En ännu modernare rättegång?

 

 

Av f.d. lagmannen K-G EKEBERG

Efter minutiösa förberedelser trädde reformen En modernare rättegång i kraft den 1 november 2008. Reformen innebar en teknisk modernisering av rättegångsförfarandet och ett nytänkande då det gäller de principer som ligger till grund för rättegångsbalken. EMR-utredningen konstaterar i sitt betänkande (SOU 2012:93) En modernare rättegång II — en uppföljning att
EMR-reformen har fallit mycket väl ut. Handläggningen i domstolarna har blivit snabbare, effektivare och mer ändamålsenlig samtidigt som kvaliteten har bevarats eller förbättrats i olika avseenden. Farhågor som fanns inför reformen har kommit på skam samtidigt som nya möjligheter har uppenbarat sig. I denna artikel presenteras resultatet av utvärderingen och de förslag som EMR-utredningen lagt fram.

 

EMR-reformen
Den 1 november 2008 trädde reformen En modernare rättegång (EMR) i kraft. Reformen innebar en modernisering av rättegångsförfarandet i allmän domstol med förändringar i framför allt rättegångsbalken och lagen (1996:242) om domstolsärenden. Det huvudsakliga syftet med reformen var att skapa en modern rättegångsordning som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.
    I EMR-propositionen, som lades fram redan i mars 2005, hade regeringen bakat samman två lagförslag från år 2001, nämligen betänkandet (SOU 2001:103) En modernare rättegång, avlämnat av 1999 års rättegångsutredning, och departementspromemorian (Ds 2001:36) Hovrättsprocessen i framtiden skriven av i första hand professor Peter Fitger. Betänkandet var framför allt inriktat på rättegången i tingsrätt och promemorian på hovrättsprocessen, men de hade tillkommit parallellt och i nära samarbete med Peter Fitger som gemensam nämnare. Gemensamt för bägge produkterna var att man ville utnyttja modern teknik, både för att genomföra förhandlingarna genom videokonferens och videolänkteknik och för att digitalt dokumentera ljud och bild från de förhör som hållits i bevissyfte. Det var systembyggandet och utprovningen av den nya tekniken som gjorde att det tog över tre år från riksdagsbeslutet till dess EMR-reformen sjösattes, en med tanke på det lyckade resultatet väl använd tid.

 

Uppdraget
Jag fick i september 2011 regeringens uppdrag att som särskild utredare utvärdera EMR-reformen. Jag hade då drygt två års erfarenhet av EMR i tingsrätt som lagman i Norrtälje tingsrätt och ett halvårs erfa-

