Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2011

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2011. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har helt förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2011. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2011. I det fall SFS-nummer saknas hade författningen den 15 september 2011 ännu inte kommit ut från trycket.

 

Statsrätt
Genom ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän har det införts en möjlighet för en ombudsman att med vissa begränsningar bemyndiga en tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att på ombudsmannens vägnar dels verkställa inspektioner, dels fatta beslut i ärenden som väckts genom klagomål (SFS 271).
    Lagen om statsbudgeten och lagen om statens upplåning och skuldförvaltning har ersatts med en ny lag, budgetlagen. Den nya regleringen innebär bl.a. att bestämmelserna om när bruttoredovisning ska ske och när avsteg från bruttoredovisningen får ske har förtydligats. Vidare har en anpassning skett till den praktiska tillämpningen i fråga om bl.a. anslagstyperna och redovisningen mot anslag och inkomsttitlar. Vissa förenklingar har gjorts när det gäller beställningsbemyndigandena och överlåtelser av fast egendom. Ytterligare bestämmelser som gäller regeringens befogenhet att förvärva egendom, statens utlåning och årsredovisningen för staten har också införts (SFS 203 f.).
    Ändringar i lagen om Lagrådet innebär att lagrådsperioden förkortats från två till ett år, att begränsningen när det gäller möjligheterna att förordna om fortsatt tjänstgöring i Lagrådet för justitieråd efter en avslutad lagrådsperiod tagits bort samt att kravet på samtycke till tjänstgöring i Lagrådet för ett justitieråd som har fyllt 60 år upphävts (SFS 738 f.). Lagen om Sveriges riksbank har ändrats på så sätt att Riksbanken givits rätt att samla in uppgifter om emitterade värdepapper från svenska utgivare, oavsett om de står under Finansinspektionens tillsyn eller inte. Sådan insamling av uppgifter får göras i de fall Riksbanken anser att uppgifterna är nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna eller för att övervaka betalningssystemets stabilitet (SFS 193). Riksdagen har godkänt ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Enligt avtalet ska centrumet och dess personal samt deras familjemedlemmar åtnjuta immunitet och privilegier i Sverige. Med anledning av detta har lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändrats (SFS 82).

 

 

Familjerätt
En lag med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning har antagits. Förordningen syftar till att stärka det rättsliga skyddet för enskilda genom att säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet (SFS 603 f.).

 

Allmän förmögenhetsrätt
Riksdagen har godkänt att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen (del II) i Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor (CISG). Genom återkallelsen uppnås större förutsägbarhet när det gäller avtal mellan svenska och utländska företag, vilket avses underlätta den internationella handeln. Därutöver har riksdagen godkänt att Sverige justerar det förbehåll som gäller den internordiska handeln till att omfatta även avtalsdelen, vilket innebär att den svenska avtalslagen även i fortsättningen kommer att tillämpas när det gäller avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Avtalsdelen av konventionen har inkorporerats med svensk rätt genom ändringar i lagen om internationella köp. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 852).

 

Konsumenträtt
En ny fastighetsmäklarlag har antagits som ersätter den tidigare lagen från 1995. Den nya lagen gäller förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Lagstiftningen innehåller tydligare regler för mäklarens roll som opartisk mellanman. I förhållande till den tidigare lagen har mäklaren fått något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling utan att det anses rubba förtroendet för mäklaren. Det har klargjorts att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, vilket också gäller för andra förmedlingsobjekt. Mäklaren är skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på fastigheten. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen. Vidare har det införts regler som avses förbättra informationen till säljare och köpare. Påföljderna återkallelse av registrering och varning har kompletterats med en ny påföljd, erinran (SFS 666). I syfte att genomföra ett nytt EU-direktiv har en ny lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt antagits. Den nya lagen ersätter den tidigare lagen från 1997 om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende och är, liksom den tidigare lagen, tvingande till konsumentens förmån. Med tidsdelat boende avses en rätt att periodvis och återkommande nyttja ett övernattningsboende, exempelvis i ett fritidshus eller på en semesteranläggning. Med långfristig semesterprodukt avses en rätt till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att kunna utnyttja, t.ex. under semesterresor. Den nya lagen, som syftar till att utöka

