Arkiv

Rationella reformer?

Kriminalpolitiken står högt på den politiska agendan. Flera lagstiftningsprojekt har i närtid genomförts, genomförs och planeras på straffrättens område — inte minst på delområdet påföljdsbestämning. Ofta är tiderna för utredningsarbete och annan lagberedning korta. I en tid av höga förväntningar på att påföljdssystemet ska lösa samhällsproblem framstår det som viktigare än någonsin att påtala vikten av rationellt beslutsfattande.

Nedslag i straffets moderna idéhistoria

Straff har alltid funnits, men skälen för att straffa har varierat över tid. I artikeln ges en överblick över de idéer som har format den svenska synen på straff under de senaste 200 åren. Det hävdas att det huvudsakligen rör sig om gammalt tankegods som ständigt uppträder i nya skepnader och konstellationer, och att vi under dessa år egentligen bara har sett två helt nya idéer träda fram. Förändringarna under perioden analyseras utifrån dels huruvida straffet har uppfattats tjäna ett bakåtblickande eller ett framåtblickande syfte, dels om brottslingen har setts som en medmänniska eller en fiende.

Villkorligt fängelse — straffrättens fågel Fenix

Påföljdsutredningens förslag till genomgripande förändring av de icke frihetsberövande påföljderna lämnades 2012. Förslaget att införa villkorligt fängelse i påföljdssystemet mottogs positivt vid remissbehandlingen men stötte, av olika skäl, på politisk patrull. Förslaget får nu en ny chans.

Tankar om straffrätt och politik

Det har funnits en kontinuerlig utveckling under lång tid där straffrätten allt mer kommit att användas proaktivt och instrumentellt. Men det finns svårigheter i att använda en viss brottslighet för att stöpa om ett större system, och om man inte längre håller fast vid utgångspunkten att man inte ska ta i mer nödvändigt lämnas fältet öppet för en ständig spiral av straffhöjningar.

Reflektioner om straffrättsreformer

Förtroendet för rättsväsendet är avgörande för stabiliteten i samhället. När kriminaliteten förändras går det då inte att köra på i gamla hjulspår — en offensiv straffrätt behövs. Om det är rätt att landets rikspolischef står för översynen kan dock diskuteras.

Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen

I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminalpolitiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området.

Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change?

Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det.

Perspektiv från verkstadsgolvet — domarrollen

Domstolar och domare är ansiktet utåt för ett trovärdigt straffsystem, och för att kunna vara det måste också domarna kunna stå bakom systemet. Det ligger därför i domstolarnas uppdrag och i domarrollen att våga stå stadigt även när det blåser från det ena eller andra hållet.

Ungdomsbrottslighet och proportionalitet

Vad är proportionerligt när det gäller straffmätning och på vilket sätt ska det mätas annorlunda när det gäller unga lagöverträdare i framtiden?

Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag

I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande.

Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning

Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven?

Ändrade straffskalor eller ändrad tillämpning?

Hur kan man från ett praktiskt perspektiv se på frågan om ändrade straffskalor? För åklagarväsendet är det viktigt att öka lagföringen av brott snarare än att öka antalet fängelseår. Tilltron till rättssystemet och ett starkt brottsofferperspektiv visar också att det är viktigt att tillämpningen speglar samtidens syn.

Premisser för en höjd repressionsnivå och nyanserad straffmätning

Frågorna hur den allmänna repressionsnivån och enskilda straff ska se ut placeras ofta antingen hos lagstiftare eller domare. Men för att på allvar kunna diskutera frågorna och vad som är önskvärt behövs gediget underlag och en öppenhet för frågornas komplexitet och olika infallsvinklar.

Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder

Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8.

Genmäle om utvidgningen av fri- och rättigheterna

Europadomstolens tolkning av Europakonventionens artikel 8 har varit extensiv och det kan ifrågasättas om inte tolkningen i vissa fall avviker i alltför hög grad från själva konventionstexten och dess syfte. Vad händer när svarandestaten och andra stater inte längre är beredda att acceptera en sådan tolkning, slutreplikerar författaren.

Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet

Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25.2

Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen*

Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brottmåls- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige.2

Något om beställaråterkrav i löpanderäkningsentreprenader

En ny trend i entreprenader som utförs på löpande räkning är att beställaren riktar återbetalningskrav mot entreprenören efter att entreprenaden utförts för delar av de betalningar som erlagts under entreprenadtiden. De rättsliga grunderna varierar. I regel gör beställaren gällande att entreprenören inte ”verifierat” de kostnader som fakturerats löpande under entreprenadtiden.

