Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2007

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2007. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2007. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2007. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 1 juli 2007 ännu inte utkommen från trycket.

 

Statsrätt
Under våren 2007 beslutade ändringar i riksdagsordningen, lagen om lön till riksrevisorer och lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen innebär att uppgiften för riksdagsstyrelsen att bestämma lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för riksdagens ombudsmän förts över på Nämnden för lön till riksrevisorerna, som samtidigt bytt namn till Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. En i samma lagstiftningsärende beslutad ändring i sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter från arbetstagare m.fl. hos Riksrevisionen om innehav av finansiella instrument (SFS 341 ff.).

 

Tryckfrihet
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Ändringarna innebär bl.a. att Patent- och registreringsverket, förutom att med brev sända ut påminnelser om att utgivningsbevis kan komma att förfalla eller skall anses förfallna, kan kungöra påminnelserna elektroniskt. Därutöver har regleringen rörande verkets möjligheter att avvisa en anmälan om utgivare av perio-

disk skrift gjorts tydligare (SFS 477).

 

Offentlighet och sekretess
Riksdagen har beslutat ändringar i sekretesslagen som innebär att det införts ett sekretessskydd hos universitet och högskolor för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid forskningssamverkan mellan lärosätet och en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Även annan myndighet som tillsammans med ett lärosäte deltar i sådan samverkan skall omfattats av sekretess (SFS 474). Andra under våren beslutade ändringar i sekretesslagen innebär att sekretess skall gälla för uppgifter i de säkerhetskopior i Regeringskansliets datasystem som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004. Ändringarna har trätt i kraft den 15 juli 2007 och gäller t.o.m. den 31 december 2007. Integrationsverkets avveckling har föranlett en ytterligare ändring i sekretesslagen. Genom ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om understödsföreningar och lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepen-

sionsinstituts verksamhet i Sverige har införts bestämmelser som anger att uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser enskild person inte obehörigen får röjas. En samtidigt beslutad ändring i sekretesslagen innebär att uppgifter om genetisk undersökning och genetisk information som avser enskild person är undantagen från meddelarfrihet. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 maj 2007 (SFS 142 ff.).

 

Kommunalrätt
Under våren 2007 beslutade ändringar i kommunallagen innebär att bestämmelserna om medborgarförslag ändrats så att fullmäktige fått möjlighet att överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom sådana förslag. Vidare har införts vissa kompletterande bestämmelser om handläggningen av dessa ärenden (SFS 68).

 

Annan offentlig rätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen med instruktion för Riksrevisionen, lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och riksdagsordningen. Ändringarna gäller Riksrevisionens granskning av delårsrapporter, riksrevisorernas beslut om granskningsplan, riksrevisorernas aktieinnehav i granskningsobjekt samt anmälningsskyldighet i fråga om finansiella instrument för vissa anställda m.fl. i Riksrevisionen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2007 (SFS 87 ff.).
    En under våren 2007 antagen lag om registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn syftar till att öka skyddet för barn mot att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat särskilt skadligt inflytande från personer som finns i barnens närmaste omgivning. Enligt den nya lagen är registerkontroll obligatorisk och skall göras i fråga om personer som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid ett hem för vård eller boende som tar emot barn. Kontrollen skall avse såväl belastningsregistret som misstankeregistret. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om belastningsregister, lagen om misstankeregister och socialtjänstlagen innebär bl.a. att om ett hem för vård eller boende som tar emot barn underlåter att kontrollera registerutdragen får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet om underlåtelsen är av allvarligt slag (SFS 171 ff.). Riksdagen har antagit en lag om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. som innebär att en utredningsmyndighet skall genomföra en utredning när ett brott har begåtts mot ett barn och barnet har avlidit i anledning av brottet eller det annars finns särskilda skäl att utreda ett barns dödsfall och det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med förhållanden som har inneburit att barnet varit i behov av skydd. Med barn avses i lagen personer under 18 år. Utredningsverksamheten syftar till att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i sekretesslagen och lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten innebär bl.a. att de uppgifter som kommer att hanteras av utredningsmyndigheten omfattas av sekretess. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2008 (SFS 606, 608). Riksdagen har antagit en lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter samt beslutat ändringar i bl.a. utsökningsbalken,

