Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 1999

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1999. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets.
Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2000. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1999 års samling.

 

Offentlig rätt
Riksdagen har antagit en lag om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagen, som ersätter en tidigare lag i ämnet, syftar till att förbättra riksdagsledamöternas arbetssituation genom bl.a. stöd i form av politiska sekreterare (SFS 1209). Lagen om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd har ändrats så att bestämmelserna, utöver stöd från strukturfonderna, också omfattar stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. Lagändringen innebär en anpassning till EG:s regelverk. Till följd av att Amsterdamfördraget medfört omnumreringar i bl.a. EG-fördragets bilagor har riksdagen beslutat en redaktionell ändring i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 januari respektive den 15 januari 2000 (SFS 1316 f.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om nedsättning av socialavgifter. Med hänsyn till EG:s riktlinjer för regionalstöd har därvid införts vissa inskränkningar i stödformens omfattning samt vissa förtydliganden. De nya reglerna måste godkännas av EG-kommissionen. Lagändringarna träder därför i kraft den dag regeringen bestämmer. Ikraftträdandebestämmelsen är dock utformad så att stödberättigade företag skall kunna få nedsättning för hela år 2000 (SFS 1379). Genom ändringar i lagen om TVavgift har TV-avgiften höjts med 36 kronor till 1 644 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2000 (SFS 1345). Under hösten 1999 beslutade ändringar i telelagen innebär att tillsynsmyndighetens rätt att meddela tillståndsvillkor utvidgats. Tillståndsvillkoren får i fortsättningen även avse att verksamheten skall bedrivas med krav på tillgänglighet och ett effektivt frekvensutnyttjande. Samtidigt har riksdagen beslutat att lagen med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000 (SFS 1197 och 1173). Riksdagen har beslutat ändringar i ellagen som syftar till att möjliggöra undantag från grundprincipen om timvis mätning för vissa elanvändare. Genom ändringarna har införts en schablonberäkning på elmarknaden som innebär att alla elkonsumenter — både små och stora — kan få del av sänkta elpriser. Förbrukningsgränsen för schablonberäkning är 200 A för kunder med säkringsabonnemang och 135 kW för lågspänningskunder med effektabonnemang. Regeringen eller den myndighet re-

geringen bestämmer har bemyndigats att utfärda de nya föreskrifter som skall gälla vid schablonberäkningen. Därutöver innebär ändringarna sammanfattningsvis följande. Systemet med leveranskoncession avskaffas och nya regler införs för byte av elleverantör. Sådant byte får ske den första i varje månad. Den nya elleverantören skall underrätta innehavaren av nätkoncession om bytet senast en månad innan leveransen skall påbörjas. Kostnaderna för mätning inklusive kostnaderna för mätare hos elanvändare som mäts enligt de nya föreskrifterna ingår i den gemensamma nättariffen. Kostnaden för timmätning över schablongränsen debiteras således inte enskilda elanvändare. Elanvändare som önskar en mer avancerad mätning debiteras merkostnaden för detta. Takpriset för mätare m.m. och dess installationer avskaffas. När det gäller det s.k. balansansvaret flyttas detta över från elanvändaren till elleverantören. Regler om leveransskyldighet införs för samtliga elleverantörer, och skyldigheten att leverera el upphör endast om vissa närmare angivna förutsättningar är för handen. Om en elanvändare saknar elleverantör är nätinnehavaren skyldig att anvisa en leverantör. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 november 1999 (SFS 770).
    Riksdagen har antagit en lag om tillfällig avgift för stöd till småskalig elproduktion. Den nya lagen innebär att den som innehar nätkoncession och vars ledning är ansluten till stamnätet skall betala en viss i lagen närmare angiven avgift till Affärsverket svenska kraftnät. Lagen, som trätt i kraft den 1 januari 2000, upphör att gälla vid utgången av juni 2001 (SFS 1377).
    Genom ändringar i läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel har införts ett nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen. Enligt det nya systemet tas tre typer av avgifter ut — ansökningsavgift vid ansökan om att få marknadsföringstillstånd för en ny produkt, tillkommande avgift vid ändringar och utökningar i godkännandet för produkter som redan finns på marknaden samt när Läkemedelsverket utarbetar eller kompletterar en prövningsrapport i samband med en ansökan i en annan medlemsstat om erkännande av ett i Sverige godkänt läkemedel och slutligen årsavgift som tas ut för samtliga produkter på marknaden. Storleken på de olika avgifterna sätts så att de indirekta kostnaderna för läkemedelskontrollen som är av mer övergripande karaktär fördelas enbart på årsavgifterna. I samma ärende har riksdagen antagit lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Lagen innebär att pågående försök med kommunal primärvård förlängts till utgången av år 2001 (SFS 1355 ff.). Under hösten 1999 beslutade ändringar i lagen om avveckling av fideikommiss innebär att Fideikommissnämnden getts något vidgade befogenheter och att lagen anpassats till nu gällande aktiebolagslagstiftning (SFS 1042). Genom en ändring i lagen om provverksamhet avseende hushålls- och bostadsuppgifter har riksdagen beslutat att den tidpunkt då provverksamhetslagen senast upphör att gälla skall flyttas fram till utgången av september 2001. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om den officiella statistiken möjliggör inrättande av ett yrkesregister (SFS 1046 f.). Lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund har ändrats. Ändringarna innebär att det skapats lagstöd för riksidrottsförbundets fördelning av statsbidrag till idrottsrö-

