Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen våren 2017

 

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2017. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 15 september 2017.

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet
En ny lag, lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, har antagits för att anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom skola, vård och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad, ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna uppgifter om verksamheten för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, till exempel radio, tv och tidningar. Den som bedriver verksamheten förbjuds att efterforska vem som har utnyttjat sin meddelarfrihet eller medverkat till en grundlagsskyddad framställning och får inte heller utsätta denne för negativa åtgärder på grund av detta. Skyddet begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och medför ingen rätt att lämna ut handlingar. Den nya lagen innehåller bestämmelser om straff för den som ingriper eller efterforskar i strid med lagen (SFS 151).

 

Kommunalrätt
En ny kommunallag har antagits som ska ersätta den nuvarande lagen från 1991, och följdändringar har gjorts i ett femtiotal lagar. Den nya lagen innebär bland annat följande. Fullmäktige får möjlighet att bestämma att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag. Det har tydliggjorts att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara föräldralediga. Rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda har klargjorts. Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda. Denne ska benämnas direktör eller ha en annan benämning som kommunen eller landstinget väljer. Direktörens roll ska fastställas av styrelsen i en instruktion. All beslutanderätt i den nya lagen utgår, i likhet med tidigare lag, från de förtroendevalda. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 725 f.).

Plan- och bygglagen har ändrats för att göra det möjligt att på frivillig väg återföra till samhället delar av den värdeökning för fastigheter som uppstår till följd av stora investeringar i transportinfrastruktur (värdeåterföring). Värdeåterföring kan ske genom att en kommun som medfinansierar statlig eller landstingskommunal transportinfrastruktur får förhandla med en byggherre eller fastighetsägare om att ersätta kommunen för en del av den medfinansiering som kommunen lämnar (medfinansieringsersättning). Genom en ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter har det förtydligats att kommuner även får medfinansiera byggande av järnväg, vilket innefattar tunnelbana och spårväg, som ett landsting är huvudman för (SFS 180 f.).

 

Familjerätt
En ny lag, lagen om framtidsfullmakter, har antagits. Den nya lagen ger enskilda en möjlighet att utse någon som kan ha hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte själva kan det. Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakter avses stärka enskildas självbestämmande genom att förbättra möjligheterna att planera framtiden och behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten är giltig när den enskilde blir beslutsoförmögen. Det är fullmaktshavaren som avgör när detta inträffar. Det finns därutöver en möjlighet att få frågan prövad av domstol. Fullmaktshavaren har en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till den enskilde, och denne ska få utse en särskild granskare som har rätt att begära redovisning av uppdraget. Även överförmyndaren har en sådan rätt och ska kunna agera om fullmaktshavaren till exempel missbrukar sitt förtroende. Vidare har ändringar gjorts i föräldrabalken som innebär att det införts behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Regleringen skapar en rättslig ram för sådana vardagliga rättshandlingar som många anhöriga utför (SFS 310 f.).

 

Plan- och bygglagstiftning
Ändringar i plan- och bygglagen syftar till att göra planprocessen mer effektiv. Ändringarna innebär bland annat att lagens regler om länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen kompletterats med en möjlighet för kommunen att under arbetet med att ta fram en detaljplan kunna begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen i de frågor som staten råder över. Syftet är att det tidigt i planprocessen ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida. Vidare innebär ändringarna att det införts en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser efter överprövning. Möjligheten för kommunstyrelsen eller bygg-

nadsnämnden att anta planer har utökats. Därutöver har ytterligare åtgärder undantagits från kravet på bygglov (SFS 424).
    Genom andra ändringar i plan- och bygglagen har det införts en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostadsändamål. Syftet med regleringen är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser. Lagändringarna innebär en förenkling vad gäller möjligheten att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. En bedömning ska göras av om platsen kan återställas och inte av om behovet av åtgärden är tillfälligt. Ett tidsbegränsat bygglov får ges för sammanlagt högst 15 år. Regleringen upphör att gälla den 1 maj 2023 (SFS 267).

 

Immaterialrätt
En ny lag, lagen om medling i vissa upphovsrättstvister, har införts. Den ersätter en lag med samma namn. Den nya medlingslagen syftar till att öka rättssäkerheten och förutsebarheten i samband med medling. Handläggningen av ärenden enligt lagen har flyttats från regeringen till patent- och marknadsdomstolarna. Dessutom har vissa förenklingar skett i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och ändringar genomförts i lagen om patent- och marknadsdomstolar. Ändringarna omfattar att det inte längre ställs något krav på särskilt tillstånd från regeringen för att vissa arkiv och bibliotek ska ha rätt att kopiera verk för att bevara dem. Bibliotek och sådana organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning behöver heller inte längre särskilt tillstånd från regeringen för att bland annat få göra talböcker till förmån för personer med funktionsnedsättning (SFS 322 f.).
    Genom ändringar i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt görs det möjligt för kollektiva förvaltningsorganisationer att i sina stadgar bestämma vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda, under förutsättning att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt (SFS 242).

 

Associationsrätt
Ändringar har gjorts i främst bokföringslagen för att klargöra att ett utländskt företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige genom en filial är bokföringsskyldigt för den svenska verksamheten enligt bokföringslagen. Den som åsidosätter bokföringsskyldigheten i en sådan filial ska kunna göras ansvarig för bokföringsbrott. Lagändringarna berör även fysiska personer som är bosatta utomlands (SFS 437).

