Från lagstiftningsarbetet
Lagstiftning i riksdagen våren 2012
I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2012. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2012. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för
2012.
Statsrätt
Riksdagen har godkänt ett beslut från Europeiska rådet om en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabilitetsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta. Godkännandet har föranlett en ändring i lagen med anledning av
Sveriges anslutning till Europeiska unionen som träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 408).
Kommunalrätt
Ändringar i kommunallagen rör de kommunala företagen och innebär bl.a. att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ramen för verksamheten ska anges i bolagsordningen för helägda aktiebolag. Vidare innebär ändringarna en förstärkt uppsiktsplikt för kommun- och landstingsstyrelser. Genom ändringar i lagen om vissa kommunala befogenheter har nämnder i kommuner, landsting och kommunalförbund fått möjlighet att delegera beslutanderätten i en upphandling till anställda i s.k. inköpscentraler som har anlitats för att medverka i en upphandling i egenskap av ombud. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 390 f.).
Genom en ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter har en kommun möjlighet att ingå avtal med en annan kommun om att uppgifter avseende samhällsorientering som ges vissa nyanlända invandrare ska utföras av den andra kommunen. Verksamheten som avtalet gäller får drivas utan sådan anknytning till kommunen eller dess medlemmar som avses i 2 kap. 1 § kommunallagen. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder. Utvidgningen av kommunernas befogenheter påverkar inte kommunernas skyldigheter enligt lagen om offentlig upphandling (SFS 417).
Annan offentlig rätt
För att vissa av de verksamheter som länsstyrelserna handhar ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser har regeringen bemyndigats att genom förordningar meddela föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt viss lagstiftning. De verksamheter som berörs finns bl.a. inom ärendegrupperna medborgarskap, överförmyndare och lönegaranti. Ändringar har gjorts i bl.a. föräldrabalken och lönegarantilagen. Regeringen har koncentrerat dessa verksamheter till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands,
Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län (SFS 77, 83).
En ny lag om pliktexemplar av elektroniskt material har införts. Enligt lagen ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk. Detta gäller dock bara elektroniskt material som rör svenska förhållanden och som publiceras antingen med grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen, men inte med frivilligt grundlagsskydd till följd av ett utgivningsbevis, eller av massmedieföretag. Pliktexemplar ska lämnas av den som har låtit framställa det elektroniska materialet. Är denne inte etablerad i Sverige, ska pliktexemplaret i stället lämnas av den som har låtit göra det elektroniska materialet tillgängligt för allmänheten här i landet om denne är etablerad här. Från leveransplikt undantas bl.a. sådant material som till innehållet väsentligt motsvarar sådant som det redan har lämnats pliktexemplar av eller sådant som det ska lämnas pliktexemplar av enligt lagen om pliktexemplar av dokument. Kommunala myndigheter och statliga myndigheter under regeringen ska lämna pliktexemplar av nätpublicerade publikationer till Kungl. biblioteket. Ändringar i lagen om pliktexemplar av dokument innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket. Lagstiftningen gäller för det som tillgängliggörs efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter är dock skyldiga att lämna pliktexemplar redan av det som publiceras efter den 31 mars 2013 (SFS 491 f.).
Riksdagen har godkänt nya värdlandsavtal mellan Sveriges
regering och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor samt Internationella institutet för demokrati och fria val. Enligt avtalen ska organisationerna och dess personal samt familjemedlemmar som ingår i tjänstemännens hushåll beviljas immunitet och privilegier i Sverige. Ändringar har gjorts i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 405 f.). Ändringar har gjorts i djurskyddslagen som syftar till att fullt ut genomföra EU-direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebär bl.a. följande. Definitionen av djurförsök utvidgas till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa. Det införs ett krav på att djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad. Det ska framgå av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur vem som är innehavare av tillståndet liksom vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten. Vidare ska tillståndshavaren ha ansvar för att reglerna följs i en verksamhet som innefattar försöksdjur. Godkännande att använda försöksdjur ska kunna återkallas. En ny straffbestämmelse avser överträdelse av bestämmelser om kompetens och metoder vid infångande av vilt levande djur avsedda att användas som försöksdjur. Utan anknytning till direktivet har det inrättats en central djurförsöksetisk nämnd. De nuvarande djurförsöksetiska nämnderna ska benämnas regionala djurförsöksetiska nämnder. Den centrala djurförsöksetiska nämnden kommer att ha till uppgift att pröva överklaganden av beslut som har meddelats av en regional djurförsöksetisk nämnd.
Den centrala nämnden får även till uppgift att i efterhand utvärdera genomförda djurförsök. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 526).
