Från lagstiftningsarbetet

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1997

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1997. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1998. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1997 års samling om inte annat anges.

 


Offentlig rätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och i lagen om arvode m. m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.
Ändringarna gäller reglerna kring den särskilda pensionen för talmannen, reduceringen av ledamotsarvodet vid viss ledighet och kostnadsersättningar samt beräkningsreglerna för ålderspension m. m. (SFS 1066 f.) Lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting samt kommunallagen har ändrats. Ändringarna innebär att vissa felaktigheter av lagteknisk natur har rättats till (SFS 826 f.).
    Genom en ändring i lagen om statens upplåning får regeringen efter bemyndigande av riksdagen bestämma att ett affärsverk får ta upp lån till sin verksamhet (SFS 1003).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om offentlig upphandling. Ändringarna syftar till att förbättra lagens överensstämmelse med EG:s upphandlingsdirektiv och till att förtydliga lagen på vissa punkter. Numera föreskrivs att en upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller det anbud som har lägst anbudspris. Ändringen avser att markera att anbudet med lägsta pris inte längre skall vara ett huvudalternativ (SFS 1068). I samband med att riksdagen anvisat medel till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet har antagits en lag om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. I samma ärende har riksdagen antagit lag om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län (SFS 1144 och 1323). Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagens bestämmelser om uppehållstillstånd. Ändringarna innebär följande. Ett uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet.Vid bedömningen av om uppehållstillståndet bör återkallas skall hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra humanitära skäl talar mot

166 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 att tillståndet återkallas. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge utlänningen vistats i Sverige. Om en utlänning har vistats här med uppehållstillstånd mer än fyra år, får tillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 februari 1998 (SFS 1224).
    I syfte att förbättra skyddet för personuppgifter för förföljda personer har riksdagen beslutat vissa ändringar i sekretesslagen, lagen om fingerade personuppgifter och folkbokföringslagen. I sekretesslagen har en bestämmelse införts som gör det möjligt att vid befarad personförföljelse öka skyddet för uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Ändringarna i lagen om fingerade personuppgifter innebär att möjligheterna till medgivande att få använda fingerade personuppgifter utvidgats. Sådant medgivande — som lämnas av Stockholms tingsrätt — kan numera ges för obestämd tid i stället för som tidigare högst fem år. I folkbokföringslagen har bestämmelserna om rätten att vid flyttning få vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten, s. k. kvarskrivning, samordnats med reglerna om besöksförbud. Andra samtidigt beslutade ändringar i folkbokföringslagen innebär att personer som inte är folkbokförda här i landet skall tilldelas ett särskilt samordningsnummer i stället för personnummer. Ett barn som föds här i landet skall folkbokföras endast om modern eller fadern är folkbokförd. Vidare har bestämmelserna om överklagande samordnats med förvaltningsprocesslagens och taxeringslagens bestämmelser vilket innebär bl. a. att skattemyndigheten skall vara den enskildes motpart i länsrätt och kammarrätt samt att skattemyndigheten har rätt att överklaga domstolarnas beslut. Krav på prövningstillstånd har införts vid överklagande till kammarrätten. Genom ändringar i äktenskapsbalken, föräldrabalken och namnlagen har motsvarande regler införts beträf-fande beslut som skattemyndigheten fattar om bl. a. hindersprövning, registrering av gemensam vårdnad och om namn. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 januari 1998, utom såvitt avser den nya bestämmelsen om samordningsnummer, vilken träder i kraft den 1 januari 2000 (SFS 988 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i sekretesslagen. Ändringarna innebär att samma regler om rätt att ta del av handlingar gäller för stiftelser, som har bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna, som för myndigheter. Offentlighetsprincipen skall också gälla för de bolag som är knutna till stiftelsehögskolorna (SFS 958). I syfte att möjliggöra genomförandet av principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan har riksdagen beslutat ändringar i kyrkolagen. Ändringarna innebär att kyrkomötet skall kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda ärenden, att ordinarie sammanträde skall kunna hållas vid annan tid än den tredje veckan i augusti samt att tidsbe-