 

Näringsrätt
Ändringar i lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och lagen om upphandling av koncessioner innebär att upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar ska ställa villkor när det gäller lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och villkoren går att fastställa. De villkor som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Villkoren får dock inte anges till en lägre nivå än vad som följer av lag. Innan villkoren bestäms ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer haft tillfälle att yttra sig. När svensk rätt inte är tillämplig ska villkoren ställas enligt ILO:s kärnkonventioner. Därutöver får de ställas enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs. Bestämmelserna ska endast tillämpas för direktivstyrda upphandlingar, det vill säga främst upphandlingar vars värden uppgår till minst gällande tröskelvärden (SFS 347 f.).
    I syfte att minska risken för att en privatperson drabbas av en betalningsanmärkning på grund av en skuld som han eller hon inte känner till har ändringar gjorts i kreditupplysningslagen. Lagändringarna innebär att en betalningsanmärkning till följd av ett krav i ett allmänt mål om verkställighet bara får förekomma om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat gäldenären om målet och han eller hon har haft tillräcklig tid att bevaka sin rätt, eller om Kronofogdemyndigheten har bedömt att någon sådan underrättelse inte behövs. Ändringarna innebär att en gäldenär som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte drabbas av någon betalningsanmärkning, och de leder också till att kreditupplysningar bättre speglar gäldenärens betalningsvilja och betalningsförmåga. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 599).
    Ändringar har gjorts i lagen om kärnteknisk verksamhet. Lagändringarna innebär att tillståndshavarens ansvar för säkerheten vid kärnteknisk verksamhet har förtydligats och att det införts gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att säkerhetsarbetet fortlöpande utvärderas och verifieras. Vidare har det införts bestämmelser om att tillsynsmyndigheten ska ges insyn i hur tillståndshavaren tillgodoser att entreprenörer, leverantörer och andra uppdragstagare uppfyller säkerhetskraven samt att tillståndshavaren vid en radiologisk nödsituation, hot eller annan liknande omständighet ska säkerställa att värden för processparametrar för reaktorn överförs till tillsynsmyndigheten (SFS 576). Lagen om elcertifikat har ändrats så att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och att det utökas med 18 TWh till 2030. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 813).

Lagen om ursprungsgarantier för el har ändrats så att Energimyndigheten ska kunna utfärda ursprungsgarantier som är anpassade för överföring mellan medlemsstater i EU (SFS 327).
    Genom ändringar i ellagen har det skett en utvidgning av elanvändarnas rätt att få timmätning av sin elförbrukning redovisad utan att debiteras de merkostnader som kan uppstå. Dessutom har det förts in ett nytt bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla (SFS 196).
    Andra ändringar i ellagen gäller dels systemet med anvisade elleverantörer, dels innehållet i elleverantörernas fakturor. Ändringarna syftar till att säkerställa att kunder med anvisade avtal har skäliga villkor, att minska andelen kunder med anvisade elleverantörer och att öka kundaktiviteten på elmarknaden. Bestämmelserna innebär att den anvisade elleverantören ska ha åtagit sig gentemot nätkoncessionshavaren att leverera el på skäliga villkor. Vidare får regeringen utfärda föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tilllämpar för leverans till en elanvändare inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisningen har skett. I elleverantörens underrättelse till elanvändaren med anledning av anvisningen ska det anges att leveransavtalet är ett anvisat avtal. En anvisad elleverantör ska därutöver minst en gång per kvartal särskilt lämna viss information till de elanvändare som har ett anvisat avtal. Ett anvisat avtal får inte ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Regeringen (eller myndighet) får utfärda föreskrifter om vilken information en elleverantörs faktura ska innehålla (SFS 18).

 

Finansmarknadslagstiftning
Inom EU har ett reviderat och delvis nytt regelverk för bland annat värdepappersinstitut, börser och handelsplatser för finansiella instrument beslutats genom olika direktiv och en förordning. Lagändringar har huvudsakligen gjorts i lagen om värdepappersmarknaden och gäller hur värdepappersföretag får bedriva sin verksamhet i sitt hemland och gränsöverskridande. Det har också gjorts ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och följdändringar i ett tjugotal lagar (SFS 678 f.).
    En ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har antagits som ersätter en tidigare lag med samma namn. Den nya lagen riktar i huvudsak skyldigheter mot fysiska och juridiska personer som utövar finansiell och viss annan verksamhet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare har det antagits en ny lag, lagen om registrering av verkliga huvudmän, som syftar till att öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner såsom truster (SFS 630 f.).
    För att införa de bestämmelser i svensk rätt som krävs med anledning av en EU-förordning har det antagits en ny lag, lagen med komplet-

terande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter. Med Priip-produkter avses paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare. I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige enligt EU-förordningen. I lagen finns bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om skadeståndsskyldighet för Priipproduktutvecklare. En ändring har också gjorts i offentlighets- och sekretesslagen. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 317 f.).
    Ändringar i lagen om betaltjänster syftar till att ge bättre insyn i och jämförbarhet för de avgifter som tas ut för konsumenters betalkonton och de betaltjänster som är kopplade till sådana konton. Det har också införts regler som ska underlätta byte av betalkonton mellan olika betaltjänstleverantörer (SFS 342).