170 K-G Ekeberg SvJT 2013 renhet av EMR i hovrätt som tf. president i Hovrätten för Nedre Norrland. Jag förmodar att det var dessa dubbla kompetenser som styrde valet av utredare, trots att jag som särskild utredare hade lett 1999 års rättegångsutredning och därmed var medskyldig till EMR-reformen. Under alla omständigheter tror jag att det har varit till gagn för utvärderingen att jag har haft egna färska erfarenheter av hur EMR har fungerat i praktiken.
    Förändringarna i tingsrätt hade gått ganska obemärkt förbi, trots att de innebar avsteg från ett par av rättegångsbalkens grundläggande principer. Däremot vållade den nya hovrättsprocessen inledningsvis ett visst ståhej. Kravet på prövningstillstånd för alla tvistemål och domstolsärenden och det nya sättet att presentera muntlig bevisning genom uppspelning av ljud- och bildfilerna från tingsrätten gav en del yrvakna och högljudda kommentarer. Hovrättsprocessen, särskilt i brottmål, hade förvandlats från en om tingsrättsprocessen påminnande huvudförhandling med omförhör med parter och vittnen till en huvudförhandling, där förhören från tingsrätten spelades upp inför hovrätten med ljud och bild.
    Vid det nordiska juristmötet i Stockholm i augusti 2011 diskuterades om överrättsprocessen syftar till omprövning eller överprövning. Jag dristade mig då till en jämförelse mellan EMR-processen i tingsrätt respektive i hovrätt.
    Att vara domare i tingsrätt var som att stå mitt ute i vimlet på marknadstorget. Där kunde man aldrig vara säker på vad som skulle hända när man ropade på målet. Parter kom med nya yrkanden och ståndpunkter, brottsoffer grät, tilltalade uteblev, vittnen ändrade sina uppgifter och åklagare och advokater måste hela tiden anpassa sina frågor efter de svar man fick. Där var ett liv och ett kiv. I hovrätten gick tanken i stället till Anatomicum i Uppsala, där en grupp allvarsamma personer stod församlade runt en kropp som skulle obduceras och bli föremål för en vetenskaplig analys. Syftet med jämförelsen var naturligtvis inte att beskriva hovrättsförfarandet som en död process utan att belysa att de båda instanserna har olika roller och funktioner, något som accentuerats genom EMRreformen.
    Eftersom debatten kring EMR-reformen hade kretsat kring hovrättsprocessen inriktade vi oss i EMR-utredningen till en början på hovrättsprocessen. Vi besökte alla hovrätterna men passade samtidigt på att inhämta erfarenheter från de tingsrätter och åklagarkamrar som ligger i eller i närheten av hovrättsorterna. Med videokonferens kunde vi också få in synpunkter från ett representativt urval av advokater från hela landet.
    Utredningen hade att utvärdera fyra huvudområden:

• användningen av modern teknik i domstolarna,
• reglerna som syftar till att göra handläggningen mer flexibel,
• systemet med prövningstillstånd i hovrätt,

SvJT 2013 En ännu modernare rättegång? 171 • den nya ordningen för bevisupptagning i hovrätt.

 

I direktiven ingick även att undersöka om den nya hovrättsprocessen med krav på prövningstillstånd har lett till att parterna i ökad utsträckning begär att tvistemål i tingsrätt ska avgöras av tre domare och överväga om det finns skäl att ändra domförhetsreglerna.
    Utvärderingen har resulterat i betänkandet (SOU 2012:93) En modernare rättegång II — en uppföljning. Jag skall här kort redovisa våra överväganden och förslag.

 

Allmänna slutsatser
I vår utvärdering har vi funnit att EMR-reformen har varit positiv för såväl enskilda parter och andra aktörer som för rättsväsendet. Införandet av modernare teknik i domstolarna har varit en väsentlig del i reformarbetet. Reformen har medfört att handläggningen i domstolarna i större utsträckning kan anpassas till behoven i de enskilda fallen.
    Större hänsyn har genom EMR-reformen kunnat tas till målsägandena och vittnena. Just omsorgen om parter och förhörspersoner har varit en ledstjärna för utredningen. Åklagare, advokater och domare kan bytas ut och ersättas av andra professionella aktörer. Ett ögonvittne är däremot unikt. Hans eller hennes iakttagelser kan nästan aldrig ersättas genom uppgifter från någon annan. Därför bör man, bland annat med den nya teknikens hjälp, se till att säkra och underlätta brottsoffers och vittnens medverkan i rättegångarna, Den förändrade hovrättsprocessen har tydliggjort att tyngdpunkten i rättskipningen ligger i första instans. Detta har skapat förutsättningar för en smidig och rättssäker hovrättsprocess. EMR-reformen har alltså fallit mycket väl ut, såväl på ett övergripande plan som i de enskilda delarna. Reformen har medfört en modernisering av rättegången i allmän domstol. Handläggningen har blivit mer effektiv och mer ändamålsenlig. Kvaliteten har förbättrats i olika hänseenden. Kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet i handläggningen har inte satts åt sidan.

