Narkotikakontrollens räckvidd i fråga om naturdroger som inte anges på narkotikaförteckningarna men ändå innehåller narkotika

Av fil. kand. JONAS HARTELIUS1och kriminalinspektören PAUL PARSONS2

En ökande internethandel med bl.a. växter och växtmaterial som innehåller narkotika men inte är förtecknade som narkotika väcker frågan om hur sådana material bör bevakas och regleras.

Naturdroger som innehåller narkotika
På den svenska och internationella drogmarknaden säljs en del droger (rusgivande substanser) vilka har sitt ursprung i växter som inte förekommer på Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar men lika fullt innehåller något ämne som utgör narkotika. Under senare tid har det gällt ayahuasca (torkade växtdelar från bl.a. Banisteriopsis caapi), som innehåller DMT (narkotika på förteckning I), och San Pedro-kaktus (Echinopsis pachanoi), som innehåller meskalin (narkotika på förteckning I).3 I ett internationellt perspektiv torde ett stort antal växter kunna exemplifiera samma förhållande, nämligen att växten som art inte finns med på internationella eller inhemska narkotikaförteckningar men att någon i växten naturligt förekommande beståndsdel är reglerad som narkotika. Det gäller bl.a. Acacia berlandieri, en buske som växer vilt i sydvästra USA och norra Mexico. Busken innehåller metamfetamin. Rusframkallande substanser kan även förekomma som utsöndringsprodukt från djur. Bufotenin (5-OH-DMT) kan ingå i hudsekret från vissa paddor (t.ex. Koloradoflodpadda, Bufo alvarius). Bufotenin är klassat som narkotika (controlled substance) i bl.a. USA men inte i Sverige.
    Det bör vara en angelägen uppgift för ett kompetent vetenskapligt eller forensiskt organ att kartlägga vilka växter och djur som är kända för att i naturligt tillstånd innehålla narkotikaklassade eller andra rusframkallande substanser.

1 Jonas Hartelius är vetenskaplig rådgivare i Svenska Carnegie Institutet, en stiftelse med syfte att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem. Se www.carnegieinst.se. 2 Paul Parsons är verksam vid narkotikasektionen i Västerort, Stockholms län. 3 För en översikt av problemen ur polisiär synpunkt, se Parsons, Paul (2011): Hur stoppa naturdroger som innehåller narkotika?, Svenska Narkotikapolisföreningens
Tidskrift, nr 2, s. 22.

Med det system för klassning av narkotika som gäller i Sverige kommer dessa medel i växt- eller djurform inte att räknas som narkotika. Högsta domstolen fastslog i NJA 1995 s. 219 att svamp innehållande det narkotikaklassade ämnet psilocybin inte utgjorde narkotika, då svampen inte fanns med på aktuella svenska eller internationella narkotikaförteckningar. Svampar som innehåller psilocin eller psilocybin klassades 1999 som narkotika med den reservationen att svamparna, för att räknas som narkotika, måste vara framodlade eller ha torkats eller på annat sätt beretts.

Rättsläget
Under senare tid har varierande rättsliga bedömningar redovisats i frågan huruvida ayahuasca eller pulver och andra enkla former från Mimosa hostilis (även benämnd Mimosa tenuiflora), som i naturligt tillstånd innehåller DMT, skall anses vara narkotika.
    Narkotikastrafflagens definition av narkotika har ingen uttrycklig formulering om naturligt förekommande eller syntetiskt framställda former av narkotika. I Förenta Nationernas internationella narkotikakonventioner (1961 och 1971) omfattar däremot definitionerna av reglerade medel både naturliga och syntetiska varianter, t.ex. syntetiskt meskalin såväl som naturligt förekommande meskalin i San Pedro-kaktus. I den officiella kommentaren till 1961 års konvention noteras att

”Substansens kemiska struktur är styrande och inte det sätt på vilken den erhållits”.4