sekretesslagen, lagen om indrivning av statliga fordringar och lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Genom den nya lagstiftningen är Kronofogdemyndigheten fr.o.m. den 1 januari 2008 inte längre knuten till Skatteverket när det gäller administrativ ledning och styrning i strategiska frågor samtidigt som Skatteverket då tar över vissa borgenärsuppgifter. Därutöver införs ett antal bestämmelser om samordning mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket (SFS 324 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra det nya s.k. EMC-direktivet har riksdagen beslutat ändringar i lagen om elektromagnetisk kompatibilitet. Samtidigt har straffbestämmelsen i lagen ändrats så att den endast avser överträdelser av föreskrifter som har meddelats av regeringen. Lagändringarna har trätt i kraft den 20 juli 2007 (SFS 352).
    I samband med att riksdagen godkänt att Sverige tillträder konventionen om märkning av plastiska sprängämnen i detekteringssyfte har beslutats ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2007 (SFS 64).
    Under våren 2007 beslutade ändringar i lagen om anordnande av visst automatspel, lotterilagen och kasinolagen innebär att vissa oklarheter om regeringens rätt att delegera rätten att besluta om vissa avgifter till Lotteriinspektionen undanröjts. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2007.
    Riksdagen har beslutat en ändring i folkbokföringslagen som innebär att en vistelse av statsministerns familjemedlemmar i statsministerns tjänstebostad inte skall anses leda till ändrad bosättning. Lagändringen har trätt i kraft den 1 juni 2007 (SFS 283). Riksdagen har antagit en lag om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och en lag om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Syftet med lagarna är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst respektive i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet (SFS 258 f.).

 

Familjerätt
Riksdagen har beslutat ändringar av bodelningsreglerna i äktenskapsbalken. Ändringarna innebär att en make som fått ersättning för personskada och kränkning får ta undan ersättningen vid en bodelning. Vidare innebär ändringarna att en make har rätt till kompensation om det från den andre makens giftorättsgods har räknats av en skuld som uppkommit genom brott inom tre år innan giftorättsgemenskapen upphörde eller om den andre maken använt sitt giftorättsgods till att betala en sådan skuld (SFS 184). I samband med att riksdagen godkänt överenskommelsen den 26 januari 2006 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om ändring av konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Stockholm den 6 februari 1931 innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap har beslutats ändringar i förordningen om vissa internationella rättsförhål-

landen rörande äktenskap, adoption och förmynderskap. Genom ändringarna har makarna fått möjlighet att avtala om vilket lands lag som skall tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden i äktenskapet. När makar som inte träffat något sådant lagvalsavtal flyttar till ett annat nordiskt land blir det nya hemvistlandets lag tillämplig först efter en övergångstid på två år. Rätten att förfoga över makarnas bostad skall alltid avgöras enligt lagen i det land där bostaden finns. Giltigheten av bestämmelserna i ett äktenskapsförord skall bedömas enligt den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när frågan bedöms. Reglerna tillämpas inte för par som flyttat ut ur Norden. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om dödsbo efter dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare som hade hemvist här i riket, m.m. är följdändringar. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 522 f.).

 

Fastighetsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Genom ändringarna har kravet på tillstånd från länsstyrelsen upphävts vid överlåtelser av aktier eller andelar i allmännyttiga bostadsföretag som en kommun har det bestämmande inflytandet över. Tillståndskravet har även upphävts om sådana bostadsföretag överlåter fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller småhusenhet och omfattar byggnader med permanentbostäder som upplåtits med hyresrätt. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om kommunalt stöd till boende innebär att lagen kompletterats med bestämmelser som möjliggör för de kommuner som så vill att lämna hyresgarantier för vissa hushåll i syfte att underlätta för dessa att hyra en egen bostad (SFS 479 f.). Genom en ändring i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. har införts ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att, under vissa närmare angivna förutsättningar, meddela föreskrifter om undantag från lagens krav på att byggnadsverk skall uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat att upphäva lagen om rätt för en skadenämnd att besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador (SFS 457 f.).

