Aktiebolagslagstiftning i förändring — not om pågående lagstiftningsarbete i de nordiska länderna

 

 

Av ekon. lic. ROLF SKOG

Den svenska aktiebolagslagen är sedan ett par år tillbaka inne i en period av snabba och omfattande förändringar. Men vad händer i våra närmaste grannländer? Förevarande not ger en kort översikt över pågående lagstiftningsarbete på aktiebolagsrättens område i de nordiska länderna.

 

Utgångsläget
De nu gällande aktiebolagslagarna i Sverige och övriga nordiska länder har sin grund i det nordiska lagstiftningssamarbetet under 1960- och början av 1970-talet. Baserat på ett samnordiskt utredningsförslag trädde i stort sett likalydande aktiebolagslagar i kraft i Danmark 1974, i Sverige och Norge 1977 och i Finland och Island 1980. Den grundstruktur och systematik som då lades fast i lagen är i allt väsentligt oförändrad, men i detaljer har ändringar på nationell nivå — utan någon egentlig nordisk samordning — resulterat i fler och fler skillnader mellan länderna.
    Det lagstiftningsarbete som i dag pågår på det aktiebolagsrättsliga området är i stor utsträckning en följd av de nordiska ländernas successiva närmande till den Europeiska gemenskapen. För Danmarks vidkommande påbörjades en anpassning av aktiebolagslagen till EGs krav i samband med EG-medlemskapet år 1973. För övriga nordiska länder startade det med EES-avtalet, nästan tjugo år senare.
    Det arbete som Danmark under årens lopp genomfört för att möta de gemenskapsrättsliga kraven på bolagsrättens område har i stor utsträckning tjänat som förebild för de reformer som nu genomförs i de andra länderna.

 

Danmark
Danmarks inträde i den Europeiska gemenskapen år 1973 innebar att den danska aktiebolagslagstiftningen underkastades EGs diskrimineringsförbud. Aktieselskabslagen fick inte längre fick uppta bestämmelser som i förhållande till danska rättssubjekt diskrimine-

rade fysiska eller juridiska personer hemmahörande i något annat land inom gemenskapen. Det krävde vissa smärre ändringar bl. a. i bestämmelserna rörande bolagsorganens sammansättning.
    Betydligt viktigare än kravet på att rensa ut diskriminerande bestämmelser var emellertid att den danska aktieselskabslagen genom medlemskapet underkastades EGs harmoniseringsarbete på bolagsrättens område. Det ställde krav på en omedelbar anpassning till det då redan utfärdade första bolagsdirektivet och framför allt på en fortlöpande anpassning till framtida direktiv på området.1 Det första bolagsdirektivet (publicitetsdirektivet) implementerades genom ändringar i aktieselskabslagen per den 1 januari 1973.2 För att underlätta den kommande anpassningen till senare bolagsdirektiv — som man på goda grunder bedömde skulle komma att utgå från att det i medlemsstaterna fanns två bolagsformer eller bolagskategorier utan personligt ägaransvar, en för typiskt sett stora och en för typiskt sett små och medelstora företag, och i många fall göra en åtskillnad mellan dessa — uppdrog den danska regeringen åt professor Bernhard Gomard vid Köpenhamns universitet att, såsom ordförande i den för ändamålet tillskapade Selskabsretspanelen, utarbeta ett förslag till en ny dansk bolagsform för i första hand små och medelstora företag. Resultatet blev att Danmark år 1974 kompletterade det traditionella aktieselskabet med bolagsformen anpartsselskab.3 Flera av EGs bolagsdirektiv blev på det sättet tvingande endast med avseende på storbolagsformen aktieselskap.4 Selskabsretspanelen fortsatte därefter att verka som ett rådgivande organ åt regeringen i frågor rörande EG-anpassningen av den danska bolagslagstiftningen. Det andra och tredje bolagsdirektivet (kapital- respektive fusionsdirektivet) implementerades genom lagändringar år 1983.5 Ändringarna innebar bl. a. en höj-

 