I sina utlåtanden uttalar sig SKL inte i frågan om ett undersökt parti som totalitet utgör narkotika i narkotikastrafflagens mening. SKL redovisar endast om man påträffat en viss substans som är narkotika samt vilken förteckning substansen finns uppförd på.
    I något fall under 2010 har en åklagare avskrivit ett narkotikaärende avseende ayahuasca. I en dom meddelad den 30 mars 2011 av Solna tingsrätt (B 10620-10) fälldes en person till ansvar för olovligt innehav av ”129,3 gram rosafärgat pulver där DMT påvisats” enligt ett yttrande från Kriminaltekniska laboratoriet (SKL). I sin dom meddelad den 28 juni 2011 (B 3639-11) ogillade Svea hovrätt åtalet i denna del. Både åklagaren och den tilltalade stod bakom yrkandet om ogillande av åtalet i denna del. Hovrätten skrev att

”vad åklagaren anfört ger vid handen att det föreligger en viss osäkerhet när det gäller frågan huruvida material innehållande DMT ska klassificeras som narkotika.”

4 United Nations (1973): Commentary on the Single Convention on Narcotic Drugs, New York: United Nations; United Nations (1976): Commentary on the Convention on Psychotropic Substances, New York: United Nations. Citatet från 1973, s. 9 f.

I ett utlåtande av den 14 juli 2011 till Tullverket har Läkemedelsverket5 uttalat sig om ett beslagtaget material (ett rödbrunt pulver som inköpts från en internetsajt som tillhandahåller material från Mimosa hostilis; i materialet hade påvisats en halt av 1,7 procent DMT). Läkemedelsverket skrev att materialet

”är en beredning som utgör narkotika enligt 8 § narkotikastrafflagen”.

Den 1 november 2011 var åtalsfrågan inte avgjord. I ett liknande polisärende har en åklagare däremot beslutat om anhållande i utevaro. Centralt har Åklagarmyndigheten inte lämnat några rekommendationer i dessa frågor.
    Frågan har fått förnyad aktualitet genom att mitragynin sedan den 1 september 2011 är narkotika (SFS 2011:958). Mitragynin förekommer naturligt i växten kratom (Mitragyna speciosa). Den hittills vanligaste beredningen innehållande mitragynin är torkade och ibland även malda blad. Om HD:s avgörande i NJA 1995 s. 219 om svamp blir vägledande även i fråga om mitragynin-kratom kommer den nyligen beslutade narkotikaklassningen att få ringa betydelse.

Överväganden
Internethandeln med ayahuasca, San Pedro-kaktus m.fl. substanser är betydande. För att stävja en ökande handel bör man överväga tre åtgärder:

1. En universitetsinstitution med kompetens inom etnofarmaci6 eller närliggande discipliner tillfrågas om att göra en systematisk översikt över kända växter och djur som har rusframkallande beståndsdelar eller utsöndringsprodukter. En sådan översikt kan vara av intresse som en allmän inventering av områdets bestånd av potentiella missbruksmedel. 2. Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag att utreda aktuella växt- och djurmaterial för klassning som narkotika eller hälsofarliga varor, t.ex. San Pedro-kaktus (Echinopsis pachanoi).7 3. Narkotikastrafflagen (1968:64) 8 § ändras genom följande tillägg (kursiverat):

”Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor, oavsett om de är naturligt förekommande eller syntetiskt framställda, med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter […]”

5 LV dnr 359:2011/512740, daterat 2011-07-14. 6 Etnofarmaci är en akademisk disciplin som studerar hur olika grupper och kulturer producerar och använder droger och liknande ämnen för medicinska, religiösa eller andra syften. 7 Statens folkhälsoinstitut har en lista över substanser som är under utredning inför framställan om klassificering som narkotika eller hälsofarlig vara. Se http://www.fhi.se/Tillsyn/Klassificering/Substanser-under-utredning-inforframstallan-om-klassificering-som-narkotika-eller-halsofarlig-vara/ (2011-08-26). På aktuell utgåva förtecknas varken ayahuasca eller San Pedro-kaktus.

Ett sådant tillägg skulle medföra att förekomsten av en specificerad kemisk struktur skulle avgöra om en substans räknas som narkotika, inte sättet på vilket den erhållits. Tillägget skulle ge samstämmighet med FN-konventionernas bestämmelser.