Kyrkorätt
Begravningslagen har ändrats. Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering har förkortats till en månad. Det har tydliggjorts att en gravrätt kan upplåtas med begränsningar som t.ex. kan avse gravplatsens utsmyckning och att det i sådana fall är upplåtaren som ansvarar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. Bestämmelser har införts om återupptagande och upplåtelse av återlämnad gravrätt. Begravningsavgiften för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan har gjorts fristående från kyrkoavgiften. Det har tydliggjorts att länsstyrelsen ansvarar för tillsynen över begravningsverksamheten. För att kunna fullgöra tillsynsansvaret har länsstyrelsen getts rätt att inspektera verksamheten och få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen. De lagändringar som gäller begravningsavgiften träder i kraft först den 1 januari 2013 (SFS 133).
Familjerätt
Ändringar har gjorts i namnlagen. De innebär att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz får förvärva det namnet också i Sverige, om han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade någon annan särskild anknytning dit. Förvärvet sker genom en anmälan till Skatteverket som är avgiftsfri. Vissa regler till skydd för
barn gäller även vid dessa förvärv. När ett barn har samma efternamn som en förälder som inte är vårdnadshavare krävs det samtycke från föräldern eller en särskild domstolsprövning för att barnet ska få byta bort det namnet. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn (SFS 66). Riksdagen har godkänt 1996 års Haagkonvention. Konventionen syftar till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom en tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem som gäller behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn. Konventionen har blivit en del av svensk lagstiftning genom en särskild ny lag, lagen om 1996 års Haagkonvention. Den nya lagen innehåller också kompletterande bestämmelser om bl.a. beslut om tillfälliga skyddsåtgärder och handläggningen av ärenden om att få förklarat att ett utländskt avgörande är verkställbart i Sverige. Ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen innebär en reglering i lag av förutsättningarna för placering av ett barn över nationsgränserna med stöd av samarbetsbestämmelserna i 1996 års Haagkonvention och Bryssel II-förordningen. För att en sådan placering ska få äga rum måste det bedömas vara bäst för barnet att placeras i det aktuella landet (SFS 318 f.). Kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m.
har beslutats i rättshjälpslagen, offentlighets- och sekretesslagen och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning. EU har undertecknat konventionen och förväntas tillträda den under 2013. Den blir direkt tillämplig i Sverige och ska inte införlivas i svensk rätt. Vissa kompletterande bestämmelser har dock bedömts nödvändiga. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 449 f.).
En ändring i ärvdabalken innebär att kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen har utvidgats till att omfatta även sambor och vissa ställföreträdare. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 448).
Ändringar i föräldrabalken och socialtjänstlagen rör barns möjlighet att få vård. De innebär att om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Möjligheten gäller för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling liksom för behandling i öppna former samt utseende av kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Vidare omfattar den vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdraget att fatta beslut får delegeras till en särskild avdelning inom socialnämnden (SFS 131 f.).
Allmän förmögenhetsrätt
Vid avbetalningsköp ska parterna upprätta ett dokument med vissa uppgifter för att säljaren ska kunna återta varan genom handräckning, om betalning uteblir. Enligt nuvarande reglering ska dokumentet upprättas i pappersform och skrivas under
av parterna. Genom ändringar i lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. och konsumentkreditlagen har det även blivit möjligt för parterna att upprätta ett sådant dokument elektroniskt och för köparen att signera det med en elektronisk signatur. Vissa ändringar har också gjorts i distans- och hemförsäljningslagen i fråga om avräkningen mellan näringsidkaren och konsumenten när konsumenten ångrar ett distansavtal om en finansiell tjänst (SFS 67 f.). Lagen om tillfällig försäljning har upphävts med hänvisning till att lagens syfte numera bättre tillgodoses genom annan reglering (SFS 232).
Fastighetsrätt
Lagen om exploateringssamverkan har upphävts med hänvisning till att lagen inte längre fyller någon funktion (SFS 180). Ändringar har gjorts i lagen om energideklaration för byggnader som innebär i huvudsak följande. Det har införts krav på att en energideklaration ska visas upp för en spekulant och en presumtiv nyttjanderättshavare och överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare vid försäljning eller uthyrning av en byggnad. Dessutom ska energideklarationens uppgift om energiprestanda anges vid annonsering, om det finns en energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Det ska alltid finnas en energideklaration för en byggnad där en total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten. Detta tröskelvärde på 500 kvadratmeter sänks den 1 juli 2015 till 250 kvadratmeter. Vidare ska utredning av alternativa energisystem göras för nya byggnader oavsett byggnadens storlek (SFS 398).
Immaterialrätt
I lagen om Patentbesvärsrätten har det införts bestämmelser som innebär att kravet på att Patentbesvärsrätten ska vara delad i avdelningar har tagits bort, att rätten får vara domför med endast en ledamot i vissa fall och att vittnen och sakkunniga får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring (SFS 474).