1Bolagsdirektiven är utfärdade med stöd av art 54.3 g) EG-fördraget. Hittills har nio numrerade direktiv utfärdats. Därutöver har Kommissionen lagt fram utkast eller förslag till ytterligare fyra direktiv, vilka emellertid ännu inte antagits. Man talar i dag om en serie direktiv från nummer 1 till 13, där direktiv 5, 9, 10 och 13 ännu inte är antagna. Genom särskilda direktiv har också ändringar och tillägg vid några tillfällen gjorts i de utfärdade direktiven. För en översikt, se Skog, R. och P. Thorell, EGs bolagsrätt; Kommentar till EU-rätten, Publica (under utgivning). 2Lov nr 503/1972. 3Lov nr 370/1973 om aktieselskaber och lov nr 371/1973 om anpartsselskaber. 4Tillämpningsområdet anges i varje direktiv genom en uppräkning, medlemsstat för medlemsstat, av de bolagsformer eller bolagskategorier som omfattas av direktivets krav. För senare tillkomna medlemsstater framgår tillämpningsområdet av anslutningsakten. 5Lov nr 282/1982.

 

ning av aktiekapitalkravet, nya bestämmelser om aktiebolags förvärv av egna aktier och helt nya och mycket detaljerade bestämmelser om fusion.
    Det fjärde bolagsdirektivet (årsredovisningsdirektivet) implementerades år 1982. Det skedde genom tillskapandet av en särskild årsredovisningslag, som ersatte aktieselskabs- och anpartsselskabslagens bestämmelser om årsredovisning.6 Det senare tillkomna sjunde bolagsdirektivet (koncernredovisningsdirektivet) implementerades genom ändringar i årsredovisningslagen år 1991.7 Detsamma gäller det elfte bolagsdirektivet (filialdirektivet).8 Det tolfte bolagsdirektivet (enmansbolagsdirektivet) slutligen, implementerades genom ändringar i aktie- respektive anpartsselskabslagen år 1992.9 Under senare år har Selskabsretspanelen avgivit två betänkanden som mer generellt behandlar den danska bolagslagstiftningen. Det första betänkandet bär titeln Forenkling og fremtidstilpasning af selskabslovene.10Det utkom år 1992 och behandlar så skilda frågor som rösträttsbegränsningar vid bolagsstämma, överlåtelsebegränsningar på aktier, minoritetsskyddsregler, fission av aktiebolag (jfr sjätte bolagsdirektivet), aktiebolags förvärv av egna aktier, aktiebolags ledningsorganisation samt omvandling från andra bolagsformer till aktiebolag. Betänkandet föranledde en rad ändringar i aktieselskabslagen per den 1 augusti 1993.11 Mot bakgrund av ett antal mycket uppmärksammade s. k. skandaler i det danska näringslivet (Nordisk Fjer A/S, Akkumulator Invest A/S och Hafnia A/S) genomfördes samtidigt vissa andra ändringar i lagen. Syftet med dessa ändringar var framför allt att precisera och tydliggöra lagens bestämmelser om bolagsorganens arbetsuppgifter och ansvar.
    Det andra betänkandet, Forenkling av anpartsselskabsloven, publicerades år 1993.12 Selskabsretspanelen diskuterar där flera principella frågor rörande lagstiftningen om anpartsselskab. En sådan fråga är om det över huvud taget är motiverat att ha en särskild lag för anpartsselskab. Borde man kanske, med tanke på de förhållandevis små skillnader som föreligger mellan bolagsformerna, föra samman aktie- och anpartsselskabslagstiftningen till en och samma lag? Panelens svar på den frågan blir nej. Regleringen bör, säger panelen, även fortsättningsvis ske i två olika lagar, men åtskilliga

6Lov nr 284 och 285/1981. 7Lov nr 308/1990. 8Lov nr 289/1991. 9Lov nr 289/1991. 10 Betænkning nr 1229. 11 Lov nr 1060/1992. Lovforslag nr L 61, Folketinget 1992–93. 12 Betænkning nr 1251.

 

bestämmelser i anpartsselskabslagen bör ersättas av hänvisningar till aktieselskabslagen. Panelens uppfattning är att det i anpartsselskab bör råda ett ännu större mått av kontraktsfrihet mellan bolagsmännen än vad som i dag är fallet, framför allt såvitt gäller utformningen av bolagets ledningsorganisation och formerna för beslutsfattande i bolaget. Selskabsretspanelens betänkande är för närvarande föremål för beredning inom Erhvervsministeriet.

