Litteratur
LARS-FREDRIC HANSSON och ANDERS LAGERSTEDT (utgivare), Handelsrättslig lagbok, Juristförlaget 1995, 481 s.
Handelsrättslig lagbok är primärt sammanställd för att fungera som hjälpmedel vid studier och undervisning i handelsrätt vid universitetens och högskolornas ekonomlinjer. I enlighet med detta syfte är innehållet anpassat till de grundläggande juridiska kurserna samt specialkurser i såväl kredit- och obeståndsrätt som associationsrätt. Utgivarna har på ett förtjänstfullt och överskådligt sätt presenterat en fyllig samling av de mest centrala lagarna på området.
Lagsamlingen är uppdelad på fyra avdelningar, allmänna civilrättsliga lagar, krediträttsliga lagar, bolags-, organisations- och kapitalmarknadsrättsliga lagar samt arbetsrättsliga lagar. Den sistnämnda rubriken torde ha tillkommit för att tillgodose bokens syfte som undervisningsmaterial. Inom avdelningarna är lagarna uppdelade efter ett antal huvudrubriker. Delen rubricerad Allmänna civilrättsliga lagar är exempelvis uppdelad i huvudrubrikerna allmän avtalsrätt, som innehåller bl. a. avtalslagen och prokuralagen, speciell avtalsrätt med bl. a. köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och lagen om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker samt ersättningsrätt innehållande skadeståndslagen och produktansvarslagen. Systematiken förefaller logisk och ändamålsenlig även om flera av lagarna kunnat hänföras till olika rubriker vilket även utgivarna påpekar. Urvalet av lagar uppfyller i stort lagsamlingens syfte. Möjligen hade utgivarna kunnat ta med tillämpningsföreskrifter och övergångsbestämmelser till vissa centrala lagar, särskilt i den mån dessa innehåller bestämmelser som fortfarande är aktuella. Se t. ex. p. 4–6 av övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar av aktiebolagslagen (SFS 1994:802). Dessutom kan ifrågasättas varför utgivarna tagit med insiderlagen och lagen om handel med finansiella instrument men utelämnat t. ex. aktiekontolagen, lagen om värdepappersrörelse och lagen om börs- och clearingverksamhet.
En av Handelsrättslig lagboks förtjänster är att ett stort antal lagar är försedda med rättsfallshänvisningar hämtade från Sveriges Rikes Lag (nedan kallad lagboken), vilket man sällan finner i rena lagtextsamlingar. Detta underlättar vidare utredning. Eventuella brister i lagbokens hänvisningar upprepas dock i lagsamlingen, t. ex. hänvisas under 13:5 aktiebolagslagen till NJA 1990:312 utan att det anmärks att det är fråga om äldre rätt. En annan förtjänst från en praktikers synvinkel är att lagsamlingen upptar Förenta Nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor i fulltext. Denna återfinns inte i lagboken. Eftersom samlingen utkommit under hösten 1995 avser lagtexterna (med några få markerade undantag hänförliga till den nya stiftelselagen) gällande rätt den 1 juli 1995, vilket gör den mer aktuell än 1995 års lagbok. Dessutom är den med sina 481 sidor betydligt mer lätthanterlig och portabel än lagboken.
Handelsrättslig lagboks främsta värde ligger — i enlighet med dess uttalade syfte — i att tjäna som ett alternativ till lagboken vid handels-