 

Transporträtt och lagstiftning om kommunikation
Riksdagen har godkänt att Sverige ska tillträda 2007 års internationella Nairobikonvention om avlägsnande av vrak. De lagändringar som behövs till följd av tillträdet har gjorts främst i sjölagen. Lagändringarna innebär att fartygets ägare har blivit skyldig att avlägsna fartygsvrak som utgör en fara för sjöfarten eller för miljön, eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med faran. Ägaren svarar också för de kostnader som åtgärderna medför, förutom i vissa undantagsfall. När det är fråga om större fartyg har ägaren dessutom blivit skyldig att ha en ansvarsförsäkring, eller ställa en annan betryggande säkerhet, för att täcka sitt ansvar. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer (SFS 722).
    För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att nå ut till personer som kan vara drabbade av en olycka eller en allvarlig händelse har ändringar gjorts i lagen om elektronisk kommunikation. Ändringarna innebär att viktiga meddelanden till allmänheten kan skickas till mobiltelefoner som används i ett drabbat område. Mobiloperatörer har blivit skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla meddelandena, och för det ändamålet har de fått rätt att behandla uppgifter om mobiltelefoners position. Det har också införts bestämmelser om när uppgifterna ska utplånas (SFS 406).
    En ändring i fordonslagen innebär att regeringen (eller myndighet) får meddela föreskrifter om krav på utbildning och kompetens för poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last. Ändringen är föranledd av ett EU-direktiv (SFS 274). Barlastvattenlagen har ändrats så att inspektioner av utländska fartyg i form av så kallad hamnstatskontroll kan utföras i enlighet med internationella bestämmelser och att samtliga åtgärder enligt lagen som bör kunna avgiftsbeläggas täcks av bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att meddela föreskrifter om avgifter. Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 601).

Fartygssäkerhetslagen har ändrats. Lagändringarna innebär bland annat att dokumentationskontroll blir en ny tillsynsförrättning, att kravet på tillsynsbok avskaffas, att Transportstyrelsen får överlåta uppgiften att utfärda och förnya certifikat till en fysisk eller juridisk person och att kravet på fartcertifikat ska bestämmas av fartygets längd i stället för av bruttodräktigheten (SFS 306).
    En ändring i lagen om vägtrafikdefinitioner innebär att en ny bärighetsklass införts, BK4, som gör det möjligt att använda tyngre fordon och fordonskombinationer än tidigare (SFS 360). Körkortslagen har ändrats. Det gäller lagändringar som krävs för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt tredje körkortsdirektivet med anledning av att Europeiska kommissionen identifierat ett antal bestämmelser där den anser att Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter vad gäller bland annat kategorisering av körkort. Vidare har det införts bestämmelser som tydliggör det lagstöd som behövs för att regeringen (eller myndighet) ska kunna överlämna uppgiften att utfärda internationella körkort åt en juridisk person. En annan ändring har gjort det möjligt att medge innehav av körkort med villkor om alkolås trots bruk av narkotiska preparat när behandling med narkotiska preparat har ordinerats av läkare eller någon annan behörig receptutfärdare och det kan bedömas att det inte finns någon fara för trafiksäkerheten (SFS 272).

 

Arbetsrätt
Sjöfolksdirektivet har genomförts genom ändringar i lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder, lagen om medbestämmande i arbetslivet, lagen om anställningsskydd, lönegarantilagen och lagen om europeiska företagsråd. Direktivet avser att i huvudsak ge sjöfolk samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. I lagen om europeiska företagsråd har en ny regel införts om att möten med en förhandlingsdelegation eller ett europeiskt företagsråd om möjligt ska planeras så att ledamöter eller suppleanter i ett sådant organ som har befattning ombord på fartyg kan delta fysiskt eller på distans. Lagändringarna omfattar ett stort antal hänvisningar till EU:s rättsakter och träder i kraft den 1 oktober 2017 (SFS 361 f.). Lagen om utstationering av arbetstagare och lagen om medbestämmande i arbetslivet har ändrats. Lagändringarna innebär dels att reglerna om stridsåtgärder enligt den så kallade lex Laval ändrats, dels att det så kallade tillämpningsdirektivet genomförts i svensk rätt. När det gäller lex Laval innebär ändringarna att arbetstagarorganisationers rätt att vidta stridsåtgärder inte längre begränsas på den grunden att den utstationerande arbetsgivaren kan visa att de utstationerade arbetstagarna har lön och villkor som i allt väsentligt är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett centralt kollektivavtal i Sverige. I stället har det införts ett system där kollektivavtalens rättsverkningar begränsas i förhållande till utstationerande arbetsgivare om kollektivavtalet har

slutits som en följd av stridsåtgärder eller varsel om stridsåtgärder. Lagändringarna innebär vidare ökade kontrollbefogenheter och en skyldighet för utstationerande arbetsgivare att utse en företrädare med behörighet att förhandla om och sluta kollektivavtal (SFS 320 f.).