 

Modern teknik
Genom reformen används modern teknik i större utsträckning i domstolarna. Förhör i tingsrätt ska som regel dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Även syn får dokumenteras på detta sätt. Parter och andra som ska delta i ett sammanträde kan delta genom ljud- och bildöverföring (videokonferens).
    Den nya tekniken för ljud- och bildupptagning har fungerat mycket bra. Den tekniska utrustningen är ändamålsenlig. Kvaliteten på upptagningarna är mycket god. Förhören dokumenteras i allt väsentligt genom ljud- och bildupptagningar, som i mycket stor utsträckning används i överklagade mål.

172 K-G Ekeberg SvJT 2013 Även införandet av möjlighet till videokonferens har fallit mycket väl ut. Videokonferensmöjligheten har bidragit till att öka tillgängligheten och har minskat risken för inställda förhandlingar. Handläggningen har härigenom blivit mer flexibel och effektiv. Tekniken har särskilt underlättat handläggningen i mycket omfattande mål, exempelvis genom användandet av s.k. sidosal och videokonferens. Tekniken har möjliggjort för domstolarna att i större utsträckning vara varsamma mot parter och vittnen. Videolänkstekniken har också haft fördelar ur säkerhetssynpunkt.
    För att utnyttja den moderna teknikens möjligheter fullt ut bör tillgången till utrustning på domstolarna förbättras så att användningen av videokonferens kan utvecklas ytterligare. Dessutom kan kvaliteten på överföringarna förbättras ytterligare.

 

Flexiblare regler och större ansvar för parterna
I denna del infördes genom EMR-reformen enhetligare regler för sammanträden under förberedelsen i tvistemål. Parternas medansvar för att målen drivs framåt betonades bland annat genom nya regler om tidsplaner under förberedelsen i tvistemål. Det infördes även nya regler om att domstolarna ska upprätta sammanställningar under förberedelsen. EMR-utredningens bedömning är att tillämpningen av de nya bestämmelserna har fallit väl ut. Vissa regler kan dock skärpas ytterligare.
    Ett viktigt inslag i EMR-reformen var en uppmjukning av kravet på muntlighet i rättegången. Parter kan numera presentera processmaterial genom hänvisning till handlingar i målet. Bestämmelserna har kommit att tillämpas i förhållandevis stor utsträckning och har bidragit till en flexiblare, snabbare och effektivare handläggning. Enligt utredningen kan hänvisningsmetoden dock användas i ännu större utsträckning.
    I betänkandet föreslås uttryckliga möjligheter för tingsrätterna att dels ta upp bevisning utom huvudförhandling i samband med huvudförhandlingar som måste ställas in, dels — i förekommande fall — återanvända tidigare förhör som hållits inför rätta och som dokumenterats genom ljud- och bildupptagning. Tingsrättens inspelningar, som från början tillkom för den nya hovrättsprocessen, skall alltså kunna utnyttjas också för tingsrättens egna behov. I och för sig anser utredningen att denna möjlighet ryms redan inom det gällande regelverket. Den har också utnyttjats av en del tingsrätter, men förarbetsuttalanden och enstaka hovrättsavgöranden har gjort andra tingsrätter osäkra, Här menar vi att det är viktigt att ge tingsrätterna råg i ryggen så att man tillämpar principen om det bästa bevismedlet på ett genomtänkt sätt och med insikt om att muntlig bevisning är en färskvara, som bygger på lättflyktiga minnesbilder. Genom att så snart som möjligt fånga upp och dokumentera vittnesmålen innan minnesbilderna försvagas eller förvanskas får man typiskt sett en mer tillför-

SvJT 2013 En ännu modernare rättegång? 173 litlig bevisning. Och i valet mellan att tvinga ett vittne att återkomma till en ny huvudförhandling för ett nytt förhör och att spela upp ljud- och bildupptagningen av vittnets utsaga vid den tidigare huvudförhandlingen måste principen om det bästa bevismedlet, rätt tillämpad, ge försteg för en uppspelning av det första förhöret, vid behov kompletterat med tilläggsfrågor. Det är en lagtillämpning som stämmer bäst överens med gemene mans uppfattning och med allmän kunskap om minnets funktioner.
    Möjligheterna att avgöra bötesmål på handlingarna har visat sig vara ett lyckokast. För tingsrätternas del innebär det ett lägre tryck på den trånga sektorn förhandlingssalar, färre kallelser och en minskning av antalet inställda förhandlingar.