relsen. Samtidigt beslutade ändringar i sekretesslagen innebär att handlingsoffentlighet gäller dels Sveriges Riksidrottsförbunds fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet, dels vissa handlingar för totalförsvarspliktiga (SFS 1044).
    Med anledning av relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 har riksdagen antagit en lag om stöd till trossamfund. Stöd kan enligt lagen lämnas till trossamfund i form av statsbidrag och som statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Målet för stödet är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. I den nya lagen föreskrivs också att statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och som är stabilt och har egen livskraft. I lagstiftningsärendet har vidare med anledning av den ändrade relationen mellan staten och Svenska kyrkan beslutats ändringar i ett antal lagar inom totalförsvarsområdet samt följdändringar i ytterligare en rad lagar (SFS 932 ff.).

 

Fastighetsrätt
Genom en ändring i jordabalken har regeringen bemyndigats att bestämma inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområde (SFS 1208). Lagen om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom, som inneburit krav på s.k. förvärvstillstånd för vissa fastighetsköp m.m., har till följd av Sveriges medlemskap i EU upphävts med verkan från utgången av år 1999 (SFS 846).

 

Associationsrätt
Riksdagen har antagit en ny bokföringslag, som ersätter 1976 års lag i ämnet. I den nya lagen samlas bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering. Lagen innebär också en anpassning till informationstekniken. En saklig nyhet är att kretsen bokföringsskyldiga utvidgats till i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. En juridisk persons bokföringsskyldighet omfattar enligt den nya lagen all verksamhet som bedrivs av den juridiska personen. Fysiska personer och dödsbon är bokföringsskyldiga endast om de bedriver näringsverksamhet och i så fall enbart för näringsverksamheten. Den nya bokföringslagen innehåller en regel som möjliggör att bokföringsskyldiga vars nettoomsättning inte överstiger tjugo prisbasbelopp och som inte är skyldiga att upprätta årsbokslut eller årsredovisning skall kunna dröja med att bokföra vissa affärshändelser tills betalning sker. Också andra bokföringsskyldiga skall kunna tillämpa denna s.k. kontantmetod, om det förekommer endast ett mindre antal fakturor och andra handlingar och om fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. Även enligt den nya bokföringslagen skall bokföringen i princip bevaras inom landet. Om bokföringen är datoriserad, får emellertid maskinutrustningen efter särskilt myndighetstillstånd placeras utomlands under förutsättning att den bokföringsskyldige har terminalåtkomst till bokföringssystemet och kan ta fram räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form i Sverige. Som huvudregel skall enligt den nya lagen den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Bland andra enskilda när-

ingsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare behöver dock inte avsluta den löpande bokföringen om omsättningen understiger tjugo prisbasbelopp. Reformen innebär vidare att tillämpningsområdet för årsredovisningslagen utsträckts så att lagen omfattar samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella företags offentliga redovisning finns dock även fortsättningsvis i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag. I ärendet har riksdagen även antagit en revisionslag.
Den nya lagstiftningen, som innefattar följdändringar i ett stort antal lagar, har trätt i kraft den 1 januari 2000. Viss övergångsreglering har beslutats för de företag som tidigare inte behövt tillämpa bokföringslagens regler men som blir bokföringsskyldiga enligt den nya lagen (SFS 1078 ff.).

 

Straffrätt
En under hösten 1999 beslutad ändring i brottsbalken innebär att svensk domstol är oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för alla slags brott som har begåtts utom riket av en person som tillhör Polisens utlandsstyrka. För ett brott som begåtts utomlands av en sådan person kan åtal också väckas utan föregående åtalsförordnande. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten har lagen gjorts ti lämplig också för den som tjänstgör utomlands i Polisens utlandsstyrka (SFS 1154 och 1204).
    I samband med att riksdagen godkänt ett internationellt avtal om svenskt forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland har beslutats ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

    Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1120). Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet har ändrats. Ändringarna innebär att det i lagen införts ansvarsbestämmelser (SFS 1378).

 

Processrätt
Riksdagen har antagit en lag om särskild företrädare för barn samt beslutat ändringar i sekretesslagen.
Den nya lagen innebär att en särskild företrädare kan förordnas för ett barn när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden är det möjligt att i stället förordna att en av dem ensam skall företräda barnet. Den nya lagen syftar till att förbättra möjligheterna att utreda brott när barn utsatts för övergrepp. Uppgifterna för den särskilda företrädaren är således begränsade till att i vårdnadshavarens ställe ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång (SFS 997 och 1045). I samband med att riksdagen godkänt att Sverige ratificerar Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har riksdagen antagit två nya lagar, lag om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagarna träder i kraft den 1 april 2000 (SFS 1175 f.). Riksdagen har antagit en lag om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet som ger ifrågavarande kommission vissa befogenheter. Bl.a.

får kommissionen rätt att hålla förhör under straffansvar med den som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för kommissionens verksamhet. Kommissionen får också rätt att vid vite förelägga en enskild som innehar en sådan skriftlig handling eller ett sådant föremål som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet att visa upp handlingen eller föremålet för kommissionen. Ingen skall dock behöva lämna uppgifter som han eller hon inte skulle ha behövt lämna som vittne i en rättegång eller behöva visa upp en handling eller ett föremål som han eller hon inte skulle ha behövt visa upp i en rättegång. Den nya lagen har föranlett särskilda regler i sekretesslagen om sekretess i kommissionens arbete (SFS 988 f.).

 

Trafikrätt
Riksdagen har antagit en lag om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter samt beslutat ändringar i körkortslagen och lagen om straff för vissa trafikbrott. Den nya lagstiftningen innebär dels att terrängskoter får köras endast av den som har ett särskilt förarbevis, dels att den som fyllt 15 år — efter att ha genomgått föreskriven utbildning och godkänts vid ett kunskapsprov — skall erhålla ett av Vägverket utfärdat förarbevis som ger rätt att köra moped klass I och dels att den som kör moped klass I eller terrängskoter utan att vara berättigad därtill kan dömas till penningböter. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om överlastavgift klargörs att överlastavgift skall tas ut även för vissa påhängsvagnar. De nya reglerna för terrängskoter och den nya regeln om överlastavgift har trätt i kraft den 1 januari 2000. De nya reglerna för moped klass I träder i kraft den 1 april 2000 (SFS 877 ff.).