Riksdagen har genom en lag om ändring i mönsterskyddslagen rättat ett fel som har uppkommit i samband med utfärdandet av en lag om ändring i lagen. Genom riksdagens beslut trädde vissa ändringar i mönsterskyddslagen i kraft den 1 juli 2002. I lagens inledande bestämmelser 1– 4 a §§ regleras förutsättningarna för att ett mönster ska kunna erhålla rättsligt skydd. Enligt 31 § ska allmän domstol häva en registrering av ett mönster som har registrerats trots att förutsättningarna för skydd inte har varit uppfyllda. I den lydelse av bestämmelsen som regeringen föreslog och riksdagen beslutade fanns en hänvisning till 1–4 a §§. I den utfärdade lydelsen av 31 § hänvisades felaktigt endast till 1– 4 §§. Enligt den utfärdade och kungjorda författningen kunde därför en registrering inte hävas enligt 31 § trots att hinder hade förelegat enligt 4 a § (SFS 447).
Näringsrätt
I lagen om offentlig upphandling (LOU) har det införts ett nytt s.k. in house-undantag från kravet på upphandling. Det nya undantaget innebär att ett avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person eller en gemensam nämnd inte anses utgöra ett kontrakt enligt LOU. Undantaget ska gälla endast under förutsätt-
ning att kontroll- och verksamhetskriterierna är uppfyllda. Kriterierna innebär i korthet dels att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning, dels att den juridiska personen måste bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som kontrollerar den. Om dessa villkor är uppfyllda anses relationen mellan parterna som intern, varför upphandling enligt LOU inte behöver ske. Gemensamma nämnder för samverkan mellan kommuner och landsting ska kunna omfattas av undantaget. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 392). I lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden har följdändringar gjorts med anledning av att lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet trädde i kraft den 1 november 2011 (SFS 475). Enligt en ändring i ellagen ska elkonsumenter ges en möjlighet att ingå nya former av avtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts utan att konsumenterna debiteras den merkostnad för mätningen som kan uppstå (SFS 510). Nya bestämmelser i ellagen och naturgaslagen syftar till att anpassa den svenska lagstiftningen till den EU-lagstiftning som ingår i det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas. Flertalet av dem har trätt i kraft (SFS 335 f.). Bestämmelserna om trygg naturgasförsörjning i naturgaslagen har upphävts och ersatts av en ny lag, lagen om trygg naturgasförsörjning. Den nya lagen kompletterar bestämmelserna i EU:s s.k.
gasförsörjningsförordning och innebär bl.a. att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasföretag och företag som förbrukar naturgas att upprätta och följa en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan för företagets verksamhet. Vidare ska den myndighet som i Sverige har utsetts som behörig myndighet enligt gasförsörjningsförordningen utöva tillsyn över att dels gasförsörjningsförordningen och planer som har upprättats enligt förordningen, dels den nya lagen om trygg naturgasförsörjning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs (SFS 273 f.).
I lagen om måttenheter, mätningar och mätdon har det införts ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare även i andra fall än för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det är befogat från konsumentsynpunkt (SFS 174).
Finansmarknadslagstiftning
Lagen om kreditvärderingsinstitut har anpassats till ändringar i en EU-förordning om sådana institut. Ändringsförordningen innebär i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttats över från de nationella behöriga myndigheterna — i Sverige Finansinspektionen — till en europeisk tillsynsmyndighet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Den centraliserade tillsynen syftar till att man inom EU ska uppnå en enhetlig tillämpning av regleringen och en ändamålsenlig och effektiv registrerings- och tillsynsprocess (SFS 44).
Genom EU-förordningar har en ny struktur skapats inom EU för tillsynen av den finansiella
sektorn. I den nya strukturen för finansiell tillsyn har det inrättats tre europeiska tillsynsmyndigheter: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Strukturen omfattar också en europeisk systemrisknämnd. De nya myndigheterna ska bl.a. utveckla bindande tekniska standarder, verka för en enhetlig tilllämpning av det EU-gemensamma regelverket på finansmarknadsområdet, övervaka att medlemsländernas tillsynsmyndigheter följer antagna EUregler samt vid behov utfärda rekommendationer. Genom ändringar i lagen om handel med finansiella instrument, lagen om investeringsfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse m.fl. lagar har ett EU-direktiv genomförts som innebär preciseringar av befogenheterna för de europeiska tillsynsmyndigheterna (SFS 189 f.). Lagen om handel med finansiella instrument, aktiebolagslagen, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen om värdepappersmarknaden har ändrats för att genomföra två EU-direktiv om prospekt m.m. Lagändringarna innebär bl.a. att undantagen från skyldigheten att offentliggöra prospekt vid erbjudanden till allmänheten har utvidgats genom att vissa gränsvärden har höjts. Definitionen av kvalificerade investerare har ändrats så att den omfattar även de juridiska eller fysiska personer som bedöms vara professionella kunder eller godtagbara motparter enligt EUdirektivet om marknader för finansiella instrument. Krav har införts på att prospektets sammanfattning ska innehålla s.k. nyckelinformation och att dess
utformning ska standardiseras. Tidsfristen för återkallelse av köp eller teckning, vid tillägg, har harmoniserats till två dagar. Lägre krav på information gäller vidare för företag med begränsat börsvärde, mindre kreditinstitut och i samband med företrädesemissioner (SFS 378 f.).
