Notiser

 

 

 

Sjur Brækhus In Memoriam
Professor emeritus Sjur Brækhus avled i Oslo den 19 maj 2009.
    Sjur Brækhus föddes i Bergen i juni 1918. Han slog tidigt in på juristbanan och avlade dr. jur år 1947. Redan året därpå blev han, blott 30 år gammal, professor i rättsvetenskap. Han var dekanus för det Juridiske fakultet under tiden 1963–1967. Föreståndare för Nordisk Institutt for Sjørett åren 1963–1973. Han mottog under sin livstid flera hedersbevis för sin insats som vetenskapsman. Här kan nämnas att han tilldelades Riddarkorset av den Kgl. Nordstjernen Orden år 1974 och kommendör av Sanct Olavs Orden år 1981. Till detta var han också hedersdoktor vid bl.a. Köpenhamns universitet och Stockholms universitet.
    Sjur Brækhus hade många strängar på sin lyra, allt från sin centrala position i forskning och undervisning inom förmögenhetsrätt, över sitt engagemang i den komplicerade norska språkfrågan, till sitt botanistiska intresse med förkärlek för orkidéer. Här kan endast lyftas fram några centrala punkter som belyser en bråkdel av hela hans omfångsrika engagemang.
    Sjur Brækhus var en ledande forskningsprofil inom rättsvetenskapen. Redan i avhandlingen om Meglerens rettslige stilling (1948) visade han vad som komma skulle. Från en solid privaträttslig orientering omfamnade han en rad andra områden som sedermera skulle komma att behandlas utförligt av honom. Bland dessa områden är sakrätten central. Redan med arbete Norsk tingsrett (1964, tillsammans med Axel Hærem), som måste betraktas som en nordisk klassiker inom området, visade Sjur Brækhus sin fantastiska förmåga att kombinera systematisk klarhet med analytiskt djup. Detta vidareutvecklade han i Omsetning og Kredit 1–4 där han sammanför centrala delar av panträtten, utsökningsrätten och sakrätt till ett verk som måste betraktas som höjdpunkten i hans stora författarskap. För de nordiska juristerna är väl ändå Sjur Brækhus mest känd som sjörättens nordiske nestor. Det var också sjörätten som låg Sjur Brækhus närmast hjärtat. Hans goda rykte som föreläsare i sjörätt är allmänt spritt. För oss yngre adepter var det alltid med spänning vi bevistade vad som skulle komma på föredrag och seminarier. Även om hans enorma kunskaper inom sjörätten aldrig slutligt fick form i ett större sammanhängande verk, så kom otaliga artiklar och provisoriska utgåvor inom området. En avlöpare från den ”rena” sjörätten, som sannerligen fick slutlig form, är flera stora verk inom sjöförsäkringsrätten. Till en början har vi Håndbok i P & I forsikring (2 uppl. 1979 tillsammans med Alex. Rein) där redarens ansvarsförsäkring behandlas utförligt. Vidare har vi standardverket under många år för redarens sakförsäkring Håndbok i kaskoforsikring (1993). Sjur Brækhus var också lagstiftare. Under en rad av år deltog ha i lagstiftningsarbetet kring de nordiska sjölagarna. Han var som ordföranden i den norska statliga lagkommittén huvudarkitekten till den norska konkursreformen på 1980-talet. Han var även mycket aktiv i arbetet med den norska panteloven som trädde i kraft i början av 1980talet. Här bör också nämnas att han som ordförande låg bakom den Norska sjöförsäkringsplanen år 1964, vilken närmast är att betrakta som ett lagverk med minst