 

Miljörätt
En ny lag, klimatlagen, reglerar delar av det nya klimatpolitiska ramverket. Lagen innehåller bestämmelser om vad det klimatpolitiska arbetet ska syfta till, att arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål beslutat av riksdagen, hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och vilken information som ska lämnas till riksdagen. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 720).
    I miljöbalken har ett nytt bemyndigande införts om att meddela föreskrifter om avfallsförebyggande åtgärder om dessa har särskild betydelse för skyddet av människors hälsa eller miljön. Vidare har en ny sanktionsbestämmelse införts som gäller den som driver ett insamlingssystem för elavfall utan att ha tillstånd (SFS 147).
    Av EU:s regelverk inom området ekologisk produktion följer att medlemsstaterna är skyldiga att ge allmänheten tillgång till vissa uppgifter om ekologiska aktörer. I Sverige kontrolleras ekologiska aktörer av privata kontrollorgan. Regeringen har bedömt att det är dessa organ som bör vara skyldiga att offentliggöra uppgifter om ekologiska aktörer. I lagen om kontroll av ekologisk produktion har det därför införts ett nytt bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om kontrollorganens skyldighet att offentliggöra uppgifter om ekologiska aktörer (SFS 270).
    Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, har fått utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen har funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten stärkts. Den nya titeln på funktionen är försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen har möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Ändringar har främst gjorts i miljöbalken (SFS 782).
    I strålskyddslagen har det införts ett förbud mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium. Tillsynsmyndigheten har getts möjlighet att genomföra kontrollköp i syfte att kontrollera att förbudet följs (SFS 227).

 

Lagstiftning om jordbruk
Lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel har ändrats. Lagen kompletterar ett antal EU-förordningar om ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar, garanterade traditionella specialiteter och traditionella termer på jordbruks- och livs-

medelsområdet. Genom ändringen har det införts ett bemyndigande för regeringen (eller myndighet) att utfärda föreskrifter om vissa kravspecifikationer. Med stöd av bemyndigandet, och efter det att kommissionen har avslutat sin prövning av de inlämnade kravspecifikationerna, kan föreskrifter utfärdas om vilka krav en producent ska uppfylla för att få använda de skyddade beteckningarna för svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch. Lagändringen syftar till att säkerställa att de svenska spritbeteckningarna även i fortsättningen kommer att vara registrerade enligt EU-rätten och få det skydd som följer av en sådan registrering (SFS 488).

 

Straffrätt
I brottsbalken har det införts en straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri. Vad som därigenom straffbeläggs är att i vilseledande syfte rikta betalningsuppmaningar till en vidare krets av mottagare. Brottet har samma straffskala som de grova svårhetsgraderna av övriga centrala förmögenhetsbrott, det vill säga fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Andra ändringar i brottsbalken tar sikte på regleringen av förmögenhetsbrotten i allmänhet. Bland annat ska förekomsten av integritetskränkande inslag i samband med en gärning få större genomslag vid bedömningen av om brotten skadegörelse och stöld ska anses vara grova. Vidare har straffskalorna för skadegörelse och grov skadegörelse skärpts (SFS 443).
    Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts genom ändringar i brottsbalken. Ändringarna innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Vidare har straffskalorna skärps för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (SFS 332).

 

Ordning och säkerhet
Genom ändringar i ordningslagen har det införts ett förbud mot maskering vid idrottsarrangemang. Lagändringarna innebär att personer förbjuds att helt eller delvis täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation när de befinner sig på en idrottsanläggning vid fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Straffskalan för överträdelse av förbudet är böter eller fängelse i högst sex månader. Det ska inte dömas till ansvar i ringa fall. Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller den som har skäl att täcka ansiktet i tjänsten eller för idrottsarrangemangets genomförande. Förbudet gäller inte heller om det med hänsyn till väderförhållanden, hälsoskäl eller övriga omständigheter är att anse som befogat att täcka ansiktet (SFS 12). Lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet reglerar förutsättningarna för de brottsbekämpande myndigheterna att hämta in

övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet. Giltighetstiden för en bestämmelse i lagen som ger Säkerhetspolisen möjlighet att inhämta sådana uppgifter för vissa samhällsfarliga brott har förlängts till utgången av 2019 (SFS 718).
    En ändring i kameraövervakningslagen innebär att kameraövervakning som sker från drönare inte omfattas av lagen om övervakningen bedrivs av någon annan än en myndighet. Enskildas personliga integritet skyddas av reglerna i personuppgiftslagen (SFS 717).
    För att kunna genomföra en tidsbegränsad vapenamnesti under våren 2018 har det antagits en ny lag, lagen om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. Lagen innebär att den som innehar skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det inte ska dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnar in vapnet eller ammunitionen till Polismyndigheten under perioden februari–april 2018. Skjutvapen och ammunition som har lämnats in till Polismyndigheten ska som huvudregel tillfalla staten och därefter förstöras. Lagen träder i kraft den 1 februari 2018 och upphör att gälla vid utgången av augusti 2019 (SFS 807).
    Genom ändringar i främst polislagen har Polismyndigheten fått möjlighet att överlämna en transport av en frihetsberövad person till Kriminalvården. Lagändringarna innebär även att myndigheter som får begära hjälp vid transporter i vissa fall ska vända sig direkt till Kriminalvården med sin begäran. Regleringen innebär vidare att Kriminalvården fått ett utökat ansvar och kan utföra fler transporter åt Polismyndigheten och andra myndigheter (SFS 137).
    För att komplettera ett antal EU-förordningar har det antagits en ny lag, lagen om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. De svenska myndigheter som utses till behöriga myndigheter enligt förordningarna får de undersökningsbefogenheter som krävs för att de ska kunna delta vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olafs) kontroller, och vid behov utföra gemensamma kontroller med Olaf, samt ges rätt att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Genom lagändringarna tillgodoses även Olafs behov av biträde och av möjligheter att begära säkerhetsåtgärder enligt svensk rätt (SFS 244).
    En ny lag, lagen om internationellt polisiärt samarbete, syftar till att genomföra två EU-beslut, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet. Lagändringarna innebär att den svenska polisen får samarbeta med utländska myndigheter enligt Prümrådsbeslutet genom att ta emot dels bistånd inom ramen för gemensamma insatser, dels bistånd vid större evenemang, katastrofer och allvarliga olyckor. Vidare får polisen samarbeta med utländska myndigheter enligt Atlasrådsbeslutet genom att ta emot bistånd från utländska särskilda insatsgrupper. Både vid gemensamma insatser enligt Prümrådsbeslutet och vid operationer med särskilda insatsgrupper enligt Atlasrådsbeslutet ska ut-

ländska tjänstemän kunna få polisiära befogenheter i Sverige (SFS 496).
    För att skärpa straffen för allvarliga brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har ändringar gjorts i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bland annat har minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten höjts från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det har också införts en särskild straffskala för brott som är att anse som synnerligen grovt. Straffskalan är fängelse i lägst tre och högst sex år. Vidare har vissa ändringar gjorts när det gäller de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott ska anses som grovt (SFS 264).

 

Processrätt
Ändringar i främst rättegångsbalken syftar till att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott. Lagändringarna innebär att dokumentationen av förundersökningar förbättras genom att förhör i större utsträckning ska spelas in med ljud eller med både ljud och bild. I ett sådant inspelat förhör gäller sekretess för bilduppgiften. Lagändringarna innebär vidare att det har tydliggjorts vilken rätt misstänkta, tilltalade och redan dömda personer har att ta del av utredningsmaterial. Det har klargjorts att rätten att ta del av de omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig (SFS 176).
    Ändringar i lagen om mark- och miljödomstolar syftar till att effektivisera handläggningen av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen. Ändringarna innebär att prövningen i första instans av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut har flyttats från Högsta domstolen till Mark- och miljööverdomstolen och att Mark- och miljööverdomstolen är behörig att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas avgöranden (SFS 315).
    Ändringar i rättegångsbalken, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder syftar till att underlätta för domstolar att samverka med varandra. Lagändringarna innebär att justitieråd ges möjlighet att tjänstgöra i de båda högsta domstolarna. Högsta domstolen får förordna den som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen att tjänstgöra i Högsta domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen får på motsvarande sätt förordna den som är justitieråd i Högsta domstolen att tjänstgöra i Högsta förvaltningsdomstolen. Samtliga justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen måste, liksom justitieråden i Högsta domstolen, vara lagfarna. Andra ändringar innebär att möjligheten att delegera beredningsåtgärder i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd har utvidgats. Beredningsåtgärder i dessa domstolar får under vissa förutsättningar delegeras även till någon som är anställd vid en annan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol eller hyresnämnd. Ändringarna syftar till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättning-

ar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt (SFS 542 f.).
    Genom ändringar i rättegångsbalken har det förtydligats när kroppsbesiktning får göras för att utreda den misstänktes ålder. Lagändringen innebär att kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott som kan leda till fängelse. En förutsättning är att den misstänktes ålder har betydelse för om påföljd får dömas ut eller betydelse för påföljdsfrågan i övrigt. Det kan till exempel handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig eller att åldern annars kan förväntas ha betydelse för valet av påföljd eller straffmätningen (SFS 435).

 

Utsökningsrätt
Ändringar i utsökningsbalken och lagen om betalningsföreläggande och handräckning innebär att det införts en ny form av särskild handräckning som ska tillämpas vid ett otillåtet besittningstagande när sökanden vill att svaranden ska flytta från hans eller hennes mark, byggnad eller liknande. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för markägare att få tillbaka besittningen till sin mark. Det nya förfarandet kallas för avlägsnande. För att underlätta för markägaren att få en ansökan om avlägsnande prövad av Kronofogdemyndigheten är det under vissa förutsättningar möjligt att ansöka om avlägsnande utan att behöva lämna uppgifter om vilka svarandena är. Avlägsnandet kan även genomföras mot personer som har tillkommit efter det att ansökan lämnades in. Vidare ska Kronofogdemyndigheten göra en intresseavvägning när myndigheten prövar hur och när ett avlägsnande ska genomföras (SFS 467 f.).
    Ändringar i lagen om europeiskt betalningsföreläggande och lagen om europeiskt småmålsförfarande har gjorts i syfte att komplettera den reviderade förordningen om det europeiska småmålsförfarandet. Förfarandet är ett alternativ till ordinarie förfaranden för handläggning av tvistemål och syftar till att effektivisera handläggningen och sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister om mindre värden. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 till 5 000 euro (SFS 412 f.).