SvJT 1998 Lagstiftning i riksdagen hösten 1997 167 gränsningarna för kyrkomötes- och utskottssammanträdena upphävts. Ändringarna har trätt i kraft den 1 november 1997 (SFS 754).
    I samband med att riksdagen godkänt konventionen om en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) samt protokollet om förhandsavgöranden av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om upprättande av en europeisk polisbyrå (tillläggsprotokollet) jämte förklaringen den 20 februari 1997 till tilläggsprotokollet har antagits en ny lag, lag om rätt för svensk domstol att begära förhandsavgörande från Europeiska gemenskapernas domstol i vissa fall. I syfte att uppfylla Europolkonventionens krav på överförande av personuppgifter till Europol och begränsning i vissa fall av möjligheten att utnyttja visst material har vidare beslutats ändringar i lagen om polisregister m. m. och i lagen med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet (SFS 895 ff.). Radio- och TV-lagen har ändrats varigenom införts en möjlighet för staten att i ett programföretags sändningstillstånd ställa krav bl. a. på att företaget utarbetar en beredskapsplan för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat ändringar i radiokommunikationslagen och förfogandelagen i syfte att möjliggöra för radio- och TV-företag att kunna fortsätta med sin verksamhet under höjd beredskap. Genom en ändring i lokalradiolagen har skyldigheten för den kommersiella lokalradion att kostnadsfritt sända myndighetsmeddelanden ändrats till att gälla meddelanden som är av vikt för allmänheten och som skall skydda människor, egendom eller miljö (SFS 921 f. och 932 f.). Genom en annan ändring i lagen om TV-avgift har avgiften höjts med 36 kr och uppgår fr. o. m. den 1 januari 1998 till 1 572 kr per helår. Med anledning av Statens historiska museers skiljande från Riksantikvarieämbetet har riksdagen i samma ärende beslutat ändringar i lagen om kulturminnen m. m. och i vattenlagen (SFS 1162 ff.). Andra ändringar i lagen om TV-avgift som riksdagen beslutat hösten 1997 innebär att Radiotjänst i Kiruna AB, efter avtal med den avgiftsskyldige, får besluta om TV-avgiftens erläggande. Samtidigt har kravet på skriftlighet vid anmälan om att innehav av TV-mottagare upphört tagits bort. Vidare har gjorts vissa klargöranden rörande avgiftsskyldigheten (SFS 1164).

 

Försvarslagstiftning
Ändringar i lagen om statligt personskadeskydd innebär förbättrat personskadeskydd för totalförsvarspliktiga (SFS 1189 f.).

 

Miljörätt
Riksdagen har beslutat ändringar i renhållningslagen. Ändringarna innebär ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om förbud i vissa fall mot deponering, för-

168 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 bränning och fragmentering av uttjänta elektriska och elektroniska produkter. Vidare har införts bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva att avfall endast får transporteras av transportörer med tillstånd. Avsikten är att tillstånden skall meddelas av länsstyrelsen. I syfte att säkerställa att farliga fraktioner i rivningsavfall identifieras och omhändertas på ett miljöriktigt sätt har samtidigt beslutats ändringar i plan- och bygglagen, som innebär att kravet på rivningsanmälan utökats till att gälla även vid rivning av delar av byggnader. Vidare innebär ändringarna att byggnadsnämnden i vissa fall skall besluta om huruvida en bygganmälan skall kompletteras med en rivningsplan i de fall farligt avfall kan förväntas uppstå vid byggnadsåtgärd. Ändringarna i renhållningslagen har trätt i kraft den 1 januari 1998. Ändringarna i plan- och bygglagen träder i kraft den 1 juli 1998 (SFS 1197 f.).
    Ändringar i bilavgaslagen gäller reglerna om det s. k. avgasgodkännandet (SFS 1143).

