Lagstiftning i riksdagen våren 2015

 

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2015. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 augusti 2015.
Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för
2015. I de fall som SFS-nummer saknas hade författningen den 6 juli 2015 ännu inte kommit ut från trycket.

 


Familjerätt
Genom en EU-förordning, arvsförordningen, skapas ett gemensamt regelverk inom EU på arvsrättens område. Förordningen ersätter till största delen den nuvarande svenska regleringen av internationella arvsfrågor. I arvsförordningen regleras vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Sådana arvsfrågor ska normalt prövas i det land där den avlidne hade sin hemvist och enligt det landets lag. Förordningen reglerar också hur domar och andra avgöranden om arv erkänns och verkställs i andra medlemsstater. Vidare införs ett europeiskt arvsintyg, som ska förenkla den praktiska hanteringen av internationella arvsärenden inom EU. Arvsförordningen blir direkt tillämplig i Sverige. För att tillämpningen av förordningen ska fungera i praktiken har antagits en lag om arv i internationella situationer och ändringar har gjorts i bl.a. ärvdabalken. Riksdagen har också godkänt en överenskommelse om ändring av den nordiska arvskonventionen. Lagen och lagändringarna träder i kraft den 17 augusti 2015 (SFS 417 f.).

 

Fastighetsrätt
Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen har ändrats. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden mer rationell och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat har det införts en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning vid inskränkning av rättigheter finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas (SFS 373).
    Genom ändringar i ledningsrättslagen har det blivit möjligt att upplåta ledningsrätt i en tomträtt. En upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt ska i allt väsentligt följa samma regler som en upplåtelse av ledningsrätt i en fastighet. Ledningsrätten ska gälla i ett visst utrymme som omfattas av tomträtten. Om ledningen skulle orsaka synnerligt

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen våren 2015 547 men för tomträttens utövning ska det inte vara möjligt att upplåta ledningsrätt i en tomträtt (SFS 371).
    Ändringar i fastighetsbildningslagen innebär att det blivit möjligt att använda modern kommunikationsteknik i förrättningssammanträden vid en lantmäterimyndighet. Sakägare och andra ska kunna delta i ett förrättningssammanträde exempelvis per telefon eller genom videokonferens under samma förutsättningar som gäller vid domstol. Lagändringarna syftar till att förenkla och effektivisera lantmäterimyndigheternas handläggning. Förtydliganden har gjorts i jordabalken när det gäller möjligheten att använda modern kommunikationsteknik i vissa sammanträden vid inskrivningsmyndigheten (SFS 370).

 

Finansmarknadslagstiftning
För att genomföra delar av det s.k. kapitaltäckningsdirektivet har ändringar gjorts i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden. Genom lagändringarna har Finansinspektionen fått rätt att ingripa mot en enskild styrelseledamot eller en verkställande direktör i ett institut, eller en ersättare för någon av dem, för en överträdelse som institutet har gjort sig skyldigt till. De överträdelser som kan föranleda sanktioner mot personerna i fråga anges i de båda lagarna. Finansinspektionen ska endast ingripa om överträdelsen som institutet gjort sig skyldigt till är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen (SFS 184 f.).
    Genom ändringar i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har det svenska regelverket anpassats till internationella standarder. Ändringarna syftar till att stärka och effektivisera det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och innebär bl.a. att verksamhetsutövare ska göra en bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i verksamheten (SFS 274).
    För att genomföra ett EU-direktiv har ändringar gjorts i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. De innebär bl.a. att förvaltare av alternativa investeringsfonder har fått rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES (SFS 397).

 

Näringsrätt
Ellagen har ändrats med syfte att underlätta redovisningen av elnätsverksamhet och att tydliggöra vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet (SFS 259).
    Enligt en ändring i naturgaslagen ska lagring av naturgas i rörledning redovisas för sig och skilt från annan verksamhet. Syftet är att skapa förutsättningar för en effektivare tillsyn över att naturgaslagens

548 Monica Hall och Bengt Billquist SvJT 2015 bestämmelser om förhandsprövning genom intäktsramar följs (SFS 251).
    I konkurrenslagen har införts en bestämmelse som i fråga om elektroniskt lagrad information innebär att Konkurrensverket ska få granska och ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och andra affärshandlingar i verkets lokaler, om den som undersökningen genomförs hos samtycker till att informationen flyttas till verket. Lagändringen innebär en rättslig reglering av de arbetsmetoder som Konkurrensverket sedan en tid tillbaka tillämpar vid granskning av elektroniskt lagrat material och säkring av bevisning. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2016 (SFS 402).
    Sverige kommer fram till 2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bl.a. tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn. En ny lag om lokala aktionsgrupper har antagits. Lagen innebär att regeringen (eller myndighet) ska få meddela föreskrifter för gruppernas handläggning av ärenden om stöd inom lokalt ledd utveckling (LLU). Lagen innehåller även bestämmelser som rör uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt. I en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen görs det en hänvisning till lagen om lokala aktionsgrupper (SFS 266 f.).

