Litteratur

 

ERIK WERLAUFF, Koncernretten — Juridiske grundprincipper for danske og internationale koncerner, GadJura, Köpenhamn, 1996, 330 s.

 

Professor dr. jur. Erik Werlauff är en av våra mest produktiva nordiska författare på det bolagsrättsliga området. Hans senaste verk, Koncernretten, behandlar rättsliga problemställningar som uppkommer när två eller flera juridiskt självständiga företag inordnas i en koncern. Boken är, heter det i dess inledning, ”en stor øvelse i samspillet mellem særbehandling og sambehandling af særskilte juridiske personer”. Den röda tråd som löper genom framställningen är ”at fastlægge, hvornår den enkelte juridiske person i en koncern skal betragtes isoleret, og hvornår dens retsforhold skal betragtes i lyset af, eventuelt sammenlægges med, én eller flere andre juridiske personer, hvormed den er koncernforbundet”.
    Boken består av tre delar: Koncernens interna förhållanden, Koncernens externa förhållanden samt Koncernbolagens inbördes iakttagande av marknadsprinciper. Därtill finns i boken en rad bilagor med exempel på i koncernsammanhang relevanta bolagsordningsbestämmelser, aktieägaravtal m. m.
    Bokens första del, Koncernens interna förhållanden, består av tre kapitel, där det första ägnas den danska aktiebolagslagens koncernbegrepp. Werlauff går här systematiskt igenom de olika leden i det nya EG-anpas-

sade koncernbegreppet i den danska aktiebolagslagen (jfr vad ovan sagts ang. Studier i dansk koncernret). Det andra kapitlet, som behandlar rättigheter och skyldigheter mellan koncernföretag, innehåller bl. a. en diskussion om vilka möjligheter ett moderbolag har att styra ett dotterföretag i koncernens övergripande intresse. Utgångspunkten är gällande rätt, men Werlauff diskuterar också behovet av en framtida materiell koncernrättslig reglering. I likhet med många andra författare efterlyser han nya initiativ från EGkommissionens sida för att påskynda tillkomsten av en sådan reglering. I det tredje kapitlet tar Werlauff upp en rad frågeställningar i anslutning till internationella koncernförhållanden. Läsaren får här först bekanta sig med de olika teorier som inom den internationella privaträtten används för att bestämma ett aktiebolags personalstatut. Därefter diskuterar Werlauff huruvida dansk eller utländsk rätt i olika situationer skall tillämpas i danska koncerner med dotterföretag i andra länder. Skall exempelvis den danska lagens bestämmelser om dotterbolags möjligheter att köpa aktier i sitt moderbolag tillämpas även för det fall dottern är ett tyskt företag? Gäller, för att ta ett annat

exempel, den danska lagens krav på att ett nyblivet moderbolag underrättar dotterbolaget om koncernförhållandet även i förhållande till ett brittiskt dotterföretag? I ljuset av näringslivets tilltagande internationalisering och inte minst det under senare decennier dramatiskt ökade antalet gränsöverskridande koncernbildningar känns Werlauffs framställning i denna del mycket angelägen. Avslutningsvis i kapitlet behandlas frågan om i vilken utsträckning EG-rättens regler om etableringsfrihet kräver att utländska ”moderbolag” med dotterföretag i Danmark jämställs med danska moderbolag exempelvis i fråga om möjligheterna att ta upp lån i de danska ”dotterföretagen” — en fråga med betydande intresse för svenskt vidkommande.
    Även bokens andra del, Koncernens externa förhållanden, består av tre kapitel. Det första, som handlar om finansiering av koncerner, innehåller bl. a. en utförlig genomgång av förhållandet mellan å den ena sidan ett moderbolag och å den andra sidan fordringsägare i dotterbolag. Det handlar dels om i vilken utsträckning ett moderbolag som agerar kreditgivare i en koncern, frivilligt eller ofrivilligt, kan stå tillbaka för andra fordringsägare, dels om i vilken utsträckning ett moderbolag kan bli betalningsansvarigt för dotterbolagens skulder. Werlauff knyter här an till frågeställningar som han noga penetrerat i sin doktorsavhandling Selskabsmasken (GAD, 1991).

    Det andra kapitlet i denna del av boken behandlar koncernredovisning. Det inleds med en genomgång av koncernbegreppet och redovisningsbestämmelserna i EG:s koncernredovisningsdirektiv och följs sedan av en genomgång av de danska koncernredovisningsbestämmelserna. Här finns också ett principiellt intressant resonemang om tolkningen av koncernbegreppet. I likhet med flera andra länder har Danmark implementerat det koncernbegrepp som finns i EG:s koncernredovisningsdirektiv inte bara i redovisningslagstiftningen utan också i aktiebolagslagen. Direktivet är bindande för redovisningsändamål. Det innebär att koncernbegreppet i årsredovisningslagen måste tolkas på ett direktivkonformt sätt, men hur är det med tolkningen av motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen? Frågan är i högsta grad relevant även för svenskt vidkommande. Sist i den andra delen av boken tar Werlauff upp frågor om beskattning i koncerner. Kapitlet inleds med en kort genomgång av de skatterättsliga koncernbegreppen och behandlar därefter i tur och ordning skattemässig neutralitet vid koncernetableringar, beskattning av utdelningar från inhemska och utländska dotterbolag samt de särskilda danska reglerna om sambeskattning av koncernföretag. Bokens tredje del, Koncernbolagens inbördes iakttagande av marknadsprinciper, är mycket kort. Det handlar huvudsakligen om prissättning vid koncerninterna transaktioner.

 

Erik Werlauff har med boken Koncernretten lämnat ännu ett viktigt bidrag till förståelsen av de rättsregler som styr moderna storföretag. Boken tar sin utgångspunkt i bolagsrätten, men spänner över flera discipliner, inte minst redovisning och be-

skattning. De är få författare som kan spela på ett så brett register och dessutom göra det i ett internationellt perspektiv. Erik Werlauff är en av dem och han gör det som alltid på ett intresseväckande sätt.
Rolf Skog