Litteratur
LOTTA WESTERHÄLL, Social trygghet och migration, Kommentar till förordningen 1408/71, Nerenius & Santérus förlag, Stockholm 1995, ISBN 91-88384-52-7, 615 s.
Vid ikraftträdandet av EES-avtalet fick ca 60 000 sidor juridisk text giltighet i Sverige. När Sverige blev medlem i EU tillkom ytterligare omkring 6 000 sidor. Det är förståeligt att många svenska jurister känner oro inför arbetsuppgiften att kunna hantera de nya rättskällorna, i synnerhet som inhämtande av kunskap fortfarande i stor utsträckning måste ske på annat språk än svenska.
Inom flera rättsområden innebär EGs författningar och förfaranderegler en svåröverskådlig struktur. Socialförsäkringen måste i detta sammanhang räknas som ett i särklass snårigt område, framför allt med hänsyn till komplicerade samordningsregler. Behovet av vägledande kommentarer framstår vidare klart, när man konstaterar att antalet betydelsefulla avgöranden av EG-domstolen rörande migrerande förvärvsarbetande uppgår till omkring 600 och att i vart fall drygt 300 av dessa gäller socialförsäkringsfrågor.
Inför ikraftträdandet av EES-avtalet publicerade professorn i socialrätt vid Lunds universitet Lotta Westerhäll en översiktlig framställning om integrationsarbetet på området för social trygghet ”Socialförsäkringar och EG” (2 uppl. 1993, ISBN 91-88384-16-0). Den praktiskt verksamme juristen kunde vidare år 1993 glädja sig åt en föredömlig redogörelse i slutbetänkandet av Utredningen om Socialförsäkringen och EG (SOU 1993:115 ”Social trygghet och EES”, ISBN 91-38-13519-1), utarbetad av hovrättslagmannen Lars Göran Abelson och medarbetare. Riksförsäkringsverket har nyligen under titeln ”Social Trygghet” publicerat en inofficiell s. k. konsolidering av EG-förordningarna 1408/71 och 574/72 (ISBN 9138-30573-9)på svenska; förordningarna finns i sådana versioner, publicerade år 1992, tillgängliga på engelska i databasen CELEX under nr: 392Y1210/01/ resp. /02/.
Lotta Westerhäll återkommer nu med en omfattande kommentar till Rådets förordning 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom Gemenskapen. Förordningen har ändrats vid flera tillfällen. Westerhäll kommenterar de 100 artiklar som förordningen innehåller med beaktande av samtliga de ändringar som vidtagits t. o. m. den 30 juni 1993 (senast beaktad ändring är nr 1945/93). I anslutning till förordningen 1408/71 behandlar hon även tillämpningsförordningen 574/72.
I bokens introduktion beskriver Westerhäll bl. a. rättskällor, den sociala dimensionen samt sociala trygghets- och integrationsmodeller. Hon behandlar i detta avsnitt även begreppen fri rörlighet för personer och förbud mot könsdiskriminering samt införlivandet av EG-rättsliga regler om social trygghet. — Enligt min uppfattning har Westerhäll här
lyckats med konststycket att på ca 50 sidor ge läsaren en utmärkt introduktion till förhållandet mellan svensk rätt och EG-rättsliga regler på socialförsäkringsområdet; bland fördelarna med detta avsnitt vill jag särskilt framhålla Westerhälls rikhaltiga hänvisningar till offentligt tryck och andra källor.
I själva kommentardelen, som omfattar ca 460 sidor, har Westerhäll ställts inför det problem som alla presentatörer av EG-rätten nu har att bemästra, nämligen frånvaron av förarbeten. Hon har löst detta genom att förse läsaren med bl. a. definitioner av grundläggande begrepp, hänvisningar till annat material av direkt intresse vid tillämpning av förordningen samt avsnitt med sakkunniga uttalanden om vad förordningen får för konsekvenser för svensk rätt. — Redan detta material motiverar enligt min mening att de som har att tillämpa förordningen inköper boken.
Denna min uppfattning vinner ytterligare stöd när jag tar del av Westerhälls redovisning av rättsfall från EG-domstolen från åren 1964– 1993. Westerhäll presenterar, åberopar eller nämner drygt 400 avgöranden av domstolen. När det gäller själva förordningstexten har Westerhäll haft tillgång till den officiella översättning som har gjorts till svenska, men när det gäller domstolens avgöranden har hon haft att göra översättningarna på egen hand. — Denna sammanställning av för förordningens förståelse relevanta rättsfall i förening med de tolkningar som hon presenterar är enligt min mening en utomordentlig arbetsprestation.
Ingen svensk politiker hade inför ställningstagandena till ja eller nej till EES respektive EU läst alla de författningstexter som blev gällande svensk rätt. Ingen svensk jurist hade läst alla de avgöranden av EG-domstolen som ger den närmare innebörden av EG-rätten. Mot den bakgrunden är det nu av intresse att få ta del av vad Sverige har förbundit sig att följa. — I detta hänseende innebär Westerhälls disponering av materialet betydande fördelar — man får genom hennes framställning under många artiklar först en översikt över förordningens innebörd enligt EG-domstolens tolkningar samt därefter en diskussion om vad följderna kan antas bli i ett svenskt perspektiv.
Det torde ha framgått av vad jag redan har nämnt att jag anser att Westerhälls kommentar har stora förtjänster. Till dessa räknar jag även rättsfallregister (där jag dock saknar sidhänvisningar), litteraturhänvisningar samt översikt över Administrativa kommissionens beslut och rekommendationer. — Om rättstillämparen vid sin läsning håller i minnet att Westerhäll avslutade arbetet med kommentaren i december 1994 och att det därför är nödvändigt att — via CELEX eller på annat sätt — ta del av senare vidtagna ändringar i såväl svensk lag som EG-förordningarna samt nya avgöranden av EG-domstolen, har det genom utgivandet av kommentaren (i Karl-Erik Forsbergs sobra design) skapats mycket goda förutsättningar för rättvis tillämpning inom detta rättsområde.
Lotta Westerhäll uttalar i kommentarens förord tack till olika institutioner som visat det goda omdömet att göra hennes arbete möjligt. Som anmälare av boken vill jag ansluta mig till dessa tack och uttala förhopp-
ningen att de institutioner som nu har att ex officio tillämpa förordningen visar lika gott omdöme och förser varje tillämpare med ett eget exemplar av kommentaren.
Kenneth Bratthall