Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen hösten 2008

 


I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2008. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft den 1 januari 2009. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2008 när inte annat anges.

 


Statsrätt
I samband med att riksdagen godkänt Lissabonfördraget har beslutats ändringar i lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Härigenom har mottagaren av beslutanderätten ändrats från Europeiska gemenskaperna till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, och Lissabonfördraget har förts in i förteckningen över de grundläggande fördragen. Ändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1095).
    Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Ändringen innebär en uppräkning av månadsbeloppet för stödet till politiska sekreterare med omkring tre procent från tidigare 48 800 kr till 50 300 kr fr.o.m. den 1 januari 2009. Genom en samtidigt beslutad ändring i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter har införts en möjlighet att låta miljöhänsyn, vid sidan av kostnad och tidsaspekter eller i stället för dessa aspekter, avgöra valet av färdväg och färdmedel vid inrikes tjänsteresor (SFS 1273 f.).
    Enligt ändringar i vallagen ska väljare som är bosatta utomlands få särskilt utlandsröstkort, varigenom administrationen förenklas och möjligheterna för utlandssvenskar att rösta förbättras. Andra samtidigt beslutade ändringar i vallagen och i lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar är tekniska justeringar (SFS 1275 f.). Riksdagen har beslutat en ändring i lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen som innebär ändrade grunder för anslagsavräkning (SFS 1062). Överföringen av de s.k. startprogrammen från Sida till Swedfund har medfört att riksdagen antagit en lag om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till Swedfund International AB och beslutat ändringar i sekretesslagen (SFS 1271 f.).

 

Offentlighet och sekretess
Riksdagen har beslutat ändringar i bl.a. sekretesslagen, lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, socialtjänstlagen, lagen om personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration och utlänningslagen. Genom ändringarna möjliggörs ett ut-

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen hösten 2008 397 ökat elektroniskt informationsutbyte mellan vissa myndigheter Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Satens pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och kommunernas socialnämnder. Ändringarna syftar till att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen, öka effektiviteten vid myndigheterna och förbättra servicen i förhållande till enskilda (SFS 967 f.).

 

Annan offentlig rätt
Riksdagen har beslutat en ändring i lagen om lägenhetsregister. Ändringen innebär att fastighetsägarens uppgiftsskyldighet för småhus har begränsats till att omfatta endast bostadsarea oavsett hur många bostadslägenheter det finns i huset (SFS 966).
    Ett nytt avgiftssystem för finansiering av Inspektionen för strategiska produkter har medfört ändringar i lagen om krigsmateriel, lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd och lagen om inspektion enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen (SFS 885 f.).
    I samband med att riksdagen godkänt överenskommelsen mellan Sverige och Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar) har beslutats en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen har trätt i kraft den 1 februari 2009 (2009:31).
    Enligt en ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst som beslutats under hösten 2008 har avgiften fr.o.m. den 1 januari 2009 höjts från 2 032 kronor till 2 076 kronor för ett år (SFS 1255).
    Med anledning av att Statens ljud- och bildarkiv upphört som myndighet och dess uppgifter överförts till Kungl. biblioteket har riksdagen beslutat ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och lagen om pliktexemplar av dokument (SFS 1416 f.).

 

Familjerätt
I syfte att minska risken för missbruk av barns tillgångar och att stärka det allmännas insyn har riksdagen beslutat ändringar i föräldrabalken, lagen om kontoföring av finansiella instrument, lagen om investeringsfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden. Lagändringarna innebär bl.a. att det krävs samtycke från överförmyndaren för att föräldrar ska få ta upp lån eller företa någon annan rättshandling som innebär att den omyndige sätts i skuld, att användningen av spärrade bankkonton utökas och att överförmyndaren getts möjlighet att också spärra vissa finansiella tillgångar såsom aktier och fondandelar. Motsvarande ändringar har beslutats i relevanta delar också för förordnade ställföreträdare. Vidare innebär ändringarna att fristen för en enskild som vill väcka talan mot en förordnad ställföreträdare har förlängts. Därutöver har överförmyndarens tillgång till information förbättrats, och länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndare har utvidgats och kompletterats (SFS 910 f.).