Utrikeshandelsrätt
En gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande kommer att genomföras. Det gäller en sammanslagning av det statligt finansierade export- och investeringsfrämjande som utförs av Sveriges exportråd (Exportrådet) och Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden). Invest Sweden kommer att avvecklas och investeringsfrämjandet inordnas i Exportrådet fr.o.m. den 1 januari 2013. Den nya organisationen får namnet Sveriges export- och investeringsråd. Med anledning av förändringen har bl.a. lagen om beslutanderätt för
Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m. ändrats. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 536).
Transporträtt
Ändringar har gjorts i ett flertal lagar i samband med införandet av en ny övergripande modell för effektivisering av planeringsprocessen för transportinfrastruktur. Det gäller ändringar i bl.a. väglagen, lagen om byggande av järnväg, miljöbalken och plan- och bygglagen. Den nya modellen innebär bl.a. att den fysiska planeringen av transportinfrastruktur sker i en sammanhållen planeringsprocess i stället för dagens process i flera steg och att en förberedande studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Förfaranden har förenklats på flera
områden i planeringssystemet, bl.a. ska den obligatoriska tillåtlighetsprövningen av vissa vägar och järnvägar enligt 17 kap. miljöbalken avskaffas och bygglov ska krävas i färre fall. Vidare ska en fastighetsägare få större möjligheter att få sin fastighet inlöst tidigare i planeringsprocessen. De nya lagreglerna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 427 m.fl.). Genom ändringar i lagen om kollektivtrafik och en följdändring i järnvägslagen har såväl kollektivtrafiklagen som EU:s kollektivtrafikförordning utvidgats till att även omfatta kollektivtrafik till sjöss (SFS 436). Enligt en ändring i barlastvattenlagen får regeringen meddela föreskrifter om krav på hanteringen av barlastvatten. Ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 477). Två nya lagar, en reformerad yrkestrafiklag och en taxitrafiklag, har antagits jämte följdändringar i ett antal andra lagar. Genom den nya lagstiftningen har yrkestrafiklagstiftningen anpassats till EU:s nya regelverk främst när det gäller de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik. De nya reglerna avser också uppgiftsutbyte mellan medlemsstaternas nationella elektroniska register över vägtransportföretag. Registren ska vara sammankopplade, och vissa uppgifter ska vara tillgängliga för övriga medlemsstater genom nationella kontaktpunkter. En ny bestämmelse i yrkestrafiklagen om krav på förarbehörighet träder i kraft först den 1 juni 2013 (SFS 210 m.fl.). Lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete har ändrats så att den även omfattar förare som är egenföretagare. Ändringarna syftar till att uppfylla kvarvarande
skyldigheter enligt EU:s vägarbetstidsdirektiv (SFS 229).
Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO) sjöarbetskonvention och har antagit de lagändringar som är nödvändiga för att genomföra sjöarbetskonventionen i svensk rätt. Det gäller ändringar i sjömanslagen, mönstringslagen, lagen om vilotid för sjömän, fartygssäkerhetslagen och socialförsäkringsbalken. Konventionen är redan delvis genomförd i svensk rätt. Ändringarna omfattar bl.a. en ny definition av inre fart. Vidare innebär de att arbetsgivaren ska betala kostnaden för oundgänglig tandvård för en sjöman som har befattning på ett fartyg som inte uteslutande går i inre fart och att maten ombord ska vara anpassad till besättningsmedlemmarnas olika kulturella och religiösa bakgrunder. Möjligheten att bevilja undantag från regeln om nattvila för sjömän under 18 år ska förutsätta att undantaget inte skadar sjömännens hälsa eller välbefinnande. Innan undantag medges ska även berörda redar- och sjöfolksorganisationer höras. Det har även förts in krav på att ett svenskt fartyg med en bruttodräktighet om minst 500 som används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land ska ha ett sjöarbetscertifikat och en försäkran om överensstämmelse med sjöarbetskonventionen. Vissa ändringar träder i kraft först den dag regeringen bestämmer (SFS 93 f.).
Ändringar har gjorts i sjölagen och fartygssäkerhetslagen för att genomföra ett EU-direktiv. Ändringarna innebär att den som är redare för ett fartyg av en viss minsta storlek är skyldig att ha en ansvarsförsäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk. Fullgörandet av försäkringsskyldighet-
en ska kunna styrkas genom ett bevis, som ska medföras ombord på fartyget. Försäkringsskyldigheten gäller för svenska fartyg samt för utländska fartyg som anlöper eller lämnar svensk hamn, tilläggsplats eller ankarplats eller som används för någon annan verksamhet än transport på svenskt sjöterritorium. Vidare har det införts straffrättsliga sanktioner för den som åsidosätter försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att medföra beviset (SFS 353, 355).
