Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2002

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2002. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2003. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2002.

Statsrätt
I den senaste översikten redovisades en rad vilande grundlagsförslag antagna av riksdagen våren 2002 (se SvJT 2002 s. 631 ff.). Under hösten 2002 har riksdagen slutligt antagit förslagen och i vissa fall beslutat följdlagstiftning. Lagstiftningen gäller sammanfattningsvis: Riksbankens föreskriftsrätt (ändringar i regeringsformen, SFS 902), offentlighetsprincipen och informationsteknik (ändringar i tryckfrihetsförordningen, SFS 907), samarbetet i EU m.m. (ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om kulturminnen m.m., SFS 903, 910 och 913), hets mot folkgrupp, m.m. (ändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, SFS 800 f.), yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (ändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, lagen angående beslag å vissa skrifter samt lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, SFS 906, 908 f. och 911 f.), och Riksrevisionen (ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, riksdagsordningen, lag om revision av statlig verksamhet m.m., lag med instruktion för Riksrevisionen, ändringar i bl.a. aktiebolagslagen, sekretesslagen, lagen om Sveriges riksbank, lagen om offentlig anställning, stiftelselagen, lagen om statsbudgeten, lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen och socialtjänstlagen samt lag om lön

till riksrevisorer med ikraftträdande den 1 juli 2003 med undantag av den sistnämnda lagen som trätt i kraft den 1 januari 2003, SFS 905 och 1021 ff.). Genom ett under hösten 2002 som slutligt antaget lagförslag har i 9 kap. regeringsformen införts en hänvisning till att ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter i fråga om regleringen av statsbudgeten finns i riksdagsordningen och i vanlig lag (SFS 904). Uppräkningen av beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i riksdagen avseende lönekostnaderna för politiska sekreterare har föranlett en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (SFS 1099).

Offentlighet och sekretess
För att underlätta bekämpning av ekonomisk brottslighet har riksdagen beslutat nya bestämmelser i sekretesslagen och konkurslagen till skydd för utredningar eller planering av andra åtgärder från myndigheternas sida samt sekretessbrytande bestämmelser i syfte att effektivisera konkursutredningar. Samtidigt beslutade ändringar i sekretesslagen avser att öka offentligheten för uppgifter hos Säkerhetspolisen. Det gäller dels uppgifter som har förts in i allmänna handlingar före år 1949, dels upp-

gifter huruvida enskilda har registrerats eller inte hos Säkerhetspolisen enligt vissa numera upphävda författningar. Därutöver utgör ändringarna inslag i den översyn av sekretessregleringen som sker löpande — bl.a. en sekretessbestämmelse till skydd för säkerhetseller bevakningsåtgärder inom den civila luftfarten, att ytterligare enskilda organ som handhar myndighetsutövning mot enskilda omfattas av allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar samt viss utvidgning av sekretessen till skydd för enskildas personliga förhållanden hos Integrationsverket och vissa ombudsmannamyndigheter. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 mars 2003 (SFS 1123 f.).
    En annan under hösten 2002 beslutad ändring i sekretesslagen innebär att sekretess skall gälla i ärenden om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden på samma sätt som redan gäller sedan tidigare i ärenden om studiestöd (SFS 1104).

Kommunalrätt
Riksdagen har antagit en ny lag, lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, samt beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och kommunallagen. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. I kommuner och landsting skall finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. En sådan nämnd har rätt att överta verksamhetsområden från andra nämnder. Kommuner och landsting är skyldiga att en gång per mandatperiod anta en plan för hur extraordinarie händelser skall hanteras. Den

nya lagstiftningen ger vidare kommuner och landsting vidgade möjligheter att biträda varandra vid en extraordinär händelse samt att lämna ekonomiskt stöd till enskild (SFS 833 ff.).

Annan offentlig rätt
Genom en under hösten 2002 beslutad ändring i djurskyddslagen har införts krav på tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller hästar. Tillstånd krävs också för den som tar emot sällskapsdjur eller hästar för förvaring eller utfodring. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 891).

Fastighetsrätt
En under hösten 2002 beslutad ändring i lagen om upphävande av lagen om enskilda vägar gäller bestämmelserna om omprövning av andelstal vid fördelning av kostnaderna för en gemensamhetsanläggning som utgörs av en enskild väg (SFS 1126). Våren 2002 antog riksdagen lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Lagen innebär bl.a. att det krävs tillstånd av länsstyrelsen för vissa överlåtelser av fast egendom samt aktier och andelar i kommunala bostadsföretag. Genom en under hösten 2002 beslutad ändring i lagen har införts ett undantag från tillståndsplikten vid överlåtelser av fastigheter och aktier i de fall överlåtelserna ingår som en del i ett avtal mellan en kommun och Bostadsdelegationen eller Statens bostadsnämnd (SFS 1120).

Miljörätt
För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester (mottagningsdirektivet) har riksdagen beslutat ändringar i lagen om åtgärder mot

förorening från fartyg och tullagen. Lagändringarna har trätt i kraft den 27 december 2002 (SFS 874 f).

Associationsrätt
Hösten 2002 beslutade ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag o c h lagen om kommunal redovisning innebär en skyldighet för privata arbetsgivare, kommuner och landsting att lämna uppgifter om anställdas sjukfrånvaro i årsredovisningen. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2003 (SFS 1062 ff.).

