Från lagstiftningsarbetet

 

 

Lagstiftning i riksdagen våren 2014

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2014. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 oktober 2014.
Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2014.

 

Statsrätt
För att bättre säkerställa att mandaten i riksdagsval fördelas proportionellt i förhållande till partiernas röstetal i landet som helhet har ändringar beslutats i regeringsformen som innebär vissa förändringar av mandatfördelningssystemet. Ändringarna i regeringsformen är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2015.
    En ny riksdagsordning har antagits som ersätter den tidigare från 1974. En redaktionell och språklig omarbetning har gjorts i syfte att göra riksdagsordningen mer konsekvent och överskådlig samt att anpassa lagtexten till dagens krav på offentligt språk, dvs. att den ska vara skriven på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Vissa ändringar i sak har gjorts, och de rör bl.a. kammaren, följdmotionsrätten, svarstiden för besvarande av skriftliga frågor och budgetprocessen i riksdagen (SFS 801).
    Ändringar i vallagen innebär bl.a. följande. Personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till en vallokal eller röstningslokal ska erbjudas möjlighet att lämna sina röster till kommunala ambulerande röstmottagare. Bara den som har fått relevant utbildning ska kunna förordnas som röstmottagare. Kommunerna ska förvara valmaterial som tagits emot under förtidsröstningen avskilt och på ett säkert sätt. En lokal för röstmottagning ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. En sådan lokal får inte ha anknytning till en viss politisk sammanslutning. Ändringarna om säker förvaring av valmaterial har trätt i kraft. Övriga ändringar träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 301).
    En ny lag, lagen om insyn i finansiering av partier, har antagits som gäller för partier som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet. Enligt lagen ska ett parti årligen ge in en intäktsredovisning till Kammarkollegiet som tydligt anger vilka intäkter partiet har haft på central nivå. Partiets intäktsredovisning ska även innehålla uppgifter om intäkter som avser en valkandidats personvalskampanj. Ett parti

som tar emot bidrag till ett tröskelvärde om mer än ett halvt prisbasbelopp (f.n. 22 200 kronor) ska redovisa bidragsgivarens identitet, vad bidraget består av och dess storlek. Skyldigheten att redovisa bidragsgivare gäller när partiet känner till vem som är givare. Ett parti behöver inte lämna någon redovisning om intäkterna under redovisningsperioden, med undantag av det offentliga partistödet, understiger tröskelvärdet. Partiet ska i stället anmäla detta till Kammarkollegiet som på sin webbplats ska offentliggöra intäktsredovisningarna och anmälningarna om att ett partis intäkter understiger tröskelvärdet. En ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier innebär att stöd enligt lagen enbart ska utgå till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag (SFS 105 f.).
    En ny lag om beslut i särskilda regeringsärenden ska ersätta den tidigare lagen från 1974. Lagen anger vilka typer av regeringsärenden som får avgöras i den särskilda beslutsordning som anges i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen, dvs. att vissa regeringsärenden får beslutas av ett statsråd, under statsministerns överinseende. Bestämmelsen är således ett undantag från regeringsformens huvudregel om att regeringsärenden avgörs vid ett regeringssammanträde där minst fem statsråd deltar. För att ett beslut enligt den nya lagen ska få fattas i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 3 § andra stycket regeringsformen krävs att ärendet är brådskande och att beslutsformen inte är olämplig med hänsyn till det som ärendet avser eller av andra skäl. Beslutsformen får användas i sådana ärenden som återfinns i en uttömmande uppräkning i lagen (SFS 341).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet m.m.
Ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses vara utgivna i Sverige — och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen — endast på den grunden att de har skickats härifrån till enskilda mottagare i utlandet och alltså inte har spritts i Sverige. Syftet med denna ändring är att utvidga möjligheten till internationellt rättsligt samarbete när det gäller vissa situationer där kopplingen till Sverige är svag. I förtydligande syfte, utan att det innebär någon ändring av gällande rätt, ska det i tryckfrihetsförordningen uttryckligen anges att det s.k. korrespondentskyddet endast gäller för meddelanden som har lämnats eller anskaffats i Sverige och att det i fråga om yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet finns utrymme för att i vanlig lag reglera bl.a. frågor om krav på berättigat behov för den som beställer uppgifter. I samma lagstiftningsärende har ändringar gjorts i brottsbalken och lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Ändringarna syftar till att ge enskilda personer en starkare processuell ställning i ärekränkningsmål och ett ökat skydd för den personliga integriteten. De innebär att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal

och förolämpning har tagits bort. Detta innebär att en allmän åklagare och Justitiekanslern i högre grad kan bistå enskilda som t.ex. har utsatts för förtal på internet. En målsägande kan vidare slippa betala motpartens rättegångskostnader i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål när målsägandens talan har ogillats men han eller hon har haft särskild anledning att få sin sak prövad. Grundlagsändringarna är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2015. Övriga lagändringar har trätt i kraft (SFS 222 f.).
    Ändringar har gjorts i bestämmelserna om statistiksekretess i offentlighets- och sekretesslagen. De innebär bl.a. att s.k. andra jämförbara undersökningar som utförs inom det statliga kommittéväsendet och av Statskontoret omfattas av statistiksekretess utan att regeringen meddelar föreskrifter om det (SFS 415).

 

Kommunalrätt
Gjorda ändringar i kommunallagen m.fl. lagar innebär bl.a. följande. Begreppet kommunala entreprenader i kommunallagen har ersatts med begreppet privat utförare. En privat utförare definieras som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med en privat utförare avses inte kommunala företag. Det har införts en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att kontrollera och följa upp verksamhet som bedrivs av privata utförare. Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. En ny generell informationsskyldighet har införts som innebär att information ska lämnas om samtliga utförare när enskilda kan välja mellan olika utförare av den kommunala nämndens tjänster. Kommuner och landsting har ålagts att genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i den verksamhet som lämnats över till privata utförare. Fullmäktige ska även se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i sådan verksamhet som de överlämnat till privata utförare. De flesta lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 573).
    I lagen om vissa kommunala befogenheter har det införts en kompetensutvidgande bestämmelse som gör det möjligt för kommuner och landsting att lämna bidrag till inrättande och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur. Vidare har lagen om kommunal redovisning ändrats på ett sådant sätt att bidrag till inrättande av forskningsinfrastruktur kan tas upp i balansräkningen och upplösas under högst 25 år eller redovisas som en kostnad i resultaträkningen (SFS 658 f.).

 

Annan offentlig rätt
Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har ändrats så att den även omfattar Jönköpings, Örebro, Gävleborgs, Östergötlands, Kro-

nobergs och Jämtlands län och gäller för landstingen i dessa län. Ändringarna innebär vidare att Jönköpings läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Jämtlands läns landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 118, 473).
    Ändringar i lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning innebär att det kriminaliserade området har utvidgats till att även omfatta viss privat olovlig hantering av avkodningsutrustning. Det har blivit straffbart att anskaffa eller använda avkodningsutrustning för privat bruk i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande. Det har också blivit straffbart att tillverka, importera, distribuera, sälja, hyra ut eller installera avkodningsutrustning i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande, oavsett om verksamheten bedrivs yrkesmässigt, eller i förvärvssyfte eller privat. Straffet för privat olovlig hantering genom användning eller anskaffning av avkodningsutrustning är böter. Straffet för övrig olovlig hantering av avkodningsutrustning är böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Avkodningslagen ska inte tillämpas på gärningar som är belagda med straff enligt brottsbalken (SFS 818).
    Riksbanken beslutade 2010 att utforma en ny sedel- och myntserie. Samtliga sedlar och mynt kommer att få en ny utformning utom 10kronorsmyntet som behålls oförändrat. Dessutom kommer en 200kronorssedel att införas och 2-kronan kommer att återinföras. I den nuvarande sedelserien finns sedlar i valörerna 20, 50, 100, 500 och 1 000 kronor. I den nuvarande myntserien finns mynt i valörerna 1, 5 och 10 kronor. Dessutom är mynt i valören 2 kronor fortfarande lagliga betalningsmedel trots att dessa mynt sedan lång tid tillbaka inte längre tillverkas och normalt heller inte längre används som betalningsmedel. Hanteringen av dubbla versioner av sedlar och mynt med en och samma valör medför onödiga samhällskostnader. Två nya lagar har därför antagits, lagen om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel och lagen om vissa mynts upphörande som lagliga betalningsmedel, som innebär att nu gällande 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar upphör att vara lagliga betalningsmedel vid utgången av juni 2016 och att nu gällande 100- och 500-kronorssedlar och 1-, 2- och 5kronorsmynt upphör att vara lagliga betalningsmedel vid utgången av juni 2017. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 1030 f.).