Lagstiftning om kommunikation
För att genomföra ett EUdirektiv om lagring av trafikuppgifter, det s.k. datalagringsdirektivet, har ändringar gjorts i lagen om elektronisk kommunikation. Det har införts bestämmelser som bl.a. anger ändamålen med lagringsskyldigheten och vilka teknikområden som omfattas. Lagförslaget har varit vilande i justitieutskottet enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen (SFS 285).
Arbetsrätt och diskrimineringslagstiftning
Ändringar har gjorts i lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om arbetsmarknadspolitiska program och inkomstskattelagen för att ge det arbetsmarknadspolitiska regelverket en mer ändamålsenlig struktur (SFS 413 m.fl.). Lagen om byggnadstillstånd m.m. har upphävts. Systemet med att Arbetsförmedlingen kan begränsa byggverksamheten genom byggnadstillstånd och på så sätt jämna ut byggverksamheten över tid med hänsyn till byggarbetsmarknaden har därmed upphört (SFS 412). Genom ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor har kammarrätternas sammansättning i mål en-
ligt dessa lagar ändrats så att nämndemän inte längre ska medverka (SFS 413 f.).
Det generella undantaget i diskrimineringslagen från förbudet mot diskriminering som har samband med kön vid tillhandahållande av försäkringstjänster kommer att upphöra. I stället ska ett särskilt förbud gälla mot att ha olika försäkringspremier och ersättningar för kvinnor och män om skillnaderna grundas på beräkningar där kön har använts som en faktor. Lagändringarna träder i kraft den 21 december 2012. Kravet på könsneutrala beräkningar gäller nya försäkringsavtal efter den tidpunkten (SFS 483).
Miljörätt
För att genomföra EU:s direktiv om geologisk lagring av koldioxid har miljöbalken och ett flertal andra lagar ändrats. Ändringarna innebär i huvudsak följande. Geologisk lagring av koldioxid ska prövas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Regeringen ska pröva en sådan verksamhets tillåtlighet. Regeringen får meddela föreskrifter om var geologisk lagring av koldioxid får ske. Miljöbalkens regler om tillstånd, anmälan och tillåtlighet ska för geologisk lagring av koldioxid tillämpas även på Sveriges kontinentalsockel utanför territorialgränsen. I fråga om tillstånd till geologisk lagring av koldioxid eller till en ny förbränningsanläggning med en nominell elektrisk effekt på 300 megawatt eller mer har det införts bestämmelser om vad en tillståndsansökan och en tillståndsdom ska innehålla. Koldioxid som avskiljs för geologisk lagring ska utgöra avfall. Huvuddelen av regelverket för avfallshantering kommer dock inte att tillämpas på geologisk lagring av
koldioxid, och regeringen får meddela föreskrifter om undantag från dumpningsreglerna. För tillstånd till geologisk lagring av koldioxid krävs att verksamhetsutövaren ställer säkerhet, bl.a. för uppfyllandet av skyldigheterna enligt lagen om handel med utsläppsrätter. I miljöbalken har det vidare införts bestämmelser om skyldighet att lagra koldioxid åt andra. För geologisk lagring av koldioxid och för rörledningar ska det också krävas tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln. Rörledningar för transport av koldioxid för geologisk lagring ska prövas enligt lagen om vissa rörledningar. För att möjliggöra ledningsrätt för rörledningar för transport av koldioxid har ledningsrättslagen ändrats. Ändringarna träder i kraft den 4 januari 2013 (SFS 426, 430 f.). Miljöbalkens regler om straff har ändrats med anledning av EU:s förordningar om långlivade organiska föroreningar och om växtskyddsmedel. Ytterligare ändringar i straffreglerna har gjorts med anledning av att en ny EUförordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet har ersatt den gamla förordningen om sådana ämnen. Ett förtydligande av en gällande straffbestämmelse som avser EU:s kemikalieregistreringsförordning har också antagits (SFS 150). Ändringar i drivmedelslagen innebär att regeringen (eller myndighet) får meddela vissa föreskrifter om undantag från saluföringsförbudet för bensin och dieselbränslen som inte uppfylller gällande miljöspecifikationer. Det är fråga om undantag för försäljning till fordonsindustrins test- och forskningsverksamhet samt till industrins påfyllning av nytillverkade fordon inför leverans. Regeringen (eller myndighet) får också meddela föreskrif-
ter om provning och kontroll av anordningar för bränslepåfyllning. Andra ändringar har gjorts för att uppnå bättre överensstämmelse med den skattelagstiftning som hänför sig till miljöklassindelningen av drivmedel (SFS 340).
