Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2004

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten år 2004. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2005. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2004. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 4 januari 2005 ännu inte utkommen från trycket.

 


Statsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen. Ändringarna innebär vissa förtydliganden i fråga om dels vem som skall vara vikarie för riksdagsdirektören, dels riksdagsstyrelsens behörighet att anställa på chefsnivå inom förvaltningen (SFS 1321 f.).

 

Kommunalrätt
Under hösten 2004 beslutade ändringar i lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning innebär att försöksverksamheten förlängts t.o.m. år 2010 med ändrad ansvarsfördelning i Skåne län och Västra Götalands län. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006 (SFS 1224).
    Riksdagen har beslutat ändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Ändringarna innebär bl.a. att kommuner och landsting i sin budget skall ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning samt att förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning uppnåtts. Andra ändringar gäller det s.k. balanskravet. Ändringarna har trätt i kraft den 1 december 2004, och de nya bestämmelserna tillämpas första gången avseende räkenskapsåret 2005 (SFS 775 f.). Genom en under hösten 2004 antagen lag om vissa kommunala befogenheter i fråga om sjuktransporter har kommuner fått möjlighet att träffa avtal med landsting om att utföra vissa transporter som avses i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1225).

 

Offentlighet och sekretess
En under hösten 2004 beslutad ändring i sekretesslagen innebär att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs. Den tystnadsplikt som följer av den nya sekretessbestämmelsen har företräde framför meddelarfriheten (SFS 999). Offentlighetsprincipen har, genom en ändring i sekretesslagen, gjorts tillämplig även på handlingar som rör Stiftelsen Nordiska museets prövning av ansökningar om tillstånd för att föra ut vissa äldre kulturföremål ur landet (SFS 1263).

 

SvJT 2005 Lagstiftning i riksdagen hösten 2004 117 Annan offentlig rätt
Riksdagen har beslutat ändringar i radio- och TV-lagen. Ändringarna gäller ideella föreningars tillstånd att sända närradio. En samtidigt beslutad ändring i brottsbalken innebär att reglerna om yttrande av Statens biografbyrå inför åtal om olaga våldsskildring anpassats till den tekniska utvecklingen (SFS 1059 och 1072).
    Genom en under hösten 2004 beslutad ändring i lagen om allmänna helgdagar blir nationaldagen den 6 juni allmän helgdag fr.o.m. år 2005. Samtidigt upphör annandag pingst att vara allmän helgdag. Lagändringen träder i kraft den 1 april 2005 (SFS 1320).
    Riksdagen har antagit lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel och lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel (SFS 863 f.)
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om Sveriges riksbank, som innebär bl.a. att banken får ge ersättning eller räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat kontanter enligt Riksbankens anvisningar. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005 (SFS 1303).
    En under hösten 2004 beslutad ändring i lagen om förbud mot diskriminering innebär att diskrimineringsförbudet inom det sociala området har utvidgats till att även omfatta diskrimineringsgrunden sexuell läggning (SFS 1089).

 

Associationsrätt
Med anledning av ett år 2003 antaget direktiv om ändring av det s.k. fjärde bolagsrättsliga direktivet har riksdagen beslutat ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om revisionsberättelsens form och innehåll. Motsvarande ändringar har beslutats i försäkringsrörelselagen, sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och revisionslagen (SFS 973 ff.).


    Riksdagen har antagit en lag om tidpunkt för vissa företags tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder samt beslutat ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, försäkringsrörelselagen samt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna är förledda av en EGförordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IA-förordningen) och ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven (SFS 1172 ff.).

 

Konsumenträtt
Sedan år 1997 pågår en försöksverksamhet som innebär att Konsumentombudsmannen kan företräda konsumenter som ombud i tvister om finansiella tjänster. Genom en under hösten 2004 beslutad ändring i lagen om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister har försöksverksamheten förlängts till utgången av år 2006 (SFS 1314).

 

Immaterialrätt
Till följd av EG-förordningen om gemenskapsformgivning har riksdagen beslutat ändringar i mönsterskyddslagen. Ändringarna innebär att Stockholms tingsrätt är behörig att i första instans handlägga vissa mål om gemenskapsformgivning. Svea hovrätt blir därmed domstol i andra instans för sådan mål. Därutöver innebär ändringarna att intrång i gemenskapsformgivning kan leda till straffansvar samt ett klargörande att mönsterskyddslagens bestämmelser om vitesförbud, skadestånd och skyddsåtgärder är tillämpliga vid intrång i en gemenskapsformgivning. För vidarebefordran av ansökningar om gemenskapsformgivning samt utfär-

118 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2005 dande av vissa intyg får Patent- och registreringsverket ta ut avgifter (SFS 1154).