 

Familjerätt
Ändringar i bl.a. äktenskapsbalken innebär att möjligheten för personer under 18 år att få tillstånd att gifta sig har tagits bort. Vidare har möj-

ligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsats ytterligare, och motsvarande begränsning har införts när det gäller möjligheten att erkänna äktenskap som ingåtts utan att båda parterna varit närvarande, s.k. fullmaktsäktenskap (SFS 376 f.).
    Ändringar i föräldrabalken innebär bl.a. följande. En person som en enskild önskar bli företrädd av ska i regel utses till ställföreträdare, och kontrollen av att de som föreslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget har skärpts. Överförmyndaren ska erbjuda gode män och förvaltare utbildning. Gode män och förvaltare har fått en lagreglerad rätt att kunna lämna sitt uppdrag trots att någon ersättare ännu inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld. Ett dödsbo efter en god man eller förvaltare kan få lättnad i sin skyldighet att redovisa den egendom som ställföreträdaren har förvaltat. Överförmyndaren ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 886).

 

Konsumenträtt
Ändringar i konsumentkreditlagen innebär att Konsumentverket fått möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av näringsidkare som vid kreditgivning till konsumenter inte gör ordentliga kreditprövningar (SFS 83).
    Andra ändringar i konsumentkreditlagen syftar till att ränteskillnadsersättningen ska bli mer rimlig och bättre svara mot kreditgivarens förlust. Lagändringarna innebär att ränteskillnadsersättningen ska beräknas med utgångspunkt i räntan på bostadsobligationer och inte, som enligt den nuvarande modellen, räntan på statspapper av olika slag. Det har också införts en begränsning av kreditgivarens rätt att få betalt i förtid, när den säkerhet som ställts för lånet har försämrats till följd av en allmän prisnedgång på bostadsmarknaden. En sådan nedgång ska aldrig ge kreditgivaren rätt att säga upp lånet i förtid (SFS 201).
    I syfte att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning på premiepensionsområdet har ändringar gjorts i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna innebär att det vid telefonförsäljning av en förvaltnings- eller rådgivningstjänst som avser premiepension krävs att konsumenten skriftligen accepterar näringsidkarens anbud för att avtalet ska vara giltigt. Det är alltså inte längre möjligt att ingå sådana avtal muntligen. Om en näringsidkare utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, är konsumenten inte betalningsskyldig för tjänsterna. Vidare är näringsidkaren skyldig att i rimlig tid innan avtalet ingås lämna viss information och samtliga avtalsvillkor till konsumenten (SFS 221).
    Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation syftar till att göra det enklare för konsumenter att säga upp abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster och att friare använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt i samband med sådana abonne-

mang. Ändringarna innebär att uppsägningstiden i avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får vara längst en månad. Avtal med bindningstid får sägas upp en månad före bindningstidens utgång. Vidare har konsumenter fått rätt att efter den inledande bindningstiden få operatörslås borttagna kostnadsfritt och utan dröjsmål. Med operatörslås avses sådana begränsningar när det gäller användningen av terminalutrustning som en leverantör har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen används för nyttjande av andra leverantörers elektroniska kommunikationstjänster (SFS 146).
    En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, har antagits för att anpassa svensk rätt till EUförordningen. I den nya lagen har regeringen bemyndigats att utse den myndighet som ska utöva marknadskontroll enligt förordningen. Denna marknadskontrollmyndighet får bl.a. meddela de förelägganden och förbud som behövs för att regelverket ska följas (SFS 534).

 

Fastighetsrätt
Ändringar har gjorts i bostadsrättslagen och hyreslagen (12 kap. jordabalken). Lagändringarna innebär att bedömningen av en bostadsrättshavares skäl för att upplåta lägenheten i andra hand ska vara mer generös. Vidare har bostadsrättsföreningar fått möjlighet att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättshavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för sådana merkostnader som en upplåtelse i andra hand kan medföra. Bostadsrättsföreningen ska få bestämma hur avgiften beräknas, men det finns ett tak för hur hög avgiften får vara (SFS 336 f.).
    Genom ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken), bostadsrättslagen och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder har besittningsskyddet stärkts för hyresgäster och bostadsrättshavare som har utsatts för brott av närstående eller tidigare närstående. När en person sägs upp på grund av åsidosatta förpliktelser ska det som skäl mot att avtalet upphör särskilt beaktas om åsidosättandet haft sin grund i att personen utsatts för brott. Lagändringarna syftar också till att förbättra hyresgästers skydd mot att förlora sin bostad på ett överraskande sätt. Av den anledningen har ändringar gjorts som innebär att ett hyresavtal som huvudregel ska förlängas, om inte hyresvärden har varnat hyresgästen för att hyresavtalet kan komma att sägas upp på grund av misskötsamhet. Andra ändringar innebär att socialnämnden ska underrättas i tvister om förlängning av hyresavtal (SFS 334 f., 356).
    I syfte att förenkla och effektivisera handläggningen av lantmäteriförrättningar har ändringar gjorts i fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. Ändringarna syftar också till att underlätta samordningen mellan lantmäteriförrättningar och andra myndigheters tillståndshantering (SFS 205 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Plan- och bygglagen har ändrats och en ny lag, lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar, har antagits. Lagändringarna innebär bl.a. följande. Bestämmelser om vad som får regleras i ett s.k. exploateringsavtal har införts, och vissa förfaranderegler har införts i syfte att öka transparensen kring genomförandet av detaljplaner. De s.k. exploatörsbestämmelserna har tagits bort. Möjligheten att ge bygglov för åtgärder som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser har utökats. En möjlighet att vänta med genomförandet av en åtgärd som följer av ett s.k. planvillkor har införts. Kommunens utrymme för att ställa egna tekniska egenskapskrav har reglerats. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 899 f.).
    Genom ändringar i plan- och bygglagen har de åtgärder som får vidtas utan krav på bygglov utökats. För det första ska större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter kunna uppföras. För det andra ska en- och tvåbostadshus kunna bygggas till med högst 15 kvadratmeter. På en- och tvåbostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. Slutligen ska enbostadshus kunna inredas med ytterligare en bostad. Åtgärderna ska kunna vidtas i strid med en detaljplan (SFS 477).
    Ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken syftar till att förbättra samordningen av reglerna i båda lagarna för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Ändringarna innebär bl.a. att det införts nya krav i plan- och bygglagen på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Vidare ställs nya krav i plan- och bygglagen på redovisning av bullervärden vid planläggning och bygglovsprövning. Vid tillsyn av omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad enligt miljöbalken får tillsynsmyndigheten som huvudregel inte besluta om förelägganden eller förbud om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. Lagändringarna träder i kraft den 2 januari 2015 (SFS 901 f.).
    Ändringar i plan- och bygglagen innebär att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Avsteg från lagens krav på tillgänglighet och användbarhet får alltid göras vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter på en vind. Vidare får ett tidsbegränsat bygglov ges för högst 10 år, och på den sökandes begäran får det förlängas med högst 5 år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga 15 år endast om lovet ska användas för ett ändamål som har säsongskaraktär (SFS 224).
    Lagen om byggfelsförsäkring m.m. har upphävts, och lagens bestämmelser om färdigställandeskydd har förts över i huvudsak oförändrade till en ny lag om färdigställandeskydd. Enligt den nya lagen har kravet på en obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande ta-

gits bort. Ett antal följdändringar har gjorts i plan- och bygglagen (SFS 227 f.). Miljöbalken har ändrats med en följdändring i plan- och bygglagen. Ändringarna syftar till att öka förståelsen och acceptansen för strandskyddet och samtidigt förbättra möjligheterna till bebyggelse och andra åtgärder i sådana strandnära områden som angränsar till små sjöar och vattendrag. Med utgångspunkt i ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet har länsstyrelsen fått möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag, om det område som upphävandet avser har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Förändringen innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden (SFS 892, 1014).

 

Immaterialrätt
Som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan flertalet EUmedlemsstater kommer ett enhetligt patentskydd att införas. Riksdagen har med syfte att införa ett enhetligt sådant skydd godkänt avtalet om en enhetlig patentdomstol och avtalet om inrättande av en nordisk-baltisk regional avdelning i den enhetliga patentdomstolen. Vissa ändringar i patentlagen har genomförts för att anpassa svensk rätt till det enhetliga patentsystemet. Vidare har ett par ändringar om prioritetshandlingar och översättning gjorts som syftar till att öka rättssäkerheten för patenthavare. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att detta ska ske samtidigt som det enhetliga patentsystemet blir tillämpligt i Sverige (SFS 434).
    Nationella patentansökningar ska kunna behandlas och beviljas på engelska enligt förändringar som gjorts i patentlagen. Bakgrunden är att en ansökan om ett svenskt patent ofta kräver ett omfattande översättningsarbete och därför också kan bli kostsam. Ändringarna syftar till att sökande ska kunna begränsa sina kostnader för detta arbete (SFS 289).
    Genom ändringar i upphovsrättslagen underlättas digitalisering och förmedling av verk som finns i kulturarvsinstitutioners samlingar. Ändringarna avser att reglera situationer när rättsinnehavaren till verket är okänd eller inte går att nå och det inte går att få tillstånd till användningen. Ändringarna träder i kraft den 29 oktober 2014 (SFS 884).

