Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1998

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1998. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1999. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1998 års samling.

 

Offentlig rätt
I den senaste översikten redovisades en rad vilande grundlagsförslag antagna våren 1998 (se SvJT 1998 s. 791 ff.). Under hösten 1998 har riksdagen slutligt antagit förslagen och i vissa fall beslutat följdlagstiftning. Lagstiftningen gäller sammanfattningsvis: Riksbankens ställning (ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, en ny lag om valutapolitik samt ändringar i lagen om Sveriges riksbank, lagen om valuta- och kreditreglering, lagen om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lagen om betalningsväsendet under krigsförhållanden, lagen om revision av riksdagsförvaltningen m. m. och lagen om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter, SFS 1402 ff.), behandling av personuppgifter (ändringar i regeringsformen och ändringar i personuppgiftslagen), barnpornografi och begreppet tekniska upptagningar (ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, en ny lag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi samt ändringar i brottsbalken, sekretesslagen, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen om pliktexemplar av dokument, lagen om förverkande av barnpornografi och lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, SFS 1435 ff.), staten och trossamfunden (ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt tre nya lagar, lag om trossamfund, lag om Svenska kyrkan och lag om införande av lagen om Svenska kyrkan, med ikraftträdande den 1 januari 2000, SFS 1591 ff., 1700 f.). Riksdagen har antagit en lag om riksdagsledamöternas arvode och samtidigt beslutat ändringar i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen om arvode m. m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet och lagen med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd. Den nya lagstiftningen innebär vissa höj-

ningar av riksdagsledamöternas och Europaparlamentarikernas arvoden (SFS 1717 ff.).
    Under hösten 1998 beslutade ändringar i lagen om Sveriges riksbank innebär utökad rätt för riksbanken att utfärda föreskrifter, förtydliganden av bestämmelserna om riksbankens kreditgivning, en ny bestämmelse om att riksbanken får tillhandahålla system för avveckling av betalningar samt att begreppet keditinstitut ändrats till finansinstitut. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om valuta- och kreditreglering och i lagen om vissa äldre sedlar samt i sekretesslagen är konsekvensändringar med anledning av bl. a. ändringen av begreppet kreditinstitut (SFS 1412 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG om ändring i rådets direktiv 89/ 552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television har riksdagen beslutat ändringar i radio- och TV-lagen. Genom ändringarna har införts en helt ny bestämmelse som möjliggör att TV-sändningar av viktiga evenemang blir tillgängliga för en väsentlig del av allmänheten i andra EES-stater samt nya regler om tillsyn och sanktioner. Ändringarna innebär vidare förbud mot försäljningsprogram för läkemedel och medicinsk behandling i televisionen liksom förbud mot sponsringsmeddelanden i TVprogram för receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling som endast är tillgänglig efter ordination. Dessutom skall TV-program med ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder föregås av en varningssignal i ljud eller en varning som anges löpande i bild. Andra samtidigt beslutade ändringar i radio- och TV-lagen har samband med införandet av digitala TV-sändningar. Bl. a. har bestämmelserna om skyldighet att vidarebefordra TVsändningar i kabelnät ändrats till att avse högst tre program från de tillståndshavare vars verksamhet finansieras med TVavgiftsmedel samt högst ett program från andra tillståndshavare. En förutsättning är att programmen sänds med stöd av ett tillstånd från regeringen som är förenat med dels krav på opartiskhet och saklighet, dels ett villkor om mångsidigt programutbud där det skall ingå nyheter. Därutöver innebär ändringarna att ett programföretag kan få mer än ett sändningstillstånd och att teknisk samverkan med andra tillståndshavare kan utgöra villkor för sändningstillstånd. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 februari 1999 (SFS 1713). Riksdagen har antagit lag om fortsatt giltighet av lagen (1995: 1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio. Lagen innebär att 1995 års lag, den s. k. stopplagen, som gällt till utgången av år 1998, skall fortsätta att gälla till utgången av år 2000 (SFS 1710). Ändringar i lagen om TV-avgift innebär att TV-avgiften höjts med 36 kr till 1 608 kr per år fr. o. m. den 1 januari 1999. En samtidigt beslutad ändring i lagen om granskning och kontroll av