818 Notiser SvJT 2009 sagt utförliga kommentarer till de olika villkorsklausulerna.
    Ett annat område som fångade Sjur Brækhus intresse var tvistlösning genom skiljeförfarande. Han deltog ofta i skiljenämnder eller som ensam skiljeman i tvister rörande stora kommersiella kontrakt. Här kunde han omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. I domarna lade han ibland ut texten på ett sådant sätt att det fick verkan långt utanför avgörandet i den aktuella saken. I domen rörande Wingull ND 1979 s. 231 diskuteras och slås fast att det finns inskränkningar i garantiklausuler som reducerar felansvaret i tillverknings- och entreprenadkontrakt. I Nopal Mascot ND 1985 s. 234 tillämpades generalklausulen 36 § avtalslagen för att jämka klausuler i ett utpräglat kommersiellt förhållande. Slutligen kan nämnas att det i ett skiljeärende jag själv är inblandad i för närvarande hänvisades till Granville ND 1961 s. 127, där Sjur Brækhus har rumsterat om i ett av sjöfartens standardavtal jämte s.k. avtalsriders, genom att helt öppet, utan omskrivningar korrigera uppläggningen av ansvarssystemet med den sunda grundinställningen att avtalet måste hänga ihop.
    Sjur Brækhus var en sann nordist. Detta visade han inte minst genom inrättandet av Nordisk Institutt for Sjøret år 1963, långt före det blev vanligt med instituts- och centrumbildningar vid universiteten. I arbetet med detta visade han också sin talang som miljöbyggare. Redan på 1950-talet hade ett sjörättsinstitut byggts upp inom Oslo universitet. Genom sina framstående idéer, sin förmåga till samling och framåtdriv lyckades han få gehör för institutstanken i det nordiska parlamentet. Det institutet har under många år varit den centrala punkten för nordiska transporträttsstudenter och färdiga jurister. Med tilläggsplatser i Stockholm, Åbo, Helsingfors, Köpenhamn och Göteborg har transporträtten alltid haft en säker hemmahamn i det nordiska institutet. Slutligen får vi inte glömma människan Sjur Brækhus. Under lång tid drev han med fast hand en framgångsrik forskningsverksamhet där många av Norges främsta akademiker fostrats. Det har hävdats att han hade höga krav, kanske som en följd av de höga krav han ställde på sig själv i sin egen forskning. Trots detta var han en mycket human person som aldrig förhävde sig. När jag startade mina doktorandstudier vid institutet hade Sjur Brækhus redan övergått till emeritusståndet. Trots detta fanns han som alltid på plats vid skrivbordet, i lunchrummet till lunch och till och med vid de traditionsrika lördagsluncherna. Det jag minns bäst från denna tid är de diskussioner som kunde komma upp. Sjur Brækhus var alltid lika engagerad, energisk och diskussionsbenägen i allt som berördes. Den breda kunskap han hade förvärvat genom åren delade han frikostigt med sig av. Med en ung pojkes nyfikenhet vände och vred han på alla argument oavsett om de framfördes av en professor eller en student. Även om han alltid hävdade sin egen åsikt med skärpa och sinnrikhet gjorde han det utan att otillbörligt lyfta fram sin egen person. Han förtjänar verkligen att bli ihågkommen, inte bara för sin stora forskargärning utan även för sin emabla personlighet. Svante O. Johansson

 

SvJT 2009 Personalnotiser 819

Personalnotiser

 

 

 

Justitiedepartementet
Regeringen har anställt departementsrådet Birgitta Eilemar att vara ordförande i Gentekniknämnden (2009-06-17).

 

Hovrätterna
Regeringen har utnämnt hovrättsrådet, tillika vice ordförande på avdelning, Åke Thimfors att vara hovrättslagman i Hovrätten för Västra Sverige (2009-06-11), ämnesrådet Per-Anders Svensson att vara hovrättsråd i Hovrätten för Nedre Norrland (2009-0617), byråchefen Stefan Johansson att vara hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning i Svea hovrätt (2009-06-25), rådmannen Tord Edlund att vara hovrättsråd i Göta hovrätt (2009-06-25), fastighetsekonomen Jan Gustafsson att vara fastighetsråd i hovrätterna (2009-06-25).

 

Tingsrätterna
Regeringen har utnämnt hyresrådet Anders Lindberg att vara rådman i Linköpings tingsrätt (2009-05-20), kanslirådet Niklas Ljunggren att vara rådman i Malmö tingsrätt (2009-05-20), enhetschefen Anette Garplid Arveståhl att vara rådman i Borås tingsrätt (2009-05-20), tf. rådmannen Monika Vestin att vara rådman i Ångermanlands tingsrätt (2009-05-20), kammaråklagaren Agneta Karlsson att vara rådman i Haparanda tingsrätt (2009-05-20), rådmannen Björn Lindén att vara rådman i Blekinge tingsrätt (2009-05-28), ämnessakkunnige Thomas Lindstam och ämnesrådet Nina Stubbe att vara rådmän i Solna tingsrätt (2009-06-04),

 

rådmannen Carl-Erling Halldin att vara rådman i Örebro tingsrätt (2009-06-17), tf. rådmannen Tomas Törnqvist att vara rådman i Blekinge tingsrätt (2009-06-17), chefsrådmannen Anders Hagsgård att vara lagman i Alingsås tingsrätt (2009-06-25), hovrättsrådet Anna Lantz att vara chefsrådman i Göteborgs tingsrätt (2009-06-25), kammaråklagaren Nikolaj Jeric att vara rådman i Jönköpings tingsrätt (2009-06-25), rättssakkunnige Magnus Andersson att vara rådman i Lunds tingsrätt (2009-06-25), kontorschefen Gunnar Barrefors att vara miljöråd i tingsrätterna (2009-06-25).