 

Ersättningsrätt
En ny brottsskadelag har antagits som ersätter den tidigare lagen från 1978. Den nya lagen innebär bl.a. att Brottsoffermyndigheten inte längre kan bestämma en brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det en domstol har dömt ut i skadestånd. Brottsoffer har fått en utökad rätt till brottsskadeersättning, bl.a. genom att den nuvarande begränsningen av vad som högst kan betalas i kränkningsersättning har tagits bort. Vidare har tiden för att ansöka om brotts-

skadeersättning förlängts från två till tre år. Om brottsoffret är ett barn, ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år. Det har också blivit enklare för barn som har drabbats av ett brott begånget av en vårdnadshavare att ansöka om brottsskadeersättning. För att öka återbetalningsgraden hos skadeståndsskyldiga gärningsmän har Brottsoffermyndigheten fått ett tydligare och mer effektivt regelverk för sin verksamhet. Större utrymme har skapats för Brottsoffermyndigheten att återkräva utbetalad ersättning från gärningsmän. Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel kvitta en utbetalning av brottsskadeersättning mot en regressfordran för tidigare utbetalad ersättning (SFS 322).

 

Associationsrätt
Ändringar har gjorts i aktiebolagslagen som bl.a. innebär följande. Kraven på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner har tagits bort. Förfarandet för att minska aktiekapitalet har förenklats och möjligheterna att teckna nya aktier genom betalning har utvidgats. Överprövningen av Bolagsverkets beslut om dispens från bl.a. bosättningskrav för styrelseledamöter m.fl. har flyttats från regeringen till allmän förvaltningsdomstol (SFS 539).

 

Näringsrätt
Lagen om offentlig upphandling m.fl. lagar har ändrats vad gäller möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i en viss form. Ändringarna innebär att gränsvärdena för direktupphandling har höjts (SFS 474 f.).
    En ny lag om näringsförbud har ersatt den tidigare lagen från 1986. Lagändringarna innebär bl.a. att kretsen av personer som kan meddelas näringsförbud har utökats till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet, oavsett i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs. Det s.k. ställningsansvaret, som innebär att vissa funktionärer i en juridisk person alltid presumeras leda verksamheten, har utvidgats till att omfatta även vissa företrädare för utländska filialer och stiftelser (SFS 836).
    Virkesmätningslagen ersätts med en ny lag om virkesmätning som gäller samtliga sortiment och flertalet användningsområden, oavsett träslag. Det innebär att den nya lagen även omfattar mätning av bl.a. energisortiment. I den nya lagen tydliggörs att syftet med lagen är att säljare och köpare av virke ska ges likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för det virke som överlåts är rimlig. Lagen innehåller ett bemyndigande för regeringen (eller en myndighet) att meddela föreskrifter om hur virkesmätning ska utföras. Lagen har kompletterats med bestämmelser om tillsyn, bl.a. en rätt för tillsynsmyndigheten att i den utsträckning som behövs för att utöva tillsyn på begäran få

upplysningar och tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till virkesmätningen och där göra undersökningar och ta prover. Vidare får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden och förbud som behövs för att lagstiftningen ska följas samt förena sådana beslut med vite. Lagen innehåller ett bemyndigande för regeringen (eller en myndighet) att meddela föreskrifter om skyldighet för den som utför virkesmätning att kontrollera att virkesmätningen följer lagstiftningen. Överträdelser av bestämmelser i virkesmätningslagstiftningen är inte förenade med straff eller sanktionsavgifter. Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 2015 (SFS 1005).
    De regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan företag som avser tekniköverföring har anpassats till nya regler som antagits på EU-nivå. De nya bestämmelserna återfinns i lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring (SFS 935). Minerallagen har ändrats med syfte att stärka enskildas ställning vid prospektering efter mineraltillgångar. I huvudsak innebär de nya reglerna att kraven på vad en arbetsplan ska innehålla har skärpts och förtydligats. En rätt till översättning av arbetsplanen till finska, meänkieli och samiska har införts, liksom ett krav på att en gällande arbetsplan ska sändas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget. På så sätt ska det säkerställas att de som berörs av undersökningsarbeten får den information de behöver för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter i förhållande till prospektören. Ändringarna innebär också att de myndigheter som har att bevaka allmänna intressen vid prospektering efter mineraltillgångar hålls informerade om hur arbetena kommer att bedrivas och vilka konsekvenser de kan antas medföra (SFS 782).
    Bestämmelser har införts i fjärrvärmelagen som gör det möjligt för den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät att, under vissa förutsättningar, få ett reglerat tillträde till rörledningarna. Det stärker leverantörernas position i de fall de nekas tillträde till nätet utan sakliga skäl. Det syftar även till att göra det lättare att ta till vara outnyttjad restvärme (SFS 444). Konkurrenslagen har ändrats för att effektivisera Konkurrensverkets handläggning. Ändringarna innebär att Konkurrensverket tillfälligt kan stoppa löptiden för de tidsfrister som tillämpas vid prövning av företagskoncentration. Det har också blivit enklare för företag att anmäla en överträdelse av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete till Konkurrensverket (SFS 443).
    Ändringar har genomförts i lagen om strukturfondspartnerskap inför strukturfondspartnerskapens fortsatta arbete under programperioden 2014–2020. Strukturfondspartnerskapen ska arbeta vidare på i stort sett samma sätt som under programperioden 2007–2013. Arbetet syftar till att stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige (SFS 479).

Nya bestämmelser i ellagen gäller om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas mellan dem som ansluter anläggningar när en nätförstärkning har skett för att göra det möjligt att ansluta anläggningar för förnybar el (SFS 391).
    Tre nya lagar, lagen om energikartläggning i stora företag, lagen om energimätning i byggnader och lagen om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet har antagits för att i Sverige genomföra EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Direktivet har ansetts kräva energimätning på lägenhetsnivå i vissa fall. De nya bestämmelserna innebär därför krav på den som äger eller uppför en byggnad eller utför en ombyggnad att se till att varje lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas om detta är kostnadseffektivt. Skärpta krav ställs också på mätning av el och naturgas. Skärpta krav gäller också för företag inom energisektorn när det bl.a. gäller utformningen av fakturor och debiteringen av kunderna. Nya bestämmelser syftar till att främja energieffektivisering när det gäller driften av el- och naturgasnäten. För att främja utbyggnaden av bl.a. fjärrvärme och tillgodogörande av spillvärme ska företag som planerar att uppföra större elproduktionsanläggningar, industrianläggningar och fjärrvärmenät göra en kostnads-nyttoanalys. Dessutom har vissa kompletterande ändringar genomförts med anledning av ett tidigare lagstiftningsarbete om industriutsläpp. Utöver de nya lagarna har förändringar gjorts i åtta befintliga lagar, bl.a. naturgaslagen och fjärrvärmelagen (SFS 266 f.).
    Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får enligt nya normgivningsbemyndiganden i ellagen meddela föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och beräkning av en rimlig avkastning i samband med att elnätsföretagens intäktsramar bestäms (SFS 282).
    Ändringar har gjorts i naturgaslagen och i lagen om certifiering av vissa naturgasföretag. Ändringarna innebär bl.a. att innehavaren av en naturgasledning som inte är sammankopplad med det västsvenska naturgassystemet ska ansvara för att balansen kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas, och att det som i dag gäller i fråga om den ekonomiska balanseringen av det nationella naturgassystemet även ska gälla en naturgasledning som inte är sammankopplad med detta system. Lagändringarna träder i viss del i kraft först den 1 januari 2015 (SFS 246 f.).