 

Miljörätt
Under våren 2007 beslutade ändringar i miljöbalken syftar till att i svensk rätt genomföra det s.k. miljöansvarsdirektivet. Ändringarna innebär att bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken om ansvar för miljöskador i form av föroreningsskador har kompletterats med bestämmelser om ansvar för sådana allvarliga miljöskador som omfattas av direktivet. Det ansvaret gäller inte bara allvarliga miljöskador orsakade av föroreningar utan även skador orsakade av andra störningar. I de nya bestämmelserna preciseras vad som avses med en allvarlig skada på den biologiska mångfalden av skyddade arter och naturliga livsmiljöer och vilka krav som ställs på avhjälpandet av en sådan skada. Beträffande fastighetsägares subsidiära ansvar för föroreningsskador har införts en avgränsning av de fastighetsförvärv som kan föranleda ansvar. Miljöorganisationer som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har getts rätt att överklaga beslut om tillsyn enligt 10 kap. eller de föreskrifter som meddelats med stöd av sistnämnda kapitel. Lag-

ändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2007.
    Riksdagen har antagit en lag om bilskrotningsfonden som innebär att det nuvarande systemet med skrotningsavgifter och skrotningspremier upphört och att bilskrotningsfonden avvecklats. I den nya lagen regleras hur bilskrotningsfondens innestående medel skall användas. Vissa ändringar har samtidigt beslutats i bl.a. miljöbalken. Lagstiftningen har trätt i kraft den 1 juni 2007 (SFS 162 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra nya EG-direktiv om avgaskrav för motorer i tunga fordon m.m. har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, miljöbalken och ellagen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 juni 2007 (SFS 217 ff.).

 

Konsumenträtt
Under våren 2007 har riksdagen beslutat en ändring i produktsäkerhetslagen som innebär att regeringen fått möjlighet att meddela sådana föreskrifter som behövs för att kunna genomföra beslut som Europeiska kommissionen antar med stöd av artikel 13 i direktivet om allmän produktsäkerhet. Lagändringen har trätt i kraft den 1 maj 2007 (SFS 183).

 

Associationsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i ett antal skilda bestämmelser i aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bl.a. att de tidigare bestämmelserna om ansvarsgenombrott i advokataktiebolag upphävts och att det införts nya bestämmelser om uppdelning och sammanläggning av aktier. När det gäller vissa missbruk av aktiebolagens fusionsbestämmelser har införts en provisorisk lösning som innebär att det för giltigt beslut om kontantfusioner krävs att beslutet biträds av aktieägare med mer än nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. En samtidigt beslutad ändring i lagen om bank- och finansieringsrörelse är en konsekvensändring (SFS 316 f.). Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. bokföringslagen och årsredovisningslagen som innebär att vissa bokföringsskyldiga, vid tillämpningen av sådana bestämmelser i de båda lagarna som hänför sig till nettoomsättningens storlek, till nettoomsättningen skall lägga till bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 2007 (SFS 132 ff.).

 

Immaterialrätt
Riksdagen har beslutat godkänna den reviderade europeiska patentkonventionen och patenträttskonventionen. Genom den reviderade europeiska patentkonventionen har den europeiska patentkonventionen blivit mer användarvänlig. Patenträttskonventionen syftar till att förenkla och harmonisera formella krav som ställs för patentansökningar och beviljade patent. Konventionen underlättar för företag och enskilda att få patentskydd i flera länder. Som en följd av godkännandena har riksdagen beslutat de ändringar i patentlagen som är motiverade av Sveriges tillträde till konventionerna. Ändringar i nämnda lag har även beslutats för att anpassa lagen till vissa ändringar som skett i konventionen om patentsamarbete. Därutöver har beslutats ändringar i patentlagen som innebär att det införts en ny möjlighet för patenthavare att genom en administrativ prövning vid Patent- och registreringsverket begränsa ett patent eller få det upphävt i sin helhet. Lag-

ändringarna som är föranledda av den reviderade europeiska patentkonventionen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Ändringarna i övrigt har trätt i kraft den 1 juli 2007 (SFS 516 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra ett direktiv om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) har riksdagen beslutat vissa ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Ändringarna innebär bl.a. att reglerna om vilka konstverk som skall omfattas av följerätten har ändrats så att följerätten omfattar vidareförsäljning av originalkonstverk. Med originalkonstverk avses konstverk som har utförts av konstnären själv, eller exemplar av konstverk som har framställts i ett begränsat antal av konstnären själv eller med dennes tillstånd. Följerättsersättning skall betalas så snart någon som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden deltar som köpare, säljare eller förmedlare vid vidareförsäljningen. Ersättningen skall i första hand betalas av säljaren (SFS 521)