konsumentskyddet på området, omfattar fler typer av avtal än den tidigare lagen. Vidare har näringsidkarens informationsskyldighet utökats. Mer ingående information ska lämnas såväl vid marknadsföring som i övrigt innan ett avtal ingås. Ångerfristen har förlängts från tio till fjorton dagar. Konsumentverket utövar tillsyn över att lagen följs (SFS 914 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Den nya plan- och bygglagen har kompletterats i några avseenden. Ändringarna innebär bl.a. att reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked vinner laga kraft kompletterats i fråga om underrättelse till kända sakägare. Ett meddelande om ett besluts huvudsakliga innehåll ska skickas till kända sakägare i samband med att en elektronisk kungörelse om beslutet införs i Post- och Inrikes Tidningar. Meddelandet behöver inte delges. Ett undantag från grundregeln finns för de fall då ett stort antal personer ska underrättas. För de sakägare som omfattas av dessa regler räknas tiden för överklagande från den dag som infaller en vecka efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Sökanden och en begränsad krets av andra berörda ska delges beslutet om lov eller förhandsbesked. För dessa räknas tiden för överklagande som tidigare från den dag personen delgavs beslutet. Ändringar har också gjorts i övergångsbestämmelserna till den nya lagen (SFS 335 f. och 413).

 

Immaterialrätt
En ny bestämmelse om avtalslicens har förts in i upphovsrättslagen. Syftet med bestämmelsen är att förenkla möjligheterna till rättighetsklarering för återanvändning av radio- och tvföretagens produktioner. Genom den nya bestämmelsen ges möjlighet till kollektivavtal om användning av verk mellan å ena sidan en organisation som företräder ett flertal svenska rättighetshavare på området och å andra sidan ett radio- eller tvföretag. Avtalet binder även rättighetshavare utanför den avtalsslutande organisationen och ger därmed rätt att använda verk av sådana upphovsmän. Bestämmelsen gör det alltså lättare att träffa ett heltäckande avtal om återutnyttjande av materialet i radio- och tv-företagens arkiv. De nya reglerna omfattar offentliggjorda verk som ingår i egenproducerade produktioner eller produktioner som företagen beställt. Verken ska ha sänts ut före den 1 juli 2005 (SFS 94 f.). Ett klargörande har gjorts i patentlagen så att det framgår att kravet på att en uppfinning ska vara ny inte hindrar patent på nya medicinska användningar av ett redan känt ämne (SFS 580).

 

Näringsrätt
I ellagen har införts en möjlighet att styra knappa eltillgångar till prioriterade samhällsviktiga elanvändare om det skulle uppstå en sådan situation med elbrist att balansen mellan produktion och förbrukning inte kan upprätthållas på något annat sätt än genom frånkoppling. Regeringen (eller myndighet) har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om hur överföring av el till elanvändare får begränsas eller avbrytas (SFS 476). Ellagen och naturgaslagen har ändrats för att anpassas till de EU-regler som ingår i det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas. Av samma skäl har två nya lagar införts, lagen om certifiering av stamnätsföretag för el

respektive lagen om certifiering av vissa naturgasföretag. Också en ändring av ellagens definition av intäktsram har gjorts. Denna ram är en central del av den modell för förhandsprövning av nättariffer som ska börja tillämpas från det kommande årsskiftet. De nya reglerna gäller ännu inte i alla delar (SFS 710 f.).
    I fjärrvärmelagen har det införts bestämmelser om skyldighet för fjärrvärmeföretag att månadsvis dels mäta kundens värmeförbrukning, dels rapportera mätresultaten till kunden. Fjärrvärmeföretagens debitering av kunderna ska bara få baseras på de mängder som uppmätts, och debiteringen ska göras minst fyra gånger per år. Möjligheter finns att i viss utsträckning träffa avtal om avvikelser från bestämmelserna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Vidare har en bestämmelse införts om att det ska finnas en uppgift om vad som gäller mellan parterna i ett avtal om fjärrvärme beträffande mätning, rapportering och debitering. Den bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2012 (SFS 934).
    Det reviderade ekodesigndirektivet har genomförts genom att lagen om ekodesign ändrats så att tillämpningsområdet utvidgats till att omfatta s.k. energirelaterade produkter. Syftet med direktivet är att göra energianvändningen mer effektiv och minska inverkan på miljön genom att ställa vissa krav på produkter som säljs inom EU. Det gamla direktivet om ekodesign gällde bara produkter som behöver energi för att fungera. Direktivet har utvidgats till att också gälla produkter som inte själva är beroende av energi men som ändå inverkar på energianvändningen, t.ex. fönster och munstycken till duschar. Vidare har ett antal redaktionella ändringar gjorts som en följd av Lissabonfördraget (SFS 395 f.). Lagen om utländska filialer m.m. har ändrats i syfte att klargöra att bestämmelserna står i överensstämmelse med EU-rätten. Det anges tydligt att näringsverksamhet som omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande bestämmelser i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte omfattas av krav på etablering genom filial. Kravet på att det utländska företagets namn och nationalitet ska ingå i filialens firma har tagits bort. Kravet på att ha en s.k. särskild delgivningsmottagare utsedd och anmäld har ändrats till att gälla endast när filialens verkställande direktör är bosatt utanför EES. Ett förtydligande har gjorts för att visa att kravet på skild bokföring gäller även när en verksamhet drivs utan föreståndare här i landet. Vissa justeringar syftar till att nå bättre överensstämmelse med annan, associationsrättslig lagstiftning. Vidare har kravet på att en verkställande direktör ska vara bosatt i Sverige tagits bort i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige (SFS 722 f). För att genomföra ett EUdirektiv har en ny lag om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster antagits. Enligt den nya lagen ska upphandlande myndigheter och enheter vid köp och leasing av bilar beakta den energi- och miljöpåverkan som är kopplad till driften under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan ges ett värde i pengar som tas med vid utvärderingen av anbuden (SFS 846).