 

Allmän förmögenhetsrätt
Under hösten 2008 har riksdagen beslutat att reformera det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån.

398 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 Därvid har riksdagen antagit en lag om företagshypotek, som ersatt lagen om företagsinteckning, och beslutat ändringar i bl.a. jordabalken, utsökningsbalken, förmånsrättslagen, konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion. Den nya lagstiftningen innebär i allt väsentligt en återgång till de regler om företagshypotek som gällde före 2004. Företagshypoteket har särskild förmånsrätt och omfattar en näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till näringsverksamheten, med undantag för bl.a. kassa- och bankmedel. Samtidigt har statens förmånsrätt för utbetald lönegaranti avskaffats. Äldre företagsinteckningar gäller under en övergångsperiod (SFS 987 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om inteckningsbrevsregister och beslutat ändringar i sekretesslagen, konkurslagen, lagen om pantbrevsregister och lagen om företagshypotek. Den nya lagen möjliggör utfärdande av s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev. Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev ska utfärdas genom att den företagsinteckning som svarar mot inteckningsbrevet registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret. Inteckningsbrevsregistret förs av Bolagsverket, och kommunikation med registret kan ske elektroniskt. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 mars 2009 (SFS 1075 f.).

 

Hyresrätt
Riksdagen har beslutat vissa ändringar i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) som rör andrahandsupplåtelse av hyreslägenhet. Ändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Möjligheterna till andrahandsupplåtelse har utvidgats. Hyresnämnden kan ge tillstånd till en sådan upplåtelse när en hyresgäst på grund av längre utlandsvistelse eller studier på annan ort har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin lägenhet. Tidigare kunde den som tagit ut en hyra som inte är skälig bli återbetalningsskyldig upp till två år bakåt i tiden. Den tiden har förkortats till ett år (SFS 1074).

 

Associationsrätt
Under hösten 2008 har riksdagen beslutat vissa ändringar vad gäller bestämmelserna i aktiebolagslagen om fusion och delning (23 respektive 24 kap.). Lagändringarna innebär sammanfattningsvis följande. Mer än hälften av värdet på fusionsvederlaget ska utgöras av aktier i det övertagande bolaget. Det övertagande bolagets aktier i ett överlåtande bolag ska inte beaktas vid en omröstning i det senare bolaget om en fråga om fusion. Det tidigare kravet på nio tiondelars majoritet för beslut om fusion mellan ett överlåtande publikt aktiebolag och ett övertagande privat aktiebolag har utsträckts till att omfatta fusioner där det överlåtande bolaget är ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det som fusionsvederlag ska lämnas aktier som inte är upptagna till handel på en sådan marknad. Det tidigare provisoriska majoritetskravet på nio tiondelar för beslut om fusioner där kontanter ingår i fusionsvederlaget har upphävts. Motsvarande lagändringar har beslutats när det gäller delning av aktiebolag (SFS 805 f.). Andra ändringar i aktiebolagslagen gäller också bestämmelserna om fusion och delning av aktiebolag. Samtidigt beslutade ändringar i försäkringsrörelselagen

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen hösten 2008 399 gäller bestämmelserna om fusion av försäkringsaktiebolag. Ändringarna innebär att den revisorsgranskning som ska ske av en fusionsplan respektive delningsplan får förenklas om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i fusionen eller delningen har samtyckt till det. Ändringarna genomför direktivet om ändring av EG:s tredje och sjätte bolagsrättsliga direktiv om fusion respektive delning av aktiebolag med avseende på kravet på ett utlåtande från en oberoende sakkunnig. Lagändringarna har trätt i kraft den 31 december 2008. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag gäller ändrad tidpunkt för tillämpningen av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen beslutade hösten 2004. Ändringarna innebär att värderingsbestämmelserna ska kunna tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010 (SFS 1234 f.).