Processrätt
I syfte att underlätta för tingsrätter och länsrätter på samma ort att samverka i administrativa frågor har riksdagen beslutat vissa ändringar i rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.
Genom ändringarna klargörs att en tingsrätt och en länsrätt på samma ort kan ha en gemensam chef som en del i en administrativ samverkan. Därutöver har bestämmelserna om delegering av arbetsuppgifter till bl.a. domstolssekreterare ändrats (SFS 996 f.).
    Under hösten 2002 har riksdagen antagit en lag om fortsatt giltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. Härigenom kan försöksverksamheten fortgå t.o.m. utgången av år 2004. Lagen hade den 21 januari 2003 inte kommit ut av trycket.

Transporträtt och lagstiftning om kommunikationer
I samband med att riksdagen godkänt konventionen den 28 maj 1999 om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter, den s.k. Montrealkonventionen, och godkänt att regeringen säger upp 1975 års tilläggsprotokoll nr 3 till den s.k. Warszawakonventionen, har riksdagen beslutat ändringar i luftfartslagen. Lagändringarna innebär en förstärkning av flygpassagerares rätt till ersättning vid flygolyckor, bl.a. genom att nu gällande beloppsbegränsningar av ersättningsansvaret vid dödsfall och personskador avskaffas och att det införs ett krav på att transportörens ersättningsansvar alltid skall vara täckt av en ansvarsförsäkring. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat ändringar i luftfartslagen, atomansvarighetslagen och lagen om paketresor som är föranledda av att en EG-förordning om lufttrafikföretags skadeståndsansvar anpassats till Montrealkonventionen. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1130 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om vägtrafikregister som syftar till att dels underlätta för den bil- och komponenttestverksamhet som bedrivs framför allt i övre Norrlands inland, dels möjliggöra att amatörbyggda och ombyggda fordon som är avställda eller icke registrerade kan provköras inför en besiktning. Lagändringarna, som trätt i kraft den 1 december 2002, innebär även att systemet med tillfällig registrering av fordon blivit mer flexibelt (SFS 805 ff.).

Socialrätt
I samband med att riksdagen anvisat anslag inom socialförsäkringsområdet för budgetåret 2003 har beslutats ändringar i lagen om allmän försäkring som bl.a. gäller rätten till föräldrapenningförmåner. Samtidigt har giltighetstiden för lagen om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst förlängts t.o.m. utgången av år 2003 (SFS 1136 ff.). Riksdagen har antagit en temporär lag om särskild bestämmelse om

bostadsbidrag för år 2003. Syftet med lagen är att undvika att studerande, som en konsekvens av en tidigare beslutad ändring i studiestödssystemet, i vissa fall får minskade bostadsbidrag, trots att inkomstförhållandena inte förändrats. (SFS 1146).
    Genom en ändring i lagen om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension har starten för det efterlevandeskydd före pensionstid som finns inom ramen för premiepensionssystemet senarelagts ytterligare två år, och möjligheten att teckna sig för skyddet öppnas därmed inte förrän år 2005 (SFS 1067).

Utlänningslagstiftning
Riksdagen har hösten 2002 vid två tillfällen beslutat ändringar i utlänningslagen, båda föranledda av EG-direktiv. Vid det ena tillfället — föranlett av direktivet om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land — har en ny grund för avisning införts som gör det möjligt att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning meddelat antingen i en av en annan stat som ingår i den europeiska unionen eller av Norge eller Island. En sådan avvisning prövas av Migrationsverket i första instans. I övrigt innebär ändringarna att beslut om avvisning eller utvisning grundade mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten under vissa förutsättningar får läggas till grund för beslut om återkallelse av ett svenskt uppehållstillstånd. Dessa ändringar har trätt i kraft den 1 december 2002 (SFS 865). — Vid det andra ändringstillfället har i ett nytt kapitel införts bestämmelser föranledda av direktivet om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas

insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta. Samtidigt beslutade ändringar i bl.a. folkbokföringslagen, lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och socialförsäkringslagen är huvudsakligen följdändringar. Samtliga dessa ändringar har trätt i kraft den 1 januari 2003 (SFS 1111 ff.).

Näringsrättslig lagstiftning
Ett under hösten 2002 som slutligt antaget lagförslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen innebär att möjlighet öppnats att i lag förbjuda kommersiell annons som används vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror samt tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara eller enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara (s.k. indirekt tobaksreklam). Genom samtidigt beslutade ändringar i tobakslagen och marknadsföringslagen har sådant förbud införts. Förbudet är kopplat till det marknadsrättsliga påföljdssystemet på samma sätt som det tidigare förbudet mot tobaksreklam, dvs. via marknadsstörningsavgift (SFS 810 ff.).

Lagstiftning på utbildningsområdet
Genom ändringar i studiestödslagen har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigats att föreskriva att studiebidrag och extra tillägg i studiemedelssystemet får lämnas även för tid då den studerande inte bedriver studier. Lagändringen rör även bestämmelserna om beräkning av återstående lånetid och nedsättning av årsbelopp för återbetalning av tidigare mottagna studielån (SFS 1108). I studiestödslagen finns sedan tidigare ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela

föreskrifter om läroanstalters och allmänna försäkringskassors skyldighet att lämna vissa uppgifter till Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Motsvarande bestämmelser har genom en under hösten 2002 beslutad lagändring införts i lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (SFS 1105).

Lagstiftning på kulturområdet
Hösten 2002 beslutade ändringar i radio- och TV-lagen gäller betalning och indrivning av den särskilda avgift som kan åläggas den som åsidosätter i lag angivna villkor om bl.a. reklam. Lagändringen har trätt i kraft den 1 februari 2003 (SFS 1096).
Lars Haglind och Anders Norin