 

Straffrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om straff för vissa trafikbrott, polislagen samt lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. Genom ändringarna i polislagen har polisen fått möjlighet att omhänderta bilnycklar eller, om det krävs, fordon för att förhindra rattfylleribrott. Ett omhändertagande skall upphöra så snart det inte längre finns skäl för det och får inte vara längre än 24 timmar (SFS 1030 ff.).
    Till följd av år 2001 beslutade ändringar i det s.k. penningtvättsdirektivet har riksdagen beslutat ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt, aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen, lagen om penningtvättregister, kasinolagen, revisionslagen och lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. Genom lagändringarna har införts en skyldighet för företag, även utanför den finansiella sektorn, att utföra vissa kontroller och rapportera till Finansinspektionen vid misstänkta fall av penningtvätt. Företag som driver fondverksamhet eller som handlar med varor av högt värde, exempelvis fastigheter eller antikviteter, omfattas av skyldigheten liksom kasinon, godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare. Advokater och biträdande jurister på advokatbyrå samt oberoende jurister omfattas av skyldigheten när de utför viss typ av verksamhet för klients räkning, som exempelvis finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter. Undantag från rapporteringsskyldigheten gäller för advokater, biträdande jurister och andra oberoende jurister, godkända och auktoriserade revisorer samt skatterådgivare bl.a. för situationer när dessa personer uppträder som rättegångsombud, biträde eller försvarare. När det gäller handel med varor av högt värde som antikviteter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedel omfattas rapporteringsskyldigheten endast sådana transaktioner som genomförs med kontanta medel och uppgår till 15 000 euro eller mer. För advokater, biträdande jurister samt godkända och auktoriserade revisorer har införts ett s.k. meddelandeförbud, dvs. förbud att under 24 timmar röja för klienten eller någon utomstående att rapportering av misstänkt penningtvätt har skett. De personer — fysiska och juridiska — som omfattas penningtvättlagen skall ha rutiner för att förhindra att de utnyttjas för penningtvätt och svara för att anställda får erforderlig information och utbildning. Regeringen eller den myndighet regering bestämmer får meddela närmare föreskrifter därom (SFS 1182 ff.). I samband med att riksdagen godkänt avtalet den 9 september 2002 om immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen har beslutats ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1012). Riksdagens godkännande av beslutet av företrädare för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, den 28 april 2004 om privilegier om immunitet för Athena har föranlett ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringarna har trätt i kraft den 1 november 2004 (SFS 761 f.). I samband med att riksdagen godkänt överenskommelsen den 11 februari 2004 mellan Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige om Nordiska investeringsbanken har riksdagen beslutat ytterligare änd-

SvJT 2005 Lagstiftning i riksdagen hösten 2004 119 ringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 1029).

 

Processrätt
I anslutning till att riksdagen anvisat anslag till verksamheten inom rättsväsendet för budgetåret 2005 har antagits dels lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång, dels lag om fortsatt giltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. Den nya lagstiftningen innebär att försöksverksamheterna skall fortsätta att gälla t.o.m. den 31 december 2006. En samtidigt beslutad ändring i polislagen, med ikraftträdande den 1 februari 2005, gäller vilka som skall ingå i en polisnämnd (SFS 1209 f. och 1356).
    Riksdagens beslut hösten 2004 om en ny åklagarorganisation har föranlett ändringar i rättegångsbalken. Beslutet innebär att den centrala förvaltningsmyndigheten Riksåklagaren och de sex regionala åklagarmyndigheterna inom åklagarorganisationen, dvs. med undantag för Ekobrottsmyndigheten avvecklats, och bildar en ny myndighet som leds av riksåklagaren (SFS 1264).

 