 

Sverige
Den svenska regeringen tillsatte år 1990 en kommitté med uppdrag att dels lämna förslag till ändringar i aktiebolagslagen med anledning av den europeiska integrationen, dels överväga en rad andra frågor rörande aktiebolagslagens utformning.
    Aktiebolagskommitténs uppdrag i den första delen omfattade ursprungligen en anpassning av aktiebolagslagen till bl. a. EGs samtliga bolagsdirektiv. Genom beslut av regeringen våren 1992 överfördes emellertid ansvaret för de redovisningsinriktade bolagsdirektiven (fjärde, sjunde och elfte direktivet) till en annan kommitté, Redovisningskommittén. Samtidigt meddelades att anpassningen till revisorsdirektivet (åttonde direktivet) skulle utredas i särskild ordning. Aktiebolagskommitténs arbete med EGdirektiven begränsades därigenom till att avse de rent bolagsrättsliga direktiven (första, andra, tredje, sjätte och tolfte direktivet).
    Aktiebolagskommittén avrapporterade den första delen av sitt uppdrag i två delbetänkanden. Det första delbetänkandet, Bundna aktier, överlämnades till justitiedepartementet våren 1992.13 Det innehöll förslag till ett avskaffande av systemet med bundna aktier. Betänkandet ledde till lagstiftning per den 1 januari 1993 då aktiebolagslagens bestämmelser om bundna aktier upphävdes. Samtidigt upphävdes vissa andra bestämmelser av nationalitetsdiskriminerande karaktär.14 Kommitténs andra delbetänkande, Aktiebolagslagen och EG, överlämnades till departementet hösten 1992.15 Där föreslogs dels en uppdelning av aktiebolagen i privata och publika aktiebolag, dels en rad andra ändringar i syfte att anpassa lagen till EGs första, andra, tredje och tolfte bolagsdirektiv. Betänkandet ledde till omfattande ändringar i aktiebolagslagen den 1 januari 1995.16

 

13SOU 1992:13. 14Prop. 1992/93:68. 15SOU 1992:83. 16Lag 1994:802. Prop. 1993/94:196. Frågan om aktiebolags firma behandlades i särskild ordning, se Lag 1994:1395 och Lagutskottets betänkande 1994/95:LU1.

 

Vid samma tidpunkt den 1 januari 1995 genomfördes också väsentliga skärpningar av aktiebolagslagens bestämmelser rörande försenade årsedovisningar. De lagändringarna hade dock inte någonting med EG-anpassningen att göra.17 Aktiebolagskommittén arbetar nu vidare med den andra delen av sitt uppdrag, vilket i praktiken handlar om en totalöversyn av aktiebolagslagen, från första till sista kapitel. På regeringens begäran avrapporterade kommittén våren 1995 en del av det arbetet i delbetänkandet Aktiebolagets organisation.18 Kommittén föreslår där nya bestämmelser rörande bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör, revision samt skadeståndsansvar. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Aktiebolagskommittén avser att under år 1996 publicera ännu ett delbetänkande, denna gång rörande aktiebolagslagens kapitalregler. Kommitténs arbete skall sedan avslutas med ett slutbetänkande som behandlar återstående delar av lagen. Slutmålet är att ersätta den nuvarande aktiebolagslagen med en helt ny lag.
    Redovisningskommittén avlämnade år 1994 delbetänkandet Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv, med förslag till åtgärder för att anpassa de svenska redovisningsreglerna till EGs fjärde, sjunde och elfte bolagsdirektiv.19 Förslaget innebar bl. a. att bestämmelserna i aktiebolagslagen rörande årsredovisning skulle ersättas av en helt ny årsredovisningslag. Regeringen godtog kommitténs förslag och lade under hösten 1995 fram en proposition med motsvarande innehåll.20 De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1996 såvitt avser aktiebolag som bedriver verksamhet inom det finansiella området och den 1 januari 1997 såvitt avser aktiebolag i allmänhet.
    Redovisningskommittén arbetar nu vidare med andra frågor inom redovisningsområdet. En del av det arbetet avrapporterades under våren 1995 i delbetänkandet Sambandet Redovisning – Beskattning.21 Ett slutbetänkande från kommittén är att vänta under år 1996.
    Genom den helt nya revisorslag som trädde i kraft den 1 juli 1995 har Sverige också implementerat EG:s åttonde bolagsdirektiv.22 Till grund för lagstiftningen ligger bl. a. Revisorsutredningens betänkande Revisorerna och EG.23

