Avtals uppkomst — dags att se bortom avtalslagen
Av universitetslektor JAKOB HEIDBRINK 1
I denna artikel presenteras och kritiseras Kurt Grönfors, Bert Lehrbergs samt
Fredrik Stangs teser om avtals tillkomst. Mot bakgrund av de nämnda författarnas åsikter söks den punkt där ytterligare studier av hur avtal enligt svensk rätt kommer till stånd lämpligen kan ta sin början.
1 Inledning
1.1 Ämnets aktualitet ”
Avtals uppkomst — igen! Är det inte sluttjatat någon gång?” Jag skall villigt erkänna att ett ämne som det förevarande kan kräva en motivering: när allt kommer omkring har vi ju avtalslagen och viss domstolspraxis, så att vi ungefärligen vet hur avtal kommer till stånd. Man kan också argumentera att frågan om avtals tillkomst blir relevant i det praktiska rättslivet så ytterst sällan att frågans betydelse inte rättfärdigar all den akademiska tankemöda som investeras i den.2 Denna artikel skulle inte ha skrivits om jag inte trodde att det finns ett behov att återigen undersöka de grundläggande reglerna för hur avtal kommer till. Jag har framför allt två skäl till detta ställningstagande, nämligen dels de avtalsrättsliga problem som uppstått genom handelns tilltagande digitalisering, dels strävandena att harmonisera den europeiska avtalsrätten.
Vad gäller digitala avtal passar avtalslagens modell med anbud och accept i många situationer inte särskilt väl som analysschema för verkligheten. När konsumenten ”klickar” till bekräftelse av en beställning av böcker som hon själv tagit fram, vem är då anbudsgivaren och vem är acceptanten? Skulle man anse att det är konsumenten som lämnar anbudet, skulle Internetföretaget vara acceptanten: när det i praktiken dock är en dator som tar emot den elektroniska signalen om vilka böcker som kunden vill ha och skickar en packningsanvisning till ett
1 Författaren är universitetslektor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Jag tackar docent Göran Millqvist, Stockholms universitet, och dr. Torbjörn Ingvarsson, Uppsala universitet, för deras genomläsning av artikeln och de värdefulla synpunkter de lämnat. Som alltid är dock förstås alla kvarvarande misstag och felaktigheter mina egna. 2 Här syftas i synnerhet på Stewart Macaulays forskningsresultat, som i vart fall för den amerikanska kontexten tycks visa att avtal sällan åberopas i den ekonomiska verkligheten (jfr som en lämplig introduktion till Macaulays tankevärld Macaulay, Stewart, Contracts, New Legal Realism, and Improving the Navigation of The Yellow Submarine, 80 Tul. L. Rev. 1161 (2005–06); jfr dock Bernstein, Lisa, Merchant Law in a Merchant Court: Rethinking the Code’s Search for Immanent Business Norms, 144 U. Pa. L. Rev. 1765 (1995–96) som visar att juridiska regler blir relevanta i ”end game”, när parterna inte längre förmår samarbeta.