I syfte att komplettera en EUförordning om auktionering av utsläppsrätter har ändringar gjorts i bl.a. lagen om handel med utsläppsrätter. Genom lagändringarna blir det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsplattform för auktionering av utsläppsrätter i form av tvådagars spotkontrakt (SFS 344 f.).
Jordbruk-, jakt- och fiskelagstiftning
Fiskelagen har ändrats för att genomföra det pricksystem för innehavare av fiskelicens som föreskrivs i EU-förordningen om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. De nya reglerna innebär att det som anges i EU-förordningen om fiskelicens avser innehavare av fartygstillstånd och särskilt fartygstillstånd. I enlighet med EU-förordningen ska en innehavare av ett fartygstillstånd eller ett särskilt fartygstillstånd tilldelas prickar om innehavaren eller någon i den verksamhet som tillståndet avser har gjort sig skyldig till vissa uppräknade, allvarliga överträdelser. Tillståndet ska återkallas när innehavaren har tilldelats ett visst antal prickar. Det har även införts ett pricksystem för befälhavare, som medlemsstaterna enligt EU-förordningen är skyldiga att införa. Pricksystemet för befälhavare följer i stor utsträckning pricksystemet för innehavare av fartygstillstånd och sär-
skilt fartygstillstånd. Som sanktion för befälhavaren, när ett visst antal prickar har tilldelats, gäller återkallelse av yrkesfiskelicens eller förbud att verka som befälhavare på fiskefartyg (SFS 524). Genom ändringar i lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård har det införts ett nytt bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om att genom särskilt tillstånd ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Ett motsvarande bemyndigande har getts i fråga om personer med humanmedicinsk legitimation som avser att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Lagen har också ändrats så att personer som genom ett särskilt tillstånd har fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare har getts rätt att använda den yrkestiteln (SFS 465). Jaktlagen har ändrats så att bestämmelserna om eftersök av vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon har utvidgats till att avse även vilt som har kolliderat med spårbundna fordon. Polismyndigheten får även när det gäller vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med spårbundna fordon vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna spåras upp och avlivas. Polismyndigheten får också ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. Regeringen (eller myndighet) har getts möjlighet att meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med spårbundna fordon. Underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten när det gäller spårbundna for-
don har inte straffsanktionerats (SFS 153).
Straffrätt
Bestämmelserna om mutbrott i brottsbalken har ändrats. Brotten mutbrott och bestickning har dels ändrat benämning till tagande av muta respektive givande av muta, dels placerats i ett och samma kapitel i balken, 10 kap. Vidare har sättet att ange den krets av personer som kan träffas av mutansvar förenklats. Ansvar för tagande av muta och givande av muta kan komma i fråga när en otillbörlig förmån tas emot av eller lämnas till var och en som är arbetstagare eller utövar uppdrag, utan den inskränkning som tidigare har gällt i fråga om uppdragstagare. Mutansvar kan också träffa den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning. Därutöver har tre nya bestämmelser införts. Den första anger omständigheter som ska kunna medföra att tagande av muta eller givande av muta bedöms som ett grovt brott. De båda andra innebär nykriminaliseringar och straffbelägger dels s.k. handel med inflytande, dels vårdslös finansiering av mutbrott (SFS 301).
Ordning och säkerhet
Vapenlagen har ändrats. Reglerna om grovt vapenbrott har förtydligats genom att det i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när man bedömer om ett vapenbrott är grovt. Sådana omständigheter är att vapnet har innehafts på allmän plats eller inom ett skolområde, att vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet eller att innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen. Det har också införts
två nya straffbestämmelser. Den ena innebär att det har blivit straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen har det blivit straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns. Vidare har kraven på vapenhandlare skärpts. Förutsättningarna för tillstånd har stramats upp, och det har införts en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla till polismyndigheten om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över verksamheten. Det har också införts bestämmelser om att föreståndare och ersättare för en vapenhandel ska uppfylla samma krav som tillståndshavaren. I syfte att förhindra att olämpliga personer har tillgång till vapen har man utvidgat skyldigheten för läkare att anmäla patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen (SFS 306).
Processrätt
Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning har ändrat benämning till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation respektive hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation och offentlighets- och sekretesslagen om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter som angår särskilda elektroniska meddelanden har upphävts. Dessa har ersatts dels av bestämmelser i rättegångsbalken som under vissa förutsättningar möjliggör hemlig övervakning av elektronisk kommunikation i en förundersökning även om det inte finns någon som är skäligen misstänkt för brott, dels av bestämmelser i en ny lag, lagen om
inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation lämnas även med de nya reglerna av allmän domstol. Det har dock införts en möjlighet för åklagare att i vissa brådskande fall fatta interimistiska beslut. I polisens och Tullverkets underrättelseverksamhet fattar respektive myndighet beslut om inhämtning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utövar tillsyn över inhämtningen. För att uppgifter som har inhämtats i underrättelseverksamhet ska få användas i en förundersökning krävs ett tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Vidare har det införts en möjlighet att inhämta lokaliseringsuppgifter som gäller en viss elektronisk kommunikationsutrustning som är påslagen men som vid det aktuella tillfället inte används eller har använts för kommunikation. Det har också blivit möjligt att inhämta uppgifter om vilka sådana kommunikationsutrustningar som har funnits i ett visst område (SFS 278, 281).