 

Socialrätt
Riksdagen har antagit en ny socialförsäkringslag samt beslutat ändringar i bl.a. lagen om allmän försäkring, lagen om inkomstgrundad ålderspension, lagen om garantipension, lagen om allmänna barnbidrag, föräldrabalken, lagen om pensionstillskott, studiestödslagen, lagen om arbetsskadeförsäkring, lagen om förlängt barnbidrag, lagen om sjuklön, lagen om bostadsbidrag, lagen om bostadstillägg för pensionärer, lagen om underhållsstöd och lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Den nya lagstiftningen innebär att socialförsäkringen delas in i en bosättningsbaserad försäkring avseende garantibelopp och bidrag samt en arbetsbaserad försäkring avseende inkomstförlust. Till begreppet socialförsäkring hänförs de flesta trygghetssystem som administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna. Med begreppet försäkrad avses den som ingår i den personkrets som skyddas av trygghetssystem som hänförs till socialförsäkringen. Endast ett försäkringsvillkor skall gälla för vardera försäkringsgren: bosättning i Sverige respektive arbete i Sverige. Varken svenskt medborgarskap eller inskrivning hos försäkringskassan skall längre vara något försäkringsvillkor. Grunderna för det tudelade försäkringssystemet regleras i den nya socialförsäkringslagen, som innehåller vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, t.ex. bosättning och arbete i Sverige, omfattningen av de två försäkringsgrenarna, försäkringstider, utgivande av ersättning utomlands samt anmälan och handläggning av ärenden. Beträffande några särskilda persongrupper gäller liksom tidigare att socialförsäkringen skall ha en utsträckt giltighet vid utlandsvistelse. Detta gäller för statsanställda som utsänds för tjänstgöring utomlands,

biståndsarbetare m.fl. samt utlandsstuderande. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2001 (SFS 800 ff.).
    Ändringar i lagen med reglemente för Allmänna pensionsfonden, lagen om inkomstgrundad ålderspension och lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten innebär att det statliga fondbolaget för förvaltning av premiepensionsmedel i det reformerade pensionssystemet avvecklats och bolagets uppgifter övertagits av sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Förutom Premiesparfonden för dem som inte anmält något annat val till Premiepensionsmyndigheten, skall sjunde fondstyrelsen även förvalta medel för dem som aktivt valt just den förvaltaren (SFS 1306 ff.).
    Riksdagen har antagit en lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels ändring i samma lag. Den fortsatta giltigheten innebär att försöksverksamheten förlängts till utgången av år 2002. Ändringen gäller utseende av ledamöter i Beställarförbundets styrelse samt fastställande av budget och bokföringsskyldighet. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om allmänna barnbidrag och lagen om förlängt barnbidrag innebär att barnbidraget och det förlängda barnbidraget höjts med 100 kronor per barn och månad fr.o.m. den 1 januari 2000. Flerbarnstillägget har höjts i motsvarande mån. Genom ändringar i lagen om allmän försäkring har också införts en höjning av föräldrapenningen vid flerbarnsfödsel som sker den 1 januari 2000 eller senare (SFS 1358 ff.).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. Ändringarna innebär att en försäkrad som uppburit förtidspension un-

der minst ett år får behålla förtidspensionen under högst tre månader under en tolvmånadersperiod, samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter forsätter att arbeta kan förtidspensionen förklaras vilande till den del han eller hon arbetar och utnyttjar arbetsförmåga som inte förutsattes finnas när pensionen beviljades. Den försäkrade kan under 12 kalendermånader pröva att arbeta utan att rätten att få tillbaka pensionen går förlorad. Möjlighet finns därefter att ha förtidspensionen vilande under ytterligare 24 kalendermånader. Arbetsskadelivränta, som är samordnad med förtidspensionen, kan förklaras vilande när pensionen görs vilande på grund av förvärvsarbete. Rätten till bostadstillägg går inte förlorad under det första året (SFS 1363 f.). Lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall har ändrats. Ändringen innebär att sådan ersättning som utgått till ersättningsberättigade inte skall beaktas vid beräkningen av inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Lagändringen, som har trätt i kraft den 1 december 1999, skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1999 (SFS 857). Riksdagen har beslutat ändringar i alkohollagen. Ändringarna innebär att kravet på tillstånd för partihandel med spritdrycker, vin och starköl tagits bort och ersatts med en koppling till vissa begrepp i lagen om alkoholskatt. Vissa följdändringar på grund härav har beslutats i lagen om alkoholskatt, liksom i lagen om tobaksskatt och lagen om skatt på energi. Ändringarna innebär vidare att detaljhandelsbolaget fått en viss begränsad importrätt samt att införsel av spritdrycker, vin och starköl i form av gåvoförsändelser tillåts under vissa förutsättningar. Därutöver innebär ändringarna att det är straffbart att bl.a. förvärva sprit eller spritdryck-