 

Associationsrätt
Genom ändringar i aktiebolagslagen har de aktiebolag som vid utgången av år 1997 hade ett aktiekapital understigande 100 000 kr och som då skulle ha avregisterats fått ytterligare ett år på sig att öka sitt aktiekapital till minst 100 000 kr. Andra samtidigt beslutade ändringar i aktiebolagslagen gäller företagshypotek i sådana bolag. Genom ändringar i årsredovisningslagen och bokföringslagen får de berörda bolagen tillämpa äldre redovisningsregler t. o. m. det räkenskapsår som inleds före utgången av mars 1998 (SFS 976 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i lagen om årsredovisning i försäkringsbolag. Ändringarna innebär att sådana företag som omfattas av lagstiftningen skall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning att företagen — eller i koncernen ingående företag — bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Syftet med lagändringarna är att årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999 och skall tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998 (SFS 1998:9 ff.). I syfte att stärka de kooperativa företagens ställning och ge dem likvärdiga arbetsvillkor med andra företag har riksdagen beslutat ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och i lagen om medlemsbanker. Ändringarna gäller bl. a. reglerna om de kooperativa företagens organisation och kapitalförsörjning. (SFS 914 f.).

 

Immaterialrätt
Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har ändrats varigenom ett EG-direktiv om

SvJT 1998 Lagstiftning i riksdagen hösten 1997 169 rättsligt skydd för databaser införlivats i svensk rätt. Ändringarna gäller bl. a. sammanställningar i digital form och det s. k. katalogskyddet. En annan samtidigt beslutad ändring innebär att upphovsrätten inte längre hindrar att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intressen (SFS 790).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om försvarsuppfinningar som innebär att vissa av de uppgifter som ankom på Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar överförts till Försvarets materielverk (FMV). Samtidigt har vissa tidfrister ändrats. I samma ärende har vissa lagtekniska justeringar gjorts i lagen om Patentbesvärsrätten (SFS 916 f.).

 

Straffrätt
I samband med att riksdagen godkänt protokollet om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän har beslutats ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1998:28).
    I november 1996 beslutade EG en förordning till skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land (EG nr 2271/96). Med sådan lagstiftning avses USA:s s. k. HelmsBurtonlagstiftning rörande Kuba samt D´Amatolagstiftning rörande Libyen och Iran. Riksdagen har antagit en lag om EG:s förordning om skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land som innebär att förordningen kompletterats med vissa straffbestämmelser för underlåtenhet att lämna information i enlighet med förordningen (SFS 825).

 

Processrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i bl. a. lagen om domstolar i fastighetsmål, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, socialtjänstlagen, lagen om arbetsställenummer m. m., lagen om viten, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, smittskyddslagen, lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om den officiella statistiken samt lagen om mottagande av asylsökande. Lagändringarna innebär att länsrätterna, trots den nya länsorganisationen i Västsverige som gäller fr. o. m. den 1 januari 1998, har kunnat behålla sina tidigare verksamhetsområden. Habo och Mullsjö kommuner har dock överförts till Länsrätten i Jönköpings län (SFS 1086 ff.). Hösten 1997 beslutade ändringar i lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader syftar till att bringa bestämmelserna i överensstämmelse med EG-fördraget och dess diskrimineringsförbud. Bl. a. har skyldigheten för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader tagits bort såvitt avser den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom EU eller i ett annat land inom EES (SFS 1188). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister. Ändringarna, som trätt i kraft den 1 december 1997, innebär att en sammansättning bestående av tre juristdomare kan användas i mål och

170 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 frågor där det arbetsrättsliga inslaget är underordnat (SFS 752).

Insolvensrätt
Riksdagen har beslutat en ändring i skuldsaneringslagen. Ändringen innebär att ett beslut om skuldsanering på gäldenärens begäran kan omprövas även så att det totala belopp gäldenären skall betala enligt beslutet kan ändras vid oförutsedda händelser eller då det finns synnerliga skäl. Lagändringen har trätt i kraft den 1 december 1997 (SFS 848).