 

Ersättningsrätt
För att i svensk rätt genomföra EG:s femte direktiv om motorfordonsförsäkring har riksdagen beslutat ändringar i trafikskadelagen samt lagstiftningen om svenska och utländska försäkringsgivare. Ändringarna innebär bl.a. att det blivit enklare att få försäkringsskydd för den som vill importera ett motorfordon från ett annat EES-land. En försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige kan meddela försäkring för fordonet redan innan det förts in i Sverige, och köparen behöver inte längre skaffa någon försäkring i det land där fordonet är registrerat.

    Samtidigt beslutade ändringar i lagen om vissa avtalsvillkor för rättsskyddsförsäkring är avsedda att tydliggöra den försäkrades rättigheter gentemot försäkringsgivaren (SFS 333 ff.). Riksdagen har beslutat ändringar i försäkringsavtalslagen som innebär att den ovillkorliga rätten att återköpa en försäkring utvidgats till att innefatta även överföring av försäkringens värde till ett annat bolag. Samtidigt beslutade ändringar i försäkringsrörelselagen gäller dels försäkringsbolagens upplysningsplikt vid flytt av försäkringssparande, dels hur värdet av försäkringen skall beräknas i samband med återköp eller överföring (SFS 122 f.).

 

Straffrätt
För att i svensk rätt genomföra Europeiska unionens rambeslut om angrepp mot informationssystem har riksdagen beslutat om ändringar i brottsbalken. Straffansvaret för dataintrång har därvid utvidgats samtidigt som straffbestämmelsen därom förtydligats och moderniserats språkligt. Ändringen har trätt i kraft den 1 juni 2007 (SFS 213). Riksdagen har antagit en lag om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott som inneburit en tillfällig s.k. vapenamnesti under tiden mars–maj 2007. Den som innehaft skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det skall inte dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnat in vapnet eller ammunitionen till en polismyndighet under denna period. Lagen gäller till den 1 september 2008 för att ärenden som amnestin genererat skall kunna avslutas (SFS 11). I syfte bl.a. att minska antalet felaktiga utbetalningar av bidrag och andra ekonomiska förmåner

har riksdagen antagit en bidragsbrottslag och beslutat en följdändring i lagen om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration. Den nya lagens tillämpningsområde omfattar ersättningar, bidrag och andra ekonomiska förmåner som betalas ut för personliga ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändrade förhållanden och genom detta orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp kan dömas för bidragsbrott, alternativt ringa brott eller grovt bidragsbrott. Straffskalorna motsvarar i stort dem som gäller för bedrägeri. För grovt oaktsamma beteenden finns en särskild straffbestämmelse, vårdslöst bidragsbrott, med böter eller fängelse i högst ett år i straffskalan. Möjlighet till straffrihet finns vid frivillig rättelse. Den nya lagen har trätt i kraft den 1 augusti 2007 (SFS 612 ff.).

 

Ordning och säkerhet
Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet och sekretesslagen. Ändringarna i förstnämnda lag innebär bl.a. att mandatet för försvarsunderrättelseverksamheten anpassats från yttre militära hot till yttre hot och att det uttryckligen angetts att verksamheten endast får avse utländska förhållanden. Ändringen i sekretesslagen innebär att det gäller viss sekretess hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets ra-

dioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 oktober 2007. Av försvarsutskottet i samma lagstiftningsärende framlagda förslag till ytterligare ändringar i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet samt förslag till en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och ändringar i lagen om elektronisk kommunikation har av riksdagen förklarats vilande i minst tolv månader från den 11 juni 2007 (prop. 2006/07:63, bet. FöU10).

 

Processrätt
Riksdagen har antagit en lag om tingsrätts behörighet i vissa fall och beslutat ändringar i rättegångsbalken. Den nya lagstiftningen, som trätt i kraft den 1 april 2007, är en följd av tidigare fattade beslut om förändringar av tingsrättsorganisationen, innebärande bl.a. att det numera i Stockholms kommun ingår tre tingsrätters domsagor (SFS 73 f.). Till följd av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, varigenom bestämmelserna i Bryssel I-förordningen blivit tilllämpliga mellan gemenskapen och Danmark, har riksdagen beslutat ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden så att den även kompletterar avtalet mellan gemenskapen och Danmark. Samtidigt beslutade ändringar i sjömanslagen, sjölagen och lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna är följdändringar (SFS 441 ff.).

