skiljedomar i Ryssland. Den ger även en bred bakgrund till förhållandena i de postsovjetiska staterna, framför allt av utrikeshandeln i det tidigare Sovjetunionen, vilket ökar förståelsen för de problem som kan möta företag från andra länder. Det sistnämnda gör att boken kommer att vara av värde även sedan förhållandena förändrats av den snabba utvecklingen både vad gäller lagstiftning och näringslivsstruktur.
Ulf Franke