Aktuella spörsmål

 

 

Om VD:s behörighet att mottaga delgivning för bolaget
I sin senaste lydelse1 föreskriver 8:11 5 st. 1 p. 1975 års aktiebolagslag (ABL): ”Om bolaget inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på bolagets vägnar ta emot delgivning.” Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning tillämpar bestämmelsen så att ett aktiebolags styrelse vars samtliga ledamöter är bosatta utanför Sverige inte behöver särskilt bemyndiga någon att ta emot delgivning för bolagets räkning när verkställande direktör (VD) är bosatt i landet. Frågan är om denna tillämpning har stöd i lag, och om VD är behörig att mottaga delgivning enligt ABL. VD:s kompetens framgår av 8:6 ABL. Enligt 8:6 jämförd med 8:12 ABL har VD alltid rätt att företräda bolaget och teckna dess firma beträffande åtgärder som hör till bolagets löpande förvaltning och vad beträffar brådskande åtgärder som inte kan invänta styrelsens godkännande. I den löpande förvaltningen ingår att svara för driften av rörelsen, utöva tillsyn över personalen och sörja för lagenlig och lämplig bokföring och medelsförvaltning,2 samt andra åtgärder som inte med hänsyn till bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse.3 Eftersom VD är skyldig att rätta sig efter styrelsens föreskrifter kan styrelsen med bindande verkan för denne avgöra vad som ingår i den löpande förvaltningen. I avsaknad av närmare anvisningar från styrelsen måste den närmare omfattningen av den löpande förvaltningen avgöras i det enskilda fallet. Därvid tas hänsyn delvis till bolagets storlek och omfattningen av dess verksamhet. Varken lagtext, förarbeten till ABL eller 1944 års aktiebolagslag eller de två HD-avgöranden som behandlat VD:s kompetens4 tyder dock på att mottagande av delgivning hör till den löpande förvaltningen. Det torde vidare vara klart att mottagande av delgivning inte kan hänföras till sådana brådskande åtgärder som VD har rätt att vidtaga utan att invänta styrelsens godkännande eftersom tidsfrister inte börjar löpa förrän delgivning skett.
    Av 8:11 1 st. ABL följer i stället att styrelsen i sin helhet enligt huvudregeln är ensam behörig att företräda bolaget och teckna dess firma. Kretsen av behöriga ställföreträdare kan utvidgas genom att styrelsen med stöd av 8:11 2 st. bemyndigar särskilda firmatecknare. Firmateckningsrätt medför bl. a. behörighet att mottaga delgivning5 för bolagets räkning, oavsett om firmatecknaren tecknar firman ensam eller i förening med andra. Detta följer av delgivningslagen, vars 9 § 1 p. föreskriver: ”Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, över-

1 SFS 1992:1238. 2 Nial, Svensk Associationsrätt i huvuddrag, 5 uppl. omarbetad i samarbete med Johansson, Stockholm 1991, s. 111. 3 Se prop. 1973:103 s. 374. 4 Jfr NJA 1958 s. 186 och NJA 1968 s. 375. 5 Rodhe har visat att motsvarande gäller för mottagande av andra meddelanden till bolaget (Rodhe i SvJT 1972 s. 308).

bringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen, eller om flera är gemensamt behöriga till en av dessa.” HD har, i NJA 1979 s. 655, närmare förklarat regeln enligt följande. ”Regleringen innebär att varje styrelseledamot är behörig att ta emot delgivning på bolagets vägnar, oavsett om han är firmatecknare eller ej.” Vidare: ”Av det sagda följer att det i regel framgår av aktiebolagsregistret vilka personer som ingår i ett bolags styrelse och som alltså är behöriga att ta emot delgivning med bolaget.”6 Varken delgivningslagen eller tidigare gällande regler ger heller något stöd för att VD skulle vara behörig att ta emot stämning eller andra kallelser för bolagets räkning. I 95 § av 1944 års aktiebolagslag föreskrevs, fram till år 1970, att ”(a)ngående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att mottaga stämning för bolaget är stadgat i rättegångsbalken”. Bestämmelsen hänvisade till 33:17 1 st. RB.7 Behörig att företräda bolaget vid mottagande av delgivning var ”någon som äger företräda (bolaget). Äro flera gemensamt behöriga därtill, må delgivning ske med någon av dem.” I sin kommentar till 33:17 RB förklarar Gärde, med avseende på aktiebolag, stadgandet så att: ”(s)tyrelseledamot i aktiebolag är behörig att mottaga delgivning för bolaget, även om han ej är firmatecknare; firmatecknare äger alltid sådan behörighet.” I det hänseendet innebär inte delgivningslagen någon saklig förändring i förhållande till vad som gällde tidigare enligt 33:17 RB jämförd med 95 § av 1944 års aktiebolagslag.8 Således är det tvivelaktigt om VD enligt huvudregeln i 9 § 1 p. delgivningslagen skulle vara behörig att mottaga delgivning för bolaget. Det kan vidare ifrågasättas om VD kan delges enligt 9 § 2 p. delgivningslagen, vilken föreskriver att ”(s)aknas behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.” VD har ju inte rätt att sammankalla styrelsen, utan endast en rätt att begära att styrelsen skall sammankallas (vilken i och för sig skall efterkommas enligt 8:8 2 st. ABL).
    Av ovanstående skäl ställer jag mig tveksam till VD:s förmenta behörighet att mottaga delgivning för aktiebolagets räkning, även om relevanta rättskällor inte heller klart utesluter att VD skulle ha sådan behörighet. Således skulle en styrelse som i sin helhet är bosatt utanför Sverige, och som inte utsett firmatecknare bosatt i Sverige, vara tvungen att

 

6 Jfr även Rodhe, Aktiebolagsrätt, 16 uppl., Stockholm 1993, s. 198: ”När det gäller behörigheten att på bolagets vägnar mottaga stämning eller liknande meddelande i – – – finns – – – en specialregel, nämligen att den som är bemyndigad att företräda bolaget allenast i förening med annan, här likväl är behörig att ensam företräda bolaget – – – . Denna regel avser inte bara sådant bemyndigande som lämnats av styrelsen, utan också det bemyndigande lagen ger styrelseledamöterna att tillsammans teckna firman”, samt NJA 1990 s. 312, vari styrelsesuppleants behörighet att mottaga delgivning behandlades. Inte någonstans anges att VD skulle äga samma behörighet, utan att ha erhållit särskilt firmateckningsbemyndigande. 7 Paragrafen upphävdes tillsammans med 95 § ABL i och med införandet av delgivningslagen. 8 NJA II 1943 s. 433, jfr Stenbeck, Wijnbladh, Nial, Aktiebolagslagen, 6 uppl., Stockholm 1970, s. 231 f.

 

särskilt bemyndiga en fysisk person i Sverige att ta emot delgivning för bolagets räkning, även om bolagets VD är bosatt i landet. Med hänsyn till den framskjutna roll som VD spelar i dagens aktiebolag vore det mer ändamålsenligt om VD normalt vore berättigad att ta emot delgivning för bolagets räkning. Det är därför önskvärt om denna oklarhet kunde klaras upp genom ett förtydligande i samband med den pågående genomgången av ABL.
Carl Svernlöv