 

Transporträtt
Riksdagen har godkänt en ändring av fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) samt beslutat om de lagändringar som behövs för att följa det reviderade fördraget, bl.a. har antagits en lag om internationell järnvägstrafik. Ett tillträde till fördraget innebär en modernisering av det svenska regelverket och en anpassning till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter (SFS 338).
    Riksdagen har också godkänt ett protokoll till 1974 års Atenkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods samt att Sverige vid ratificeringen av protokollet gör ett förbehåll. Nödvändiga lagändringar har gjorts i bl.a. sjölagen. Lagändringarna träder i kraft den 2 september 2015 (SFS 255 f.). Lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd har kompletterats för att säkerställa dess efterlevnad i vissa fall (SFS 357).
    Riksdagen har beslutat om de lagändringar som krävs för att genomföra EU:s direktiv om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Direktivet innehåller delvis nya regler om möjligheter att undanta vissa järnvägsnät och verksamheter från delar av regelverket. Järnvägslagens tillämpnings- och undantagsbestämmelser har därför justerats. Lagen kompletteras även med ytterligare regler om tillhandahållande av järnvägstjänster. Den nuvarande bestämmelsen om särskilt tillstånd för den som bedriver verksamhet av mindre om-

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen våren 2015 549 fattning har upphävts och ersatts av ett nytt tillstånd – nationellt säkerhetstillstånd (SFS 360).

 

Arbetsrätt
Ändringar i lagen om offentlig anställning innebär att cheferna för de statliga affärsverken omfattas av den s.k. förflyttningsskyldigheten som gäller för myndighetschefer. Lagändringarna innebär också att möjligheten att skilja en sådan chef från anställningen har avskaffats. Syftet med ändringarna är att anställningsvillkoren för cheferna för de statliga affärsverken ska jämställas med villkoren för cheferna för de statliga förvaltningsmyndigheterna som lyder omedelbart under regeringen (SFS 384). Lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har fått fortsatt giltighet efter årsskiftet (SFS 258).

 

 

Lagen om handel med utsläppsrätter och luftfartslagen har ändrats för att det svenska regelverket ska överensstämma med nya EU-regler om hantering av utsläppsrätter i unionsregistret. Ändringarna gäller de nya kontotyperna handelskonto och mottagarkonto för auktionerade utsläppsrätter. Kontoföringsmyndigheten har fått rätt att ta ut avgifter för både ansökan om och förande av konton. Vidare har tillsynsmyndigheten fått möjlighet att ta ut en förseningsavgift om en verksamhetsutövare inte i rätt tid har lämnat information om genomförda minskningar av en anläggnings kapacitet, aktivitetsnivå eller drift och detta har medfört en för hög tilldelning av utsläppsrätter. Den verksamhetsutövare som har fått för många utsläppsrätter har blivit skyldig att återlämna dessa. För att genomföra EU-regler om flygverksamheter i handelssystemet har det införts regler om verksamhetsförbud och verkställighet av sådana förbud. Därutöver har regler som avser tidigare handelsperioder och som inte längre behövs tagits bort (SFS 367 f.).

 

Straffrätt
Dömda personer med hemvist eller närmare anknytning till en annan medlemsstat inom EU ska i större utsträckning än i dag kunna verkställa straffet i den staten. Syftet är att den dömde ska verkställa påföljden i den medlemsstat där den dömdes sociala återanpassning kan förväntas ske bäst. En lag om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom EU har antagits och ändringar har gjort i bl.a. brottsbalken. Enligt lagen ska Kriminalvården pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till en annan medlemsstat för att verkställas i den staten. De svenska påföljder som kan överföras är fängelse, överlämnande till rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård (SFS 96 f.).