Genom den nya lagen om märkning av energirelaterade produkter har det s.k. energimärkningsdirektivet genomförts. Lagens syfte är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna. Lagen innehåller bestämmelser om att slutanvändare av energirelaterade produkter ska ges information om dessa produkters användning av energi och andra väsentliga resurser. Information ska ges i form av märkning av produkterna och av bifogad produktinformation. Däremot nämns ingen specifik produkt uttryckligen i lagen. När kommissionen antar en delegerad akt för en produkt innebär det att produkten förs in under energimärkningssystemet, och lagens bestämmelser blir tillämpliga. Lagen om märkning av hushållsapparater har upphört att gälla. Den ska dock fortsätta att tillämpas på produkter som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av den upphävda lagen(SFS 721). En ny lag om ackreditering och teknisk kontroll innebär att svensk rätt anpassats till en EUförordning från 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter när det gäller ackreditering och CE-märkning. Lagen om teknisk kontroll och lagen om CE-märkning har upphört att gälla. Ett antal redaktionella ändringar har skett i ett antal andra lagar till följd av detta (SFS 791 f.).
    En ny lag om leksakers säkerhet har antagits som ersätter den tidigare lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett reviderat EU-direktiv. Den nya lagen är tillämplig på leksaker som tillhandahålls i kommersiell och offentlig verksamhet. Den nya

regleringen syftar till att höja säkerhetsnivån på leksaker och innebär bl.a. att de ekonomiska aktörernas ansvar för leksakers säkerhet har konkretiserats och en rad konstruktionskrav har skärpts och preciserats (SFS 579).

 

Finansmarknadslagstiftning
Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om handel med finansiella instrument och lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden. Bestämmelserna om s.k. avvecklingssystem och finansiella säkerheter har anpassats till ändringar i två EU-direktiv. Avvecklingssystem används för överföring av betalningar och värdepapper på finansmarknaden. Syftet med de bestämmelser som redan finns är främst att förhindra eller minimera vissa rättsliga risker i samband med avveckling. Lagändringarna innebär att även avveckling mellan olika samverkande system omfattas av skyddet. För hanteringen av finansiella säkerheter innebär ändringarna att det skydd som bestämmelserna ger utvidgats till att omfatta vissa penningfordringar som säkerhetsobjekt, s.k. kreditfordringar (SFS 730 f.). Med anledning av att regeringen beslutat att Sveriges allmänna hypoteksbank ska träda i likvidation har bl.a. lagen om Sveriges allmänna hypoteksbank upphävts. Vissa följdändringar har också beslutats. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2011 (SFS 452 f.). Lagen om investeringsfonder m.fl. lagar har ändrats för att genomföra ett EU-direktiv som innehåller regler för värdepappersfonder och fondbolag. Ändringarna innebär bl.a. att det blivit möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i

andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det har införts regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra länder inom EES har förenklats. Vidare har placeringsreglerna ändrats så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare har fullharmoniserats i syfte att göra den mer konsumentvänlig (SFS 880 f.) För att genomföra ett EUdirektiv har en ny lag om elektroniska pengar antagits, och ett antal följdändringar har beslutats. Den nya lagen innehåller bestämmelser bl.a. om tillstånd samt utgivning och inlösen av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar (SFS 755 och 760 f.).
    Ändringar har gjorts i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar i syfte att genomföra två EU-direktiv om ändringar av reglerna om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Lagändringarna rör främst regler om gränsvärden för stora exponeringar, värdepapperisering, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. En del ändringar träder i kraft först den 31 december 2011 (SFS 752 f.).

    Ändringar i lagen om insättningsgaranti innebär bl.a. att det införts en ny, alternativ ordning för ersättningsrättens inträde, att utbetalningsfristen för ersättningen förkortats och att det införts en obligatorisk förhandsprövning av huruvida kontoslag omfattas av insättningsgarantin (SFS 829 f.).