 

Kammarrätterna
Regeringen har utnämnt lagmannen Christer Abrahamsson att vara kammarrättslagman i Kammarrätten i Jönköping (2009-07-02).

 

Länsrätterna
Regeringen har utnämnt rådmannen Gunilla Berendt, tf. rådmannen Arvid Hessén, regeringsrättssekreteraren Magnus Mathiasson, rättssakkunniga Haike Degenkolbe och rättssakkunnige Erik Hjulström att vara rådmän i Länsrätten i Stockholm (200906-04).

 

Hyresnämnderna
Regeringen har utnämnt utredningssekreteraren Åse Gräslund Sundström att vara hyresråd vid Hyres- och arrendenämnden i Göteborg (2009-0520), hyresrådet Birgitta Wollsén att vara hyresråd i Hyresnämnden i Stockholm (2009-06-11).

 

820 Notiser SvJT 2009

 

Åklagarmyndigheten
Regeringen har anställt överåklagaren Kerstin Skarp att vara vice riksåklagare (2009-0617), chefsåklagaren Thomas Häggström att vara överåklagare vid Åklagarmyndigheten (2009-0625), vice överåklagaren Marianne Ny att vara överåklagare vid Åklagarmyndigheten (2009-0625), chefsåklagaren Jörgen Lindberg att vara överåklagare vid Åklagarmyndigheten (2009-06-25), chefsåklagaren Mikael Björk att vara vice överåklagare vid Åklagarmyndigheten (2009-06-25).

 

Sveriges Advokatsamfund
Till nya ledamöter har antagits Magnus Ahlström, Trägårdh & Falkenborn Advokatbyrå AB, Stockholm, Ola Avic, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Ulrika Bengtsson, Advokat Per Schånberg AB, Lund, Mette Christensen, Wistrand Advokatbyrå, Göteborg, Hans Dahlström, Hestra Advokatbyrå AB, Göteborg, Pontus Danielson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Shanghai, Peter Edlund, Kjessler & Nolby Advokatbyrå AB, Göteborg, Lisa Hanicke, Advokatfirman Vinge KB, Göteborg, Cecilia Hautamäki, Magnusson Advokatbyrå, Stockholm, Lina Holmgren, Försvarsadvokaterna Stockholm HB, Stockholm, Christian Johansson, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Michael Krusin, Ramberg Advokater AB, Stockholm, Linda Landén, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Olof Larsberger, Linklaters Advokatbyrå AB, Stockholm, Maria Lehmann-Horn, Setterwalls Advokatbyrå, Stockholm, Mikael Lindgren, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Stockholm, Jörgen Möller, Advokatfirman Oebergs AB, Stockholm, Kristian Odebjer, Juristfirman Odebjer, Hong Kong, Björn Petersson, Advokatfirman Vinge KB, Stockholm, Sandra Putsén, Carlsson Rings Advokatbyrå HB, Norrköping, Staffan Seger, Moll Wendén Advokatbyrå AB, Malmö, Ola Sellert, Trägårdh & Falkenborn Advokatbyrå AB, Malmö, Maja Stenberg, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Göteborg, Poa Strömberg, Strömberg & Partners AB, Stockholm, Agnetha Hillbom Tedeborg, Advokatfirman Åhlén & Lyreskog AB, Gävle, Pär Westermark, Advokatbyrån Norell AB, Skellefteå, Ester Andersson Zandvoort, Advokatfirman Frenander AB, Örebro (2009-06-11).

 

 

I detta häfte (s. 709–820) har medverkat bl.a.

 


Fredrik Wersäll, hovrättspresident
Göran Lambertz, justitiekansler
Sanna Wolk, jur. dr
Mikael Pauli, hovrättsassessor
Magnus Sandbu, jur. lic.
Monica Burman, jur. dr
Mårten Schultz, docent
Hugo Tiberg, professor emeritus
Nils-Olof Berggren, f.d. justitieombudsman
Juha Karhu, professor
Claes Martinson, docent