 

17Lag 1994:1826. Prop. 1994/95:67. Beträffande bakgrunden, se PM angående försenade årsredovisningar m.m., PRV 1994-03-29 (AD 101–142/94). 18SOU 1995:44. 19SOU 1994:17. 20Prop. 1995/96:10. 21SOU 1995:43. 22SFS 1995:528. 23SOU 1993:69, prop. 1994/95:152.

 

Finland
På samma sätt som i Sverige tillsatte Justitieministeriet i Finland år 1990 en offentlig utredning med uppgift att göra en översyn av aktiebolagslagen, bl. a. i syfte att anpassa lagen till EGs krav. Aktiebolagskommissionen avrapporterade sitt uppdrag hösten 1992 i ett betänkande med titeln Osakeyhtiölaki — toimikunnan mietintö.24 Beredningsarbetet har dragit ut på tiden och en proposition i ämnet är att vänta först i början av år 1996. I propositionen kommer bl. a. föreslås en kategoriuppdelning av de finländska aktiebolagen på i stort sett samma sätt som genomförts i svensk rätt. En åtskillnad skall göras mellan privata och publika aktiebolag, där endast de sistnämnda bolagens aktier skall kunna handlas på värdepappersmarknaden. I propositionen kommer också att föreslås en kraftig höjning av kravet på aktiekapitalets minsta storlek.
    Många av de förslag som i övrigt är att vänta i propositionen är en direkt följd av EGs bolagsdirektiv, men där kan också komma en del andra nyheter.
    Från svenska utgångspunkter kan vara av intresse att notera att den finländska regeringen av allt att döma tänker hålla fast vid möjligheten för aktiebolag att ge ut aktier med olika röstvärden och att relationen mellan röstsvaga och röststarka aktier även fortsättningsvis skall kunna vara så stor som 1:20.
    En annan fråga som med jämna mellanrum diskuteras i Sverige är om aktiebolag borde tillåtas att på vissa villkor förvärva egna aktier. I Finland väntas regeringen nu föreslå att bolagen får en sådan möjlighet, inom de ramar som följer av andra bolagsdirektivet.
    Vad gäller EGs redovisnings- och revisorsdirektiv kan i korthet konstateras att Finland implementerade det fjärde och sjunde direktivet (årsboksluts- respektive koncernredovisningsdirektivet) genom ändringar i bokförings- respektive aktiebolagslagen den 1 januari 199325 och att det åttonde direktivet (revisorsdirektivet) implementerades genom införandet av en ny revisionslag den 1 januari 1995.26 Det elfte direktivet (filialdirektivet) implementeras genom ändringar i handelsregisterlagen per den 1 januari 1996.27

 

 

24Betänkande 1992:32. Betänkandet föreligger endast på finska språket, men innehåller en sammanfattning på svenska. 25Lag 1522/1992. 26Lag 936/1994. 27 Prop. 162/1995 med förslag till ändring av bl.a. handelsregisterlagen 129/79 i lydelse 229/93.

