Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2011

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2011. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har med något undantag förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2012. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2011.

Offentlighet och sekretess
Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen innebär att till skydd för det allmännas ekonomiska intresse gäller sekretess för uppgifter i en allmän handling som anger villkoren i ett avtal hos Försvarsexportmyndigheten som längst till dess fem år har gått från det att avtalet slöts. Samma sak gäller vid sekretess till skydd för en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne trätt i affärsförbindelse med myndigheten. Lagändringarna träder i kraft den 1 maj 2012 (SFS 1574).

Kommunalrätt
En ändring i lagen om kommunalekonomisk utjämning innebär att garantinivån i inkomstutjämningen för landstingen höjts från 110 procent till samma nivå som gäller för kommunerna, dvs. 115 procent. En i samma lagstiftningsärende beslutad ändring i lagen om kollektivtrafik innebär att om kommunerna och landstinget i ett län kommit överens om att landstinget ska bära ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i länet, ska kommunerna få lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna (SFS 1097 f.).

Annan offentlig rätt
Avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio och har tillstånd som ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, har sänkts med totalt 12 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012. Sänkningen fördelas proportionellt mellan tillståndshavarna i förhållande till respektive tillstånds andel av de totala avgifterna. En bestämmelse om detta har införts i radio- och tv-lagen (SFS 1558). Genom ändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har Gotlands kommun fått möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse (SFS 1193). En ny lag, skatteförfarandelagen, har antagits som gäller för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ersätter skattebetalningslagen, taxeringslagen, lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. samt lagen om deklarationsombud. Även bestämmelserna om kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och

marknadshandel har tagits in i den nya lagen (SFS 1244).
    I lagen om tävling med hästdjur har införts ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att föreskriva om en skyldighet för arrangörer av hästtävlingar att lämna information till tillsynsmyndigheten om vissa tävlingar (SFS 1492).

Konsumenträtt
Försöksverksamheten med Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister har permanentats. En ny lag om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister har antagits. Enligt den nya lagen kan Konsumentombudsmannen biträda en konsument vid allmän domstol eller hos Kronofogdemyndigheten som ombud i en tvist med en näringsidkare, om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det annars finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagens särskilda regler om rättegångskostnader gör förfarandet i stort sett kostnadsfritt för konsumenten. Kostnadsskäl ska därmed inte hindra konsumenter från att driva mål av principiellt intresse. Den nya lagen motsvarar vad som tidigare gällde enligt försökslagen (SFS 1211).
    Från och med den 1 augusti 2012 byter Fastighetsmäklarnämnden namn till Fastighetsmäklarinspektionen. En ändring härom har gjorts i fastighetsmäklarlagen (SFS 2012:19).

Ersättningsrätt
I lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer, har det införts ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om avgifter för prövning

och tillsyn enligt lagen (SFS 2012:33).

Associationsrätt
Ändringar har gjorts i aktiebolagslagens bestämmelser om fusioner och delningar. Bland annat behöver ett aktiebolag som håller fusionsplanen eller delningsplanen tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats inte sända kopior av handlingarna till aktieägarna. Den revisorsgranskning som ska ske i samband med en fusion respektive delning kan i vissa fall förenklas. Vidare har det införts ett förenklat förfarande för delning (SFS 1046). Ändringar i bl.a. årsredovisningslagen innebär att vissa bestämmelser om värdering av materiella och immateriella tillgångar till verkligt värde har upphävts (SFS 1554).

Näringsrätt
För att genomföra ett EUdirektiv om försvars- och säkerhetsupphandling har en ny lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet antagits. Den nya lagen ska med vissa undantag gälla för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet av bl.a. militär utrustning, utrustning av känslig karaktär och byggentreprenader (SFS 1029). En ny lag om elcertifikat har antagits. Elcertifikatssystemets nuvarande mål och funktionssätt har inte ändrats. De sakliga nyheterna i lagen är i huvudsak att det ska vara möjligt att ha en gemensam elcertifikatsmarknad med andra länder, att kraven skärpts för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat och att mindre producenter av förnybar el som själva använder den el de producerat får undantas från kvotplikt. I övrigt innebär lagstiftningen

redaktionella och språkliga ändringar (SFS 1200).