filmer och videogram gäller avgiften för granskning (SFS 1711 f.).
    Riksdagen har beslutat vissa ändringar i lagen om radiokommunikation. Ändringarna innebär bl. a. att ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan skall tillämpas när det uppkommer fråga att meddela tillstånd att inneha och använda radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar och det kan antas att det på grund av frekvensbrist inte är möjligt att tillgodose alla som vill driva verksamheten. Samtidigt har, som en anpassning till det s. k. samtrafikdirektivet (97/33/ EG), en ändring beslutats i telelagen avseende offentliggörande av taxor och andra villkor (SFS 1569 f.). Lagen om offentlig upphandling har ändrats. Ändringarna är en följd av dels ändringar i direktiven 97/52/EG och 98/4/EG som gäller upphandling av varor, tjänster och byggentreprenad samt upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena vilka i sin tur är en följd av ett upphandlingsavtal (Government Procurement Agreement, GPA-reglerna) som slutits i samband med avtalet om den nya världshandelsorganisationen WTO, dels ett uttalande av rådet och kommissionen som innebär att den upphandlande enheten inte får föra förhandlingar med anbudssökande och anbudsgivare om grundläggande kontraktsförhållanden. Ändringarna innebär bl. a. att en upphandlande enhet under vissa förutsättningar skall få förkorta anbudstiden vid öppen eller selektiv upphandling. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om vissa personregister för officiell statistik innebär att lagen inte omfattar sådan behandling av personuppgifter som regleras särskilt i eller utförs med stöd av annan lag (SFS 1432 f). Riksdagen har beslutat ändringar i polislagen som berör styrningen av polisen. Ändringarna innebär att polisstyrelsen utgör styrelsen för en polismyndighet och att länsstyrelsens ansvar för polisverksamheten i länet upphört. Vidare innebär ändringarna att regeringen i fortsättningen skall utse ledamöter i polisstyrelsen. Följdändringar har beslutats i lagen om skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter m. m. för ordningsmaktens behov, lagen om ordningsvakter och räddningstjänst lagen (SFS 1553 ff.). Genom en ändring i lagen om svenskt medborgarskap har införts en möjlighet att medge dispens från kravet på att utlänning som vill förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) skall styrka sin identitet. Dispens får ges om sökanden har haft hemvist i Sverige sedan minst åtta år och gör sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig (SFS 1453). Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagen. Ändringarna innebär att huvudansvaret för verkställighet och beslut om avvisning och utvisning förts över från polismyndigheten till Statens invandrarverk. Ett beslut av en polismyndighet om avvisning samt dom eller beslut om utvisning på grund av

brott skall dock även i fortsättningen verkställas av polismyndighet. För att tillgodose behovet av polisiär kompetens har invandrarverket getts möjlighet att lämna över ärenden till polisen för genomförande av verkställighet. Ärenden får överlämnas när polisens medverkan är nödvändig på grund av att utlänningen håller sig undan och inte kan anträffas utan hjälp av polis eller när det på goda grunder kan antas att utlänningen inte kommer att lämna landet självmant och att tillgång till tvångsmedel behövs (SFS 1567).
    Giltighetstiden för lagen om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter har förlängts till utgången av år 1999 (SFS 1821).
    Lagen om foder har ändrats. Ändringen innebär att som foder inte får användas djur, eller delar av sådana djur, som självdött eller som avlivats men inte slaktats upp. Detsamma gäller fodermjöl eller annan vara som framställts av sådana djur eller djurdelar liksom sjukligt förändrade delar av slaktade djur. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1687).

 

Miljörätt
Riksdagen har som en följd av det s. k. arbetsmaskindirektivet (97/68/EG) antagit en lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. Den nya lagen reglerar avgasutsläpp och i vissa fall bullernivåer för mobila maskiner. Närmare föreskrifter om kravnivåer, tillsyn, märkning m. m. avses meddelas i tillämpningsföreskrifter beslutade av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Den nya lagstiftningen har föranlett följdändringar i bilavgaslagen (SFS 1707 f.).