 

Finansmarknadslagstiftning
En näringsrättslig reglering av de företag som lämnar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde har antagits genom en ny lag, lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Regleringen innebär att företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla särskilda krav, och de måste ha Finansinspektionens tillstånd för att få driva sin verksamhet. Finansinspektionen ska kontrollera att företagen följer den

nya lagstiftningen. Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter kan Finansinspektionen ingripa med sanktioner (SFS 275).
    Kompletterande bestämmelser till en EU-förordning om tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro har beslutats genom ändringar i lagen om betaltjänster (SFS 220).
    Övergångsperioden för understödsföreningar har förlängts. Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med införandet av den nya försäkringsrörelselagen. Befintliga understödsföreningar får fortsätta att driva sin verksamhet till utgången av 2014. Genom en ändring i lagen om införande av försäkringsrörelselagen har övergångsperioden för understödsföreningar förlängts till utgången av 2017 (SFS 219).
    För att genomföra ett EU-direktiv (kapitaltäckningsdirektivet) och för att införa kompletterande bestämmelser till en EU-förordning (tillsynsförordningen) har två nya lagar antagits, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om kapitalbuffertar, och ändringar har gjorts i ett stort antal lagar. Genom den nya lagen om kapitalbuffertar har kreditinstitut och värdepappersbolag ålagts att ha olika slag av kapitalbuffertar som möjliggör ingripande i det fall ett institut inte uppfyller ett kombinerat buffertkrav. Övriga lagändringar avser i huvudsak nya krav på institutens bolagsstyrning, regler om ersättning, tillsyn, sanktioner och skydd för visselblåsare (SFS 966 f.).
    För att genomföra ett EU-direktiv har ändringar gjorts i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, lagen om värdepappersfonder och lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Ändringarna innebär bl.a. att fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds respektive en alternativ investeringsfonds tillgångar. Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i pensionsstiftelsers kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg. Lagändringarna träder i kraft den 21 december 2014 (SFS 1016 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om handel med finansiella instrument syftar i huvudsak till att undanröja eventuella konflikter eller oklarheter mellan en EU-förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och svensk rätt (SFS 478).
    Alternativa investeringsfonder och förvaltare av sådana fonder som inte är baserade i ett EES-land men som har tillstånd att driva verksamhet i ett EES-land har getts möjlighet att enklare kunna utvidga sin verksamhet till andra EES-länder genom ett s.k. underrättelseförfarande. Ändringar har gjorts i bl.a. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En ändring i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att förvaltning av alternativa investeringsfonder omfattas av samma regler som värdepappersfonder.

Några lagändringar har redan trätt i kraft. Resten träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 795 f.).
    En ny lag, lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna, har antagits som innebär att Riksbanken och Finansinspektionen fått möjlighet att anlita Statistiska centralbyrån för att samla in uppgifter som behövs för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Uppgifterna får behandlas i en gemensam databas hos Statistiska centralbyrån, och de omfattas av sekretess motsvarande den som gäller när uppgifterna förekommer i Riksbankens eller Finansinspektionens verksamhet (SFS 484).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Det huvudsakliga syftet med den nya lagen om redovisningscentraler för taxitrafik samt följdändringarna i taxitrafiklagen och lagen om vägtrafikregister är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva skattekontroll av taxiverksamhet. De nya reglerna förväntas också öka kundernas förtroende för taxinäringen och därmed stärka de berörda företagens utveckling. Reglerna innebär att innehavare av taxitillstånd ska vara skyldiga att överföra taxameteruppgifter till s.k. redovisningscentraler som i sin tur ska vara skyldiga att lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Överföringen av taxameteruppgifter från taxameterutrustningen ska ske trådlöst för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Det ska vidare krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016 (SFS 1020 f.).
    En ändring i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen, innebär att de bensinstationer eller andra försäljningsställen som årligen tillhandahåller allmänheten 1 500 kubikmeter eller mer konventionella bränslen är skyldiga att även tillhandahålla förnybara drivmedel. En annan ändring gäller möjligheten till dispens från kravet på att tillhandahålla förnybara drivmedel (SFS 537).
    För att införa nya bestämmelser med bakgrund i tillägg i 2012 års EU-direktiv om minimikrav på utbildning för sjöfolk har ändringar gjorts i mönstringslagen och i offentlighets- och sekretesslagen så att det ska vara möjligt att lämna ut vissa uppgifter ur sjömansregistret. I de nya bestämmelserna anges de parter som har ett befogat intresse av att få tillgång till vissa uppgifter ur sjömansregistret utan föregående sekretessprövning. Det handlar bl.a. om olika typer av behörighetsbevis, intyg om erkännande, dispenser och certifikat. Berörda parter ska också ges direktåtkomst till denna information (SFS 360 f.).
    Ändringar har gjorts i lagen om elektronisk kommunikation i syfte att förtydliga bestämmelserna om prisreglering för samtrafik och andra former av tillträde till operatörernas telenät. Genom ändringarna får tillsynsmyndigheten möjlighet att direkt i ett skyldighetsbeslut ålägga operatörer med betydande inflytande på marknaden att tillämpa ett

visst högsta eller lägsta pris. Ändringarna innebär också att operatörerna redan då tillsynsmyndigheten fattar sådana beslut kommer att få veta hur beräkningarna ska ske. Därmed får de i ett tidigt skede av beslutsprocessen möjlighet att ta ställning till om det finns skäl att begära en rättslig prövning av prissättningen. Ändringar har också gjorts som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över genomförandeåtgärder som Europeiska kommissionen antar i form av förordningar och att pröva tvister som har samband med skyldigheter som följer av sådana förordningar (SFS 211).
    I körkortslagen har en ändring införts som ger regeringen (eller en myndighet) möjlighet att överlämna uppgiften att lämna ut körkort till företag som har tillstånd att bedriva postverksamhet (tillståndshavare), åt dotterföretag till sådana tillståndshavare och åt företag (postombud) som på uppdrag av dessa lämnar ut postförsändelser till mottagare. Ändringen innebär vidare att regeringen (eller en myndighet) får meddela föreskrifter om sådant överlämnande och om utlämnande av körkort (SFS 148).
    Den nya lagen om infrastrukturavgifter på väg anger på vilket sätt sådana avgifter får tas ut och genomför samtidigt det s.k. Eurovinjettdirektivet i de delar som rör vägtullar i form av infrastrukturavgifter (SFS 52).

 

Arbetsrätt och diskrimineringslagstiftning
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Diskrimineringsförbudet mot bristande tillgänglighet ska gälla för alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. När det gäller arbetslivet ska den som gör en förfrågan om arbete vara undantagen från förbudet. I fråga om tillhandahållande av varor och tjänster ska förbudet inte gälla för privatpersoner eller för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare. Undantaget för små företag ska inte gälla på hälso- och sjukvårdens område. I fråga om tillhandahållande av varor och tjänster ska förbudet inte gälla om det krävs åtgärder beträffande fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket. Vidare ersätts ordet funktionshinder i diskrimineringslagen, lagen om Diskrimineringsombudsmannen, skollagen och lagen om uthyrning av arbetstagare med ordet funktionsnedsättning. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 958 f.). Föräldraledighetslagen har tydliggjorts vad gäller att särregleringen för adoptivföräldrar enbart avser ledighet som inte är beroende av att föräldrapenning tas ut samtidigt. Lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete har ändrats så att dagar i sjukperi-

oder ska läggas samman enligt motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken (SFS 948, 950).

 

Miljörätt
I miljöbalken har det införts en samlad reglering av frågor om dammsäkerhet. De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda samhälleliga konsekvenser lokalt, regionalt och nationellt. En damminnehavare ska upprätta en konsekvensutredning där en bedömning görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra. Utredningen ska ges in till länsstyrelsen som på grundval av utredningen fattar beslut om dammsäkerhetsklass. Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv är försumbar ska dammen inte klassificeras (SFS 114).
    En ändring i miljöbalken har klargjort förutsättningarna för att få dispens från det generella biotopskyddet när dispensen avser en åtgärd som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Vidare har skogsvårdslagen ändrats i syfte dels att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden, dels att ge tillsynsmyndigheten ökade möjligheter att ingripa med förelägganden och förbud (SFS 889 f.).
    Straffreglerna i miljöbalken har ändrats med anledning av att en ny EU-förordning om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter har börjat gälla (SFS 162).
    Nya bestämmelser om hushållningen med havsområden har antagits. Bestämmelserna avser en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. För hushållningen med havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Vägledningen ska ges i form av en havsplan för vart och ett av områdena och omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte är fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Havsplanen ger uttryck för statens syn på hushållningen med havsområdet. Havsplanen blir en del av myndigheternas och kommunernas beslutsunderlag i fråga om vilken användning som ett havsområde är mest lämpat för med hänsyn till områdets beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar av verksamheter och åtgärder inom ett område som omfattas av en havsplan. Det ska vara fråga om föreskrifter som behövs för att uppnå syftet med planen. De lagbestämmelser som behövs har tagits in i miljöbalken. I plan- och bygglagen har det tydliggjorts att de nya bestämmelserna i miljöbalken, som är en instruktion och ett bemyndigande till regeringen, inte innehåller sådana materiella bestämmelser att de kan tillämpas direkt i mål och ärenden enligt plan- och