er som är olovligt tillverkade. Samtidigt har bl.a. beslutats vissa ändringar vad gäller de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. Sålunda har reglerna i lagen med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker arbetats in i alkohollagen och en särskild bestämmelse förts in i sistnämnda lag om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får skildra sådana personer (SFS 1001 ff.).
    Genom ändringar i studiestödslagen har beloppet för studiebidrag inom studiehjälpssystemet höjts med 100 kronor per månad — från 750 kronor till 850 kronor — fr.o.m. den 1 januari 2000. En samtidigt beslutad ändring i studiestödslagens övergångsbestämmelser gäller studiemedel för forskarutbildning (SFS 1340).
    Riksdagen har antagit en ny studiestödslag och samtidigt beslutat ändringar i bl.a. lagen om allmänna barnbidrag, semesterlagen, lagen om socialavgifter, lagen om preskription av skattefordringar m.m., skollagen, lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, lagen om ackord rörande statliga fordringar m.m., lagen om underhållsstöd, lagen om handikappersättning och vårdbidrag och socialförsäkringslagen. Den nya lagstiftningen innebär att ett nytt, samordnat studiestödssystem införs den 1 juli 2001. De nuvarande studiestödsformerna studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ersätts av ett nytt studiestöd, som kallas studiemedel. Korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning avskaffas. De nya studiemedlen består liksom hittills av dels bidrag, dels lån. Totalbeloppet, sammanlagt 175,5 % av prisbasbeloppet för ett niomånaders studieår, totalt 63 882 kronor i 1999 års priser, ändras inte. Bidragsdelen ändras emellertid från nuvarande cirka 28 % till 34,4 % av totalbeloppet. En särskild resursram avsätts för att vissa studerande som är 25 år och äldre skall kunna beviljas en högre bidragsdel. Fribeloppet för inkomst vid sidan av studiemedel höjs till 2,5 prisbasbelopp — 91 000 kronor i nuvarande prisnivå. Utgångspunken i den nya lagstiftningen är att studielån i princip alltid skall betalas tillbaka. Återbetalningsreglerna är utformade inom ett system med årsbelopp under en bestämd återbetalningstid, normalt 25 år — ett annuitetsliknande system. Möjlighet finns att få återbetalningsskyldigheten under året begränsad till 5 % av aktuell inkomst och fr.o.m. 50 års ålder till 7 %. Om en skuld återstår vid 67 års ålder skrivs den av. För låntagare som har lån både enligt äldre och nya bestämmelser och som inte betalar varje lån för sig gäller särskilda bestämmelser (SFS 1395 f. och 1399 ff.). Lagen om bostadsbidrag har ändrats. Ändringarna gäller avgiften på återbetalningspliktiga belopp, bostadsbidrag efter bidragsberättigades barns dödsfall och ett lägsta belopp om 200 kronor för återbetalning respektive utbetalning av slutliga bidrag (SFS 1362).

 

Arbetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om inskränkning i rätten att överklaga. Ändringarna innebär att rätten för anställda inom den offentliga sektorn att överklaga beslut i frågor som i avtal har överlämnats till arbetsgivarens avgörande, s.k. skälighetsavgöranden, tagits bort. Fortsättningsvis skall skälighetsavgöranden enligt avtal kunna överprövas enbart enligt formerna i lagen om rättegången i arbetstvister. Lagändringen bidrar till att skapa en mer enhetlig reglering mellan den offentliga och den privata arbetsmarknaden. I fråga om överklagande av beslut

som har meddelats före den 1 januari 2000 gäller äldre föreskrifter (SFS 862). Lagen om europeiska företagsråd har ändrats. Genom ändringen har det s.k. utvidgningsdirektivet (97/74/EG) genomförts, vilket innebär att lagens geografiska ti lämpningsområde utvidgats till att avse också Storbritannien. Lagändringen träder i kraft den 1 mars 2000 (SFS 1422).