 

Transporträtt
Genom ändringar i fordonslagen har en tjänsteman vid Transportstyrelsen som har ett särskilt förordnande givits en rätt att kontrollera ett fordons färdskrivare. Tjänstemannen har för detta ändamål rätt till tillträde till bl.a. ett företags fordon och lokaler (SFS 417). Behörighetskraven för lokförare har anpassats till ett EUdirektiv. Förutom att en ny lag om behörighet för lokförare har antagits har bl.a. järnvägslagen ändrats. Ett nytt förarbevis för lokförare har införts. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bl.a. lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg registerförs. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, s.k. examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Riksdagen har i lagärendet bifallit ett motionsförslag som avser ett klargörande motivvis av att lokförarkrav inte ska gälla för museijärnvägar på fristående nät. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala

järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar (SFS 725 f.).
    Med anledning av två EUdirektiv har bl.a. lagen om undersökning av olyckor, sjölagen, fartygssäkerhetslagen och lagen om lastning och lossning av bulkfartyg ändrats. Det s.k. klassdirektivet har genomförts i svensk lagstiftning. Det gäller frågor om åtgärder som medlemsstaterna ska vidta i sina förbindelser med de organisationer som tar hand om inspektion, besiktning och certifiering av fartyg inom EU. Lagändringarna innebär bl.a. att det införts hänvisningar till det nya direktivet. Lagändringarna för att genomföra det s.k. olycksutredningsdirektivet gäller bl.a. frågor om åtaganden som rör den närmare omfattningen av skyldigheten att undersöka olyckor till sjöss och om hur undersökningarna ska genomföras (SFS 547 m.fl.).
    Riksdagen har godkänt den ändrade STCW-konventionen, en internationell konvention som handlar om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. För att den svenska lagstiftningen ska följa konventionen har lagen om vilotid för sjömän ändrats. Bland annat så att bestämmelserna inte bara omfattar sjömän som arbetar med vakthållning, utan även sjömän som arbetar med fartygets säkerhet, med att förhindra föroreningar och med sjöfartsskyddet. Även vissa av de regler som gäller vilotiden för sjömän har ändrats. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 729).
    En ny lag om flygplatsavgifter har antagits vilket genomfört ett EU-direktiv. Direktivets bestämmelser träffar den flygplats som har den största passagerarmängden i landet samt andra flygplatser där antalet resande årligen överstiger fem miljoner. I dag är det i Sverige bara Stockholm Arlanda flygplats som uppfyller dessa kriterier. Lagen innebär bl.a. att flygplatsens ledningsenhet och flygföretagen fortlöpande ska samråda om flygplatsavgifterna samt att sådant samråd ska vara obligatoriskt när flygplatsens ledningsenhet överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för uttaget av avgifterna. Ändringar i luftfartslagen innebär bl.a. att regeringen (eller Transportstyrelsen) får ingå avtal med ett annat land om att tillsynen över svenska luftfartyg ska utövas av det andra landet. Avtal får också ingås om att tillsynen över luftvärdigheten och luftfartygsunderhållet ska utövas av det andra landet (SFS 866 f.).

 

Lagstiftning om kommunikation
Av justitieutskottet tillstyrkta förslag till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation som syftar till att i svensk rätt genomföra det s.k. datalagringsdirektivet har av riksdagen hänvisats åter till justitieutskottet för att där vila i minst tolv månader från den 11 mars 2011. Lagförslaget har ansetts innebära en sådan begränsning av fri- och rättighet som avses i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen (prop. 2010/11:46, bet. JuU14). För att i huvudsak genomföra två EU-direktiv om ändringar i de rättsakter som ligger till grund för unionens regelverk för elektroniska kommunikationer har bl.a. lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ändrats. I fråga om tillstånd att använda radiosändare har förtydligats att huvudprincipen ska vara att tillstånden ska vara teknik- och tjänsteneutrala. Vad gäller förfarandet i LEK för att fortlöpande analysera konkurrenssituationen

på marknaden har det införts vissa förändringar i samråds- och beslutsprocessen. Ett antal ändringar har genomförts i fråga om tillträdesskyldigheter; bl.a. får en skyldighet att se till att slutanvändare kan nå varandra även avse en skyldighet att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster. Det har även införts en möjlighet att besluta om gemensamt utnyttjande av ledningar i ett allmänt kommunikationsnät i byggnader. Ett antal förändringar gäller konsumentskydd, bl.a. syftar de till att öka transparensen på marknaden och göra regelverket mer teknikneutralt. Således har t.ex. bestämmelserna om insyn och offentliggörande av information skärpts. Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster ska erbjuda konsumenter möjligheten att ingå avtal med en längsta giltighetstid om 12 månader; den längsta tillåtna inledande bindningstiden begränsas till 24 månader. Det har också skapats större förutsättningar för användare att ha kontroll över sina utgifter, bl.a. genom att kraven på tillhandahållande av specificerade räkningar skärpts och genom att kravet på en avgiftsfri spärr av vissa nummer eller typer av utgående samtal har utvidgats. Det har vidare fastslagits att överlämnande av nummer vid byte av tjänsteleverantör ska ske så snart som möjligt och att den mottagande tjänsteleverantören ska tillhandahålla tjänsten senast en arbetsdag efter det att ett överlämnande har skett. Vid nödsamtal ska alla som tillhandahåller allmänt tillgängliga telefonitjänster även tillhandahålla lokaliseringsuppgifter avgiftsfritt. Vidare har Konsumentombudsmannen givits möjlighet att besluta att användares tillträde till ett