Miljörätt

550 Monica Hall och Bengt Billquist SvJT 2015 Ändringar i brottsbalken innebär att den som medverkar till utredning av sin egen brottslighet ska kunna få strafflindring. En tilltalad som har lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet ska kunna få ett kortare straff än det som annars skulle ha dömts ut. Det är endast uppgifter som avser det egna brottet som omfattas. Vidare förtydligas möjligheten till strafflindring vid sanktionskumulation, dvs. då en tilltalad förutom den straffrättsliga påföljden även drabbas av andra rättsliga sanktioner till följd av den brottsliga gärningen. Ändringen är avsedd att ge ökad uppmärksamhet åt olika fall av sanktionskumulation så att den totala reaktionen på ett brott blir välavvägd och proportionerlig (SFS 78).
    Genom ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, brottsbalken och rättegångsbalken m.fl. lagar har samverkan för kommuner och de myndigheter som handlägger ärenden om unga lagöverträdare lagreglerats. Ändringarna innebär också att verkställigheten av ungdomstjänst som huvudregel ska inledas inom två månader från det att domen vunnit laga kraft. Det krävs inte längre att den unge samtycker för att ungdomstjänst ska kunna väljas som påföljd. Vidare ska åtalsunderlåtelse för unga i fortsättningen benämnas straffvarning. Därigenom tydliggörs att det är fråga om en reaktion på ett brott och en varning om att en mer ingripande påföljd kan komma att dömas ut (SFS 79 f.).
    I syfte att öka möjligheterna att förverka fordon som har använts vid trafikbrott har ändringar gjorts i lagen om straff för vissa trafikbrott. Ändringarna innebär att om någon har gjort sig skyldig till olovlig körning, rattfylleri eller grovt rattfylleri ska man vid bedömningen av om förverkandet behövs för att förebygga fortsatt brottslighet särskilt beakta om gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet. Endast om ett förverkande är uppenbart oskäligt får man låta bli att förverka ett fordon. För att minska polisens kostnader för förvaring av fordon har det blivit möjligt att sälja eller förstöra beslagtagna fordon innan ett förverkandebeslut har fattats, om de inte är värda mer än en femtedel av prisbasbeloppet (SFS 59).

 

Ordning och säkerhet
För att göra det möjligt för Polismyndigheten att föra ett register med uppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud vid idrottsarrangemang har antagits en lag om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Utöver Polismyndigheten ska idrottsorganisationer kunna få tillgång till och behandla uppgifter från registret om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka överträdelser av tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras och behandlas är bl.a. namn, fotografi, omfattningen av beslut om tillträdesförbud och överträdelser av gällande tillträdesförbud. Lagen kompletteras med en rätt för polisen att fotografera den som har tillträdesförbud eller

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen våren 2015 551 skäligen kan antas få det, om syftet är att fotografiet ska tillföras tillträdesförbudsregistret (SFS 51).
    EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bl.a. förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Ändringar i lagen om internationellt polisiärt arbete innebär att brottsbekämpande myndigheter under vissa begränsade förutsättningar kan få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS (SFS 276).
    Med anledning av den nya polisorganisationen har ändringar gjorts som framför allt rör Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. I polisdatalagen har bl.a. införts bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i den forensiska verksamheten, sökbegränsningar för känsliga uppgifter och längsta tid för bevarande av uppgifter. Vidare har regleringen av jäv för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter gjorts mer heltäckande. Polismyndigheten har också getts möjlighet att medge Tullverket och Kustbevakningen direktåtkomst till uppgifter i vapenregister.
    Ändringar i vapenlagen innebär att kravet på märkning av vapen eller vapendelar vid införsel till Sverige har begränsats till införsel som sker från länder utanför EU. Det har också införts en bestämmelse om att Polismyndigheten får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller föreskrifter som meddelas med stöd av vapenlagen. Regeringen får meddela föreskrifter om storleken på avgifterna (SFS 335).
    För att genomföra det s.k. Seveso III-direktivet har ändringar gjorts i lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, miljöbalken, lagen om skydd mot olyckor och plan- och bygglagen. Ändringarna innebär bl.a. att endast länsstyrelsen ska ha det operativa tillsynsansvaret över s.k. Sevesoverksamheter. Det har vidare blivit möjligt att ta ut särskilda avgifter för tillsynen. Genom ändringarna i miljöbalken blir det tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende avser en Sevesoverksamhet. Sevesoverksamheter ska vidare utgöra sådana farliga verksamheter som regleras i lagen om skydd mot olyckor, utan någon föregående prövning av länsstyrelsen. I plan- och bygglagen har bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamheter och byggnadsverk i närheten av sådana verksamheter gjorts tydligare (SFS 232 f.).
    En lag om rapportering av olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs utanför Europeiska unionen har antagits för att genomföra det s.k. offshoredirektivet. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs. Enligt lagen ska företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, s.k. off-

552 Monica Hall och Bengt Billquist SvJT 2015 shoreverksamhet, vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade. Regeringen (eller myndighet) ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs (SFS 280).