 

Lagstiftning om kredit- och värdepappersmarknaden
Under hösten 1999 beslutade ändringar i bankrörelselagen gäller revision och skadestånd för sparbanker och medlemsbanker. Lagändringarna utgör delvis en anpassning till EG:s bolagsrätt och syftar till att utjämna vissa skillnader mellan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker och medlemsbanker å andra sidan, vilka uppkommit genom att aktiebolagslagen numera utgör den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolag. Samtidigt har beslutats en ändring i övergångsbestämmelserna till bankrörelselagen som innebär att övergångstiden för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av övergångsbestämmelserna förlängts till utgången av år 2001. I lagstiftningsärendet har också, bl.a. till följd av att den europeiska valutaunionen startade den 1 januari 1999, vissa ändringar beslutats i sparbankslagen, lagen om medlemsbanker, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om insättningsgaranti (SFS 911 ff.).
    Genom ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om understödsföreningar och bankrörelselagen har den s.k. femprocentsregeln, som begränsar finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag, slopats för försäkringsbolag och understödsföreningar. Ändringen innebär en anpassning till EGrätten (SFS 1123 ff.). Riksdagen har antagit en lag om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden och samtidigt beslutat vissa ändringar i konkurslagen och lagen om handel med finansiella instrument. Den nya lagstiftningen har tillkommit för att genomföra ett EG-direktiv på området som syftar till att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att reducera de rättsliga riskerna i avvecklingssystem (SFS 1309 ff.).

 

Övrig näringsrättslig lagstiftning
Riksdagen har antagit en ny lag om handel med ädelmetallarbeten som ersätter 1986 års lag med samma namn. Den nya lagen innebär en anpassning till EG-rättens principer om fri varurörlighet. Den lägsta tillåtna finhalten för ädelmetallarbeten anbringas till vad som gäller enligt internationell standard. Vidare innebär den nya lagen att namnstämplar från något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) jämställs med svenska namnstämplar utan krav på registrering i Sverige, om det på ett tillfredsställande sätt går att identifiera den som anbringat stämpeln (SFS 779).

 

Skollagstiftning
I samband med att riksdagen hösten 1999 fastställt anslagen till utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2000 har beslutats en ändring i skollagens bestämmelser om interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning (SFS 1341). Andra under hösten 1999 beslutade ändringar i skollagen berör elever med funktionshinder. Ändringarna innebär bl.a. följande. Begreppet ”elever med särskilda behov” har bytts ut mot ”elever i behov av särskilt stöd”. Ändringen har gjorts i syfte att markera en fokusförskjutning som innebär att

svårigheter för en elev i skolan inte bör ses som individens problem. Specialskolans målgrupp omfattar inte längre syn- eller talskadade barn. För dessa elever får kommunerna det fulla ansvaret. Möjligheten att efter fullgjord skolplikt erbjudas annan utbildning i specialskolan har tagits bort. Nuvarande system med specialskolorna som egna myndigheter med var sin styrelse har avvecklats, och en gemensam myndighet, under ledning av en styrelse, har inrättats. Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar specialskolan prövas av den nya styrelsen för specialskolor. När det gäller den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade elever får specialutformade program anordnas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000 (SFS 886). Ytterligare ändringar i skollagen gäller bestämmelserna om det individuella programmets utveckling, kurser inom det estetiska ämnesområdet samt idrott och hälsa inom gymnasial vuxenutbildning, kompletterande utbildningar med statligt stöd samt behörigheten för lärare, förskollärare och fritidspedagoger inom det offentliga skolväsendet. Ändringarna har trätt i kraft den 2 januari 2000. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om entreprenadförhållanden inom skolan innebär vissa lagtekniska justeringar (SFS 887 f.).
Lars Haglind och Per Persson