 

Insolvensrätt
En ny lag, lagen med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, har antagits och följdändringar har gjorts i bland annat konkurslagen. 2015 års insolvensförordning syftar till att förbättra möjligheterna till en andra chans för skuldsatta företag och privatpersoner och till att fler typer av insolvensförfaranden ska omfattas av EUreglerna. En följd av detta är att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU. Vidare avser förordningen att tydliggöra vilket lands domstolar som är behöriga och att

effektivisera samordningen av insolvensförfaranden som pågår i flera länder (SFS 473 f.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Genom en ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. har Migrationsverket getts möjlighet att begära handräckning från Polismyndigheten för att säkerställa att den som inte längre har rätt till bistånd i form av logi enligt lagen lämnar sin plats vid anläggningsboendet. En handräckning får endast begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenhet att använda våld eller tvång behöver tillgripas eller om det annars finns synnerliga skäl (SFS 229).
    Andra ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. innebär att personer som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska omfattas av lagen på nytt och att personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande endast ska omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. om de inte är folkbokförda här i landet. Ändringar i socialförsäkringsbalken, studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd kan betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla. Det gäller om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut (SFS 577 f.).
    Ändringar har gjorts i utlänningslagen med anledning av en uppföljning av genomförandet i svensk rätt av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning. Ändringarna innebär att det införts en ny bestämmelse om prövningen av frågan om avvisning eller utvisning av en utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i en annan EU-stat. Bestämmelsen innebär att en sådan utlänning med vissa undantag ska uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till den andra EU-staten och att avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts (SFS 22).
    Andra ändringar i utlänningslagen innebär att Migrationsverket ska bedöma en utlännings ålder tidigare i asylprocessen. Om det råder oklarhet om en asylsökande som uppger sig vara ett ensamkommande barn är under 18 år eller inte, ska Migrationsverket så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Innan ett tillfälligt beslut fattas som innebär att den sökande bedöms vara 18 år eller äldre, ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning. Migrationsverkets tillfälliga beslut får överklagas (SFS 258).
    Ytterligare ändringar i utlänningslagen har gjorts med anledning av den omarbetade Dublinförordningen. Ändringarna innebär att om

Migrationsverkets eller Polismyndighetens beslut om överföring enligt Dublinförordningen överklagas och klaganden yrkar inhibition inom överklagandetiden, får beslutet om överföring inte verkställas innan en migrationsdomstol har prövat frågan om inhibition (SFS 523).
    I syfte att uppmuntra nyanlända ungdomar att studera på gymnasial nivå har det antagits en ny lag, lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, och ändringar har gjorts i bland annat lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och utlänningslagen (SFS 352 f.).
    Etableringslagen kommer att ersättas av en ny lag, lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, som i huvudsak ska reglera det statliga ansvaret för etableringsinsatser. Ett antal andra lagar har ändrats till följd av den nya lagen. De nya reglerna innebär att materiella bestämmelser om etableringsinsatser och individersättningar för nyanlända i större utsträckning ska regleras på förordningsnivå i stället för i lag. Förändringarna innebär även att den så kallade rättigheten till etableringsplan ska tas bort och ersättas med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. Vidare innebär förändringarna att ett proportionerligt åtgärdssystem införs för nyanlända motsvarande det som i dag gäller för övriga arbetssökande och att handläggningen av etableringsersättningen ska flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Avsikten är att i större utsträckning harmonisera regelverket för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet med det regelverk som gäller för övriga arbetssökande. De nya lagreglerna träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 584 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
En ny hälso- och sjukvårdslag har antagits jämte ett antal följdändringar i andra lagar. Lagen om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m. har upphävts. Den nya lagen som ersätter en lag med samma namn avser att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lätttillgängligt samt mer i enlighet med en intention om en målinriktad ramlag. De flesta bestämmelserna i den tidigare hälso- och sjukvårdslagen har förts över till den nya lagen. Lagstiftningen har fått en ny struktur och uppbyggnad men i övrigt är det främst fråga om språkliga och redaktionella ändringar. Ett mindre antal förtydliganden och ändringar i sak har gjorts (SFS 30 f.). Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen har ändrats, vilket innebär att socialnämndens ansvar för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra substanser ska utvidgas till att även omfatta missbruk av spel om pengar. Socialnämnden får också ett utvidgat ansvar för att aktivt arbeta för att motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Kravet på överenskommelse om ett samarbete mellan kommun och landsting om personer som missbrukar substanser ska även omfatta personer som missbrukar spel om pengar. Vidare

