Notiser

Mogens Koktvedgaard in memoriam
Den 29 juni 2003 avled professor dr.jur. Mogens Koktvedgaard i Köpenhamn efter en tids sjukdom. Han var född den 18 november 1933 och var alltjämt i tjänst som professor vid Köpenhamns universitet, där han tillträtt professorsämbetet redan 1966. År 1971 blev han dekan för det samhällsvetenskapliga huvudområdet vid universitetet, och åren 1972–1981, som var svåra år vid universitetet med bland annat ett turbulent femhundraårsjubileum 1979, innehade han det på många grunder mycket krävande ämbetet som lärosätets prorektor. Han blev hedersdoktor vid Stockholms universitet 1994.
    Med Mogens Koktvedgaard förlorar den nordiska rättsvetenskapen och även den praktiskt verksamma juristvärlden en märkesman och en forskare av ovanlig bredd och ovanligt djup. Han var ännu inte tjugusex år då han tilldelades Köpenhamnsuniversitetets högt ansedda guldmedalj för arbetet ”Kontraheringspligt”, som utkom i bokform 1960. Följande år publicerade han en uppmärksammad, kort men ovanligt skarpsinnig och självständig artikel i den då flitigt diskuterade och av nordiska utredningsmän dryftade frågan om exstinktiva godtrosförvärv (”Ekstinktion eller tabsfordeling” ,Juristen 1961, s. 299 ff.), och 1965 framlade han den stora och alltifrån publiceringen inflytelserika doktorsavhandlingen ”Konkurrencepraegede immaterialretspositioner — bidrag til laeren om de lovbestemte enerettigheder og deres forhold ti1 den almene konkurrenceret”. Stora kunskaper, konstruktiv fantasi och precision i tanke och framställningssätt präglade detta verk, som ledde till professur följande år. Immaterialrätten förblev Koktvedgaards centrala forskningsfält, men i enlighet med dansk akademisk tradition försåg han också

de rättsområden där han hade utbildningsuppgifter med tidsenliga läroböcker och de områden där han anlitats för lagstiftning och andra uppdrag med handböcker och kommentarer. Främst skall nämnas ”Laerebog i den danske strafretspleje” (1968 och senare uppl.), ”Patentloven med indledning og kommentarer” (1971 och senare uppl.), ”Laerebog i immaterialret — ophavsret, fotoret, patentret, mönsterret, varemaerkeret” (1988 och flera senare uppl. , svensk översättn. i samarbete med Marianne Levin 1992 och flera senare uppl.), ”Laerebog i konkurrenceret” (1991 och flera senare uppl.). Till denna stora produktion av vetenskapliga böcker kommer en rad omfattande och betydelsefulla betänkanden i samband med danska och nordiska lagstiftningsprojekt och ett mycket betydande antal artiklar, recensioner och debattinlägg i fackpressen. Mogens Koktvedgaard hörde till de jurister som satte det nordiska samarbetet högt; när dess värde i början av 1970-talet ifrågasattes från svenskt håll, argumenterade han klart och kraftfullt för dess fortsättning. Med sina språkkunskaper och sin europeiska orientering var han en utomordentligt värdefull tillgång när Danmarks anslutning till de europeiska gemenskaperna krävde såväl förhandlingar som ett stort anpassningsarbete inom lagstiftning och rättskipning. Det var inte helt lätt att komma Mogens Koktvedgaard nära; han kunde framstå som kylig och formell, bärare av en för studenter och yngre jurister främmande förnäm dansk ämbetsmannatradition i stil och uppträdande. Hans snabba intellekt och slagfärdighet kunde skrämma dem som var trögare. Med dessa yttre egenskaper förenade han en ovanlig plikttrohet och ett kvalitetsmedvetande som var strängast mot honom själv och hans

eget arbete. Under den svala ytan hade han en stor mänsklig värme, han var sina vänners trogne vän, och

han hade en stillsam humor som gav samtal med honom salt och krydda. Stig Strömholm

HD om umgänge med barn
Vid bedömning av frågor om vårdnad, boende och umgänge skall risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa beaktas (6 kap. 2 a § föräldrabalken).
    I rättsfallet NJA 1995 s. 727 slog HD fast att det måste föreligga en konkret fara för bortförande för att risken skall påverka bedömningen av umgängesfrågan. I en dom den 26 september 2003 slår HD fast att detta gäller även vid prövningen av om umgänge skall vägras med hänsyn till risken för att barnet far illa.