bygglagen. Detsamma gäller ett redan infört bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om koldioxidlagring (SFS 861 f.).
    För att genomföra kärnavfallsdirektivet har ändringar gjorts i lagen om kärnteknisk verksamhet och i strålskyddslagen. Enligt direktivet ska radioaktivt avfall som uppkommer i en medlemsstat som huvudregel slutförvaras i den medlemsstaten. Direktivet medger dock att sådant avfall slutförvaras i en annan medlemsstat eller ett land utanför Europeiska atomenergigemenskapen under vissa förutsättningar. Lagändringarna innebär att det införts ett krav på tillstånd för att utomlands slutförvara ett kärnämne som inte är avsett att användas på nytt, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall, om avfallet eller ämnet kommer från en kärnteknisk anläggning eller annan kärnteknisk verksamhet i Sverige. Tillstånd krävs också för att utomlands slutförvara ett annat radioaktivt avfall eller annat radioaktivt ämne som det inte finns någon planerad och godtagbar användning för, om avfallet eller ämnet kommer från en verksamhet med strålning i Sverige. Vissa undantag från kravet på tillstånd finns. Regeringen (eller en myndighet) har bemyndigats att pröva frågor om tillstånd (SFS 141 f.).
    Enligt en ändring i drivmedelslagen får regeringen (eller en myndighet) meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt den lagen och anslutande föreskrifter. Detta innebär att regeringen kan ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn över system för återföring av bensingaser (SFS 536). Lagen om kvotplikt för biodrivmedel har ändrats så att dieselbränsle som förbrukats i tåg eller något annat spårbundet färdmedel eller i sådana fartyg som inte används för sport- och fritidsändamål inte ska omfattas av kvotplikten. Lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 445). Lagen om handel med utsläppsrätter har ändrats så att kravet att en verksamhetsutövare ska se till att utsläpp av växthusgaser täcks av utsläppsrätter gäller i fråga om alla växthusgaser som gör verksamheten tillståndspliktig enligt denna lag (SFS 79).
    En ny lag har antagits, lagen om handel med timmer och trävaror, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s timmerförordning. Lagen innehåller bestämmelser om den behöriga myndighetens kontroll av att timmerförordningen följs. Den behöriga myndigheten har rätt att på begäran få upplysningar och ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som har anknytning till verksamhet som innebär att släppa ut timmer och trävaror på marknaden. Vidare får den behöriga myndigheten meddela förelägganden och förbud samt besluta om att ta om hand timmer eller trävaror som uppenbart härrör från olaglig avverkning. Enligt den nya lagen straffsanktioneras överträdelser av förbudet enligt timmerförordningen mot att släppa ut timmer eller trävaror som härrör från olaglig avverkning på marknaden. Straffskalan omfattar böter eller

fängelse i högst sex månader. Om gärningen är att anse som ringa ska det dock inte dömas till ansvar (SFS 1009).

 

Lagstiftning om jordbruk
Fiskelagen och lagen om överlåtbara fiskerättigheter har ändrats. Ett nytt förenklat system för licenser för yrkesmässigt fiske har införts. Även juridiska personer kan beviljas fiskelicens. Bestämmelserna om redskapsbegränsningar för fritidsfisket i regeringens förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen har förts in i fiskelagen. Vidare har ett bemyndigande getts regeringen (eller en myndighet) om att meddela föreskrifter om den skyldighet att landa alla fångster som nyligen har beslutats inom EU. En straffbestämmelse har kopplats till överträdelser av landningsskyldigheten. Den högsta nivån för sanktionsavgifter har höjts och möjligheten att ha differentierade avgifter har utökats för att uppfylla kravet på effektiva sanktioner för allvarliga överträdelser. Pricksystemet har anpassats till de nya licenserna. Den bestämmelse om återkallelse vid brott och överträdelser som inte omfattas av pricksystemet har anpassats så att den bättre överensstämmer med de återkallelser som sker inom pricksystemet. Slutligen har en möjlighet införts att dra in eller begränsa antalet tillåtna dagar för fiske om fiskelicensen har återkallats. Regeringen har vidare bemyndigats att föreskriva vilka fisken som systemet med överlåtbara fiskerättigheter ska tillämpas på. Systemet kan därigenom användas även för annat fiske än det pelagiska (SFS 1025 m.fl.).

 

Straffrätt
Ett nytt brott, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, har införts i brottsbalken. Brottet tar sikte på otillåten underrättelseverksamhet vars syfte är att komma över uppgifter om förhållanden som det kan skada Sveriges säkerhet att en främmande makt känner till. För straffansvar krävs att verksamheten bedrivs hemligen eller med användande av svikliga medel och att gärningsmannens syfte är att gå en främmande makt till handa. Straffet är fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Det finns samma möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förebygga, förhindra och utreda det nya brottet som för andra former av olovlig underrättelseverksamhet. Straffbestämmelsen om s.k. flyktingspionage har utvidgats så att den omfattar verksamhet som bedrivs med användande av otillbörliga medel. Straffskalan har skärpts genom att straffminimum höjts från böter till fängelse. Straffskalan för brottet vårdslöshet med hemlig uppgift har ändrats genom att straffmaximum höjts från fängelse i högst sex månader till fängelse i högst ett år. Vidare har vissa språkliga och lagtekniska ändringar gjorts bl.a. i brottsbalkens bestämmelser om spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. I dessa delar har ändringar även gjorts i tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen

är vilandeförklarade och avsedda att träda i kraft den 1 januari 2015. Övriga lagändringar har trätt i kraft (SFS 383).
    En ny lag, lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, har antagits och ändringar har gjorts i bl.a. brottsbalken. Genom den nya lagen har det införts nya straffbestämmelser om brott mot mänskligheten som avser vissa särskilt angivna gärningar när de utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning. Straffet för detta brott är fängelse på viss tid, i lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. En ny straffbestämmelse om folkmord har införts som närmare knyter an till den bakomliggande folkrättsliga regleringen. Därigenom har lagen om straff för folkmord upphävts. Även bestämmelsen i brottsbalken om folkrättsbrott har upphävts och ersatts av en tydligare reglering av straffansvar för krigsförbrytelser. Straffskalan för folkmord och grov krigsförbrytelse är densamma som för brott mot mänskligheten. För krigsförbrytelse av normalgraden är straffet fängelse i högst sex år. Försök, förberedelse och stämpling till samt underlåtenhet att avslöja brott har straffbelagts. Den nya lagen innehåller också en bestämmelse om att militära och civila förmän under vissa förutsättningar ska kunna anses som gärningsmän till nu aktuella brott som begås av underlydande. Folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse liksom försök till dessa brott är undantagna från preskriptionsreglerna. Svenska domstolars behörighet omfattar samtliga brott enligt den föreslagna lagen utan krav på anknytning till Sverige, dvs. universell jurisdiktion (SFS 406 f.).
    Genom en ändring i brottsbalken har straffansvaret vid egenmäktighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgats till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn (SFS 303).
    Riksdagen har godkänt Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism, antagit en ny lag, lagen om straff för penningtvättsbrott, och beslutat om ändringar i bl.a. brottsbalken och lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I den nya lagen har straffbestämmelserna fått en annan utformning för att de ska bli enklare att tillämpa. Straffansvaret omfattar även den som tvättar vinster från egen brottslighet (självtvätt), liksom den som i näringsverksamhet eller liknande medverkar till åtgärder som skäligen kan antas vara vidtagna i penningtvättssyfte (näringspenningtvätt). Straffansvar har införts för försök, förberedelse och stämpling till brott som inte är ringa. Möjligheterna att förverka egendom som har varit föremål för penningtvätt har utökats. Vidare har det blivit möjligt att belägga egendom som misstänks vara föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism med ett tillfälligt förbud att disponera den (dispositionsförbud). Även en möjlighet att ta sådan egendom i beslag har införts, s.k. penningbeslag (SFS 307 f.).