 

Utsökningsrätt
Riksdagen har beslutat ändringar i utsökningsbalken. Ändringarna, som träder i kraft den 1 januari 2008, syftar till att förenkla förfarandet hos Kronofogdemyndigheten i enskilda mål och innebär bl.a. en enhetlig reglering av tillgångsundersökningar (SFS 277 ff.).

 

Näringsrätt
Riksdagen har våren 2007 antagit en lag om kassaregister m.m. samt beslutat ändringar i bl.a. sekretesslagen, alkohollagen och bokföringslagen. Den nya lagen innebär en skyldighet för näringsidkare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning att registrera försäljningen i ett certifierat kassaregister. Kravet kombineras med särskilda kontrollbefogenheter. Syftet med den nya lagen är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från företagare som skaffar sig konkurrensfördelar genom att inte betala skatter och avgifter. Vissa verksamheter, bl.a. torg- och marknadshandel och distans- och hemförsäljning, har undantagits från lagens tillämpningsområde. Detsamma gäller verksamheter där försäljningen mot kontant betalning är obetydlig. Den nya lagstiftningen träder i vissa delar i kraft den 1 januari 2008 och i övrigt den 1 januari 2010 (SFS 592 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra en förändring av EG-direktivet om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet, det s.k. transparensdirektivet, har riksdagen beslutat en ändring i lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (SFS 351).
    Riksdagen har antagit en lag om strukturfondspartnerskap som innebär att organ för strukturfondspartnerskap kan bildas inom ramen för förvaltningen av EG:s strukturfonder (SFS 459). För att i svensk rätt genomföra direktivet om handel med hästdjur som är avsedda för hästtävlingar och om villkor för deltagande i hästtävlingar har riksdagen antagit en lag om tävling med hästdjur. Den nya lagen innehåller bestämmelser om villkor för deltagande i tävlingar samt bestämmelser om i vilken utsträckning som medel får avsättas från prissummor eller annan vinst vid hästtävlingar i syfte att skydda, utveckla och förbättra avelsarbetet. Lagen har trätt i kraft den 1 augusti 2007.

 

Finansmarknadslagstiftning
Direktivet om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad har föranlett ändringar i försäkringsrörelselagen, lagen om handel med finansiella instrument, lagen om börs- och clearingverksamhet, årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, aktiebolagslagen samt lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Ändringarna gäller bl.a. nya krav på informationslämnande i företag som är noterade på en reglerad marknad, t.ex. ett aktiemarknadsbolag, innebärande att de noterade företagen skall offentliggöra regelbunden finansiell information (års- och koncernredovisning respektive viss delårsrapportering) inom vissa givna tidsfrister och