Transporträtt
Det tredje körkortsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom ändringar i körkortslagen, lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, yrkestrafiklagen och lagen om yrkesförarkompetens. Flertalet ändringar syftar till en ökad trafiksäkerhet. Bland annat har det stegvisa tillträdet till tyngre och mer effektstarka fordon förstärkts. Det har också införts höjda åldersgränser för tyngre och mer effektstarka motorcyklar och för lastbil och buss, för den som inte är yrkeschaufför. Fyra nya behörigheter för lastbil och buss har införts: C1, C1E, D1 och D1E. Vidare har en utökad behörighet B införts för den som vill köra ett något tyngre släp. Efter ett körprov kommer den utökade behörigheten B att ge möjlighet att framföra en fordonskombination som maximalt kan väga 4,25 ton, vilket är en ökning med 750 kg från den nuvarande B-behörigheten. Andra ändringar avser bl.a. en justering av åldrar för övningskörning och en skärpning av läkares anmälningsplikt. De nya reglerna träder huvudsakligen i kraft den 19 januari 2013. Vissa förändringar som inte har samband med direktivet har redan trätt i kraft (SFS 1580 f.).
    Nya bestämmelser har införts i järnvägslagen för att genomföra ett EU-direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen och ett EUdirektiv om ändring av järnvägssäkerhetsdirektivet. Förändringarna innebär bl.a. att godkännandeprocessen för järnvägsfordon blir mer gemenskapsanpassad och att det dubbelarbete som kan förekomma i nuvarande

system kan förväntas minska (SFS 1118).

Finansmarknadslagstiftning
En lag om investeringssparkonto har antagits som innebär att det införts ett schablonbeskattat sparande för vissa direktägda finansiella instrument, t.ex. aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och andelar i investeringsfonder. Schablonbeskattningen innebär att den enskilde inte beskattas utifrån faktiska inkomster av och utgifter för de finansiella instrumenten. I stället beskattas den enskilde för en schablonmässigt beräknad avkastning på tillgångarna. Detta innebär bl.a. att den enskilde inte behöver redovisa varje avyttring av de instrument som ingår i den schablonbeskattade sparformen. Den enskilde behöver alltså inte beräkna eller hålla reda på sin anskaffningsutgift (SFS 1268).

Miljörätt
Lagen om handel med utsläppsrätter har ändrats. Huvuddelen av ändringarna motiveras av ett nytt unionsregister på EU-nivå som gäller utsläpp. Därutöver har definitionen av flygverksamhet ändrats för att inkludera en eller flera flygningar med luftfartyg som avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vidare har klargjorts vad en övervaknings- och rapporteringsplan för flygverksamheter ska innehålla. Kravet på att den kontrollör som verifierar rapporten om utsläpp av växthusgaser ska vara ackrediterad enligt lagen om teknisk kontroll har tagits bort. I stället får regeringen (eller myndighet) meddela föreskrifter om krav på kontrollören. I miljöbalken har vissa förtydliganden gjorts. Dessa ska klargöra

att det endast är sådana utsläpp av koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten som är tillståndspliktiga enligt lagen om handel med utsläppsrätter som inte får omfattas av tillståndsvillkor eller förelägganden som syftar till en begränsning av sådana utsläpp. Vissa ändringar i lagen om handel med utsläppsrätter har redan trätt i kraft medan ändringarna i övrigt ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1100 f.).

Straffrätt
Riksdagen har godkänt en konvention om överlämnande mellan de nordiska staterna på grund av brott (nordisk arresteringsorder) och antagit en ny lag om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder som ska ersätta den tidigare lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge. För att Sverige ska leva upp till de åtaganden som ett tillträde till konventionen medför har också ett antal följdändringar beslutats. Lagstiftningen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1165 f.).