 

Näringsrätt
Med anledning av en EGförordning om förbud mot utsläppande på marknaden och import till eller export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls har riksdagen antagit en lag om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m. Den nya lagen innehåller bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerat normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. Lagen har trätt i kraft den 31 december 2008 (SFS 1049). Beslutade ändringar i naturgaslagen rör bl.a. tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. I samma lagstiftningsärende har riksdagen beslutat att lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet ska upphöra att gälla vid utgången av 2008 med hänvisning till att lagen i allt väsentligt måste anses överspelad (SFS 899 och 901). Ändringar i lagen om elcertifikat som beslutats under hösten syftar bl.a. till att göra elcertifikatsystemet mer stabilt och förutsägbart och att lätta på den administrativa bördan både för företagen och för tillsynsmyndigheten. Ändringarna innebär i huvudsak en ny definition av elintensiva företag, att elintensiv industri ska ansöka om registrering för en treårsperiod och att vissa elintensiva industrier slipper deklarera (SFS 1332). Av riksdagen beslutade ändringar i ellagen innebär att nya bestämmelser om elsäkerhet förts in i lagen. Ändringarna har trätt i kraft den 1 mars 2009 (SFS 2009:23).

 

Finansmarknadslagstiftning
Riksdagen har antagit en lag om statligt stöd till kreditinstitut samt beslutat ändringar i bl.a. sekretesslagen och lagen om statens upplåning och skuldförvaltning. Genom den nya lagen möjliggörs för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (stödmyndigheten) att med kort varsel lämna stöd till svenska kreditinstitut om det behövs för att motverka en allvarlig risk för allvarlig störning i det finansiella systemet i Sverige. Regeringen har getts ett icke beloppsbegränsat bemyndigande att besluta om sådana stödåtgärder. Genom lagen inrättas en särskild

400 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 nämnd, Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut, för prövning av vissa tvister om villkor för de statliga stödåtgärderna och frågor om inlösning av aktier. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 30 oktober 2008 (SFS 814 f.).
    Riksdagen har antagit en lag om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige och beslutat ändringar i bl.a. lagen om insättningsgaranti. Den nya lagstiftningen, som trätt i kraft den 30 oktober 2008, innebär sammanfattningsvis en utvidgning av garantin (SFS 811 f.).

 

Transporträtt
Med anledning av att en ny myndighet, Transportstyrelsen, inrättats fr.o.m. den 1 januari 2009 som övertagit all verksamhet vid Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen samt delar av verksamheten vid Sjöfartsverket och Vägverket har riksdagen beslutat ändringar i ett stort antal lagar, bl.a. luftfartslagen, lagen om undersökning av olyckor, sjölagen, fartygssäkerhetslagen och lagen om luftfartsskydd. Ändringarna innebär i huvudsak att tidigare myndighetsnamn bytts ut mot namnet Transportstyrelsen (SFS 1311 f., 1348, 1355, 1359 f., 1381 f. och 1392).
    Beslutade ändringar i lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse innebär att den verksamhet som bedrivs med alkolås för personer som gjort sig skyldiga till trafikbrott efter alkoholförtäring kan fortsätta t.o.m. den 31 december 2010 (SFS 1410).
    Ändringar i lagen om stängselskyldighet för järnväg m.m. som beslutats under hösten innebär att Stängselnämndens uppgifter har överförts till den myndighet som regeringen bestämmer (SFS 1333).

