Konkursgäldenärens talerätt i tillgångsfrågor — en uppsats om kommissionstalerätt och abandonering
Av jur. dr JENNY SÖDERLUND
Enligt 3:9 1 st. KL medför ett konkursförvaltarens taleavstående att den omtvistade tillgången ”skall … anses inte tillhöra konkursboet”. Det är oklart vad som menas med att en tillgång inte längre tillhör konkursboet.
Övergår äganderätten till konkursgäldenären? Eller är det fråga om ett redovisningsansvar mot konkursboet, ett slags rådighetsrätt? Oklarheten blir processrättsligt problematisk med avseende på såväl pågående som nya processer avseende tillgången. I denna artikel förordar jag att 3:9 bör tolkas i linje med processkommissionsregeln i 3:10 KL; konkursförvaltarens taleavstående ger konkursgäldenären rätt att föra talan i kommission för konkursboet. Lokutionen bör alltså inte behandlas som en äganderättsfråga utan som en rådighetsfråga. Äganderätten till den omtvistade tillgången ligger då kvar hos konkursboet, medan konkursgäldenären endast har ett slags rådighetsrätt till tillgången och rätt till kostnadstäckning ur vinsten av en framgångsrik process.
1 Inledning
Processkommission1 är en företeelse som är förvånansvärt styvmoderligt behandlad i den juridiska litteraturen.2 Huruvida en rättegång är att betrakta som en kommissionsprocess (därvid talan förs i eget namn för annans räkning) eller en sakägarprocess (då talan förs i eget namn för egen räkning) har betydelse ur processrättslig synvinkel.
Att en kommissionstalan förs ”i eget namn” betyder att det är processkommissionären som innehar partslegitimation i processen, men också att endast processkommissionären kan förpliktas att ersätta motpartens rättegångskostnader.3 Omvänt skall processkommissionärens anspråk på motparten för nedlagda rättegångskostnader utdömas till processkommissionären (utan självskriven och obetingad redovisningsskyldighet gentemot huvudmannen). De största skillnaderna mellan sakägarprocess och kommissionsprocess sammanhänger med att, i det senare fallet, talan förs ”för annans räkning” — med redovisningsskyldighet gentemot huvudmannen — eftersom det är huvud-
1 Jfr NJA 2008 s. 733. 2 Jag har för avsikt att ta ett samlat grepp om institutet vid annat tillfälle. 3 En annan sak är att, beroende på hur relationen mellan processkommissionären och huvudmannen ser ut, processkommissionären kan ha ett täckningsanspråk hos huvudmannen. Är relationen utomobligatorisk torde den inre relationen sammanfalla med den yttre på så vis att processkommissionären endast har rätt till kostnadstäckning ur vinsten av en framgångsrik process.