    I det aktuella fallet ansåg HD att faderns personlighet visserligen talade för att det fanns en konkret risk för att dottern skulle kunna fara illa psykiskt vid ett gängse umgänge med honom. Risken ansågs emellertid kunna motverkas genom att umgänget sker i begränsad omfattning och under medverkan av en kontaktperson. Domen i sin helhet finns tillgänglig på Högsta domstolens hemsida www.hogstadomstolen.se. Anita Wickström

Inget skadestånd för skattebrott enligt HD
I en dom den 6 oktober 2003 förklarade HD att den som döms för skattebrott inte är skyldig att utge skadestånd till staten för undandragen skatt enligt 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). I motiveringen anförde HD att statens anspråk på att den som dömts för skattebrott skall ersätta statens förlust till följd av brottet i och för sig kunde uppfattas som ett anspråk på ersättning för skada enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Det måste emellertid samtidigt ses som ett anspråk på betalning av skatt.
    Regler om debitering och betalning av skatter och avgifter finns i skattebetalningslagen. I 6 § föreskrivs att företrädare för juridisk person i vissa fall kan tillsammans med den juridiska personen bli betalningsskyldig för skatt som åvilar den juridiska personen. Vid tillkomsten av detta ställföreträdaransvar diskuterades möjligheten att i lag införa skadeståndsskyldighet för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgjort skyldigheten att redovisa innehållen skatt.

    Emellertid infördes i stället de särskilda bestämmelserna om ställföreträdares ansvarighet. Därmed finns ett regelsystem i skattelagstiftningen som omfattar betalningsansvaret för skatter och avgifter såväl för den skattskyldige själv som för företrädare för juridisk person. Det framstod enligt HD inte som lämpligt att beträffande dessa subjekt tillerkänna staten en alternativ möjlighet att infordra undandragen skatt under åberopande av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Reglerna om företrädaransvar fick därför anses innefatta en uttömmande reglering av möjligheterna att utkräva undandragen skatt av annan än den skattskyldige. Ett införande av en möjlighet för staten att föra en sådan skadeståndstalan förutsatte enligt HD ingående överväganden som borde ske inom ramen för ett lagstiftningsarbete. Domen i sin helhet finns tillgänglig på Högsta domstolens hemsida www.hogstadomstolen.se. Dag Victor

Regeringen om Europas framtid
Regeringen avlämnade till riksdagen (2003-10-02) skrivelse 2003/04:13 ”Europeiska konventet om EU:s framtid”, som redovisade för reger-

ingens ståndpunkter inför förhandlingarna om det utkast för fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa, som lades fram av Eu-

ropeiska konventet i juli 2003. I skrivelsen gav regeringen en översiktlig beskrivning av de olika områdena som omfattas av det framtida EUarbetet samt redovisade för remissinstansernas synpunkter tillsammans med regeringens ståndpunkter. Re-

geringen avsåg att återkomma till riksdagen med förslag till lag- och grundlagsändringar efter ärendet behandlats i EU-regeringskonferensen. Regeringens skrivelse finns på Internet:www.utrikes.regeringen.se. Christoffer Wong

Proposition om en lag om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
Regeringen avlämnade till riksdagen (2003-09-25) proposition 2003/04:7 ”Lag om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder” med förslag till lagändringar som krävs för att genomföra rådets rambeslut 200/584/RIF av 2003-0613 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna. Förutom förslaget till en ny lag om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder finns förslag till följdändringar i ett stort antal lagar. Det sy-

stem för överlämnande kommer att ersätta utlämningsförfarandet mellan EU-medlemsstaterna. I förhållande till Danmark och Finland får emellertid utlämning alltjämt ske enligt den nordiska utlämningslagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2004. Propositionen är tillgänglig från Justitiedepartementets webbplats: http://justitie.regeringen.se. Christoffer Wong