 

Associationsrätt
Bankaktiebolagslagen har upphävts. I stället utgör aktiebolagslagen i fortsättningen den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolagen. Vissa särbestämmelser för bankaktiebolagen har dock införts, huvudsakligen i ett nytt kapitel i bankrörelselagen. Följdändringar har beslutats i bl. a. lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, lagen om värdepappersrörelse och lagen om finansieringsverksamhet. I lagstiftningsärendet har vidare en ändring beslutats i lagen om försäkringsmäklare, som innebär en anpassning till EG-rätten (SFS 1500 ff.). Riksdagen har beslutat vissa lättnader i de krav på tilläggsupplysningar som uppställs i årsredovisningslagen och de därtill knutna årsredovisningslagarna för finansiella företag, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Lättnaderna innebär framför allt att kretsen av de dotter- och intresseföretag om vilka det måste lämnas upplysningar begränsats. Andra nyheter i den berörda lagstiftningen innebär dels undantag från det tidigare förbudet mot att publicera en ofullständig års- eller koncernredovisning tillsammans med revisionsberättelsen och dels att sådana moderbolag som inte behöver upprätta koncernredovisning under vissa

förutsättningar inte heller skall behöva lämna koncernupplysningar i sina delårsrapporter. Slutligen har i årsredovisningslagen en uppstramning skett av de regler som gör det möjligt att skjuta upp offentliggörandet av redovisningshandlingarna genom att anmäla att det skall hållas en fortsatt bolagsstämma (SFS 1548 ff.).

 

Immaterialrätt
Genom ändringar i de immaterialrättsliga lagarna — lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, varumärkeslagen, patentlagen, mönsterskyddslagen, firmalagen, lagen om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter och växtförädlarrättslagen — har en ny skyddsåtgärd, sk. intrångsundersökning, skapats. Åtgärden innebär att en rättighetshavare i ett civilrättsligt förfarande kan begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks ha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Ett beslut om intrångsundersökning fattas av allmän domstol och verkställs av kronofogdemyndigheten. Vid undersökningen får eftersökas föremål och handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget (SFS 1454 ff.).
    Bestämmelser om s. k. kassettersättning har införts i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. De nya bestämmelserna syftar till att i viss mån kompensera upphovsmän och vissa närstående rättighetshavare för den i och för sig tillåtna privatkopieringen av deras skyddade verk. Ersättningsordningen är utformad på civilrättslig grund utan offentligrättsliga inslag. Ersättning skall betalas för anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Vissa anordningar är undantagna från ersättningsrätten, bl. a. anordningar som skall användas för syn- eller hörselskadade. Ersättningen, som är två öre för varje möjlig upptagningsminut men högst sex kronor för varje anordning, skall betalas av näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar anordningarna. Endast sådana organisationer som företräder ett flertal ersättningsberättigade rättighetshavare kan göra gällande rätten till ersättning. Organisationen bestämmer hur ersättningen skall fördelas mellan de ersättningsberättigade. Ersättningsskyldiga näringsidkare skall anmäla sig till en organisation och lämna redovisning till denna. Rätten till kassettersättning skall tillämpas på verk och prestationer med anknytning till EESområdet (SFS 1552).

 

Övrig privaträtt
Kraven för godtrosförvärv har skärpts genom en ändring i lagen om godtrosförvärv av lösöre.
Ändringen innebär att en förvärvare inte skall anses ha varit i god tro om han eller hon borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat en ändring i rättegångsbalken innebärande en förstärkt rätt för målsägande vid hävande av återställandebeslag. En målsäg-

ande skall underrättas om att ett beslag av egendom som han eller hon gör anspråk på kan komma att hävas. För att ge målsäganden möjlighet att säkerställa sin rätt har underrättelsen kombinerats med en tidsfrist på tre veckor innan beslaget får hävas. Bestämmelsen om underrättelse och tidsfrist omfattar samtliga skeden av förundersökningen och handläggningen av åtalet fram till dess att en domstol har avgjort målet genom dom. Beslaget består under tidsfristen (SFS 1573 f.).

 

Straffrätt
I samband med att riksdagen godkänt Sveriges tillträde till Förenta Nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och konventionen om förbud mot användning, lagring m. m. av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring har antagits två nya lagar, lag om inspektioner i Sverige enligt Förenta
Nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och lag om inspektioner enligt konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.
Godkännandet har vidare föranlett ändringar i brottsbalken varigenom två nya brott, olovlig kärnsprängning och olovlig befattning med minor, införts samt ändringar i lagen om kärnteknisk verksamhet och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Den nya lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1702 ff.).