 

Trafikrätt
Riksdagen har antagit lag om färdtjänst, lag om riksfärdtjänst och lag om ansvar för viss kollektivtrafik samt därvid beslutat konsekvensändringar i sekretesslagen, socialtjänstlagen, lagen om rätt att driva viss linjetrafik, lagen om byggande av järnväg samt i lagen om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik. Utgångspunkten för den nya lagstiftningen är att färdtjänst betraktas som en transportform i stället för en bidragsfråga. Lagen om färdtjänst har bl. a. ersatt reglerna i socialtjänstlagen vad avser tillståndsgivning till färdtjänst, och lagen om riksfärdtjänst har ersatt lagen om kommunal riksfärdtjänst. En nyhet är att färdtjänsten, inklusive tillståndsgivningen, kan överlåtas till trafikhuvudmannen om kommunen, landstinget och trafikhuvudmannen är överens om detta. Lagen om ansvar för viss kollektivtrafik ersätter lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Huvudmännen benämns numera länstrafikansvariga, och är som regel landstinget och kommunerna i länet gemensamt. På motsvarande sätt som gäller enligt lagen om färdtjänst kan ansvaret, inklusive tillståndsgivningen, för riksfärdtjänst överlåtas till trafikhuvudmannen. Den nya lagstiftningen innebär vidare att trafikhuvudmännens möjligheter att upphandla trafik vidgats (SFS 734 ff.). I syfte att genomföra ett EGdirektiv om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter (95/197EG) har riksdagen antagit lag om tilldelning av spårkapacitet. I lagen, som gäller internationella sammanslutningar av järnvägsföretag som utför internationell trafik samt järnvägsföretag som utför internationella kombinerade transporter, föreskrivs att en enhet inom Banverket kan besluta om tilldelning av s. k. tåglägen på andra spåranläggningar än statens och att spårinnehavaren har rätt att ta ut avgifter för nyttjandet av spåranläggningen (SFS 756).

 

Socialrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om allmän försäkring, socialtjänstlagen samt i hälso- och sjukvårdslagen. Ändringarna innebär att försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Motsvarande gäller kommun och landsting inom ramen för socialtjänstens respektive

SvJT 1998 Lagstiftning i riksdagen hösten 1997 171 hälso- och sjukvårdens områden. Kommunen respektive landstinget skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. De nya reglerna har trätt i kraft den 1 januari 1998. Genom ändringar i lagen om sjuklön har arbetsgivares ansvar för att utge ersättning till en arbetstagare i form av sjuklön ändrats till att omfatta de första 14 dagarna av ett sjukfall (sjuklöneperioden) i stället för som tidigare de första 28 dagarna. Lagändringen träder i kraft den 1 april 1998. Andra i samma ärende beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring och i lagen om bostadstillägg till pensionärer innebär följande. Gränsen för förtida uttag av ålderspension höjs från 60 till 61 år för personer födda år 1938 eller senare. Pension som uppgår till högst 2 400 kr per år kan betalas ut en eller två gånger per år i stället för som tidigare månadsvis. Annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring och pensionssparkonto skall inte räknas med vid inkomstprövningen av änkepension. Bostadstilläggen till pensionärer höjs från 83 till 85 % av bostadskostnaden. Vid beräkningen av bostadstillägget skall samboende likställas med gifta. Utbildningsbidrag som utges vid arbetsmarknadsutbildning skall räknas in i årsinkomsten vid bostadstillägg och änkepension. Vid beräkningen av bostadstillägg till pensionär som har sin bostad i särskild boendeform skall värdet av privatbostad inte beaktas om den utgör permanentbostad för pensionärens make. Dessa ändringar har trätt i kraft den 1 januari 1998 utom vad avser de nya reglerna om utbetalning av små pensionsbelopp och samboende, vilka träder i kraft den 1 januari 1999 respektive den 1 april 1998. I samma ärende har riksdagen beslutat ändringar i lagen om allmänna barnbidrag. Ändringarna innebär att barnbidragen fr. o. m. den 1 januari 1998 höjts med 110 kr per barn och månad, från 640 kr till 750 kr. Beträffande flerbarnstilläggen, som avskaffades år 1996, har dessa återinförts fr. o. m. den 1 januari 1998. Vissa ändringar har fr. o. m. den 1 januari 1998 också gjorts i lagen om allmän försäkring rörande tillfällig föräldrapenning för vård av funktionshindrat barn samt rörande vårdbidrag (SFS 1305 f. och 1310 ff.). Genom en ändring i lagen om homosexuella sambor gäller numera samma regler om bostadsbidrag för homosexuella som för heterosexuella sambor. Till följd av att flerbarnstilläggen i barnbidraget återinförts har genom ändringar i lagen om bostadsbidrag de särskilda bostadsbidragen för hushåll med fyra eller flera barn sänkts till den nivå de hade före år 1997 (SFS 1133 f.). Riksdagen har antagit en socialförsäkringsregisterlag som ersatt lagen om socialförsäkringsregister och lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Den nya lagen gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer på de all-