Det har införts en bestämmelse om grovt dataintrång i brottsbalken. Straffet är fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. Även försök och förberedelse till grovt dataintrång har blivit straffbart. Bestämmelsen om dataintrång är inte längre subsidiär i förhållande till straffbestämmelserna om brytande av post- eller telehemlighet och intrång i förvar (SFS 302).
    Straffet för mord har skärpts genom en ändring i brottsbalken. I straffskalan för mord har det lagts till att straffet är fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. Syftet med ändringen är att livstidsstraffet ska användas i betydligt större utsträckning och vara normalstraffet (SFS 274).
    Riksdagen har godkänt Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt gjort ändringar i bl.a. brottsbalken. Ändringarna innebär att det har införts ett nytt brott, äktenskapstvång, med straffet fängelse i högst fyra år. Brottet består i att någon genom olaga tvång eller utnyttjande av en utsatt belägenhet förmår en person att gifta sig eller ingå en äktenskapsliknande förbindelse. Förberedande gärningar har kriminaliserats genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blivit straffbart samt genom att det nya brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa har införts (SFS 381 f.).
    Ändringar i lagen om rättspsykiatrisk undersökning innebär att de bestämmelser i häkteslagen som handlar om rättigheter för intagna och myndighetsbefogenheter för upprätthållande av ordning och säkerhet blivit tillämpliga på undersökningsenheterna vid Rättsmedicinalverket. Lagändringarna träder i kraft den 2 oktober 2014 (SFS 816).
    Enligt ändringar i lagen om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen får Kronofogdemyndigheten ansöka om verkställighet av svenska beslut om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, s.k. utvidgat förverkande, i den eller de medlemsstater i EU där den dömde har tillgångar. Med utvidgat förverkande avses förverkande av utbyte från den dömdes brottsliga verksamhet, utan att egendomen kan knytas till ett visst konkret brott. Ändringarna innebär också att beslut om utvidgat förverkande som har meddelats i en annan medlemsstat under vissa förutsättningar får verkställas i Sverige (SFS 203).
    Det har införts ett förbud i djurskyddslagen mot att genomföra sexuella handlingar med djur. Straffet för överträdelse är böter eller fängelse i högst två år. För att kunna straffas ska brottet ha begåtts uppsåtligen. Överträdelse av förbudet kan leda till djurförbud och att djuret eller djuren omhändertas (SFS 112).

 

 

 

Ordning och säkerhet
Ändringar i lagen om internationellt polisiärt samarbete har gjorts för att genomföra ett EU-direktiv om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (SFS 126).
    Genom en ändring i lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang har den längsta tiden för ett tillträdesförbud förlängts från ett år till tre år (SFS 107).
    Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet. En ny lag, lagen med vissa bestämmelser med anledning av en ny organisation för polisen, har antagits och ändringar har gjorts i ett mycket stort antal lagar. Lagändringarna innebär i huvudsak att det tydliggjorts när Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen eller båda myndigheterna har befogenheter eller fullgör uppgifter enligt viss lagstiftning, att den anknytning till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar har tagits bort och att många begrepp med anknytning till polisens organisation som används i dagens lagstiftning byts ut eller utmönstrats. De flesta lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 580 f.).
    Enligt gällande reglering behöver vissa av polisdatalagens bestämmelser om gemensamt tillgängliga uppgifter inte tillämpas förrän den 1 januari 2015. Det gäller lagens bestämmelser om sökning, bevarandetider för behandling av uppgifter i brottsanmälningar och förundersökningar och, när det gäller den brottsutredande verksamheten, en bestämmelse som ställer krav på särskild upplysning i de fall en person inte är misstänkt för brott. Genom en ändring i polisdatalagen har den tid då bestämmelserna inte behöver tillämpas förlängts till utgången av år 2017 (SFS 893).
    Genom en ny lag, lagen om ansvar för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder, har ansvaret för att förebygga att obehöriga får tillträde till statsministerns tjänstebostäder Sagerska huset och Harpsund överförts till Säkerhetspolisen (SFS 514).
    Straffen för vapenbrott har höjts genom ändringar i vapenlagen m.fl. lagar. Bland annat har det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år, och en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott har införts med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år (SFS 895).
    Riksdagen har godkänt tre överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism och gjort ändringar i bl.a. lagen om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg. Ändringarna innebär bl.a. en utvidgad möjlighet för regeringen att lämna ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium (SFS 437).

 

Processrätt
Ändringar i bl.a. rättegångsbalken innebär att om ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning överlämnats från Kronofogdemyndigheten till en tingsrätt för fortsatt handläggning ska en tilläggsavgift tas ut av käranden. Detsamma gäller om ett ärende om administrativ hävning av en firma eller ett varumärke har överlämnats från berörd registreringsmyndighet. Tilläggsavgiften ska betalas till tingsrätten. Om käranden inte betalar tilläggsavgiften trots att tingsrätten förelagt honom eller henne att göra det ska ansökan avvisas (SFS 249 f.).
    Genom ändringar i bl.a. rättegångsbalken har det införts en rätt för den som anhålls eller häktas att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållande eller häktning. I offentlighets- och sekretesslagen har det tagits in en bestämmelse om att sekretess inte innebär någon begränsning i denna rätt (SFS 257 f.).
    Ändringar i rättegångsbalken syftar till att minska antalet inställda huvudförhandlingar och till en enklare och effektivare hantering av stora brottmål. Lagändringarna innebär bl.a. att det strängaste straff som en tilltalad får dömas till i sin frånvaro har höjts från tre till sex månaders fängelse. Möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet i situationer då den tilltalade är frånvarande har utökats. Reglerna om utdömande av vite samt om hämtning och häktning när den som kallats inte kommer till förhandlingen har gjorts tydligare. Även möjligheterna att använda förenklad delgivning med den tilltalade har utökats. Vidare har domstolens ansvar för att bedöma om flera åtal ska hanteras gemensamt eller var för sig tydliggjorts. Det har skapats större möjligheter att avgöra delar av ett mål mot en person. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. För att lägga samman åtalen krävs att det finns skäl för det. Domstolen har också fått ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål, bl.a. genom en regel om ökad användning av förberedelsesammanträden i omfattande mål. Fristen för att påbörja en huvudförhandling i ett mål där den tilltalade är frihetsberövad har förlängts med en vecka om ett sådant sammanträde hållits (SFS 320).
    Ändringar har gjorts i rättegångsbalken som rör nämndemannauppdraget. Kravet på lämplighet har skärpts. Det har blivit en uppgift för domstolen att, när det gäller laglydnad, kontrollera lämpligheten hos den som valts till nämndeman. Domstolarna har därför fått möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret i fråga om nämndemän. Konkursfrihet har införts som ett behörighetskrav för nämndemän. Domstolen har blivit skyldig att entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig olämplig för uppdraget. Vidare ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val till kommun- och landstingsfullmäktige för att det ska

bli tydligt att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag (SFS 904).
    För att komplettera 2012 års Bryssel I-förordning har en ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, antagits och ändringar har gjorts i ett antal lagar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige krävs det enligt ett antal lagar att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen är verkställbar. För närvarande fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Lagändringarna innebär att den prövningen i stället ska göras i tingsrätt. De flesta av lagförslagen träder i kraft den 10 januari 2015 (SFS 912).
    En ny lag, lagen om nomineringar till Europeiska unionens domstol och
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, har antagits som anger hur ärenden om nominering av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska beredas. Sådana ärenden om nomineringar ska beredas enligt lagen om utnämning av ordinarie domare, vilket innebär att det är Domarnämnden som ansvarar för beredningen. Om en domare som tjänstgör vid Europeiska unionens domstol ställer sig till förfogande för fortsatt tjänstgöring ska ärendet inte behöva beredas i Domarnämnden. Regeringen ska utse en person med särskilda kunskaper om arbetet i den domstol ärendet avser som ska närvara och få yttra sig i Domarnämnden (SFS 414).

 

Utsökningsrätt
För att effektivisera försäljningen av utmätt lös egendom på offentlig auktion och anpassa förfarandet till den moderna tekniken har utsökningsbalken och konkurslagen ändrats. Ändringarna innebär att Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt lös egendom får ske genom budgivning på internet (e-auktion). Även kungörandet av en försäljning har moderniserats, för all slags egendom. Kungörelser inför en offentlig auktion ska i första hand ske på internet, i Post- och Inrikes Tidningar och på Kronofogdemyndighetens webbplats eller på någon annan lämplig webbplats, i stället för som tidigare i tidningar. Motsvarande ska gälla även vid en konkursförvaltares försäljning av konkursboets egendom på auktion (SFS 151 f.).
    I syfte att dels minska de restförda fordonsrelaterade skulderna till det allmänna, dels minska incitamentet att använda s.k. fordonsmålvakter har en ny lag antagits, lagen om rätt att ta fordon i anspråk för betalning av fordringar på vissa skatter och avgifter. Genom att låta en fordonsmålvakt, normalt en person utan utmätningsbara tillgångar, stå som registrerad ägare för ett fordon kan den civilrättslige ägaren och brukaren undandra sig det betalningsansvar som följer av ett fordonsinnehav. Genom den nya lagen kan det allmänna, genom Kronofogdemyndigheten, ta i anspråk ett fordon som föranleder debitering av vissa fordonsrelaterade skatter och avgifter. Ändringar i lagen om flytt-

