Till minnet av Tore Almén
Tore Almén avled den 14 mars 1919. Han var vid sin död endast 47 år, men genom sina insatser som rättsvetenskapsman, lagstiftare och domare och flera andra engagemang hade han kommit att inta en central ställning i det svenska juristlivet. Till hugfästande av hans livsgärning insamlades medel till en minnesfond. Fonden, vars kapital nu uppgår till drygt 3 milj. kr, har enligt sina stadgar till uppgift att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en allt mer vidgad nordisk rättsgemenskap.
    Till 80-årsminnet av Tore Alméns bortgång har minnesfonden nu tillsammans med den av Tore Almén och Karl Schlyter grundade Svensk Juristtidning gett ut en volym med titeln Rättsvetenskapliga studier till minnet av Tore Almén. Den innehåller ett 20-tal bidrag av olika författare, vilka mer eller mindre nära anknyter till Tore Almén, hans tid och hans verk.
    I samband med publiceringen av boken anordnade fonden den 15 mars en minnesdag i Tore Alméns födelsestad Uppsala. Den inleddes med kransnedläggning vid graven på Uppsala kyrkogård och fortsatte med ett besök i Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. I bibliotekets vackra boksal förevisade överbibliotekarien Ulf Göranson delar av Alméns personliga arkiv, vilket hade överlämnats till biblioteket av hans efterlevande. Samlingen innehåller bl. a. stenografiska föreläsningsmanuskript, men där finns också personliga minnesanteckningar av Tore Almén och hans systrar liksom sammanställningar över resultaten av hans omfattande forskningar i den egna släktens historia. Efter lunch hölls ett symposium med ett 30-tal deltagare i Fakultetsrummet på Juridicum. Symposiet inleddes med utdelning av det av fonden instiftade Tore Alméns pris på 100 000 kr. Priset är avsett att vara en belöning för en framstående rättsvetenskaplig prestation av betydelse för det praktiska rättslivet och pristagaren skall vara under 40 år. Efter att ha inhämtat förslag från olika håll hade fondens styrelse till mottagare av priset utsett jur. dr Bengt Domeij för avhandlingen ”Läkemedelspatent — patent på läkemedel i Europa ur ett rättsvetenskapligt och rättsekonomiskt perspektiv”. Detta var första gången priset utdelades, men meningen är att det skall bli en tradition som återkommer med några års mellanrum. Vid symposiet diskuterades under den gemensamma rubriken Lagen och verkligheten ett par ämnen med anknytning till uppsatser i minnesboken. Det första ämnet gällde frågan vilken hänsyn som bör tas till standardavtal och annan kommersiell praxis vid lagstiftning. Diskussionen inleddes av advokaten Göran Ramberg, som hade medverkat i minnesboken med ett bidrag med titeln Skall land byggas med lag eller med standardavtal? Hans tes var att

lagstiftaren vid utformningen av dispositiva lagregler på handelsrättens område bör i större utsträckning anpassa sig till de avtalssedvänjor som kommer till uttryck i allmänt etablerade standardavtal. Han menade vidare att det bl. a. därför finns skäl att inom köprätten i högre grad differentiera mellan olika typer av köp. Teserna mottogs med positivt intresse, även om det också påpekades dels att man redan nu vid lagstiftning tar starka intryck av förekommande avtalspraxis och dels att det aldrig kan bli fråga om att i detalj låta lagen följa standardavtalen — något som inte heller författaren menade.
    Det andra ämnet hade två olika teman, nämligen dels Lagstiftning förr och nu, dels Traditionsprincipen. Inledare var justitieråden Torkel Gregow och Torgny Håstad. Under det första temat belystes skillnaden mellan å ena sidan en gången tids lagberedningsarbete, som utmärktes av att en liten grupp högt kvalificerade jurister utan att vara bundna av detaljerade direktiv under långa och djupgående överläggningar utformade regler för stora rättsområden, samt å andra sidan nutidens kommittéuppdrag, som går ut på att under medverkan av företrädare för allehanda motstående intressen under stor tidspress behandla begränsade och ur ett större sammanhang lösryckta lagstiftningsfrågor. Åtskillig sympati uttalades till förmån för den förstnämnda metoden, som ansågs borga för en hög kvalitet hos både lagtext och motiv.

    Att traditionsprincipen togs upp till diskussion i detta sammanhang motiverades med att den kunde vara ett lämpligt ämne för en översyn av den mera vittsyftande typ som präglade den äldre lagstiftningen. Det visade sig råda ganska stor enighet om att det finns goda skäl för att överge det hos oss i rättspraxis framvuxna allmänna kravet på tradition som villkor för sakrättsligt skydd vid förvärv av lös egendom. Motiven för den gällande ordningen bedömdes som svaga och det framhölls också att traditionskravet är mycket svårbegripligt för gemene man och knappast har något stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Nu väntas en ändring beträffande konsumentköp och från flera håll ifrågasattes lämpligheten av att begränsa reformen på det sättet. Efter symposiet inbjöd fakultetens dekanus professor Nils Mattsson till en mottagning och dagen avslutades med en gemensam middag på Smålands nation. Fondens styrelse höll sitt sedvanliga årsmöte på förmiddagen före symposiet och beslöt därvid om utdelning dels av 40 000 kr till var och en av de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund och Stockholm att användas som bidrag till doktorander dels av 100 000 kr till den svenska styrelsen för de nordiska juristmötena att användas till resebidrag för unga jurister för deltagande i årets nordiska juristmöte i Oslo.
Anders Knutsson