Arbetsrätt
Beslutade ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister rör Arbetsdomstolens sammansättning i diskrimineringstvister. Sådana tvister ska avgöras av Arbetsdomstolen i en sammansättning med fem ledamöter, varav en för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan (SFS 932). Riksdagen har beslutat ändringar i arbetsmiljölagen som syftar till att i svensk rätt bättre genomföra EG:s byggplatsdirektiv från 1992 avseende minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser. Under våren 2006 gjorde Europeiska kommissionen i en formell underrättelse gällande att Sverige inte uppfyllt alla sina skyldigheter enligt direktivet. Följdändringar har samtidigt beslutats i lagen om mottagande av asylsökande m.fl., lagen om arbetsmarknadspolitiska program, socialtjänstlagen och lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten (SFS 934 f., 938 och 941). Beslutade ändringar i föräldraledighetslagen och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård innebär att de som har rätt till sjukersättning och arbetar enligt ett system med steglös avräkning ska ha rätt till ledighet enligt de båda lagarna även om de inte har rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning (SFS 933 och 940).

 

Miljörätt
Beslutade ändringar i miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon avser bl.a. de bestämmelser i miljöbalken som rör särskilda skydds- eller bevarandeområden enligt EG-direktiv om bevarande av fåglar och bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter, s.k. Natura 2000-områden (SFS 831 f.).

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen hösten 2008 401 Riksdagen har under hösten 2008 beslutat ändringar i lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion som avser beräkningen av utsläppens storlek och beräkningen av om en anläggning når över tröskelvärdet för avgiftsskyldighet (SFS 833).

 

Lagstiftning om jordbruk och fiske
Med anledning av att ansvaret för djurskyddskontrollen och kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen från och med den 1 januari 2009 har flyttats från kommunerna till länsstyrelserna har riksdagen under hösten 2008 antagit en lag om skyldighet för kommunerna att lämna uppgifter om djurskydd m.m. (SFS 1048).
    Av riksdagen beslutade ändringar i fiskelagen innebär att det i lagen uttryckligen anges att sådan befattningshavare hos Fiskeriverket och länsstyrelsen i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske har befogenhet att ta fisk och annan egendom i beslag. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 februari 2009 (SFS 1440).

 

Ordning och säkerhet
Ändringar i polisdatalagen som beslutats under hösten 2008 innebär att övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd har förlängts till utgången av 2009 (SFS 880).
    Myndighetsnamnen Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten har i lagen om brandfarliga och explosiva varor, miljöbalken, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och lagen om skydd mot olyckor bytts ut

mot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (SFS 1403 f.).

 

Processrätt
Riksdagen har antagit en lag om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott. Den nya lagen, som gäller t.o.m. 2012 och ersätter 1952 års tvångsmedelslag, innehåller i förhållande till de allmänna tvångsmedelsbestämmelserna sär- och tilläggsbestämmelser. Lagen ger de brottsbekämpande myndigheterna fortsatt utvidgade möjligheter att använda tvångsmedlen beslag, hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning och postkontroll. I lagen finns även bestämmelser som ger åklagaren behörighet att interimistiskt besluta om sådana tvångsmedel. Lagen är tilllämplig vid förundersökning om vissa särskilt samhällsfarliga brott som typiskt är svåra att utreda, exempelvis sabotage, företagsspioneri och terroristbrott. Till skillnad från 1952 års tvångsmedelslag omfattar den nya lagen inte de s.k. majestätsbrotten. Möjligheten till förlängning av s.k. utredningshäktning har slopats. Ändringar i rättegångsbalken som beslutats i samma lagstiftningsärende innebär att bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervakning med oförändrat innehåll har förts över till balkens tvångsmedelsbestämmelser i 27 kap. (SFS 854 f.). Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande innebär ett förfarande som syftar till att borgenärer snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Enligt förordningen ska ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater

402 Från lagstiftningsarbetet SvJT 2009 utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser i fråga om bl.a. beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet har tagits in i en särskild lag, lag om europeiskt betalningsföreläggande, varvid samtidigt beslutats vissa ändringar i utsökningsbalken, delgivningslagen och lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 12 december 2008 (SFS 879 och 881 f.).
    Förordningen om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande syftar till att förenkla och påskynda handläggningen av samt sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister om mindre värden. En dom i ett europeiskt småmål ska erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bl.a. behörig domstol, vilka nationella regler som ska gälla när förordningen saknar reglering och vilka frister som ska gälla för vissa rättsmedel. Sådana bestämmelser har tagits in i en särskild lag lag om europeiskt småmålsförfarande (SFS 1038).

