Juridikens allmänna läror
Av professor ALEKSANDER PECZENIK
Som bekant har rättsvetenskapen ifrågasatts av många inflytelserika filosofiska skolor, inte minst av ”main stream” i 2000-talets analytiska filosofi.
För att ge juristerna en lite större självsäkerhet behövs det en kopernikansk vändning. I stället för att anpassa rättsdogmatiken till den vid tillfället mest inflytelserika filosofiska riktningen borde den akademiska juristen fundera på det hon verkligen gör. Den vettiga strategin tycks vara följande: Att skapa en lista möjliga länkar mellan juridik och filosofi; att undvika beroende av någon enstaka filosofisk skola; att plocka sådana filosofier som gör det möjligt att betrakta rättsdogmatiken som meningsfull. Denna uppsats ägnas åt att skissera vissa filosofiska ståndpunkter som harmonierar med rättsdogmatiken, nämligen koherentism; teorin om rättvisa som avvägning mellan olika hänsyn; teorin om ”defeasibility”; teorin om rättens gemensamma grund i pluralistiskt samhälle; och teorin om vitt reflektivt ekvilibrium.
1. Rättsdogmatiken
Det finns flera olika rättsvetenskapliga discipliner och metoder. Sådana rättsvetenskapliga ämnen som rättshistoria, rättssociologi, rättsekonomi och allmän rättslära tillämpar i stor utsträckning historiska, sociologiska, ekonomiska respektive filosofiska arbetsmetoder. Rättsvetenskapen omfattar emellertid i första hand särskilda juridiska discipliner, t.ex. civilrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, straffrätt och processrätt. Varje särskild disciplin innefattar huvudsakligen rättsdogmatiska inslag inriktade på att tolka och systematisera gällande rätt. (Dessutom kan inslag av olika rättshistoriska, rättssociologiska och andra perspektiv förekomma i samtliga juridiska discipliner.) Ett erkänt rättsdogmatiskt mål är att framställa rättsordningen som ett koherent nätverk av huvudregler och undantag. Rättsdogmatiken använder sig då av vissa traditionella medel, t.ex. argumentation per analogiam, e contrario och a fortiori och analys av lagens ändamål men även mer moderna arbetsmetoder, som rättsekonomi, har sin plats i systemet. En viktig arbetsmetod är institutanalogi: Institutet ”åberopsbörda” kan modelleras efter institutet ”bevisbörda”, institutet ”finansiell leasing” efter ”avbetalningsköp” etc. Gamla rättsinstitut tjänar som inspiration för de nya. Rättsdogmatiken använder sig i hög grad av analys och systematik av juridiska begrepp. Argumentationen och begreppsanalysen inspirerar och stöder varandra.
Rättsdogmatiken beskriver gällande rättsregler på olika områden och dessa områdens struktur. På så sätt beskriver den rättens så kalla-