 

Processrätt
Genom en EU-förordning har det införts regler om att kontaktförbudsliknande skyddsåtgärder som har meddelats i en medlemsstat ska erkännas och få effekt även i en annan medlemsstat, om den skyddsbehövande beger sig till den staten. Erkännandet ska inte kräva något särskilt förfarande. De kompletterande bestämmelser som behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i Sverige har tagits in i en lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor, och en följdändring har gjorts i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 196 f.).
    En åklagardatalag har antagits. Lagen ska reglera nästan all behandling av personuppgifter i åklagarväsendets verksamhet. Den ska ersätta den nuvarande förordningen om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet. Lagen ska gälla i stället för personuppgiftslagen, men den innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga i åklagarväsendets operativa verksamhet. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2016.
    För att genomföra brottsofferdirektivet i svensk rätt har ändringar gjorts i rättegångsbalken. Reglerna om tolkning och översättning åt målsägande i brottmål har ändrats. Om en målsägande inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid sammanträden inför rätten. Domstolen ska också på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning är av väsentlig betydelse för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt. Dessutom har rätten till information stärkts genom att målsäganden alltid kan begära att bli underrättad om tidpunkt och plats för sammanträden inför rätten. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2015.
    Som ett led i att genomföra rambeslutet om uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom EU har antagits en lag om erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom EU. Enligt lagen ska en person som är misstänkt för brott i Sverige kunna stå under övervakning i den medlemsstat där han eller hon har sin hemvist i stället för att vara häktad här. På motsvarande sätt ska en misstänkt person med hemvist i Sverige kunna bli föremål för övervakning här när brottsutredningen pågår i en annan medlemsstat. Syftet med regleringen är att främja användningen av alternativa åtgärder till tillfälliga frihetsberövanden under brottmålsprocessen. Lagen innehåller dels regler om svenska beslut om övervakningsåtgärder, som ska kunna erkännas och följas upp i en annan medlemsstat, dels regler om att Sverige ska kunna erkänna och följa upp ett utländskt beslut om övervakningsåtgärder.

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen våren 2015 553 I 2005 års Haagkonvention om avtal om val av domstol finns regler om vilken domstol som är behörig när parter har träffat ett avtal om att en eller flera domstolar i en konventionsstat ska pröva en tvist mellan dem. Konventionen innehåller även regler om erkännande och verkställighet av utländska domar som meddelats av en domstol som valts av parterna. EU har undertecknat och godkänt konventionen, som förväntas träda i kraft i förhållande till EU under hösten 2015. Konventionen blir därmed direkt tillämplig i Sverige. De lagregler som ska komplettera konventionen har tagits in i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Ändringar i passlagen ger svenska medborgare möjlighet att resa till EU-medlemsstater utanför Schengenområdet utan pass, om de i stället medför ett nationellt identitetskort. Den som medför ett nationellt identitetskort ska vara skyldig att överlämna detta till behörig passkontrollant för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i kortet och låta sig fotograferas i jämförelsesyfte (SFS 336).
    En EU-förordning om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (gränskodexen) är direkt tillämplig i Sverige. Ändringar har gjorts i utlänningslagen som motiveras av gränskodexen och som bl.a. innebär att vissa bestämmelser om gränspassage i utlänningslagen upphävs och att andra kompletteras med hänvisningar till kodexen. Vidare har lagen kompletterats med en bestämmelse om skyldighet att lämna fingeravtryck i situationer som följer av gränskodexen (SFS 91).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Genom en ändring i smittskyddslagen har infektion med ebolavirus klassats som en samhällsfarlig sjukdom (SFS 146).
    Den personkrets som kan komma i åtnjutande av katastrofmedicinska insatser enligt lagen om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands har ändrats från att gälla människor med hemvist i Sverige till människor med anknytning till Sverige. Vidare ska katastrofmedicinska insatser i utlandet kunna tillhandahållas även för personer som inte har anknytning till Sverige. Enligt en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen ges landstingen möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddningsinsatser i de delar av havet som ligger utanför Sveriges sjöterritorium och där räddningstjänsten är svenska myndigheters ansvar (SFS 311 f.).
    En ny läkemedelslag med följdändringar i andra lagar har antagits. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande läkemedelslagen. I förhållande till den nuvarande lagen är det främst fråga om språkliga och redaktionella ändringar. Ett mindre antal förtydliganden och änd-

554 Monica Hall och Bengt Billquist SvJT 2015 ringar i sak har dock gjorts. Den nya lagstiftningen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2016 (SFS 315 f.).