172 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 männa försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket (SFS 934).
    Andra ändringar i lagen om allmän försäkring innebär att administrationen av systemet med avgifter för pensionärer vid sjukhusvård överförts från försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. år 1998. I samma ärende har riksdagen beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som gäller vårdavgifter för sluten vård. Ändringarna innebär att landstinget får fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om regler för nedsättning av avgiften. Högsta avgiften är 80 kr för varje vårddag (SFS 1306 f.).
    I samband med att riksdagen hösten 1997 fastställt mål och riktlinjer för integrationspolitiken har beslutats ändringar i lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Ändringarna innebär att kommunerna fått möjligheter att med kommunala medel betala ut introduktionsersättning till andra nyanlända invandrare än skyddsbehövande. Lagändringen träder i kraft den 1 mars 1998 (SFS 1136).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m. m. och i sekretesslagen. Ändringarna gäller utlämnande av uppgifter i samband med prisfastställelse av läkemedel samt överföring av sekretess för vissa sådana uppgifter. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 december 1997 (SFS 793 f.). Lagen om assistansersättning och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ändrats. Ändringarna i den förstnämnda lagen innebär att kommunerna skall finansiera beviljad assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka. Ändringarna i den sistnämnda lagen innebär att kommunernas ansvar för personlig assistans gjorts tydligare. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 november 1997 (SFS 722 f.). Riksdagen har antagit en lag om avveckling av specialsjukhus och vårdhem samt därvid beslutat ändringar i lagen om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, rättegångsbalken, passlagen, utlänningslagen och lagen om arbetsförmedlingsregister. Den nya avvecklingslagen samt ändringarna i införandelagen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innebär att det fr. o. m. den 1 november 1997 inte längre är möjligt att skriva in utvecklingsstörda personer vid specialsjukhus eller vårdhem och att avvecklingen av specialsjukhus och vårdhem skall vara slutförd senast vid utgången av år 1997 respektive år 1999 (SFS 724 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen samt i lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. Ändringarna gäller läkares allmäntjänstgöring och specialiseringstjänstgöring. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 1998 (SFS 980 f.). En under hösten 1997 antagen lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar innebär att regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller konstaterade sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt smittskydds-

SvJT 1998 Lagstiftning i riksdagen hösten 1997 173 lagen. Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 1998 (SFS 982).
    Genom en ändring i studiestödslagen har riksdagen beslutat höja studiebidraget i studiehjälpen från 640 till 750 kr per månad fr. o. m. den 1 januari 1998. Andra samtidigt beslutade ändringar i samma lag innebär skärpning av reglerna för återkrav, när någon fått studiestöd felaktigt, vissa begränsningar av möjligheterna till studiemedel under forskarutbildning samt delvis nya regler rörande villkoren för vissa vuxenstudiestöd. Sistnämnda ändringar har även föranlett ändringar i bl. a. lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SFS 1215 f.).