 

Domförheten i tvistemål
Utredningen har inte funnit statistiskt belägg för att parterna i ökad utsträckning begär att tvistemål ska avgöras av tre domare i tingsrätten. Det är emellertid ett mycket stort antal tvistemål, som med nuvarande lagregler drar tre domare. Dyrbara domarresurser måste reserveras för dessa mål och på sina håll är väntetiderna för huvudförhandling oacceptabelt långa. Utredningen föreslår därför en mer nyanserad domförhetsregel enligt vilken tingsrätten är domför med en, två eller tre lagfarna domare, beroende på målets omfattning och beskaffenhet. Förslaget är en vidareutveckling av en välformulerad reservation av Ingvar Gullnäs och Lars Eklycke till rättegångsutredningens slutbetänkande år 1987.

 

Hovrättsprocessen
Genom EMR-reformen utvidgades alltså systemet med prövningstillstånd till att omfatta alla domar och beslut i tvistemål och beslut i domstolsärenden och ändrades ordningen för hur muntlig bevisning läggs fram i hovrätten. Muntlig bevisning ska som huvudregel läggas fram genom uppspelning av de ljud- och bildupptagningar som gjorts av förhören i tingsrätten. Om ytterligare frågor behöver ställas hålls kompletterande förhör (tilläggsförhör).
    Andelen meddelade prövningstillstånd i hovrätt var inledningsvis för låg. Tillämpningen har blivit generösare men varierar fortfarande mellan enskilda hovrätter. Tillämpningen bedöms ännu inte motsvara den som förutsattes vid EMR-reformen. Det är enligt EMR-utredningen angeläget att hovrätterna fortlöpande följer upp tilllämpningen. Den nya ordningen med uppspelning av ljud- och bildupptagningar och med tilläggsförhör har fallit väl ut.
    EMR-reformen innebär för hovrätternas del att det också i praktiken klargjorts att tyngdpunkten i processen ligger i första instans. Hovrättens uppgift är överprövning och dess handläggning har anpassats efter hovrättens ställning i instansordningen. Funktionsfördelningen mellan de olika nivåerna i domstolsorganisationen har tyd-

174 K-G Ekeberg SvJT 2013 liggjorts. Detta har skapat förutsättningar för en smidig, rättssäker och effektiv hovrättsprocess. Detta har också kommit till uttryck i en snabbare genomströmning i hovrätterna. Problemet med inställda förhandlingar i hovrätterna har nästan helt försvunnit och arbetet med att sätta ut målen i hovrätten har förenklats. För Högsta domstolens del har EMR-reformen fått konsekvenser för dess prejudikatbildande roll. I betänkandet ges därför förslag som ska förbättra förutsättningarna för prejudikatbildningen. Utredningen understryker hovrätternas ansvar för att mål med prejudikatfrågor blir sakprövade.

 