 

Norge
Norge kom tidigt igång med anpassningen till EG-rätten. Redan i januari 1989 tillsatte Justis- og politidepartementet en arbetsgrupp för att göra en generell översyn av aktiebolagslagen och som en del däri överväga lagens förhållande till EGs bolagsdirektiv. Gruppen avlämnade i september 1992 rapporten Lov om aksjeselskaper, som innehöll förslag till en helt ny norsk aktiebolagslag.28 Förslaget innebar bl. a. att i aksjeselskapslagen skulle göras en åtskillnad mellan två kategorier av aksjeselskaper, privata och offentliga, och att gränsen mellan de båda kategorierna skulle bestämmas av rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Skillnaderna mellan de båda bolagskategorierna skulle enligt gruppen inte komma att bli så stora att en reglering i två separata lagar kunde anses motiverad.
    Aksjelovgruppens förslag godtogs av regeringen, som våren 1994 presenterade en proposition i ämnet.29 Propositionen mötte emellertid betydande motstånd i Stortinget. Efter drygt ett års diskussioner avlämnade Justiskommittén i maj 1995 ett betänkande i vilket kommittén hårt kritiserade och i praktiken förkastade regeringens förslag, som enligt kommittén inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till förhållandena i små och medelstora aktiebolag.30 På Justiskommitténs förslag skickades propositionen tillbaka till regeringen med en anmodan att under hösten 1995 återkomma med ett förslag till EG-anpassning genom ändringar i den nu gällande aksjeselskapslagen och därefter, före utgången av år 1996, med ett förslag till två nya lagar om aksjeselskap: en för typiskt sett små och en för typiskt sett stora bolag.
    Följdriktigt presenterade Justis- og politidepartementet redan i juni 1995 ett förslag till EG-anpassning baserat på ändringar i gällande lag.31 Förslaget liknar i de allra flesta avseenden de ändringar som genomfördes i den svenska lagen per den 1 januari 1995. Aksjeselskapet behålls (tills vidare) som enda bolagsform utan personligt ägaransvar, men delas upp i två kategorier: ”private” och ”allmenne”, där endast den senare får vända sig till allmänheten för riskkapitalanskaffning. I övrigt följer ändringarna direkt av EGs första, andra, tredje och tolfte bolagsdirektiv. Det sjätte direktivet (fissionsdirektivet) behandlas inte i förslaget.

 

28NOU 1992:29. 29Ot prp nr 36 (1993–94) Om lov om aksjeselskaper (aksjeloven). 30Innst. O. nr. 45. (1994–95). 31Høring — endringer i aksjeloven som en følge av EØS-avtalen, 95/1409 E SBe/sa, Det Kongelige Justisog politidepartement.

 

Lagförslaget remissbehandlades under sommaren och en proposition överlämnades hösten 1995 till Stortinget.32 Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1996.
    Betydligt besvärligare blir det säkert för regeringen att före utgången av år 1996 lägga fram ett förslag till två helt nya aksjeselskapslagar. En ny utredning, Aksjelovudvalget, har tillsatts för ändamålet och ombetts att redovisa sitt arbete senast den 1 februari 1996.
    EES-avtalet kräver också en anpassning av den norska lagen till EGs redovisnings- och revisorsdirektiv. Förslag om hur det skall gå till skall så småningom presenteras av Regnskapslov- respektive Revisjonsudvalget.

 

Island
Den isländska aktiebolagslagen har traditionellt haft stora likheter med den danska lagen. Den 1 januari 1995 anpassades lagen till EES-avtalets krav. Med förebild i Danmark kompletterades då det traditionella aktiebolaget (hlutafélög) med en ny bolagsform (einkahlutafélög) avsedd i första hand för små och medelstora företag.33 Det isländska parlamentet, Alltinget, hade redan långt tidigare uttalat sig för en sådan reform.
    På samma sätt som i den danska lagstiftningen ställs i flera avseenden strängare krav på det traditionella aktiebolaget än på den nyskapade bolagsformen. Det gäller bl. a. i fråga om aktiekapitalets minsta storlek.
    De redovisningsinriktade EG-direktiven, dvs. i första hand det fjärde och sjunde bolagsdirektivet, har implementerats genom ändringar i redovisningslagstiftningen. De isländska bolagslagarna upptar inte några bestämmelser om redovisning.

32 Ot prp. nr. 4 (1995–96) Om lov om endringer i lov 4 juni 1976 om aksjeselskaper. 33Det traditionella aktiebolaget regleras i Lög um hlutafélög Nr 2/1995 (som ersatt den tidigare aktiebolagslagen Nr 32/1978), medan den nya bolagsformen regleras i Lög um einkahlutafelög Nr 138/1994.