ning av fordon i vissa fall innebär att felparkerade fordon, vars registrerade ägare har sådana obetalade och förfallna skulder uppgående till visst belopp, får flyttas och att fordonen inte behöver återlämnas till ägaren förrän alla dessa skulder och kostnader i samband med flytten har betalats (SFS 447 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
För att genomföra ett EU-direktiv har ändringar gjorts i bl.a. utlänningslagen. Lagändringarna innebär att en person som i Sverige fått status som flykting eller alternativt skyddsbehövande kan få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Den som beviljats ställning som varaktigt bosatt får vissa rättigheter liknande de som en EU-medborgare har, t.ex. större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land. Personer som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som även har internationellt skydd i ett annat EU-land får endast utvisas till det EU-landet. Personer som har flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande i Sverige och som utvisas från ett annat EU-land där de har ställning som varaktigt bosatt ska tas emot av Sverige (SFS 198).
    Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EU-reglerna om fri rörlighet inom EES-länderna har ändringar gjorts i bl.a. utlänningslagen. Ändringarna innebär bl.a. att reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare också gäller för familjemedlemmar till svenska medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare har utvidgats. Den begränsning som tidigare gällt för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt har tagits bort. Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig har också tagits bort (SFS 198).
    Regleringen om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar i utlänningslagen har förtydligats. Ändringarna innebär bl.a. att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och utvisning fått en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske har ytterligare anpassats till att EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader (SFS 198).
    Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd i utlänningslagen har ändrats för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bl.a. att en person kan få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter en flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det. En person som har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod kunde tidigare få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod har förlängts till sju år. Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd kan vara längre än fyra år om det

finns särskilda skäl för det. För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävdes tidigare sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader har ändrats till fyra månader. En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd. Det har blivit lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap (SFS 777).
    Andra ändringar i utlänningslagen syftar till att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Ändringarna innebär bl.a. att det införts en straffsanktionerad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter till Migrationsverket om de anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som beviljats arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring. Det har också införts kompletterande bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd som beviljats för arbete om förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda eller om det arbete som arbetstillståndet beviljats för inte har påbörjats inom rimlig tid. Den s.k. omställningsperioden, dvs. tiden för att söka nytt arbete, ska i vissa fall vara fyra månader i stället för tre (SFS 776).
    Bestämmelserna i utlänningslagen om när en asylansökan får avvisas har anpassats till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen. Ändringarna innebär bl.a. att en asylansökan får nekas prövning om sökanden har status som alternativt skyddsbehövande i en annan EU-stat (SFS 792).
    Bestämmelserna i utlänningslagen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter har ändrats när det gäller barn så att uppehållstillstånd får beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Vidare får barn beviljas permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd efter ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft, när det kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning till att beslutet inte bör verkställas, även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att uppehållstillstånd ska beviljas vuxna personer (SFS 433).
    Det har införts en särskild bestämmelse i utlänningslagen om uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. Ändringarna innebär också att Migrationsverkets beslut om främlingspass får överklagas till en migrationsdomstol i samband med att ett beslut om uppehållstillstånd överklagas (SFS 778).
    En nyanländ invandrare som utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete har inte längre rätt till fortsatta insatser enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen). Detta gäller under förutsättning att han eller hon har arbete eller arbetssökande som huvudsaklig aktivitet enligt sin etableringsplan. En annan ändring i etableringslagen innebär att en etableringsplan

får förlängas utöver 24 månader för en nyanländ som deltar i etableringsinsatser på deltid på grund av föräldraledighet. Rätten till prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare, s.k. sfi-bonus, har avskaffats. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har beviljats arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, s.k. EU-blåkort, ska erbjudas samhällsorientering enligt en ändring i lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 952, 954). Lagen om svenskt medborgarskap har ändrats. En portalparagraf har införts om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd. Lagändringarna innebär också att alla kommuner blivit skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap. Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse har ändrats så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det. De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap har fått möjlighet att återfå detta genom en anmälan. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2015 (SFS 794).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En ny lag, patientlagen, har införts i syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas, det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke och patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska även ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Utöver detta införs bestämmelser om barns inflytande över sin vård. I övrigt innehåller lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 821 f.).
    I syfte att det ska finnas lika goda legala förutsättningar att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för personer med nedsatt beslutsförmåga som det gör för personer som kan samtycka och ge uttryck för sin inställning i dessa frågor har patientdatalagen ändrats. En vårdgivare har fått möjlighet att i enskilda situationer när patienten är i behov av vård ta del av vårddokumentation som en annan vårdgivare gjort tillgänglig i system för sammanhållen journalföring, även om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke. Personuppgifter får dock endast behandlas under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som är

nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd och patientens inställning till personuppgiftsbehandlingen så långt som möjligt klarlagts samt att det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna. Vidare är det tillåtet att behandla personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om en enskild som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till detta, om hans eller hennes inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts och det inte framkommer att han eller hon skulle ha motsatt sig denna. En följdändring har gjorts i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 829 f.).
    En ny regel i lagen om läkemedelsförmåner m.m. innebär att det blir möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original. Även förutsättningarna för farmaceuter att motsätta sig ett utbyte genom att kryssa i en ruta på receptet (s.k. farmaceutkryss) förtydligas i lagen. För att tillgodose en god läkemedelsförsörjning införs en skyldighet för innehavare av godkännande för försäljning att tillhandahålla periodens vara. Skyldigheten gäller i förhållande till ett öppenvårdsapotek. Det öppenvårdsapotek och den innehavare av godkännande för försäljning som inte följer reglerna om utbyte respektive tillhandahållande av periodens vara får betala en sanktionsavgift som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ges rätt att besluta om. En ny bestämmelse i lagen om handel med läkemedel innebär att öppenvårdsapotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel eller en vara som omfattas av apotekens tillhandahållandeskyldighet ska informera konsumenten om på vilket eller vilka apotek läkemedlet eller varan är tillgänglig. Genom ändringar i lagen om receptregister får receptregistret hos E-hälsomyndigheten innehålla uppgifter om att en expedierande farmaceut på ett öppenvårdsapotek har motsatt sig ett utbyte samt skälen för det. Ändringarna avser att underlätta Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över bestämmelserna om utbyte. Lagändringarna i fråga om farmaceutkryss träder i kraft först den 1 januari 2015 (SFS 460 f.).
    Ändringar har skett i bl.a. lagen om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, förkortad LRV. Genom ändringarna har införts, för en avgränsad patientgrupp, ett generellt förbud mot att inneha annan utrustning för elektronisk kommunikation än sådan som tillhandahålls av vårdgivaren. Det är fråga om bl.a. patienter som vårdas med stöd av LRV med särskild utskrivningsprövning och som vårdas i en sjukvårdsinrättning eller avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller. Vidare har lagfästs vad som redan ansetts gälla enligt LPT för beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster eller för beslut om övervakning av försändelser från en patient. Av lagen framgår uttryckligen att sådana beslut får förlängas högst två månader vid varje beslutstillfälle. Vidare får patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för psykia-

trisk tvångsvård inte inneha viss egendom som enligt LPT inte får innehas av tvångsvårdade patienter. En chefsöverläkare får också under vissa förutsättningar besluta om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning även för dessa patienter. Slutligen gäller nya bestämmelser i LPT och LRV som ger vårdgivare möjlighet att fatta beslut om allmän inpasseringskontroll för en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten psykiatrisk tvångsvård och sluten rättspsykiatrisk vård, för vilken förhöjd säkerhetsklassificering gäller (SFS 522 f.).
    Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ har skett för att genomföra kommissionens genomförandedirektiv om informationsförfarandena för utbyte mellan medlemsstater av mänskliga organ avsedda för transplantation (SFS 357 f.). Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har ändrats så att det tydligare framgår att sjukvårdshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstinget eller kommunen (SFS 290 f.).
    I alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel har införts bestämmelser som ger kommunerna möjlighet att genomföra kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel för att kontrollera att den som lämnar ut dessa varor förvissar sig om att mottagaren har uppnått den ålder som föreskrivs i respektive lag, dvs. 18 år. Kontrollköp får genomföras för att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut de varorna om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har fyllt 18 år. Kommunen får endast anlita personer som har fyllt 18 år för att utföra kontrollköpen. Det som framkommer genom kontrollköp får inte ligga till grund för att kommunen vidtar administrativa åtgärder (SFS 119 f.).
    Enligt en ändring i patientsäkerhetslagen ska Inspektionen för vård och omsorg vara motpart till yrkesutövare som har överklagat Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds eller en domstols slutliga beslut om ny legitimation eller behörighet att förskriva läkemedel efter det att legitimationen har återkallats respektive behörigheten har dragits in eller begränsats (SFS 62).
    Riksdagen har godkänt 2005 års tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna från 1949 om skydd för krigens offer. Genom protokollet inrättas ett nytt kännetecken — den röda kristallen — som kompletterar bl.a. det röda korset som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Till följd av tillträdet har en ny lag, lagen om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten, antagits och ändringar har gjorts i firmalagen och varumärkeslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att svensk militär sjukvård tillfälligt ska kunna använda den röda kristallen om det röda korset är ifrågasatt av t.ex. politiska eller religiösa skäl. Det kan bidra till att svenska sjukvårdstrupper får ett starkare skydd vid fredsinsatser utomlands. Även rödakorsrörelsen, inklusive föreningen Svenska Röda Korset, ska kunna använda det nya

kännetecknet. Dessutom har ytterligare två internationella kännetecken skyddats — kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter (t.ex. kärnkraftverk) och kännetecknet för kulturegendom. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 812 f.).