 

Arbetsrätt
I syfte att stödja nyföretagande genom att underlätta för arbetstagare att starta och bedriva näringsverksamhet har riksdagen antagit en lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.
Lagen, som utformats med andra ledighetslagar som förebild, innebär att en arbetstagare som varit anställd viss minsta tid hos arbetsgivaren har rätt till ledighet under högst sex månader. Arbetstagarens verksamhet får inte konkurrera med arbetsgivarens och ledigheten får inte innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet (SFS 1293).
    Riksdagen har antagit en ny lag om arbetslivsutveckling. Den nya lagen gäller, till skillnad från den tidigare, utan tidsbegränsning. Som ett led i den särskilda ungdomssatsningen, kommunal utvecklingsgaranti, har riksdagen samtidigt antagit

en lag om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år.
Den nya lagen, som föranlett följdändringar i bl. a. lagen om arbetslöshetsförsäkring, innebär att kommunerna genom avtal med staten kan åta sig att ge arbetslösa ungdomar en aktiverande och utvecklande insats på heltid. Införandet av möjligheten till s. k. generationsväxling, som innebär att en anställd över 63 år skall kunna lämna arbetsmarknaden i förtid, under förutsättning att en ledig plats på samma arbetsplats besätts av en långtidsarbetslös som fyllt 20 men inte 35 år, har föranlett ändringar i bl. a. lagen om allmän försäkring. I samband med beslutet om införande av individuellt anställningsstöd, som ersätter åtgärderna rekryteringsstöd, annat beredskapsarbete och vikariatsstöd, har riksdagen beslutat ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. I samma ärende har riksdagen beslutat att lagen om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutveckling, som gällt till utgången av december 1997, skall äga fortsatt giltighet till utgången av december 1998 (SFS 1266 ff.).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Genom en ändring i övergångsbestämmelserna till bankrörelselagen kan de företag, som den 1 januari 1996 bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag, fortsätta med verksamheten längst till den 31 december 1999 (SFS 1048).

 

174 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 Övrig näringsrättslig lagstiftning
I syfte att bringa svensk rätt i överensstämmelse med EG-rätten har riksdagen beslutat ändringar i lagen om handel med ädelmetallarbeten. Ändringarna innebär att den svenska kontrollstämpeln för ädelmetaller, den s. k. kattfoten, jämställs med en kontrollstämpel från ett kontrollorgan i något annat EESland, om organet är kompetent och oberoende. I samma ärende har riksdagen beslutat ändringar i lagen om teknisk kontroll som bl. a. innebär att bestämmelserna som gäller riksprovplatser upphävts. Ändringarna har medfört en följdändring i lagen om medicintekniska produkter. Vidare har ändringar beslutats i lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor som innebär att överklaganden av en förvaltningsmyndighets beslut skall ske till allmän förvaltningsdomstol i stället för till regeringen och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Genom en samtidigt beslutad ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om revisorer har giltighetstiden för godkännande eller auktorisation av revisionsbolag som skett enligt den äldre lagen förlängts till utgången av år 2000 (SFS 1235 ff. och 1243 f.).
    Riksdagen har antagit en ny ellag samt därvid beslutat ändringar i elberedskapslagen. Den nya lagen innehåller föreskrifter om elektriska anläggningar, om handel med el i vissa fall och om elsäkerhet. Det materiella innehållet i den äldre ellagen, lagen innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, och lagen om handel med el har förts över till den nya lagen i huvudsak oförändrat. Härutöver har införts bl. a. tvingande minimiregler för konsumentskydd. Bestämmelserna om koncession för utlandshandel har i den nya lagen kompletterats med en regel som syftar till att säkerställa att tillkommande utlandsförbindelser upplåts på icke-diskriminerande villkor. Regeringen skall även i fortsättningen pröva ansökan om koncession för utlandsförbindelser. Sådan koncession skall i huvudsak kunna beviljas endast den som har koncession för det inhemska stamnätet, dvs. Affärsverket svenska kraftnät. Systemet med tidsbegränsade nätkoncessioner har behållits. Enligt huvudregeln skall nätkoncession för linje meddelas för 40 år och nätkoncession för område för 25 år. Prövning av ansökan om förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession skall ske på samma sätt som vid ansökan om ny koncession. Konsumentskyddsbestämmelserna gäller dels konsumentskydd vid avstängning av el, dels konsumentskydd vid s. k. kvantitativa driftstörningar, dvs. avbruten elöverföring på grund av t. ex. tekniska orsaker eller kabelbrott (SFS 857 f.). I syfte att genomföra ett EGdirektiv med krav på energieffektiva kylskåp och frysar för hushållsbruk (96/57/EG) har riksdagen antagit en lag om energieffektiviseringskrav för elektriska kylskåp och frysar. I lagen föreskrivs att nya kylskåp och frysar får släppas ut på marknaden endast om de uppfyller vissa