nummer eller en tjänst ska hindras om marknadsföringen av numret eller tjänsten är otillbörlig eller saknar väsentlig information. Det har också klargjorts att vid marknadsföring av informationssamhällets tjänster med elektronisk post får mottagaren inte uppmanas att besöka webbplatser vars marknadsföring strider mot vissa av marknadsföringslagens regler om reklamidentifiering och om lämnande av väsentlig information. Genom lagändringarna förtydligas även vilka typer av åtgärder som ska vidtas när det gäller driftsäkerhet och integritet (SFS 590 f.).

 

Arbetsrätt
Arbetstidslagen och arbetsmiljölagen har ändrats som en del i regelförenklingsarbetet. I arbetstidslagen har bl.a. kravet på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid per kalenderår avskaffats. I stället framgår det av lagen att utöver allmän övertid och allmän mertid får extra övertid och extra mertid tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har varit möjlig att lösa på något annat rimligt sätt. Det är inte heller nödvändigt att söka tillstånd hos Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud har givits möjlighet att göra en framställning till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagens krav när det gäller extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid följs samt att få detta prövat av Arbetsmiljöverket. I arbetsmiljölagen har en möjlighet införts att genom en överenskommelse i ett kollektivavtal utse ett organ som också behandlar andra frågor än ar-

betsmiljöfrågor till skyddskommitté. Ett sådant organ får ha en annan benämning än skyddskommitté. Ändringar har också skett i offentlighets- och sekretesslagen. Uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden hos Diskrimineringsombudsmannen om missgynnande enligt föräldraledighetslagen omfattas av sekretess på samma sätt som i ärenden enligt diskrimineringslagen. Motsvarande gäller mål i domstol om missgynnande (SFS 740 f.).
    Genom den nya lagen om europeiska företagsråd har genomförts ett EU-direktiv från 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare. I jämförelse med den gamla, upphävda lagen innehåller den vissa nya bestämmelser, bl.a. i fråga om förhandlingarna om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande. Vidare har gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen fått ett ansvar för att arbetstagarrepresentanterna ges utbildning. Begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd har förtydligats. Följdändringar har införts i bl.a. lagen om styrelserepresentation för de privatanställda och lagen om arbetstagarinflytande i europabolag (SFS 427 f.). Lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (Arbetsförmedlingens registerlag) har ändrats bl.a. vad gäller att den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen och där patientdatalagen är tillämplig har undantagits från tillämpningsområdet för registerlagen. Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk databas, under förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Efter ändringar i lagen om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF:s registerlag) regleras uttryckligen att IAF får behandla personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller till någon annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning. Det har också klargjorts att IAF får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i personuppgiftslagen och möjligheterna för IAF att använda sig av sökbegrepp har utvidgats (SFS 545 f.). En annan ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är i huvudsak föranledd av den s.k. sjukförsäkringsreformen och den s.k. etableringsreformen. Den kompletterar ändringar som redan genomförts i lagen och innebär att kravet på samtycke för behandling av vissa känsliga och ömtåliga personuppgifter tagits bort. Det krävs dock alltjämt att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det (SFS 127).

 

 

 

 

 