    Riksdagen har godkänt tre nya överenskommelser som utarbetats inom Nordiska rådet och som avser Nordiska investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget och i samband därmed beslutat ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1623). Riksdagens godkännande av dels ett avtal om immunitet och privilegier för sekretariatet för Östersjöstaternas råd, dels ett avtal om ett samordningskontor i Kalmar för Globala utvärderingen av internationella vatten har också föranlett ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1809 f.). Lotterilagen har ändrats så att främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri åter kriminaliserats. Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett utländskt lotteri kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (SFS 1475). Lagen om förbud mot radar- och laservarnare har ändrats så att den numera också omfattar förbud mot att tillverka, inneha, överlåta eller använda laserstörare. Lagen är därigenom också tillämplig i fråga om anordningar som är konstruerade för att med elektromagnetiska vågor störa funktionen hos en laserhastighetsmätare för vägtrafik. Samtidigt har lagens rubrik ändrats till lag om förbud mot vissa radar- och laserinstrument (SFS 1622).

Riksdagen har beslutat vissa ändringar i straffbestämmelserna i lagen om vissa internationella sanktioner (SFS 1451 f.).

Processrätt
Under hösten 1998 beslutade ändringar i rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar innebär att tingsrätterna, hovrätterna, länsrätterna och kammarrätterna i fortsättningen i större utsträckning själva får bestämma om sin organisation. I samma lagstiftningsärende har ändringar beslutats i lagen om omhändertagande av berusade personer m. m. som gör det möjligt att förvara den omhändertagne inom kriminalvården och inte endast i polisens lokaler (SFS 1751, 1800 f.).
    Riksdagen har antagit lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning varigenom den nämnda lagstiftningen, som gällt till utgången av år 1998, skall fortsätta att gälla till utgången av år 2000 (SFS 1536 f.).

 

Socialrätt
I syfte att stärka patientens ställning har riksdagen beslutat vissa ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Ändringarna innebär bl. a. att patientens rätt att välja en fast läkarkontakt i primärvården inte får begränsas till ett visst geografiskt område inom landstinget eller det område som omfattas av försöksverksamheten med kommunal primärvård. Vidare har vårdgivarens skyldighet att lämna patienten individuellt anpassad information om hans eller hennes hälsotillstånd, om behandlingsmetoder m. m. preciserats. Dessutom har en ny bestämmelse införts varigenom vårdgivarna har en skyldighet att ta hänsyn till patientens val av behandling där två eller flera alternativ är möjliga och att medverka till att patienten i vissa situationer får möjlighet att diskutera sin sjukdom och behandling med ytterligare en läkare. I lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område har införts en bestämmelse som reglerar hälso- och sjukvårdspersonalens motsvarande åligganden. Patientjournallagen har ändrats på så sätt att lämnad information, val av behandlingsalternativ samt ett eventuellt ställningstagande angående en förnyad medicinsk bedömning skall dokumenteras. I samma lagstiftningsärende har riksdagen antagit en lag om patientnämndsverksamhet m. m., som innebär att nämndernas arbetsområde utvidgats till att omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vissa socialtjänstfrågor inom äldreomsorgen, samt beslutat ändringar i bl. a. lagen om läkarvårdsersättning och sekretesslagen (SFS 1653 ff.). Riksdagen har antagit lag om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag. Enligt lagen skall ersättning utbetalas till arbetsgivare som avseende resterande arbetsförmåga bereder denna grupp förtidspensionärer anställning med lönebidrag eller hos Samhall AB. En samtidigt beslutad ändring i lagen om sjuk-

lön innebär att arbetsgivare med färre än 50 anställda fr. o. m. den 1 januari 1999 inte längre är skyldiga att lämna uppgift till Riksförsäkringsverket om sjukdomsfall som gett arbetstagare rätt till sjuklön. Också lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst har ändrats. Ändringen innebär att av Riksrevisionsverket utsedd revisor har rätt att av försäkringskassan få skäligt arvode för sitt uppdrag. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring gäller rätten att utfärda ekonomiadministrativa föreskrifter och försäkringskassans rätt att utse ledamöter i socialförsäkringsnämnd. Sistnämnda lagändring har trätt i kraft den 21 december 1998. I samma ärende har riksdagen antagit lag om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet. Lagen innebär att Kammarkollegiet övertar förvaltningen av vissa fonder hos Riksförsäkringsverket. Lagen om inkomstgrundad ålderspension och lagen om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension har ändrats i syfte att möjliggöra att förvaltningskostnaderna i det nya ålderspensionssystemet även för åren 1999 och 2000 skall minska pensionsbehållningarna med 60 % av kostnaderna. Ändringar i lagen om allmän försäkring, lagen om pensionstillskott, lagen om delpensionsförsäkring och lagen om bostadstillägg till pensionärer innebär dels att prisbasbeloppet fr. o. m. år 1999 inte skall minskas vid beräkningen av pensionsförmåner m. m., dels att ersättningsnivån i bostadstillägget för pensionärer höjts från 85 % till 90 % fr. o. m. den 1 januari 1999. Vidare har kommunerna fått fortsatt möjlighet att betala ut kompletterande bostadstillägg till det statliga bostadstillägget till pensionärer under åren 1999 och 2000. Ändringar i lagen om underhållsstöd innebär att kravet att den bidragsskyldige skall delges meddelande om ansökan om underhållsstöd slopats fr. o. m. den 1 januari 1999 (SFS 1753 ff.). Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringens grundförsäkring kan lämnas tidigast den dag den arbetslöse fyller 20 år och inte som tidigare från den 1 juli det år som den arbetslöse fyller 20 år. Vidare har riksdagen i samband med införandet av en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd benämnd arbetspraktik antagit en lag om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som ersätter lagen om arbetsplatsintroduktion och lagen om arbetslivsutveckling.