 

Socialrätt
Ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att den sjukpenninggrundande inkomsten ska vara skyddad. Ändringarna innebär också att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om undantag för att den försäkrade ska få behålla själva rätten till sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall respektive boendetillägg (SFS 119).
    Genom ändringar i socialavgiftslagen har socialavgifterna för ungdomar som inte har fyllt 23 år sänkts och nedsättningen av socialavgifter har helt tagits bort för personer som har fyllt 25 år (SFS 179).

 

Lagstiftning om kultur och idrott
Lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde har ändrats så att antalet ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond minskas. Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund utser och entledigar en ledamot vardera, medan Sveriges Författarförbund utser och entledigar sex ledamöter. Inga suppleanter ska utses (SFS 394).
    Ändringar i lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher har genomförts så att tillståndsmyndigheten fått fler sanktionsmöjligheter mot tillståndshavare som bryter mot villkor för sitt tillstånd eller åsidosätter sin skyldighet att lämna ut upplysningar eller handlingar enligt lagen. Samma sanktionsmöjligheter kan användas mot den tillståndshavare som vägrar tillståndsmyndigheten tillträde till en kampsportsmatch. Det har också införts en föreskrift om att uppgifter som lämnas i ett ansökningsärende ska lämnas på heder och samvete. Bestämmelsen medför att brottsbalkens generella straffbestämmelser om osann eller vårdslös försäkran blir tillämpliga i de fall oriktiga uppgifter lämnas. Tillämpningsområdet för lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen har utvidgats till att omfatta handlingar hos högskolebibliotek samt sådana kulturinstitutioner som utgörs av arkiv, bibliotek och museer. Ändringarna är föranledda av ett EUdirektiv (SFS 289).

 

Lagstiftning om utbildning
En definition av fjärrundervisning har införts i skollagen. Med fjärrundervisning avses interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där lärare och elever är åtskilda i rummen, inte i tid. Regeringen (eller myndighet) får meddela före-

SvJT 2015 Lagstiftning i riksdagen våren 2015 555 skrifter om fjärrundervisning. I lagen har det vidare bl.a. införts en rätt för skolväsendets huvudmän att med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med staten om fjärrundervisning (SFS 194).
    Vidare har ändringar i skollagen genomförts som syftar till att säkerställa att elever som vistas i ett hem för vård eller boende (HVB) ska få undervisning inom skolväsendet. Vidare har förtydligats att en elev som vistas på ett HVB har rätt att bli mottagen i en skola i vistelsekommunen. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse (SiS) anordnar, med undantag för bestämmelser om registerkontroll, lokaler och utrustning. Särskild undervisning på sjukhus ska anordnas för elever som inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus, om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Det ska inte längre krävas att eleven inte kan delta i skolarbetet under längre tid (SFS 176). Skollagen har också ändrats när det gäller riksinternatskolor. Regeringen får enligt skollagen besluta att ge en internatskola ställning som riksinternatskola. Sådana skolor har enligt lagen till uppgift att anordna grundskola och gymnasieskola eller någon av dessa skolformer för i första hand utlandssvenska elever. Det finns i dag tre fristående grund- och gymnasieskolor som har ställning som riksinternatskolor. Lagändringarna innebär bl.a. att regeringens möjlighet att besluta att en internatskola ska ha ställning som riksinternatskola tas bort. Lagändringarna berör också bidragen till skolorna. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 i den del det innebär att bestämmelserna om riksinternatskolor upphävs (SFS 73).
    I skollagen har också en definition av nyanländ införts. Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Vidare innebär ändringarna att en nyanländ elevs kunskaper ska bedömas. En sådan bedömning ska göras även för vissa andra elever som har varit bosatta utomlands, om det behövs. Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om bl.a. placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 (SFS 246).
    Ytterligare ändringar i skollagen syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning, framför allt när det gäller utbildning i svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre vara en egen skolform inom skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kom-

556 Monica Hall och Bengt Billquist SvJT 2015 munal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Elevens hemkommun ska vara skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning. Hemkommunen ska också ansvara för att en individuell studieplan upprättas för varje elev inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Vissa följdändringar har gjorts, bl.a. i lagen om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016 men ska tillämpas först fr.o.m. den 1 juli 2016.

 

 

 

 

Monica Hall och Bengt Billquist