Ordning och säkerhet
Lagen om internationellt polisiärt samarbete m.fl. lagar har ändrats till följd av att Liechtenstein anslutit sig till avtalet mellan EU och Schweiz om Schweiz associering till Schengenregelverket. Lagändringarna innebär att bestämmelser som rör samarbetet med länder som ingår i Schengensamarbetet utvidgats till att även omfatta Liechtenstein. I samma lagstiftningsärende har utlänningslagen ändrats till följd av att Liechtenstein också anslutit sig till avtalet mellan EU och Schweiz som handlar om kriterier för vilken stat som ansvarar för handläggningen av ett asyl-

ärende beroende på om ansökan görs i ett medlemsland eller i Schweiz. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 1207 f.).

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om läkemedelsförmåner m.m. har ändrats. Ändringarna innebär att högkostnadsskyddet för bl.a. besök inom den öppna hälso- och sjukvården har höjts från 900 kronor till 1 100 kronor och för läkemedel m.m. från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Beloppen inom högkostnadstrappan för läkemedel har höjts proportionerligt lika mycket (SFS 1576 f.). Ändringar har beslutats i tandvårdslagen, lagen om statligt tandvårdsstöd samt patientsäkerhetslagen. Det har införts ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Bidraget ska lämnas för tandvård till patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa och ska få användas för betalning av ersättningsberättigande förebyggande tandvårdsåtgärder och abonnemangstandvård. En annan ändring innebär att det i tandvårdslagen ska införas en skyldighet för landstingen att se till att tandvård kan erbjudas personer som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tandvården ska utföras till hälso- och sjukvårdsavgift. Vidare innebär de nya reglerna att vårdgivarna inte längre ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter om aktuella priser för de ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som de utför till Försäkringskassans prisjämförelsetjänst. Flertalet ändringar i lagen om statligt tandvårdsstöd samt de i tandvårdslagen träder

inte i kraft förrän den 1 januari 2013 (SFS 1188 f.).
    En rättelse har gjorts i alkohollagen. Genom ett förbiseende har det inte i 11 kap. 10 § gjorts en hänvisning till straffbestämmelsen om olovlig dryckeshantering i 9 §, vilket innebär att den som gör sig skyldig till olovlig dryckeshantering som är att anse som ringa före rättelsen omfattats av straffansvar vilket inte varit avsikten (SFS 1110).

Socialrätt
Ändringar i socialförsäkringsbalken m.fl. lagar innebär att sjukpenning med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten kan lämnas för fler än 550 dagar om det på grund av den försäkrades sjukdom framstår som oskäligt att inte lämna sjukpenning. En försäkrad som fått tidsbegränsad sjukersättning under längsta möjliga tid och som inte har eller har en låg sjukpenninggrundande inkomst kan få en ny förmån, sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg. En försäkrad som fyller 65 år får en ökning av bostadstillägget med 170 kronor per månad före reduceringen mot inkomst. Bostadsbidraget har höjts för såväl barnfamiljer som hushåll utan barn (SFS 1513 f., 1519 f.). Socialförsäkringsbalkens bestämmelser om vilka som har rätt till förlängt barnbidrag när de har fyllt 16 år har kompletterats, så att även elever i gymnasiesärskolan kan få detta bidrag (SFS 1091).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 s.k. pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår. Änd-

ringar i lagen om jämställdhetsbonus innebär att bonusen kopplats till utbetalningen av föräldrapenningen. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå, får vardera föräldern 50 kronor i jämställdhetsbonus per dag (SFS 1082). Försäkringskassan ska inte längre överföra ålderspensionsavgifterna till AP-fonderna. Det ska i stället göras av Pensionsmyndigheten. Syftet är att bokföra alla avgifter på samma ställe och skapa en tydligare redovisning av pensionssystemet. Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om allmänna pensionsfonder (APfonder) (SFS 1074). Lagen om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. har ändrats, också vad gäller benämningen till lagen om utredningar avseende vissa dödsfall.
Till lagen har förts bestämmelser om utredningar om kvinnor och män som har avlidit med anledning av brott som har begåtts av närstående eller tidigare närstående personer. Bestämmelserna har gjorts könsneutrala när det gäller såväl gärningsmän som offer. Syftet med den utredningsverksamhet som bedrivs enligt lagen är att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer (SFS 1111 f.). Monica Hall och Bengt Billquist