Miljörätt
Två ändringar har gjorts i miljöbalken som båda gäller strandskydd. Kommunerna får i stället för länsstyrelsen besluta om upphävande av och dispens från strandskyddet även i de fall då strandskyddsområdet är ett statligt vattenskyddsområde eller ett miljöskyddsområde enligt 7 kap. miljöbalken. Vidare får en del av Ångermanälvens mynningsvik pekas ut som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader i strandskyddet gäller. Det område vid mynningsviken som ingår i världsarvet Höga kusten och som skyddas även enligt andra bestämmelser i miljöbalken är även fortsättningsvis undantaget från reglerna om landsbygdsutveckling (SFS 392 f.).
    En ny straffbestämmelse om nedskräpningsförseelse har införts i miljöbalken. Med bestämmelsen straffsanktioneras nedskräpning som är mindre allvarlig men som ändå inte kan betraktas som ringa. Regleringen innebär inte någon ändring av det straffbara området för olika former av nedskräpning. Däremot innebär det att den lindrigare varianten av nedskräpning inte längre ska omfattas av den nuvarande straffbestämmelsen om nedskräpning utan i stället kommer att utgöra en självständig straffbestämmelse med enbart penningböter i straffskalan. För genomförande av nya EUregler på avfallsområdet har miljöbalkens definitioner av ”avfall” och ”hantering av avfall” ändrats och regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om kommunernas informationsskyldighet utökats till att också avse all information som finns i avfallsplanerna. Vidare har reglerna om vad en dom som ger tillstånd till avfallshantering ska innehålla ändrats. För genomförande av nya EU-regler om utrustning avsedd för spridning av bekämpningsmedel har regeringen (eller myndighet) bemyndigats att meddela föreskrifter om krav på utrustning som är avsedd för hantering av kemiska produkter och biotekniska organismer (SFS 734). Ändringar har genomförts i miljöbalken och ett antal andra lagar så att de verksamheter som rör havs- och vattenmiljön och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket hittills ansvarat för förs över till den nya Havs- och vattenmyndigheten. Lagändring- arna avser också att de verksamheter som inte förs över till Havs- och vattenmyndigheten inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde. Fiskeriverket blir med detta avvecklat (SFS 608 f.). Två nya lagar, avgasreningslagen och drivmedelslagen, har ersatt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Den nya avgasreningslagen motsvarar den tidigare regleringen med vissa förtydliganden som behövs framför allt på grund av EUförordningar på avgasområdet. Med den nya drivmedelslagen genomförs ändringar i det s.k. bränslekvalitetsdirektivet i svensk rätt. Ändringarna innebär bl.a. att direktivets bestämmelser om redovisning av drivmedels utsläpp av växthusgaser och krav på drivmedelsleverantörer att minska sina utsläpp av växthusgaser införts. De nya lagarna innehåller i övrigt inget nytt i sak. Med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande har också vissa följdändringar genomförts i miljöbalken och i lagen om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner. En ändring i den nya drivmedelslagen börjar gälla först den 1 januari 2014 då ett strängare gränsvärde träder i

kraft i EU:s bränslekvalitetsdirektiv (SFS 318 m.fl.).
    Med anledning av att EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning har hänvisningar i lagen om frivillig miljöledning och miljörevision, lagen om offentlig upphandling och lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ändrats (SFS 695 f.).
    Ändringar har gjorts i lagen om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen). I den tidsbegränsade lagen regleras den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Ändringarna innebär att lagen har förlängts att gälla till utgången av 2017 samt att det tydliggjorts vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av lagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.

 

Straffrätt
Ändringar i brottsbalken innebär att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen syftar till att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst (SFS 517).
    I syfte att genomföra ett rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet som antagits inom EU har ändringar beslutats i bl.a. brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen och jaktlagen. Ändringarna innebär att vissa brott, t.ex. koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott), kriminaliserats på förberedelsestadiet. Även försök till vissa brott har straffbelagts (SFS 511 f.). Ändringar har gjorts i reglerna om besöksförbud som syftar till att öka det skydd som förbudet avser att ge liksom det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Ändringarna innebär bl.a. att uttrycket besöksförbud ersatts med kontaktförbud, att de omständigheter som åklagaren särskilt ska beakta vid riskbedömningen förtydligats samt att proportionalitetsprincipens betydelse tydliggjorts genom att det uttryckligen angetts att varje beslut om kontaktförbud ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Vidare innebär ändringarna att elektronisk övervakning får användas för att kontrollera efterlevnaden av ett särskilt utvidgat kontaktförbud. Lagen om besöksförbud har bytt namn till lagen om kontaktförbud. Ändringar i brottsbalken som beslutats i samma lagstiftningsärende innebär att ett särskilt brott, olaga förföljelse, införts (SFS 484 f.). I syfte att förbättra utslussningen från sluten ungdomsvård har bl.a. lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård ändrats. Genom ändringarna har betydelsen av en individuellt utformad verkställighet tydliggjorts genom att det införts en lagreglering om att en verkställighetsplan ska upprättas för den dömde. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra verkställigheten efter samråd med socialtjänsten. Vidare innebär ändringarna att den dömde under den senare delen av verkställigheten ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Därutöver får elektroniska hjälpmedel användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet. Utökade

provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad har införts. Varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning (SFS 735 f.).
    En lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen har antagits för att genomföra ett rambeslut om verkställighet av beslut och förverkande som antagits inom EU. De nya bestämmelserna omfattar situationer såväl när svenska förverkandebeslut sänds över till en annan medlemsstat för verkställighet, som när utländska förverkandebeslut sänds över till Sverige från en annan medlemsstat för verkställighet. Med beslut om förverkande avses beslut som syftar till att förverka såväl hjälpmedel vid brott som utbyte av brott. Vidare omfattas vissa beslut om förverkande som baserar sig på bestämmelser om utökade möjligheter till förverkande. Kronofogdemyndigheten är behörig att ansöka om verkställighet av svenska förverkandebeslut utomlands. Myndigheten ska också pröva ansökningar om erkännande och verkställighet av ett utländskt beslut om förverkande i Sverige och om sådana förutsättningar finns, ska Kronofogdemyndigheten meddela en verkställbarhetsförklaring (SFS 423 f.).