har en utvidgning skett av hälso- och sjukvårdens ansvar för att beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med är missbrukare så att det även gäller vid spelmissbruk. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 809 f.).
    En ny lag, lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, har antagits. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen har ändrats. Det har införts en tillståndsplikt för verksamhet inom socialtjänsten som kommunen överlämnar genom avtal. Vidare har det införts tillståndsplikt för att yrkesmässigt få bedriva verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till familjehem och jourhem som tar emot barn. Nya bestämmelser gäller om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Förändringarna innebär också att socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning av landstinget (SFS 209 f.). Lagen om statligt tandvårdsstöd har ändrats när det gäller Försäkringskassans sanktionsmöjligheter, föreläggande om förhandsprövning och innehållande av ersättning. Ändringarna innebär också att Försäkringskassans beslut i ärenden om statligt tandvårdsstöd ska gälla omedelbart (SFS 431).
    En ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, har införts. Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har upphävts. Det har tydliggjorts att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård och att den slutna vården därför i vissa fall ska underrätta berörda enheter om inskrivningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan. De förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar och om vilka belopp som ska betalas. Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när någon överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2018 liksom vissa följdändringar i annan lagstiftning. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård (SFS 612 f.).
    En ny lag, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, har antagits. Vidare har ändringar gjorts i lagen om Tullverkets befogenheter

vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, marknadsföringslagen och radio- och tv-lagen. Lagändringarna innebär att det införts en skyldighet för tillverkare och importörer att göra en produktanmälan av sådana e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden. Vidare innebär lagändringarna att tillverkare och leverantörer är ansvariga för att dessa produkter uppfyller kraven på innehåll och utformning och att styckförpackningar till produkterna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Det har också införts restriktioner av reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare. En åldersgräns för köp av e-cigaretter och påfyllningsbehållare har införts. Sådana produkter får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut produkterna ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått denna ålder (SFS 425 f.).
    Ett flertal lagändringar har genomförts som gäller klagomålssystemet i hälso- och sjukvården. Det gäller ändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård, lagen om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet, smittskyddslagen, offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och patientlagen. Därutöver har en ny lag, lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, antagits. Den nya lagstiftningen innebär ett förtydligande av att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. Den nya lagen reglerar patientnämndernas verksamhet, och i den anges att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna. Vidare har Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) utredningsskyldighet begränsats i klagomålsärenden. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 373 f.). Lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har ändrats. När det gäller den öppna tvångsvården har det i lagen om psykiatrisk tvångsvård införts en bestämmelse som innebär att en samordnad vårdplan så långt möjligt ska utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med dennes närstående. Denna bestämmelse om samråd gäller även vid vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. I lagarna har det införts bestämmelser som innebär att patientens inställning till sådana insatser som ska anges i en samordnad vårdplan och till de särskilda villkor som patienten behöver iaktta för att kunna ges nödvändig öppen psykiatrisk tvångsvård så långt möjligt ska redovisas i samband med ansökningar om öppen psykiatrisk tvångsvård och ansökningar eller anmälningar om öppen rättspsykiatrisk vård. I lagen om psykiatrisk tvångsvård finns en ny bestämmelse som innebär att chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och vid rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd. I lagen om psykiatrisk tvångsvård har det gjorts ett för-

tydligande om att en patient, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, får ges behandling utan samtycke. Detta förtydligande är inte avsett att innebära någon ändring i sak och kommer även att gälla för den rättspsykiatriska vården (SFS 369 f.). Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler har ändrats. De nya bestämmelserna tillgodoser ett EUdirektiv och innebär att begreppet vävnadsinrättningar ändrats och att termen vävnadsprodukter införts för produkter som tillverkas av mänskliga vävnader eller celler och som är avsedda för användning på människor men som inte omfattas av annan unionslagstiftning (SFS 224). Lagen om utbyte av sprutor och kanyler har ändrats, vilket innebär att ansvaret för sprututbytesverksamheterna renodlats till landstinget som är ensam huvudman för att ansöka om och att driva verksamheten. Vidare innebär ändringarna att personer som injicerar droger och har fyllt 18 år ska kunna delta i verksamheten. Den tidigare åldersgränsen på 20 år har således sänkts. Det särskilda kravet på märkning av kanyler och sprutor utdelade via sprututbyten har tagits bort (SFS 7).

 

Socialrätt
Ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att rätten till föräldrapenning för föräldrar som kommer till Sverige med barn har anpassats efter barnets ålder (SFS 559).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär förenklingar när det gäller beräkning av bostadstillägg och fastställande av grunder för den frivilliga pensionsförsäkringen. Lagändringarna innebär också att Pensionsmyndigheten getts möjlighet att fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd (SFS 554).
    En ny lag, lagen om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet, har antagits som ersätter lagen med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Den nya lagen innebär en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet utan hänvisningar till försäkringsrörelselagen. Följdändringar har gjorts i bland annat socialförsäkringsbalken (SFS 237 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
Skollagen har ändrats mot bakgrund av att det ska införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den, i likhet med timplanerna för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, ska regleras på förordningsnivå. Som en följd av detta har bestämmelserna om grundskolans timplan i en bilaga till skollagen upphävts och regeringen bemyndigats att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Vidare har benämningarna låg-, mellan- och högstadium införts i la-