Miljörätt
Riksdagen har antagit en lag om handel med utsläppsrätter samt beslutat ändringar i bl.a. utsökningsbalken och sekretesslagen. Den nya lagen, som ersatt lagen om utsläpp av koldioxid, innehåller ett fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid och kompletterande bestämmelser om bl.a. registerföring av sådan handel. Härigenom genomförs i svensk rätt ett direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom EU (SFS 1199 och 1201 ff.).
    Under hösten 2004 beslutade ändringar i bl.a. lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen och lagen om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner syftar till att i svensk rätt genomföra vissa ändringar i ett direktiv om kvaliteten på bensin och diesel (SFS 1079 f.).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikationer
I syfte att uppnå en mer effektiv verkställighet av överlastavgift som påförts fysiska och juridiska personer med hemvist utom Norden har beslutats ändringar i bl.a. lagen om överlastavgift. Den i samma lagstiftningsärende antagna lagen om vägtransportledare, med ikraftträdande den 1 juli 2005, innebär att det införts möjlighet för transportörer att uppfylla ett eskortvillkor genom att anlita en vägtransportledare i stället för polis. Genom samtidigt beslutade ändringar i körkortslagen och lagen om trafikskolor har vidare införts bestämmelser om uppsikt under övningskörning och obligatorisk introduktionsutbildning inför privat övningskörning för förarbehörighet B (SFS 1083, 1086 f. och 1167) Uppdelningen av Luftfartsverket i två myndigheter — Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen — har föranlett ändringar i luftfartslagen, lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg, lagen i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, sekretesslagen, plan- och bygglagen, lagen om marktjänster på flygplatser och lagen om luftfartsskydd (SFS 1093 ff. och 1102). Riksdagen har antagit en lag om luftfartsskydd. Den nya lagen innehåller kompletterande bestämmelser till en EG-förordning om införande av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och innebär att den som driver en flygplats har ansvaret, inklusive det ekonomiska ansvaret, för att det finns tillräckligt med personal, lokaler och utrustning för luftfart-

120 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2005 skydd på den egna flygplatsen. Säkerhetskontrollerna sker även fortsättningsvis under polismans ledning, och polisen har det yttersta ansvaret för denna kontroll. Företag som godkänts av behörig myndighet får dock själva svara för säkerhetskontrollen av den egna personalen. För finansieringen av säkerhetskontrollen av passagerna och deras bagage har skapats ett särskilt avgiftssystem (SFS 1100).
    I lagen om sjöfartsskydd, som kompletterar en EG-förordning om sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, har införts en bestämmelse om att de personer som bemyndigats att utföra inspektioner av bl.a. hamnanläggningar har möjlighet att begära handräckning av kronofogdemyndighet om så behövs (SFS 1071).

 

Lagstiftning om socialförsäkring
Som en konsekvens av riksdagens beslut om att socialförsäkringsadministrationen med 21 allmänna försäkringskassor och Riksförsäkringsverket avvecklats den 31 december 2004 och en ny statlig myndighet, Försäkringskassan, inrättats den 1 januari 2005 har riksdagen hösten 2004 antagit lag om allmänt ombud hos Försäkringskassan samt beslutat ändringar i ett 80-tal lagar, bl.a. socialförsäkringslagen, lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. Den nya lagstiftningen innebär sammanfattningsvis följande. Försäkringsdelegationer inrättas i varje län. Utöver att bevaka att Försäkringskassans verksamhet bedrivs effektivt med god service skall försäkringsdelegationerna besluta i frågor om regional finansiell samordning eller annan samverkan inom rehabiliteringsområdet. Socialförsäkringsnämnderna finns kvar som beslutande organ och har beslutanderätt i samma frågor som tidigare. Nämndledamöterna utses av försäkringsdelegationerna. Det allmänna ombudet, som inrättas hos den nya Försäkringskassan och utses av regeringen, får överklaga kassans beslut till allmän förvaltningsdomstol. De stiftelser som tidigare förvaltats av de allmänna försäkringskassorna har överlämnats till förvaltning av den nya Försäkringskassan. Behörigheten att tillsätta styrelsemedlemmar i stiftelserna har förts över till den nya myndigheten (SFS 778 ff.). Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som innebär en senareläggning av premiepensionens efterlevandeskydd före pensionstid (SFS 1331). I samband med att riksdagen anvisat anslag inom socialförsäkringsområdet har beslutats ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. som innebär vissa höjningar. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring innebär att rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgats på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år fått rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning (SFS 1248 f.).

 

Socialrätt
I syfte att stärka barnets rätt i adoptionsprocessen har riksdagen beslutat ändringar i lagen om internationell adoptionsförmedling, socialtjänstlagen och lagen om bidrag vid adoption av utländska barn. Lagändringarna innebär i huvudsak att villkoren för att få auktorisation att förmedla internationella adoptioner har skärpts och förtydligats och att det har införts obligatorisk föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar vid adoption av barn från utlandet. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i äktenskapsbalken, föräldrabalken och lagen om registrerat partnerskap har medfört att det inte längre är möjligt för adoptivbarn och

SvJT 2005 Lagstiftning i riksdagen hösten 2004 121 adoptant att ingå äktenskap eller registrera partnerskap. Däremot är det även fortsättningsvis tillåtet med äktenskap eller registrerat partnerskap mellan ett adoptivbarn och adoptivföräldrarnas biologiska barn och mellan två adoptivsyskon (SFS 763 ff.).
    Riksdagen har antagit lag om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet.
Den nya lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1192).
    Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Ändringarna, som träder i kraft den 1 mars 2005, gäller reglerna om bostadsersättning (SFS 1377).