Ändringar i rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare innebär att bl.a. särregleringen av förundersökningsledarskap i den sistnämnda lagen har upphävts så att polismyndighet kan leda förundersökningar mot unga lagöverträdare i fler fall än tidigare (SFS 46 f.). Lagen om säkerhetskontroll i domstol har ändrats. Uppdelningen mellan allmän och särskild säkerhetskontroll har tagits bort. Säkerhetskontroll i domstol får genomföras om en sådan kontroll behövs för att begränsa risken för att det i en domstols lokaler eller i andra lokaler som
används vid domstolsförhandling begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska avse en viss tid, dock längst tre månader, eller en viss förhandling. Beslut om säkerhetskontroll fattas av domstolens chef eller någon annan lagfaren domare som han eller hon har delegerat beslutanderätten till. Ska en säkerhetskontroll ske med anledning av en viss förhandling, får ett beslut om detta även fattas av rätten. Innan det fattas beslut om en säkerhetskontroll ska samråd ske med polismyndigheten och, om en kontroll ska ske med anledning av en viss förhandling i brottmål, med åklagaren. Samråd behöver dock inte ske om det är uppenbart obehövligt. En säkerhetskontroll genomförs, efter närmare anvisningar av polismyndigheten, av en ordningsvakt under ledning av en polis eller av en polis. Vid kontrollen ska kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål i första hand ske med en metalldetektor eller annan liknande anordning. Möjligheten att lämna okontrollerade väskor och andra föremål för förvaring har tagits bort (SFS 325). Vissa formkrav i rättegångsbalken har anpassats så att det har blivit möjligt för åklagarna att ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg (SFS 326).
Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att genomföra ett EUdirektiv om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, det s.k. åter-
vändandedirektivet, har ändringar gjorts i utlänningslagen och lagen om särskild utlänningskontroll. Ändringarna innebär bl.a. att ett beslut om avvisning eller utvisning som huvudregel ska innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska bestämmas till två veckor vid avvisning och till fyra veckor vid utvisning. Finns inte förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa ska ett beslut om avvisning eller utvisning normalt åtföljas av ett återreseförbud för en tid av högst fem år. Vidare har reglerna om s.k. verkställighetsförvar anpassats till direktivets ordalydelse. Det innebär bl.a. att en utlänning inte får hållas i verkställighetsförvar längre tid än två månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre förvarstid. Även om synnerliga skäl föreligger får en utlänning inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om verkställigheten drar ut på tiden på grund av att utlänningen inte samarbetar eller för att det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, tolv månader (SFS 129 f.).
Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En lag om upphävande av vissa författningar om kastrering har antagits. Dessutom har lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, steriliseringslagen, patientdatalagen och offentlighets- och sekretesslagen ändrats. Ändringarna i könstillhörighetslagen innebär att den som ansöker om fastställelse av ändrad könstillhörighet inte längre måste vara svensk medborgare och ogift. I ärenden där ansökan avser ett barn ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Utländska domar och beslut om att en persons köns-
tillhörighet har ändrats ska under vissa förutsättningar anses som giltiga i Sverige. Enligt ändringarna i steriliseringslagen ska samma krav ställas för sterilisering oavsett om patienten är svensk eller utländsk medborgare. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 455 f.). Det har beslutats att en ny reglering av nationella vaccinationsprogram ska införas i smittskyddslagen. Kommuner och landsting kommer att bli skyldiga att erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning i befolkningen. Programmen utgörs dels av allmänna vaccinationsprogram, dels av särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Regeringen ska fatta beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Vidare har det införts en ny lag om register över nationella vaccinationsprogram. I registret ska vårdgivarna registrera alla vaccinationer som ges inom ramen för programmen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013 (SFS 452 f.). Vissa lagändringar har beslutats med anledning av vissa artiklar i EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Ändringarna har tillkommit med anledning av den kritik som Europeiska kommissionen har riktat mot Sverige. Bestämmelsen om kompetens som Europaläkare i patientsäkerhetslagen har upphävts, och möjligheten att ansöka om bevis om kompetens som Europaläkare har avskaffats. Ändringarna innebär att en allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning enligt direktivet i en annan EES-stat än Sverige eller har utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas
automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. Vidare har en ändring i offentlighets- och sekretesslagen gjorts som innebär att formuleringen om Europaläkare har tagits bort. En konsekvensändring har gjorts i lagen om läkarvårdsersättning (SFS 310 f.).