 

Socialrätt
För att uppfylla ett EU-direktivs krav på likabehandling med svenska medborgare i fråga om social trygghet har en ändring gjorts i socialförsäkringsbalken. Ändringen innebär att det inte längre krävs viss bosättningstid i Sverige för personer som inte är svenska medborgare vid beräkning av försäkringstid för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning för dem vars försäkringsfall inträffat före det år de fyllde 18 år (SFS 239). Socialtjänstlagen har ändrats i syfte att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Hushåll med barn i årskurs 4–9 har rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap. Regeringen får meddela föreskrifter om vilket belopp fritidspengen får uppgå till (SFS 468).
    Den nya lagen om mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst ger kommunen möjlighet att lämna ekonomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon till personer med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst men inte har rätt till bilstöd. Det ekonomiska stödet ska utgöra ett komplement till färdtjänsten (SFS 132).
    Riksdagen har godkänt konventionen om social trygghet från 2013 mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. För att införliva konventionen i svensk rätt har antagits en ny lag, lagen om konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 834).

 

Lagstiftning om utbildning
Genom ändringar i skollagen har det s.k. informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar förtydligats och benämns i stället aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som berörs. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna får också i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera sina insatser på lämpligt

sätt. Dessutom ska huvudmännen för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor snarast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2015 (SFS 1002).
    Regeringen får enligt ändringar i skollagen besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i förskoleklassen och årskurs 1–3 i grundskolan vid eller inom en viss skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildning i den skolform och, om ansökan gäller grundskolan, i de årskurser som ansökan avser före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl (SFS 1013). Skollagen har ändrats. Bestämmelser har införts om att en nyetablering av en fristående skola ska föregås av ett samråd mellan den enskilde huvudmannen och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska Skolinspektionen inom ramen för sin tillsyn genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om Skolinspektionen godkänt den enskilde som huvudman. Etableringskontrollen ska genomföras innan utbildningen startar. Skolinspektionen kan återkalla godkännandet om huvudmannen varken vid etableringskontrollen eller efter ett föreläggande kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få till stånd ett samråd. Det har förtydligats att den kommun där en fristående skola är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Det har också införts en bestämmelse om att Skolinspektionen i sin tillsyn ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Vidare har det införts bestämmelser om att lärarresurserna vid skolenheten ska analyseras om Skolinspektionen vid sin tillsyn konstaterar återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. De nya reglerna omfattar inte förskoleverksamheten. Om analysen ger stöd för det, kan Skolinspektionen i ett föreläggande ange åtgärder som omfattar förändringar i lärarresurserna. I skollagen regleras även att kommuner ska vara skyldiga att informera vårdnadshavare och elever om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om riksrekryterande utbildningar. En skolhuvudman ska vara skyldig att till Skolverket lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn. De nya bestämmelserna i skollagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna om att kommunerna ska vara skyldiga att informera om utbildningar träder dock i kraft först den 1 juli 2015 och ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2015 (SFS 903).

Vidare har skollagen förtydligats i fråga om att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det har även förtydligats att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Förtydliganden har även gjorts i bestämmelserna om betygssättning. Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen får bedriva undervisning i fritidshem och förskolor med särskild pedagogisk inriktning, om verksamheten bedrivs av en enskild. När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk kommer kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål att tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Även för de obligatoriska skolformerna kommer kravet på att eleven har grundläggande kunskaper i språket att tas bort. Ändringarna om modersmålsundervisning för elever som tillhör de nationella minoriteterna träder i kraft först den 1 juli 2015 (SFS 458 f.). Skollagen har också ändrats i syfte att förtydliga reglerna om stöd och särskilt stöd samt förenkla lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation. Ändringarna innebär bl.a. att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Den befintliga skyldigheten att göra en anmälan till rektorn har ändrats, så att en sådan anmälan ska göras först om det kan befaras att eleven, trots att stöd i form av extra anpassningar har getts, inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte skulle vara tillräckliga, ska en anmälan till rektorn göras direkt. Efter anmälan ska rektorn, liksom tidigare, se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Bestämmelsen om åtgärdsprogram innebär efter ändringen att det blir tydligt att de behov som ska framgå av programmet är de behov av särskilt stöd som eleven har. Det krävs inte längre att det i åtgärdsprogrammet ska anges hur uppföljning och utvärdering ska ske utan det ska vara tillräckligt att ange vid vilken tidpunkt det ska ske och vem som ansvarar för att det sker. Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte längre den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla samma information (SFS 456).
    Ytterligare ändringar i bl.a. skollagen innebär följande. En legitimation för lärare kan meddelas direkt efter en lärar- eller förskollärarexamen. Det är alltså inte längre ett krav att en lärare eller förskollärare har genomfört en introduktionsperiod för att legitimation ska kunna meddelas. Kravet på lämplighet att bedriva undervisning, som har ett samband med kravet på en genomförd introduktionsperiod, har ersatts av en reglering som innebär att legitimation inte får meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats

om den sökande hade varit legitimerad. För att nyutexaminerade lärare och förskollärare ska få stöd även i fortsättningen har huvudmännens nuvarande skyldighet att på begäran ge en anställd lärare eller förskollärare en introduktionsperiod så att han eller hon kan ansöka om legitimation, ersatts med en motsvarande skyldighet i fråga om en nyanställd lärare eller förskollärare som har en behörighetsgivande examen och som är ny i yrket (SFS 417 f.).
    I skollagen har det införts bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Det fjärde tekniska året organiseras som en fristående utbildning som bygger på gymnasieskolans teknikprogram. Utbildningen ska leda till en gymnasieingenjörsexamen. Alla behöriga elever, oavsett bostadsort, ska ha lika tillgång till utbildningen genom att utbildningen är riksrekryterande. Behörig att tas emot till utbildningen är den som har gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper och som påbörjar utbildningen terminen efter det att han eller hon har avslutat teknikprogrammet eller motsvarande utbildning eller senast det kalenderår som han eller hon fyller 22 år. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng och indelas i nationella profiler. Kommunala skolhuvudmän och huvudmän för fristående gymnasieskolor som anordnar teknikprogrammet får anordna utbildningen. De nya bestämmelserna har trätt i kraft men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015 (SFS 530).
    En ny lag, lagen om gymnasial lärlingsanställning, har antagits. Lagen innebär att en elev som genomgår en gymnasial lärlingsutbildning inom ett av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna vara anställd i en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Avvikelser från lagen får göras genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Arbetstagare som omfattas av lagen undantas från tillämpningsområdet för lagen om anställningsskydd. I skollagen har ändringar gjorts som innebär att en elev inom den gymnasiala lärlingsutbildningen som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt inte ska anses som arbetstagare, om inte arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. En anställning enligt den nya lagen omfattar hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet. En sådan anställning omfattar alltså inte helger eller lov. För att eleven ska hinna fullgöra sin utbildning under terminerna har en ändring i semesterlagen gjorts som innebär att arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning ska ha rätt till semesterledighet enbart om detta har avtalats särskilt. En arbetstagare i en sådan anställning ska under pågående anställning ha rätt till semesterersättning för den semesterlön som har tjänats in men inte tagits ut (SFS 421 f.). Lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde har ändrats så att den ger lagstöd för Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarnas verksamhet att pröva frågor om

fördelning av statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Vidare har bilagan till offentlighets- och sekretesslagen ändrats med följd att offentlighetsprincipen ska gälla hos Sisu i den del av studieförbundets verksamhet som består i fördelning av statsbidrag (SFS 295 f.).

 

Lagstiftning om försvar
En ny lag, lagen om sprängämnesprekursorer, har antagits som innehåller kompletterande bestämmelser till en EU-förordning om sprängämnesprekursorer, dvs. kemiska ämnen som finns tillgängliga på marknaden och som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen. EU-förordningen syftar till att motverka olaglig tillverkning av sprängämnen genom att begränsa allmänhetens tillgång till vissa kemikalier (SFS 799).

Monica Hall och Bengt Billquist