löpande offentliggöra förändringar som rör rättigheter m.m. som är knutna till de utgivna fondpapperen. Offentliggörandet skall ske på sådant sätt att informationen snabbt och på ett icke-diskriminerande sätt blir tillgängligt för allmänheten inom samtliga medlemsstater inom EES. Vidare har införts nya bestämmelser om offentliggörande av förändringar i större innehav i aktiemarknadsbolag (s.k. flaggningsregler) till följd varav den tidigare självregleringen upphört. Samtidigt som informationen offentliggörs skall den ges in till behörig myndighet, Finansinspektionen, som getts särskilda befogenheter och sanktionsmöjligheter. Därutöver har börser och auktoriserade marknadsplatser fått ett lagstadgat ansvar att övervaka att företagen upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med de bestämmelser som gäller för utgivaren. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har getts rätt att meddela föreskrifter om denna övervakning. Det slutliga tillsynsansvaret åvilar Finansinspektionen (SFS 364 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra direktivet om marknader för finansiella instrument, det s.k. MiFID-direktivet, har riksdagen antagit en lag om värdepappersmarknaden, som fr.o.m. den 1 november 2007 ersätter 1992 års lag om börs- och clearingverksamhet. Samtidigt har beslutats följdändringar i ett 40-tal lagar, främst på kredit- och värdepappersmarknadens område. MiFIDdirektivet innebär en ökad harmonisering av reglerna för värdepappersföretagen och innehåller bestämmelser om reglering och tillsyn av sådana företag och om rätt för dessa att med stöd av sitt hemlandstillstånd bedriva gränsöverskridande verksamhet i andra medlemsstater. Värdepappersföretagen är skyldiga att rapportera transaktioner avseende aktier upptagna till handel på en reglerad marknad till behörig myndighet. Genom direktivet harmoniseras också reglerna för reglerade marknader; i Sverige börser och auktoriserade marknadsplatser. Vidare finns bestämmelser om krav för att ett finansiellt instrument skall få tas upp till handel på en reglerad marknad och regler om tillträde till reglerade marknader. Finansinspektionen och Bolagsverket är behöriga myndigheter på området (SFS 528 ff., 551 ff.). Riksdagen har beslutat att lagen om grundläggande kassaservice skall upphöra att gälla vid utgången av år 2008 och att Posten AB (publ) får påbörja en avveckling av kassaserviceverksamheten tidigast fr.o.m. den 1 juli 2008. Den grundläggande kassaservice som i dag tillhandahålls av Posten genom Svensk kassaservice ersätts av ett statligt åtagande att tillhandahålla grundläggande betaltjänster. Under våren 2007 beslutade ändringar i lagen om Sjätte APfonden innebär att fonden fr.o.m. den 1 november 2007 får göra placeringar utomlands.

 

Arbetsrätt
Beslutade ändringar i lagen om anställningsskydd innebär att avtal om tidsbegränsad anställning skall få träffas för s.k. allmän visstidsanställning. En allmän visstidsanställning skall övergå till en tillsvidareanställning om arbetstagaren under en femårsperiod har varit anställd i en sådan anställning hos samma arbetsgivare i sammanlagt mer än två år. Tidsbegränsad anställning skall också vara möjlig för vikariat, för

säsongsarbete och när arbetstagaren fyllt 67 år. Även för en arbetstagare som under en femårsperiod har varit anställd hos samma arbetsgivare som vikarie i sammanlagt mer än två år skall anställningen övergå till en tillsvidareanställning. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i semesterlagen innebär bl.a. att ledighet för vård av allvarligt sjukt barn då tillfällig föräldrapenning betalas ut skall vara semesterlönegrundande i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. Bestämmelsen om när en tidsbegränsad anställning som vikarie övergår till en tillsvidareanställning träder i kraft den 1 januari 2008 medan lagändringarna i övrigt har trätt i kraft den 1 juli 2007 (SFS 389 ff.).
    Riksdagen har under våren 2007 beslutat ändringar i bl.a. lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om arbetsmarknadspolitiska program och lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder som innebär att aktivitetsgarantin avskaffats och ersatts med det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. Ändringarna innebär också att vissa regler i arbetslöshetsförsäkringen ändrats. Bland annat har den generella rätten för en sökande att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet avskaffats. Därutöver innebär ändringarna att skyldigheten för arbetsgivare att lämna ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avskaffats. Ändringarna innebär också att Arbetsmarknadsverket ombildas till en sammanhållen myndighetsorganisation genom att Arbetsmarknadsstyrelsen och de 20 länsarbetsnämnderna avvecklas och en ny myndighet, Arbetsförmedlingen, inrättas. Vissa lagändringar har trätt i kraft den 2 juli 2007 medan resterande lagändringar träder i kraft den 1 oktober 2007 respektive den 1 januari 2008 (SFS 393 ff.). Till följd av bildandet av Sveriges Kommuner och Landsting har riksdagen beslutat ändring i bl.a. lagen om rättegången i arbetstvister. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2008.

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikationer
I syfte att förbättra ursprungskontrollen och därmed förhindra eller försvåra att stulna fordon eller fordon med oklar identitet registreras i Sverige har riksdagen beslutat ändringar i fordonslagen. Ändringarna innebär att den ursprungskontroll av ett fordon som i dag huvudsakligen görs vid en registreringsbesiktning skall delas upp i två delar, en dokument- och registerkontroll (ursprungskontroll) respektive en kontroll av fordonets tekniska identitet. Vägverket skall ansvara för ursprungskontrollen. Kontrollen av fordonets tekniska identitet kommer även fortsättningsvis att utgöra en del av registreringsbesiktningen. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete och yrkestrafiklagen innebär bl.a. att beslut i fråga om körprov för taxiförarlegitimation inte får överklagas. Ändringarna i de sistnämnda lagarna har trätt i kraft den 1 respektive den 11 april 2007 medan ändringarna i fordonslagen träder i kraft den 4 februari 2008 (SFS 91 ff.). Riksdagen har beslutat vissa ändringar i järnvägslagen, järnvägssäkerhetslagen, lagen om undersökning av olyckor och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg

för att i svensk rätt genomföra de tre EG-direktiv som ingår i det s.k. Andra järnvägspaketet. Det gäller dels ett nytt direktiv om järnvägssäkerhet och olycksutredningar, dels ändringar i direktivet om driftskompatibilitet och i direktivet om utvecklingen av gemenskapens järnvägar (SFS 450 ff.).
    Direktivet om rapportering av händelser inom civil luftfart har föranlett ändringar i luftfartslagen, lagen om undersökning av olyckor och sekretesslagen. Med händelser i detta sammanhang avses sådant som inträffat och som avviker från det normala och har eller kunde ha påverkat flygsäkerheten. Händelsen skall inte vara av så allvarligt slag att regelverket om undersökning av olyckor och allvarliga tillbud är tillämplig. Rapporter om händelser skall lagras i särskilda databaser som skall vara tillgängliga för flygsäkerhetsmyndigheterna i Europa (SFS 493 ff.).
    För att i svensk rätt genomföra direktivet om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen har riksdagen antagit en lag om elektroniska vägavgiftssystem. Med elektroniska vägavgiftssystem avses system som används för elektronisk betalning av avgifter som tas ut för färd med motordrivna fordon på väg eller på vägfärjor. Syftet med lagstiftningen är att säkerställa tekniska standarder för elektroniska vägavgiftssystem. Lagen har trätt i kraft den 1 mars 2007 (SFS 58).
    Riksdagen har beslutat ändringar i mönstringslagen som innebär att regeringen skall kunna meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för intendenturpersonal. Föreskrifter om vad som gäller för sådan personal som undantas får meddelas av regeringen. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 april 2007 (SFS 94).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att i svensk rätt genomföra EG-direktivet om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som fallit offer för människohandel eller fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna har riksdagen beslutat ändringar i utlänningslagen och lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Ändringarna innebär en tydligare reglering av vilka kriterier som skall gälla för beviljande av tidsbegränsat uppehållstillstånd för en utlänning som medverkar vid förundersökning eller huvudförhandling i brottmål. Det tidsbegränsade uppehållstillståndet för sådan medverkan har en kortaste giltighetstid om sex månader (SFS 322 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Riksdagen har beslutat ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att inskränkningarna i landstingens möjligheter att överlämna driften av regionsjukhus, regionkliniker och övriga sjukhus till annan upphävts. Landstingen skall även kunna sluta avtal om driften av sjukhus utan krav på att avtalen innehåller villkor om att verksamheten skall drivas utan syfte att ge vinst åt ägare. Avtalen skall inte heller behöva innehålla villkor om att vården skall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering och vårdavgifter. Vidare skall landstingen kunna överlämna driften av regionsjukhus och regionkliniker till någon annan. Därutöver innebär ändringarna att kravet på att bedriva hälso- och sjukvård vid minst ett sjukhus i

offentlig regi upphävts (SFS 241).
    Under våren 2007 beslutade ändringar i läkemedelslagen, lagen om handel med läkemedel m.m., lagen om läkemedelsförmåner m.m. m.fl. lagar innebär att det införts kompletterande bestämmelser till en EG-förordning om läkemedel för pediatrisk användning. Ändringarna rör även läkemedels utbytbarhet och Läkemedelsförmånsnämndens beslut samt innebär att det införts en bestämmelse om avgift för tillstånd att bl.a. tillverka läkemedel och ett förtydligande av bestämmelserna om detaljhandeln. Beslutade ändringar i lagen om rättspsykiatrisk vård innebär att bestämmelserna ändrats som rör utvisning av personer som av domstol har överlämnats till rättspsykiatrisk vård (SFS 242 ff.).
    Genom ändringar i lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik har åldersgränsen, yngre än 70 år, för läkare och sjukgymnast som förutsättning för läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastikersättning tagits bort (SFS 295 f.).