 

Utlänningslagstiftning
Riksdagen har beslutat ändringar i utlänningslagen som gäller arbetskraftsinvandring. Ändringarna, som trätt i kraft den 15 december 2008, innebär sammanfattningsvis följande. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen har upphört, och tidsbegränsade arbetstillstånd kan beviljas en utlänning som har ett erbjudande om anställning som han eller hon kan försörja sig på. Anställningsvillkoren får inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Vidare finns regler om vissa tidsbegränsningar. Den som under de senaste fem åren haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd (SFS 884). En annan ändring i utlänningslagen beslutad under hösten 2008 innebär en justering av en straffbestämmelse så att även överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag omfattas av bestämmelsen. Lagändringen träder i kraft den 1 april 2009 (SFS 2009:16).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
För att i svensk rätt genomföra ett EG-direktiv om mänskliga vävnader och celler m.m. har riksdagen beslutat ändringar i sekretesslagen, lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler (SFS 1058 f.).

 

Socialrätt
Ändringar i lagen om sjuklön som beslutats under hösten 2008 gäller arbetsgivares skyldighet att betala sjuklön. I samma lagstiftningsärende beslutade ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om inkomstgrundande ålderspension innebär att nämndemän inte ska delta i kammarrättens avgörande i socialförsäkringsmål. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om underhållsstöd är ett förtydligande i överklagandebestämmelsen (SFS 1243 f.). I syfte att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter

SvJT 2009 Lagstiftning i riksdagen hösten 2008 403 har riksdagen antagit en lag om valfrihetssystem. Lagen innehåller regler om vad som gäller för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd och vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Följdändringar har samtidigt beslutats i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, sekretesslagen och socialtjänstlagen (SFS 962 f.).
    Ändringar i lagen om bostadstilllägg till pensionärer m.fl. och lagen om äldreförsörjningsstöd som beslutats under hösten 2008 innebär en höjd skälig levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet. Samtidigt beslutade ändringar i lagen om inkomstgrundande ålderspension gäller beräkningen av pensionsgrundande belopp i vissa fall (SFS 1427 f.).
    Beslutade ändringar i studiestödslagen innebär att möjligheten för CSN att medge låntagare som har studielån tagna före 1989 att de tills vidare inte ska påföras preliminär avgift för lånet har tagits bort fr.o.m. utgången av januari 2009 (SFS 1353).


    Ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring som beslutats under hösten rör reglerna om återkrav av arbetslöshetsersättning. Ändringarna innebär bl.a. att ersättningstagare som inte i rätt tid återbetalat ett återkrävt belopp ska debiteras dröjsmålsränta. Lagändringarna har trätt i kraft den 2 mars 2009 (SFS 2009:11). Riksdagen har beslutat ändringar i lagen om Allmänna arvsfonden som innebär att placeringen av Arvsfondsdelegationens kansli inte längre ska vara reglerad i lag. Ändringar i socialtjänstlagen som beslutats i samma lagstiftningsärende syftar bl.a. till att motverka att den inkomstförbättring som uppkommer genom det förhöjda grundavdraget samt den höjda normen för skälig levnadsnivå för särskilt bostadstillägg till pensionär leder till motsvarande höjning av avgifter enligt socialtjänstlagen (SFS 1423 f.). Ändringar i bl.a. lagen om allmän försäkring som beslutats under hösten 2008 innebär nya regler för personer som uppbär icke tidsbegränsad sjukersättning (SFS 861).
Lars Haglind och Monica Hall