Att känna rätt
En tvärvetenskaplig studie om emotionell påverkan vid bevisvärdering
Av jur. kand. MIKAEL SCHANTLI och jur. kand. EMILIA STRÖMBERG1
Bevisvärdering är en typ av juridiskt beslutsfattande2 som förekommer i större eller mindre utsträckning i varje rättegångsförfarande. Denna verksamhet är ofta avgörande för utgången av straffprocessen och ska genomföras på ett objektivt och rättssäkert sätt. Rättens ledamöter ställs emellertid ofta inför känslomässigt svåra situationer, såsom att ta del av bevisning innehållande obehagliga detaljer eller bevittna emotionella brottsoffer. Detta kan förväntas ge de juridiska bedömarna åtskilliga anledningar och tillfällen att bli känslomässigt påverkade, något som uppenbarligen skulle kunna riskera bedömarnas objektivitet. En tvärvetenskaplig studie företagen av denna artikels författare har visat att det föreligger en stor skillnad i juridiska bedömares bevisvärdering beroende på om bedömarna exponerats för bevisning som kan uppfattas som obehaglig eller inte. Slutsatserna som har dragits är entydiga. Juridiska bedömares känslor påverkar deras bevisvärdering, trots att de själva tror sig vara objektiva i sin bedömning. Detta är något som riskerar att äventyra rättssäkerheten i straffprocessen.
1 Bakgrund
De brott, konflikter och tvister som ligger till grund för en domstolsförhandling är ofta förenade med starka känslor. Även den bevisning som presenteras i rätten, vilken ibland kan innehålla mycket obehagliga detaljer, kan ge upphov till stark emotionell påverkan. Att dessa känslor påverkar de som är parter i förhandlingen råder det troligen ingen större tvekan om. Huruvida känslouttryck samt obehaglig bevisning påverkar den juridiske bedömaren,3 som i sitt dagliga arbete exponeras för sådant material och sådana uttryck, tycks däremot inte vara lika självklart. Domaren ska inta ett objektivt förhållningssätt och
1 Författarna är verksamma vid Södertörns tingsrätt respektive Kilpatrick Townsend Advokatbyrå. Studien företogs hösten 2014 inom ramen för författarnas examensarbete vid Stockholms universitets juristprogram. Den intresserade kan därför erhålla en mer utförlig behandling av ämnet för denna artikel genom att ta del av detta examensarbete, se Schantli, Mikael & Strömberg, Emilia, Att känna rätt — Om emotionell påverkan vid bevisvärdering, 2015 [Schantli, M. & Strömberg, E., 2015]. Arbetet går att finna på webbadressen http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:801335/FULLTEXT01.pdf 2 Med beslutsfattande avses inte enbart rättsliga beslut (beslut som får överklagas särskilt och övriga beslut) utan termen tar sikte på hela rättsprocessen, till exempel domstolsledamöternas överväganden i samband med bevisvärderingsförfarandet. 3 Med juridiska bedömare avses i denna artikel lagfarna domare och nämndemän.