Ny professor
Örjan Edström är från den 1 juli 2003 professor i rättsvetenskap med inriktning mot arbetsrätt vid juridiska institutionen, Umeå universitet. Catharina Calleman

HD om handlingsalternativen vid ofrivilligt narkotikainnehav
I augusti 2002 lämnade en man in ett större parti narkotika till polisen. För sin befattning med narkotikan dömdes han i såväl tingsrätt som hovrätt. Såväl riksåklagaren som den dömde själv överklagade. Riksåklagaren ville ha ett längre fängelsestraff medan den dömde ville bli frikänd. I en dom den 25 september 2003 frikände HD mannen.
    I domen säger HD att utgångspunkten för bedömningen var att mannen när han tog emot de paket i vilka narkotikan fanns inte visste eller ens räknade med möjligheten att de innehöll narkotika. Åtalets sakliga innebörd var därför att mannen sedan han insett vad paketen innehöll inte avbröt förvaringen innan han efter 4 dagar lämnade in narkotikan till polisen, ett s.k. oäkta underlåtenhetsbrott. För att mannen skulle kunna dömas till ansvar krävdes enligt HD att han haft en realistisk möjlighet att avbryta förvaring-

en tidigare utan att göra sig skyldig till någon straffbar gärning. I avgörandet diskuteras olika tänkbara handlingsalternativ varvid HD bl.a. pekar på skillnaden i förhållande till den likartade problematiken i NJA 2003 s. 254 där frågan gällde vederlag för narkotika. Utrymmet för att undgå ansvar på den grunden att ägaren förmåtts att återta narkotikan var enligt HD väsentligt snävare än när det gällde återtagande av vederlag. Det bästa alternativet var enligt HD att, som mannen också gjort, kontakta polisen. Detta borde enligt HD ha skett omedelbart som mannen fattat misstankar om att paketet innehöll narkotika eller i vart fall sedan han fått visshet om detta. HD beaktade emellertid att han befann sig i ett tillstånd av panik och att han var berättigad till ett skäligt rådrum och fann mot den bakgrunden vid en samlad bedömning att det dröjsmål med att ta kontakt med po-

lisen som låg honom till last inte skäligen borde leda till att han ansågs ha förövat en brottslig gärning.

    Domen i sin helhet finns tillgänglig på Högsta domstolens hemsida www.hogstadomstolen.se. Dag Victor
Personalnotiser

Justitiedepartementet
Regeringen har anställt ämnesrådet Anne Holm Gulati att vara departementsråd med placering i departementet (03-09-11). Regeringskansliet har anställt hovrättsassessorn i Hovrätten över Skåne och Blekinge Martin Persson som rättssakkunnig med placering i departementet (03-07-01), kammarrättsassessorn i Kammarrätten i Stockholm Johan Lundmark som rättssakkunnig med placering i departementet (03-08-07), hovrättsassessorn i Svea hovrätt Annika Waller som rättssakkunnig med placering i departementet (0309-29), rättssakkunnige Johan Danelius som kansliråd med placering i departementet (03-10-07). Departementschefen har anställt t.f. kammarrättsassessorn i Kammarrätten i Sundsvall Annacarin
Rathsman som sekreterare i utredningen om översyn av Brottsoffermyndigheten (Ju 2003:08) (03-0918).

Finansdepartementet
Regeringskansliet har anställt rättssakkunniga Gabriella Loman som kansliråd med placering i departementet (03-09-23).

Utbildningsdepartementet
Regeringen har anställt departementsrådet Nils Cederstierna att vara rättschef med placering i departementet (03-09-03).

Jordbruksdepartementet
Regeringen har anställt departementsrådet Anders Perklev att vara expeditions- och rättschef med placering i departementet (0310-07).

Hovrätterna
Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Anne Rapp till hovrättsassessor (03-08-06), Hovrätten över Skåne och Blekinge har förordnat hovrättsfiskalen Martin Persson till hovrättsassessor (03-08-22), Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalerna Magnus Hjort o c h Henrik Matz till hovrättsassessorer 0309-03), Göta hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Magnus Johansson till hovrättsassessor (03-08-29).