Den nya lagen har medfört följdändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen har också beslutat att giltighetstiden för lagen om offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa skall förlängas till utgången av år 2001 (SFS 1781 ff.). Lagen om bostadsbidrag har ändrats. Ändringarna gäller reglerna om beräkning av den bidragsgrundande inkomsten (SFS 1621).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Riksdagen har antagit en lag om kontoföring av finansiella instrument som ersätter aktiekontolagen. Den nya lagen, som medför att Värdepapperscentralen VPC AB:s monopol på kontoföring av finansiella instrument avskaffats, avser kontoföring av alla slags finansiella instrument. Svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar samt utländska företag med filial i Sverige kan meddelas auktorisation av Finansinspektionen som centrala värdepappersförvarare med behörighet att registrera finansiella instrument i s. k. avstämningsregister med civilrättsliga verkningar. Den nya lagen, som trätt i kraft den 1 januari 1999, har medfört följdändringar i en rad andra lagar, bl. a. lagen om kommission, lagen om dödande av förkommen handling, lagen angående vissa utfästelser om gåva, föräldrabalken, utsökningsbalken, förmånsrättslagen, aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen, lagen om ekonomiska föreningar och insiderlagen. I samma lagstiftningsärende har en ny bestämmelse införts i lagen om värdepappersfonder som innebär att fondbolag årligen skall informera varje andelsägare i en värdepappersfond om de totala kostnader som belastat fonden under det föregående året och som hänför sig till andelsinnehavet. Även pensionssparare inom det nya premiepensionssystemet är berättigade till sådan individuell kostnadsinformation. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1999 (SFS 1479 ff.).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
I syfte att bättre uppfylla produktions- och miljömål för skogspolitiken har riksdagen beslutat vissa ändringar i skogsvårdslagen. Ändringarna innebär att kraven på skogsföryngring och miljöhänsyn preciserats och att bestämmelserna om krav på ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder efter avverkning skärpts. Vidare har införts krav på att det för varje brukningsenhet skall finnas en redovisning av hur skogen ser ut och vilka natur- och kulturvärden som har registrerats för brukningsenheten (SFS 1539). Riksdagen har beslutat ändringar i ellagen. Ändringarna innebär — till uppfyllande av EG:s elmarknadsdirektiv (96/ 92/EG) — att en skyldighet införts för nätkoncessionshavare att offentliggöra sin nättariff. Vidare har möjlighet införts att ta ut förseningsavgift av nätföretag som till nätmyndigheten sänder in årsrapporten för nätverksamheten för sent eller felaktigt sammanställd. Ändringarna berör också bestämmelserna om beviljande och innehav av nätkoncession för utlandsförbindelse och bestämmelserna om vilka kostnader som skall ingå i nättariffen för stamnätet (SFS 1651).

 

Skollagstiftning
Riksdagen har beslutat ändringar i skollagen som möjliggör att försöksverksamheten med förberedande dansundervisning i grundskolan permanentas. Vidare har en ändring beslutats i högskolelagen som innebär att regeringen i stället för som tidi-

gare Högskoleverket skall besluta i ärenden där en högskola som inte är universitet ansöker om att tilldelas vetenskapsområde. Ändringen i skollagen träder i kraft den 1 juli 1999 och ändringen i högskolelagen den 1 april 1999 (SFS 1829 f.).
Lars Haglind och Per Persson