 

Lagstiftning på hälso- och sjukvårdsområdet
En under hösten 2004 beslutad ändring i lagen om transplantation m.m. innebär att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har bemyndigats att föreskriva att sjukhus och enheter där ingrepp för transplantation får förekomma skall ha tillgång till en donationsansvarig läkare och en kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att bl.a. förbereda för donationer (SFS 1312).
    Riksdagen har beslutat ändringar i smittskyddslagen, karantänslagen, lagen om ersättning till smittbärare och lagen om arbetslöshetsförsäkring. Härigenom har det blivit möjligt att under vissa förutsättningar vidta extraordinära smittskyddsåtgärder, exempelvis hälsokontroll, karantän samt avspärrning av visst område. De sjukdomar som kan föranleda sådana åtgärder benämns samhällsfarliga sjukdomar och anges i en bilaga till smittskyddslagen (SFS 877 ff.).
    Genom ändringar i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik har åldersgränsen vad gäller rätten till offentlig ersättning till läkare och sjukgymnaster höjts från 67 år till 70 år (SFS 979 f.).

 

Näringsrätt
Under hösten 2004 beslutade ändringar i alkohollagen innebär i huvudsak följande. Förbudet i lagen mot att vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter rikta sig särskilt till barn och ungdomar eller skildra barn och ungdomar har förtydligats på så sätt att det uttryckligen framgår att förbudet avser barn och ungdomar som inte fyllt 25 år. I lagtexten har också närmare angivits vad som skall anses vara särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller högst 15 volymprocenter till konsumenter. Vidare har införts krav på texter som varnar om alkoholens skadeverkningar och förbud mot användning av vissa kännetecken vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker (SFS 1045). Genom ändringar i lagen om anordnande av visst automatspel är Lotteriinspektionen i stället för socialnämnderna tillstånds- och tillsynsmyndighet för s.k. förströelsespel. I lotterilagen har samtidigt införts en bestämmelse som innebär att även avkastningen från värdeautomater skall beaktas vid prövningen av en ansökan om tillstånd till anordnande av bingospel. Lotteriinspektionen har också givits möjlighet att vid synnerliga skäl medge undantag från förbudet mot att ge kredit för insatser i ett lotteri (SFS 1063 och 1066). Riksdagen har antagit en lag om program för energieffektivisering. Den nya lagen innebär att energiintensiva företag, som i sin industriella verksamhet använder el i tillverkningsprocessen, givits möjlighet att delta i femåriga program för energieffektivisering i utbyte mot en befrielse från energiskatt på elektrisk kraft (SFS 1196 f.).

122 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2005 Den under hösten 2004 antagna lagen om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar har gjort det möjligt att ställa en starkströmsanläggning under särskild förvaltning om koncessionshavaren i väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagstiftningen. I lagen finns två typer av förvaltning, förvaltningsföreläggande och tvångsförvaltning. Om en bestående tillfredsställande förvaltning sannolikt inte kan åstadkommas får staten i stället med tillämpning av expropriationslagen lösa in anläggningen (SFS 875).

 

Lagstiftning på utbildningsområdet
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har, genom en ändring i skollagen, bemyndigats att meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna att lämna vissa uppgifter som behövs för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen. Lagändringen träder i kraft den 1 april 2005.
    Andra under hösten 2004 beslutade ändringar i skollagen gäller omfattningen av det individuella programmet på gymnasiet och ersättningen till fristående skolor. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2006. I samma lagstiftningsärende har giltighetstiden för lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängts till och med utgången av juni 2008 (SFS 1367 f).

 

Lagstiftning på kulturområdet
I bibliotekslagen har införts en bestämmelse som innebär dels att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka, dels att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna (SFS 1261). Genom en ändring i lagen om TV-avgift har TV-avgiften höjts från 1 872 kr till 1 920 kr per år (SFS 1259).

 

Lagstiftning om internationellt militärt samarbete och internationell krishantering
Riksdagen har beslutat ändringar i brottsbalken, lagen om utlämning för brott, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, vapenlagen och lagen om skadeståndsansvar i internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Den nya lagstiftningen är föranledd dels av behovet av att möjliggöra en vidgad användning av avtalet rörande fredssamarbetet Partnerskap för fred (PFF), dels av riksdagens godkännande av det avtal om rättslig status som undertecknats av vissa av FN:s medlemsstater inom samarbetet SHIRBRIG 2001 (SHIRBRIG SOFA) och det mellan Europeiska unionens medlemsstater i november 2003 undertecknade avtalet om rättslig status för den personal som skall verka inom EU:s krishantering (EU SOFFA) (SFS 1000 ff.).
Lars Haglind och Anders Norin