 

Ordning och säkerhet
Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Genomförandet av rådsbeslutet avses ske i två steg, och ändringar i bl.a. polisdatalagen som beslutats under våren syftar till att genomföra det andra steget, automatiserat utbyte av dna-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter (SFS 901 f.). Riksdagen har godkänt FN:s vapenprotokoll samt beslutat ändringar i främst vapenlagen som är föranledda av protokollet. Ändringarna innebär bl.a. att skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen på ett närmare angivet sätt. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska förses med märkning. Den som bryter mot bestämmelserna kan dömas till ansvar. Detsamma gäller den som förfalskar eller olovligen utplånar, avlägsnar eller ändrar angiven märkning. Skjutvapen och vapendelar som har varit föremål för sådana brott kan förverkas (SFS 467 f.). Tillämpningsområdet för lagen om krigsmateriel har utvidgats till att omfatta tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Tekniskt bistånd kommer därmed att omfattas av lagens tillståndskrav. Ändringarna innebär vidare att det införts tre typer av tillstånd — generellt, globalt och individuellt — vid utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Ett generellt tillstånd får inte användas vid utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till ett land utanför EES. Genom lagändringarna genomförs ett EU-direktiv och ministerrådets gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. Lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2012 (SFS 849).

 

Lagstiftning om jordbruk
Vissa lagtekniska ändringar har gjorts i lagen om foder och animaliska biprodukter som föranleds av

ikraftträdandet av en ny EUförordning om animaliska biprodukter. I lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel har vissa förändringar gjorts så att den kompletterar de gällande EUförordningarna. Ändringar har gjorts också med anledning av Lissabonfördraget (SFS 410 f.).

 

Processrätt
En ny lag om medling har antagits, och ändringar har gjorts i befintlig reglering i bl.a. rättegångsbalken om medling och förlikning. Den nya regleringen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som medling i privat regi. Enligt den nya lagen ska talefrister och preskriptionstider inte kunna löpa ut under pågående medling. Vidare ska tystnadsplikt gälla för medlare. En medlingsöverenskommelse kan förklaras verkställbar av tingsrätt. Vidare har tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärpts. Nya regler har också beslutats om förlikning och särskild medling i hovrätten (SFS 860 f.).
    Som ett led i arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter har handläggningen av vissa ärendetyper flyttats från tingsrätt till förvaltningsmyndighet. Ändringar i aktiebolagslagen m.fl. lagar innebär bl.a. att handläggningen av vissa associationsrättsliga ärenden flyttats till Bolagsverket samt att handläggningen av ärenden om dödande av förkommen handling flyttats till Kronofogdemyndigheten. Genom ändringar i äktenskapsbalken har Skatteverket övertagit hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån (SFS 891 f.).

 

Insolvensrätt
Ändringar i skuldsaneringslagen innebär att möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utvidgats. Även om näringsidkaren bedriver en verksamhet som är av mer än ringa omfattning, ska han eller hon inte hindras från att få skuldsanering. Skuldernas ålder ska inte längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Också i fall då merparten av skulderna är relativt nya ska skuldsanering kunna beviljas om detta i övrigt är motiverat. Samtidigt beslutade ändringar i kreditupplysningslagen innebär att förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningsverksamhet blivit desamma för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som för andra fysiska personer (SFS 471 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Utlänningslagen har ändrats i syfte att komplettera en EUförordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Ändringarna innebär att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera honom eller henne och ta fingeravtryck. Vissa undantag finns. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium, ett uppehållstillståndskort, som ersätter dagens tillståndsmärken (SFS 709). Andra ändringar i utlänningslagen syftar till att komplettera en EU-förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Änd-