 

Socialrätt
Under våren 2007 beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring innebär att kravet på att arbetsgivaren skall genomföra rehabiliteringsutredning avskaffats. Arbetsgivaren skall dock fortfarande lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast skall kunna klarläggas och även i övrigt medverka därtill. Samtidigt har tidsfristerna avseende avstämningsmöte och rehabiliteringsplan avskaffats. Därutöver har bestämmelserna om samordning av ekonomiskt bistånd från socialnämnden och ersättning från Försäkringskassan liksom tidpunkten för omprövning av sjukpenninggrundande inkomst i vissa fall ändrats (SFS 298 ff.). Genom under våren 2007 beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring, lagen om allmänna bostadsbidrag, lagen om bostadsbidrag och lagen om underhållsstöd, samt ett stort antal ytterligare lagar på socialrättens område, har möjliggjorts för Försäkringskassan att debitera ränta vid återkrav av socialförsäkringsförmåner. De nya bestämmelserna, som trätt i kraft den 1 juli 2007, tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet (SFS 194 ff.). Ändringar i lagen om garantipension, lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. gäller bl.a. beräkningen av garantipension i vissa fall, av efterlevandepension och änkepension samt av bostadstillägget till pensionärer. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 maj 2007 (SFS 111 ff.). Andra ändringar i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl., som träder i kraft den 1 januari 2008, gäller hur arbetsinkomst skall beaktas vid beräkningen av bostadstillägg.

 

Lagstiftning på utbildningsområdet
Riksdagen har beslutat ändringar i skollagen som syftar till förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Ändringarna innebär bl.a. att rektorer och lärare getts rätt att från en elev omhänderta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Denna möjlighet finns i grundskolan, gymnasieskolan,

särskolan och specialskolan samt motsvarande utbildningar i fristående skolor. Möjligheten finns också i sameskolan. Därutöver har införts en möjlighet för kommunen att mot vårdnadshavarens önskemål förflytta elever till en annan skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Denna möjlighet finns inom grundskolan. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 augusti 2007 (SFS 378).
    Andra under våren 2007 beslutade ändringar i skollagen innebär dels att eleverna i gymnasieskolan getts en utsträckt möjlighet att tas emot till en utbildning i en annan kommun även om utbildningen finns i hemkommunen, dels förändringar i lagens bestämmelser om beslut om riksrekrytering. De förstnämnda ändringarna träder i kraft den 1 juli 2008 och ändringarna i övrigt har trätt i kraft den 1 juli 2007 (SFS 304).
    Beslutade ändringar i högskolelagen innebär bl.a. att regeringen till ordförande i en högskolas styrelse skall kunna utse rektor eller någon annan som är anställd vid det lärosäte som uppdraget avser. Den tidigare begränsningen om att ordföranden bör vara någon som inte är anställd vid det aktuella lärosätet har tagits bort. Liksom tidigare kommer det att vara möjligt att ha en extern ordförande om lärosätet bedömer det som lämpligast. Ändringarna har trätt i kraft den 25 april 2007 (SFS 141). Andra under våren 2007 beslutade ändringar i högskolelagen innebär att om det inte längre finns förutsättningar att utfärda en viss examen, skall Högskoleverket anmoda högskolan att inom viss tid avhjälpa bristen (SFS 475, 512). Riksdagens beslut att godkänna Försvarshögskolan som en högskola som lyder under högskolelagen fr.o.m. den 1 januari 2008 har föranlett ytterligare ändringar i nämnda lag (SFS 511).

 

Lagstiftning på jordbruksområdet
Under våren 2007 beslutade ändringar i epizootilagens ersättningsbestämmelser syftar till att anpassa det svenska ersättningssystemet till en EG-förordning om villkor för gemenskapsbidrag för nödåtgärder och bekämpning av vissa djursjukdomar. Ändringarna innebär att Sverige även fortsättningsvis kan få stöd från Europeiska gemenskapen vid ett eventuellt utbrott av en smittsam djursjukdom. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i djurskyddslagen och lagen om märkning och registrering av hundar följer av att Djurskyddsmyndigheten avvecklats och att djurskyddsfrågorna förts till Jordbruksverket (SFS 361 ff.).
Lars Haglind och Monica Hall