En ny lag om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ har antagits med anledning av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation (SFS 263).
Ett ändrat EU-direktiv angående säkerhetsövervakning av läkemedel har föranlett ändringar i läkemedelslagen som bl.a. gäller ett förtydligande om att den som har fått ett läkemedel godkänt ska ha ett system för säkerhetsövervakning som ska omfatta information om misstänkta biverkningar. Särskilda bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning av icke-interventionsstudier av säkerheten har införts (SFS 204). Alkohollagen har ändrats så att det har blivit tillåtet att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till en boende och besökare till denne på särskilda boenden där måltidsservice tillhandahålls. Med särskilda boenden avses boenden enligt vissa bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 205).
Socialrätt
Genom ändringar i socialförsäkringsbalken har begreppet normalt förekommande arbete återinförts. Ändringarna innebär att en försäkrads arbetsförmåga vid den tidpunkt då han eller hon har haft sin arbetsförmåga nedsatt under 180 dagar ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på ar-
betsmarknaden i stället för mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring har gjorts i fråga om sjukpenning i särskilda fall (SFS 256). En ändring i lagen om sjuklön innebär att en arbetsgivare inte är skyldig att betala ut sjuklön vid sjukdom om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren (SFS 349).
Lagstiftning om utbildning
Vissa bestämmelser i skollagen om krav på legitimation för lärare och förskollärare, som skulle ha börjat tillämpas den 1 juli 2012, ska i stället börja tillämpas den 1 december 2013. Ett bemyndigande har införts i lagen om införande av skollagen för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om att vissa bestämmelser i skollagen om betygssättning ska tillämpas för elever i särskild utbildning för vuxna fr.o.m. en senare tidpunkt än den 1 juli 2012 (SFS 493 f.). Andra ändringar i skollagen innebär att fristående gymnasieskolor har fått möjlighet att begränsa mottagandet till en viss utbildning till att avse elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Vidare ska huvudmännen för fristående skolor som genomför nationella prov bevara elevlösningar av de nationella proven (SFS 120). Genom ytterligare ändringar i skollagen har bestämmelserna för gymnasiesärskolan i stora delar anpassats till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Vissa lagändringar om särskild utbildning för vuxna har genomförts som en konsekvens
av regleringen som rör gymnasiesärskolan. Huvuddelen av bestämmelserna ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013 (SFS 109).
I syfte att förbättra villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit har det i studiestödslagen tagits in bestämmelser som upplyser om att regeringen (eller myndighet) meddelar föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit (SFS 160).
Försvarslagstiftning
Riksdagen har godkänt konventionen om klusterammunition. Syftet med konventionen är att förhindra en fortsatt användning av klusterammunition och att komma till rätta med de svåra humanitära problem som klusterammunition har fört med sig i länder där sådan ammunition har använts. Centralt för konventionen är förbudet mot att använda, utveckla, tillverka, på annat sätt förvärva, lagra, behålla eller till någon direkt eller indirekt överföra klusterammunition. De författningsändringar som ett tillträde till konventionen kräver har antagits i en ny lag, lagen om straff för olovlig befattning med klusterammunition (SFS 179).
En ny lag, kustbevakningsdatalagen, har antagits som gäller för behandlingen av personuppgifter i Kustbevakningens verksamhet. Lagen gäller i stället för personuppgiftslagen, men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i den lagen (SFS 145).
En lag om vissa försvarsmaktsanställningar har antagits. De arbetstagare som omfattas av lagen är gruppbefäl, soldater och sjömän, och lagen reglerar Försvarsmaktens möjlighet att an-
ställa dessa personalkategorier och därmed sammanhängande frågor. Gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas på längre tidsbegränsade anställningar. Anställningsavtal ska träffas för kontinuerlig tjänstgöring eller för tidvis tjänstgöring. Vid kontinuerlig tjänstgöring sker tjänstgöringen hos Försvarsmakten under hela anställningstiden och vid tidvis tjänstgöring sker tjänstgöringen hos Försvarsmakten periodvis under anställningstiden. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara sex till åtta år, med möjlighet till en förlängning. Den totala anställningstiden som gruppbefäl, soldat eller sjöman får uppgå till högst sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande. Den tidsbegränsade anställningen ska vara uppsägningsbar och kunna inledas med en provanställning om högst sex månader. Det har införts en möjlighet att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Lagen om anställningsskydd gäller för arbetstagarna med de undantag som följer av den nya lagen (SFS 332). Ändringar har gjorts i elberedskapslagen. Den huvudsakliga inriktningen av de elberedskapsåtgärder som ska vidtas enligt lagen har ändrats från att syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap till att syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället (SFS 396). Monica Hall och Bengt Billquist