CLAES-ROBERTVON POST, Studier kring 36 § avtalslagen med inriktning på rent kommersiella förhållanden, Stockholm 1999.
Claes-Robert von Post, som under många år varit uppskattad i undervisningssammanhang vid bl.a. juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har nyligen disputerat på en avhandling med titeln ”Studier kring 36 § avtalslagen med inriktning på rent kommersiella förhållanden.” Det rör sig om en studie kring 36 § avtalslagen, dess tillkomst och tillämpning.
Bokens innehåll och uppläggning.
Boken innehåller 14 kapitel, där inledningen på 5 sidor avhandlar syfte, materialavgränsningar, disposition och metod. Metodkapitlet är ett av de mera kortfattade jag sett, och författaren konstaterar lakoniskt, att han använder en traditionell rättsdogmatisk metod. Det är fråga om en handfast behandling av materialet, som utgörs av rättskällorna: lagstiftning, förarbeten och doktrin. Trots ämnets natur har författaren endast i mindre omfattning dryftat utvecklingen av avtalsklausuler efter generalklausulens tillkomst.
I kapitlen 2, 4 och 5 redogör författaren för bakgrunden till generalklausulen och i 3 kapitlet ges en nordisk utblick. Kapitel 6 behandlar termen ”underlägsen ställning”, som har en central plats i lagtexten liksom i författarens framställning. Jag uppfattar det 9 kapitlet ”Vägledning för oskälighetsbedömningen” och det 10 kapitlet ”Bedömning av särskilda klausuler” som de mest centrala i avhandlingen, även om författaren också kommer in på rättsföljder vid tillämpning av bestämmelsen (11 kapitlet) och diskuterar förhållandet mellan associationsrätten och 36 § (12 kapitlet) samt relationen mellan förutsättningsläran och 36 § (13 kapit-
let). Avhandlingen innehåller också i kapitel 8 en viss diskussion om den särskilda näringsrättsliga lagstiftningen om avtalsvillkor mellan näringsidkare (1984:292) och dess förhållande till 36 § avtalslagen. Det 14 kapitlet utgör slutkapitel och innehåller en sammanfattning med slutsatser. Härutöver finns en ”Summary”, källförteckning samt en bilaga med rättsfall. Författaren har som huvudsyfte med avhandlingen att undersöka 36 §:s tillämplighet i kommersiella relationer, i synnerhet med avseende på småföretagare, men han vill också belysa hur bestämmelsen har kommit att användas generellt i rättspraxis. Detta hänger naturligtvis samman med att antalet fall innefattande kommersiella relationer är relativt litet, sannolikt till en del beroende på att i kommersiella avtal tvister ofta hänskjuts till skiljedom (författaren diskuterar f.ö. i ett särskilt avsnitt frågan om jämkning av skiljeklausuler jämlikt 36 §). von Post har, som nämnts, valt att göra en genomgång av motsvarande bestämmelse i de övriga nordiska länderna, men i övrigt förekommer knappast något jämförande material. Eftersom avtalslagen 1915 tillkom som en gemensam nordisk lagstiftning måste en fråga bli huruvida tillkomsten av 36 § inneburit någon spricka i denna rättsenhet, eller om 36 § trots att dess tillkomst i de olika nordiska länderna inte samordnades, ändå kan ses som en fortsättning av det nordiska samarbetet. Trots att tillkomsten av generalklausulen präglas av skillnader mellan de nordiska länderna både när det gäller tidpunkt och överväganden visar von Posts undersökning att den nordiska