Den europeiska bolagsrätten — igår, idag och i morgon
En analys av den senaste utvecklingen med särskild tonvikt på direktivet om offentliga företagsuppköp
Av jur.kand. Paulina Dejmek1
Efter åtskilliga år av stiltje upplever bolagsrätten — det för de europeiska företagen kanske väsentligaste rättsområdet — sin europarättsliga renässans.
Flera nya direktiv och reformer av den bestående lagstiftningen är planerade för de kommande åren. I den här artikeln ges en aktuell översikt över gällande bestämmelser och EU-kommissionens planer för den närmaste framtiden. Avsikten är inte bara att redogöra för planerade lagstiftningsåtgärder, utan även att placera EU:s bolagsrättsliga bestämmelser i ett rättspolitiskt perspektiv och ge en fingervisning om inom vilka områden problem är att vänta. Särskild uppmärksamhet ägnas därför åt det omdebatterade direktivet om offentliga företagsuppköp (take-overdirektivet).
1. En europeisk bolagsrätt?
1992 påpekade Professor Hopt att det inte fanns någon ursprunglig, originär, europeisk bolagsrätt och att begreppet felaktigt används som beteckning för direktiv som egentligen endast är antingen derivativt EG-rättsliga eller också skapade genom transformation av nationella bolagsrättsliga bestämmelser.2 Den enda genuint europeiska bolagsrättsliga företeelsen var enligt professor Hopts synsätt den i praktiken endast i mindre utsträckning utnyttjade europeiska ekonomiska intressegrupperingen från år 1985.3 Professor Hopts slutsatser var riktiga och kan anses betecknande för det stillestånd som rådde på EGnivå inom den bolagsrättsliga sektorn i början av 1990-talet. Som kommer att framgå i det följande har denna situationen dock förändrats under senare tid.
En vägande orsak för det ökade bolagsrättsliga intresset var säkert den drastiska ökningen av börsnoteringar under 1990-talet, vilken drog kommissionens och medlemsstaternas uppmärksamhet till nödvändigheten av en ökad integration av Europas kapitalmarknader. Till följd härav presenterade kommissionen år 1999 en handlingsram för
1 Jur. kand., doktorand vid Institutionen för tysk och europeisk bolags- och handelsrätt i Heidelberg, Tyskland. Nationell expert för bolagsrättsliga frågor vid EFTA Surveillance Authority i Bryssel. 2 Se Hopt, Harmonisierung im europäischen Gesellschaftsrecht — Status quo, Probleme, Perspektiven, i Zeitschrift für das gesamte Gesellschaftsrecht, 1992, s. 265 (270). 3 Rådets förordning nr 2137/85 av den 25 juli 1985 EGT L 199 av den 31 juli 1985.