Tingsrätterna
Regeringen har utnämnt hovrättsassessorn Ylva Osvald att vara rådman i Stockholms tingsrätt (03-10-02), t.f. rådmannen Patrick Baerselman att vara rådman i Vänersborgs tingsrätt (03-10-02).

Kammarrätterna
Kammarrätten i Stockholm har förordnat kammarrättsfiskalerna My
Olsson och Yvonne Dahlstedt till kammarrättsassessorer (03-08-26), Kammarrätten i Jönköping har förordnat kammarrättsfiskalerna Erik Ferlin och Veronica Lindström till kammarrättsassessorer (03-09-01), Kammarrätten i Jönköping har förordnat kammarrättsfiskalen Patrik Ernby till kammarrättsassessor (03-10-01).

Länsrätterna
Regeringen har anställt regeringsrättssekreteraren Maria
Hammarberg på en tidsbegränsad anställning som rådman i Länsrätten i Stockholms län (03-10-02).

Riksdagens ombudsmän
Riksdagens ombudsmän har anställt hovrättsassessorerna Birgitta Bylund Uddenfeldt, Johanna Jakobsson och Marianne Forsberg samt t.f. kammarrättsassessorn Susanna Pohl Söderman att vara rättssakkunniga föredragande hos Riksdagens ombudsmän (03-07-25).

Åklagarväsendet
Riksåklagaren har anställt assistentåklagaren Gunilla Sandblom som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm (03-0728), assistentåklagaren Sofia Eilertsson
Olsson som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Malmö(0307-28), assistentåklagaren Thomas Bälter
Nordenman som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Västerås(0307-28), assistentåklagaren Carl Wredenfeldt som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm (03-0820), assistentåklagaren Johan Bülow som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Malmö (03-08-20), assistentåklagaren Maria Estberg som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Linköping (03-0915), assistentåklagaren Thomas Bergström som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Linköping(03-1001), assistentåklagaren Elena Severin som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Malmö(03-10-01),

assistentåklagaren Charlotta Tanner som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm (03-1001), assistentåklagaren Sara Westerberg som kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Västerås (03-10-01).

Sveriges advokatsamfund
Till nya ledamöter har antagits Ylva Brämberg, AdvokatGruppen LUND HB, Lund, Fredrik Fors, Advokatfirman Vinge KB, Malmö, Fredrik
Forssman, Coudert Brothers Advokatbyrå AB, Stockholm, Petra Hedengran, Advokatfirman Lindahl KB, Stockholm, Fredrik Lager, Grundberg Mocatta Rakison, London, Philip
Larsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Helsingborg, Johan
Nilsson, Advokatfirman Delphi & Co KB, Stockholm, Jonas Näsman, Sandart & Partners Advokatbyrå HB, Stockholm, Hans Palm, Henrik Dellborg Advokatbyrå AB, Göteborg, Claes Rainer, Advokatfirman Lindh Stabell Horten KB, Stockholm, Bengt Siverling¸ Advokatfirman ALLIANS AB, Stockholm, Peter Sjögren, Advokatfirman Delphi & Co KB, Stockholm, Johan Tamm, Advokatbyrån Translaw AB, Stockholm, Anna Tholander, Hökerberg & Söderqvist Advokatbyrå AB, Stockholm, Ylva Wessén, Advokatfirman Lindh Stabell Horten KB, Stockholm, Erica Wiking Häger, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Stockholm (03-08-21).

I detta häfte (s. 957–1056) har medverkat bl.a.

Lars Gorton, professor i bankrätt vid Lunds universitet Fredrik Bonde, chefsjurist, Lantbrukarnas Riksförbund Dan Hanqvist, advokat i Stockholm Hans Danelius, f.d. justitieråd Torleif Bylund, biträdande professor i processrätt vid Uppsala universitet Annina H. Persson, docent i civilrätt vid Stockholms universitet Johan Schelin, docent i civilrätt vid Uppsala universitet Michael Pålsson, advokat i Helsingborg