ringarna innebär bl.a. att ett antal bestämmelser i lagen som inte är förenliga med viseringskodexen tagits bort samt att det införts bestämmelser om överklagande av ett viseringsbeslut (SFS 705).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En ny lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser har antagits samtidigt som ändringar gjorts i brottsbalken, lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen), lagen om kontroll av narkotika och lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. I syfte att göra det möjligt att narkotikaklassa GBL (gammabutyrolakton) och 1,4-butandiol, som tidigare upptagits som hälsofarliga varor, har en bestämmelse införts i lagen om kontroll av narkotika som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella ändamål. Statens folkhälsoinstitut har fått en förstärkt tillsynsroll och får meddela föreskrifter om införsel, överlåtelse, framställning, förvärv i överlåtelsesyfte, utbjudande till försäljning och innehav samt förande av anteckningar och märkning av vissa hälsofarliga varor. I avvaktan på att regeringen beslutar om att förklara en substans som narkotika eller hälsofarlig eller i avvaktan på att beslutet ska träda i kraft har det till skydd för enskildas liv och hälsa blivit möjligt att omhänderta och förstöra vissa substanser som kan antas komma att användas i missbrukssyfte. Genom en ändring i dopningslagen har straffskalan för grovt dopningsbrott skärpts till fängelse i högst sex år. Dopningslagens tillämpningsområde i visst avseende har ändrats så att regleringen gäller kemiska substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Övriga lagändringar syftar till att öka överskådligheten i regelsystemet och att skärpa kontrollsystemet (SFS 111 f.). Läkemedelslagen har anpassats till förordningar från EU om specialtillverkade läkemedel för avancerad terapi. Läkemedel för avancerad terapi innefattar läkemedel för antingen genterapi, somatisk cellterapi eller vävnadsteknisk produktion. I förordningarna ställs nya krav på tillverkningstillstånd, kvalitet, spårbarhet och säkerhetsövervakning. Samtidigt har lagändringar gjorts som syftar till att värna om folkhälsan vid tillverkning och användning av läkemedel. Dessutom har ändringar skett i fråga om apoteks försäljning av teknisk sprit (SFS 234).

 

Socialrätt
Ändringar har gjorts i fråga om ansvarig kommun i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med syfte att förtydliga kommunernas ansvar och skapa bättre förutsättningar för att undvika tvister och stärka den enskildes rättssäkerhet (SFS 328 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare har införts genom ändringar i skollagen och ytterligare ett par lagar. Ändringarna kommer att tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1 juli 2012. Enligt huvudregeln krävs legitimation för att lärare respektive förskollärare ska få anställas utan tidsbegränsning och undervisa. En legitimation kan kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser. Förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet efter en speciallärarexa-

men. Går förskollärare kompletterande kurser och blir lärare kan de i stället få en lärarlegitimation utöver sin tidigare förskollärarlegitimation. Statens skolverk meddelar och registerför legitimationer. För att få legitimation ska en lärare ha en lärarexamen och en förskollärare en förskollärarexamen, eller motsvarande äldre examen. Läraren eller förskolläraren ska för att kunna bli legitimerad också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor. En lärare eller förskollärare kan också ha ett utländskt behörighetsbevis som grund för svensk legitimation. Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självständigt få sätta betyg. Lärarnas ansvarsnämnd ska pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad. Statens skolinspektion får göra anmälningar till nämnden (SFS 189 f.). Skollagen har ändrats i fråga om undantagsbestämmelser rörande betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Andra ändringar avser ämnet teckenspråk i specialskolan för elever med dövblindhet eller grav språkstörning samt stödet till inackordering för elever i gymnasieskolan (SFS 876). Skollagen har även ändrats i de delar som rör gymnasial lärlingsutbildning. De ändrade bestämmelserna innebär att ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet. Skolhuvudmannen ska se till att ett utbildningskontrakt upprättas. Av utbildningskontraktet ska det bl.a. framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, och kontraktet ska också reglera hur kostnaden för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda lärlingsutbildningen (SFS 877). Studiestödslagen har ändrats i syfte att uppnå ett mer flexibelt studiemedelssystem som är bättre anpassat till vissa högskoleutbildningars studieupplägg. Regeringen (eller myndighet) får enligt de nya bestämmelserna därför meddela föreskrifter om att studiemedel ska få lämnas för annan tid än studietid. Vidare har en skyldighet införts för studiestödstagare att lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, och preskriptionstiden för studiestödsfordringar har förlängts så att en fordran preskriberas 25 år efter tillkomsten (SFS 859).

 

Lagstiftning om kultur
Riksdagen har godkänt att Sverige ska ansluta sig till 1995 års Unidroit-konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller bestämmelser om att föremål som utgör kulturföremål i konventionens mening och som stulits eller förts ut ur en konventionsstat i strid med den statens utförselregler till skydd för kulturarvet ska återlämnas till den staten. Svensk lagstiftning uppfyllde i stor utsträckning de krav som ställs upp i konventionen avseende stulna kulturföremål.

Med anledning av konventionens krav har nya bestämmelser förts in i två nya kapitel i lagen om kulturminnen m.m. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 782 m.fl.).
Monica Hall och Bengt Billquist