gen. Moderna språk har angetts som ett ämne och undervisningstiden i sameskolan utökats med 48 timmar för språkval, som är en avsatt tid inom vilken eleven kan göra vissa val. Den stadieindelade timplanen medför att undervisningen i språkval kommer att påbörjas senast i årskurs 6, och av den anledningen ska betyg i grundskolan och sameskolan sättas i samtliga ämnen från och med denna årskurs. Detsamma ska gälla i grundsärskolan, om en elev eller en elevs vårdnadshavare begär att betyg ska sättas. I specialskolan ska betyg sättas från och med årskurs 7. Dessutom har bestämmelsen i skollagen om anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan förtydligats så att det framgår att sådant särskilt stöd ska utformas så att eleven så långt det är möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018 (SFS 620).
    Andra ändringar i skollagen gäller att huvudmän ska vara skyldiga att i vissa situationer erbjuda elever i grundskolan undervisning under skollov. Ändringarna innebär en skyldighet för huvudmännen att erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 respektive 9 och har behov av det för att uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen. Den tid som en elev har deltagit i en lovskola, som huvudmannen frivilligt har anordnat under perioden från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive 9 till och med vårterminen påföljande år, får räknas av från ett erbjudande om lovskola. Om eleven under en sådan period har deltagit i lovskola i minst 50 timmar behöver huvudmannen inte erbjuda eleven lovskola i juni det aktuella året. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Lovskola som anordnas enligt skollagen ska ingå i grundskolan. En elev ska kunna tacka nej till lovskola, men om ett erbjudande accepteras ska eleven delta i verksamheten. Vidare får undervisning inom ramen för lovskolan överlämnas på entreprenad (SFS 624).
    Genom ytterligare ändringar i skollagen har det införts ett bemyndigande för regeringen att besluta om en försöksverksamhet med betyg i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från bestämmelserna i skollagen om skyldighet att ge viss skriftlig information i en individuell utvecklingsplan i de aktuella årskurserna och skolformerna (SFS 174).
    En ny lag, lagen om försöksverksamhet med branschskolor, har antagits. Försöksverksamheten innebär att en huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning enligt skollagen med bibehållet huvudmannaskap får sluta avtal med en branschskola om att skolan utför vissa uppgifter inom sådan utbildning (entreprenad). De uppgifter som får överlämnas på entre-

prenad är undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil och undervisning som avser sådant gymnasiearbete som ingår i utbildningen enligt skollagen. Endast en kommun, ett landsting eller en enskild fysisk eller juridisk person som uppfyller vissa villkor ska efter ansökan till den myndighet som regeringen bestämmer kunna få ett godkännande att bedriva branschskola. Regeringen har bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om sådana villkor och om urval. Den nya lagen ska tillämpas på utbildning efter den 1 juli 2018 och ska upphöra att gälla vid utgången av juni månad 2023 (SFS 571).
    En ny lag, lagen om studiestartsstöd, har antagits med syfte att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare har den i studiestödslagen befintliga möjligheten för studerande som går vidare till högskolestudier att skriva av studielån som tas i samband med behörighetsgivande studier avskaffats. Reglerna om avskrivning av studielån för behörighetsgivande studier gäller fortsättningsvis för studiemedel som lämnats för tid före den 1 januari 2018 (SFS 527 f.). Studiestödslagen och andra lagar har ändrats till följd av att utbildningsbidraget för doktorander har avskaffats (SFS 281 f.).
    Bilagan till högskolelagen har ändrats till följd av att regeringen har beslutat att Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2018 (SFS 279).

 

Lagstiftning om kultur
Ändringar i radio- och tv-lagen innebär att Myndigheten för press, radio och tv har fått större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Bland annat behöver myndigheten inte längre ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden utan kan i stället se till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Reglerna om hur många tillstånd som får innehas inom ett sändningsområde har också ändrats (SFS 569). Lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt har ändrats. Genom ändringarna har kravet på tillståndskort avskaffats och avgiften för fastställande av åldersgränser för film tagits bort. Dessutom har ledsagarregeln utvidgats så att barn som fyllt elva men inte femton år och som är i sällskap med en person som är arton år eller äldre får medges tillträde till visning av en film som inte är tillåten för barn under femton år (SFS 78).
    En ny lag, museilagen, har antagits. Den nya lagen innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Lagen utgår från att det övergripande ändamålet för museerna i det allmänna museiväsendet är att bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. Lagen innehåller en särskild bestämmelse om museernas självständiga ställning i förhållande till den politiska beslutsnivån. I lagen anges allmänna utgångs-

punkter för museernas arbete med samlingsförvaltning, kunskapsuppbyggnad och publik verksamhet. Regelverket för utförsel av kulturföremål har moderniserats och förenklats genom ändringar i kulturmiljölagen och en följdändring i lagen om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen. Ändringarna i kulturmiljölagen avser även regleringen av kyrkliga kulturminnen och så kallad fyndfördelning. En ändring i plan- och bygglagen avser en hänvisning till kulturmiljölagen (SFS 563 f.).
    Riksdagen har godkänt det andra protokollet till 1954 års Haagkonvention om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt och genomfört de lagstiftningsåtgärder som krävts för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt protokollet. Enligt en ny bestämmelse i kulturmiljölagen blir det straffbart att för militära åtgärder använda kulturegendom som är av största vikt för mänskligheten. Straffet har bestämts till fängelse i högst fyra år. Det har också gjorts en ändring i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser som innebär att straffbestämmelsen om krigsförbrytelse utvidgats så att den omfattar all sådan egendom som skyddas av 1954 års Haagkonvention och det andra protokollet. Lagändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer (SFS 629 och 719).

 

 

 

 

Monica Hall och Bengt Billquist