SvJT 1998 Lagstiftning i riksdagen hösten 1997 175 krav beträffande högsta tillåtna elförbrukning. Lagen träder i kraft den 1 juli 1998. Övergångsbestämmelserna tillåter dock att produkter som inte uppfyller de krav som uppställs i lagen eller de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen får släppas ut på marknaden t. o. m. den 2 september 1999 (SFS 867).
    Riksdagen har hösten 1997 antagit en lag om kärnkraftens avveckling. Genom lagen bemyndigas regeringen att under närmare angivna förutsättningar besluta att rätten att med stöd av tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet, den s. k. kärntekniklagen, driva en kärnkraftsreaktor skall upphöra att gälla vid en viss tidpunkt. Ett beslut om att rätten att driva en viss kärnkraftsreaktor skall upphöra fattas med utgångspunkt i att reaktorn skall ställas av vid den tidpunkt som bäst gagnar syftet med omställningen av energisystemet och dess genomförande. Vid avgörandet av när en reaktor skall tas ur drift krävs hänsynstagande till reaktorns geografiska läge. För varje reaktor skall i övrigt beaktas andra särskilda förhållanden såsom reaktorns ålder, konstruktion och dess betydelse för energisystemet. Ett beslut om upphörande av rätten till reaktordrift ger rätt till ersättning av staten för förlusten. Ersättningsberättigade enligt lagen är tillståndshavare samt ägare till och innehavare av särskild rätt till fastighet som har använts vid reaktordrift. I fråga om ersättningen gäller stora delar av expropriationslagens ersättningsbestämmelser, men vissa särskilda regler finns också i den nya lagen. En konsekvensändring har samtidigt beslutats i lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1320 f). Ändringar i skogsvårdslagen innebär dels att uttag av skogsbränsle i samband med slutavverkning är anmälningspliktigt, dels att regeringen numera har möjlighet att i förordning ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter ange regler för uttag av avgifter för tillsyn och kontroll (SFS 1241).

 

Skollagstiftning
Under hösten 1997 beslutade ändringar i skollagen och socialtjänstlagen innebär bl. a. följande. Bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen har inarbetats i skollagen. Den s. k. sexårsverksamheten som bedrivits inom förskolans ram bildar en egen skolform, förskoleklass, inom det offentliga skolväsendet. En kommun skall, på begäran av ett barns vårdnadshavare och om det finns särskilda skäl, kunna besluta att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Kommunerna har hand om tillståndsgivningen för förskola, förskoleklass, integrerad skolbarnomsorg och fritidshem i enskild regi. Skärpningar och förtydliganden har gjorts i skollagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning. Timplanens traditionellt styrande roll minskar och utrymmet för lokala beslut ökar. Bestämmelser har tagits in i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan och motsvarande skolformer. I ärendet har vidare beslutats vissa ändringar i sekre-

176 Från lagstiftningsarbetet SvJT 1998 tesslagen som gäller sekretess inom skolväsendet (SFS 1212 ff. och 1230).
    Riksdagen har beslutat ändringar i högskolelagen. Ändringarna gäller bl. a. reglerna om styrelsens sammansättning, ordföranden i styrelsen, jämställdhet i högskolans verksamhet, lärarna i högskolan och deras arbetsuppgifter samt föreskrifter om vetenskapsområden. Ändringarna har föranlett konsekvensändringar i lagen om vissa läkartjänster vid upplåtna enheter, m. m. varvid lagens rubrik ändrats till lag om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m. m. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999, utom beträffande högskolestyrelsens sammansättning, där ändringen trätt i kraft den 1 januari 1998 (SFS 797 f.)
Andra ändringar i högskolelagen innebär att det särskilda anställningsskyddet för professorer vid statliga universitet och högskolor upphävs den 1 januari 1999 (SFS 1330).
Lars Haglind och Per Persson