Utredningens förslag
EMR-reformen har alltså fallit väl ut men den kan utvecklas ytterligare. Utredningen föreslår därför vissa nyheter och förändringar.
• Syn på stället ska i större utsträckning dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Ljud- och bildupptagningar beträffande det som iakttagits vid syn på stället likställs i tilltroshänseende med syn som hålls på nytt i hovrätten.
• Rätten får utvidgade möjligheter att ta upp muntlig bevisning utom huvudförhandling i samband med en inställd förhandling. Förhör ska således kunna hållas med vittnen och andra förhörspersoner som infunnit sig till en rättegång som ställs in, exempelvis på grund av att den tilltalade uteblivit.
• Rätten ska i större utsträckning kunna återanvända förhör som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning i samband med en annan förhandling i samma instans. Det gäller både påbörjade huvudförhandlingar, som inte kunnat slutföras, huvudförhandlingar som slutförts men som av jäv eller annan anledning måste tas om av tingsrätten och huvudförhandlingar som måste tas om efter återförvisning från hovrätten.
• Bestämmelsen om att rätten ska upprätta en sammanställning över processen under förberedelsen i tvistemål skärps.
• Bestämmelserna som innebär att parter kan presentera processmaterial genom att hänvisa till handlingar i målet förtydligas så att det uttryckligen framgår att detta även gäller hänvisning till ljud- och bildupptagningar. Utredningen föreslår att hovrätterna utnyttjar möjligheten till sådan hänvisning framför allt i större mål med många dagars uppspelning av tingsrättsförhören. På den punkten har experten Tomas Nilsson avgivit ett särskilt yttrande. • Nya bestämmelser införs för tingsrättens domförhet i tvistemål. Vid huvudförhandling i dispositiva tvistemål ska tingsrätten som hittills vara domför med en lagfaren domare om 1) parterna samtycker till det och rätten anser det tillräckligt, 2) målet är av enkel beskaffenhet, eller 3) huvudförhandlingen hålls i förenklad form. I annat fall ska rätten bestå av två domare, om inte målet med hänsyn till sin omfattning eller beskaffenhet bör prövas av tre lagfarna domare. Möjligheten att sätta in tingsnotarier som domare i flerdomarmål tas bort och tingsfiskaler skall inte delta i de kvalificerade mål som skall avgöras av tre domare.
• Bestämmelserna om hovrättens möjligheter att avgöra brottmål på handlingarna mjukas upp något.

SvJT 2013 En ännu modernare rättegång? 175 • Bestämmelserna om parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt ändras. Om part förelagts att komma personligen ska överklagandet som regel förfalla om han eller hon endast infinner sig genom ombud. • Hovrätten ska kunna hänskjuta en prejudikatfråga till Högsta domstolen inom ramen för dispensprövningen. Högsta domstolen får möjlighet att direkt pröva en prejudikatfråga när hovrätten vägrat prövningstillstånd, dvs. utan att Högsta domstolen först meddelar tillstånd till prövning i hovrätt.

 

Avslutande reflexioner
EMR-reformen innebar genomgripande förändringar i rättegångsbalken. Man kan fråga sig om det är samma rättegångsbalk med samma grundprinciper som gavs på Särö sommaren 1942 och den modifierade version som trädde i kraft hösten 2008. Onekligen har det lappats och lagats på balken, men balkar har lång livstid om de är av rätta virket och underhålls väl. Kan det svenska försvaret skicka ständigt nya JAS-versioner i luften för tjänstgöring långt in i framtiden så duger nog balken också ett stycke in i 2000-talet.
    Genom EMR-reformen har rättegången moderniserats, både rent tekniskt och genom att en och annan helig ko har slaktats eller genmodifierats. När rättegångsbalken kom till var målen sällan lika komplexa och långdragna som idag, och de tekniska möjligheterna att dokumentera, bevara och återskapa skriftlig och muntlig bevisning var mycket begränsade. Principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration tillkom i en tid då rättegången i hög grad gällde här och nu. Sådana är många brottmålsrättegångar i tingsrätt fortfarande: målet påropas, det yrkas och förnekas, livs levande vittnen berättar, parterna pläderar, rätten överlägger och domen avkunnas. Allt är över på kanske mindre än en timme. Men så ser inte alla rättegångar ut. En del är oändligt mycket mer komplicerade och tidsödande och en del spårar ur och måste göras om. Det ställer principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration på prov.
    Nya tider ställer nya krav men ger också nya verktyg. Genom EMR-reformen har man på ett insiktsfullt sätt tagit till vara modern teknik för att modernisera processen så att den motsvarar dagens krav. Det gäller att vara öppen för möjligheterna och inte låta sig klavbindas av motivuttalanden och principer som bygger på en gången tids förhållanden och förutsättningar. För det finns få saker som är så förgängliga och tidsbundna som förarbeten, skrivna för sin tids frågor och med siarkulans säkerhet beträffande framtiden.