Dubbelbestraffning, resning och rättskraft

Denna artikel tar sin utgångspunkt i en dom av den tyska författningsdomstolen från oktober 2023 genom vilken bestämmelsen i den tyska straffprocesslagen som tillåter resning till nackdel för den tilltalade på grund av nya omständigheter eller bevisning ogiltigförklarades. Syftet är att mot denna bakgrund belysa den svenska ordningen där möjligheterna till resning till nackdel för tilltalad är betydligt mer omfattande än i tysk rätt. Särskilt fokus läggs vid de ändamål som ligger till grund för dubbelbestraffningsförbudet och institutet resning till nackdel för tilltalad i svensk respektive tysk rätt.

Samfällighetsföreningars möjlighet att upplåta väg i form av gemensamhetsanläggning

Det finns flera aktörer i samhället som av olika anledningar under längre perioder kan behöva nyttja enskilda vägar förvaltade av samfällighetsföreningar. Det är emellertid oklart huruvida det är rättsligt möjligt för en samfällighetsförening att upplåta väg som utgör gemensamhetsanläggning under längre tid till utomstående, i synnerhet när det rör sig om en upplåtelse som medför en betydande belastning på de upplåtande fastigheterna. I denna artikel analyseras frågan om tillåtligheten av långvariga och belastande vägupplåtelser i gemensamhetsanläggningar närmare.

Avtalsbundenhet och oskälighet

I dagens komplexa marknadsmiljö söker sig kommersiella marknadsaktörer allt oftare till långvariga affärsförbindelser. Bestående avtal kan nämligen främja stabilitet och optimera affärsprocesser. Samtidigt medför den förlängda tidsdimensionen ett antal svårigheter och frågetecken för avtalsparterna. En aspekt som varit föga behandlad i svensk rätt är hur pass lång giltighetstid ett avtal kan ha. Förevarande artikel är avsedd att rikta ljus på denna oklarhet med särskilt fokus på i vilken utsträckning ett avtals varaktighet kan föranleda grund för jämkning enligt 36 § avtalslagen.

Destinatärernas rättsliga ställning

I den här artikeln diskuteras destinatärernas rättsliga ställning i en stiftelse. Vi utreder begreppet destinatär, gör en kategorisering av destinatärernas rätt utifrån en jämförelse med gåva och avtal samt diskuterar frågan om äganderätt till stiftelseegendomen. Vi kommer fram till att destinatärernas rätt är en rätt sui generis och mot bakgrund av detta diskuteras destinatärernas rättsliga krav mot stiftelsen samt stiftelsens möjlighet till återkrav från destinatären.

Tolkning av upphandlade avtal

Avtal kan innehålla otydligheter som gör att det blir nödvändigt med en tolkning. De kan också vara ofullständiga på ett sätt som gör att de måste fyllas ut med lagbestämmelser. Det här gäller givetvis även avtal som slutits efter att beslut om kontraktstilldelning fattats efter en genomförd offentlig upphandling. Varken upphandlingsdirektiven eller den svenska lagstiftningen tar ställning i frågan om hur parternas ömsesidiga förpliktelser i dessa fall ska tolkas. Frågan får bedömas genom en tolkning av avtalet och med tillämpning av de sedvanliga tolkningsprinciperna. Artikeln syftar till att analysera hur dessa tolkningsprinciper bör tillämpas vid tolkning av upphandlade avtal.

Domsrätten vid konkurs

Artikeln bygger vidare på en nyligen publicerad artikel i SvJT om svenska domstolars prövning av domsrätten för konkurser enligt EU:s insolvensförordning. Jämfört med den tidigare artikeln anläggs nu ett något annorlunda perspektiv med fokus på prövningen när en presumtion i förordningen ska frångås. En av slutsatserna i denna artikel är att det i dessa fall alltid måste göras en helhetsbedömning av de aktuella och relevanta omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen finns i Sverige. Insolvensförordningen kan inte tolkas så att det kan fastställas att den platsen finns här enbart på den grunden att gäldenären medger konkursansökan. Artikeln mynnar ut i en vidare diskussion om principen om ömsesidigt förtroende inom EU och förordningens uttalade syfte att motverka illojal forumshopping.

Insolvens — ett ansikte med skiftande mimik (Del 1 av 3)

Att begreppet insolvens — legalt definierat i konkurslagen — är centralt inom insolvensrätten är självklart inte någon överraskning. Allmänt har det i skilda sammanhang uttalats att insolvenskriteriet ska tolkas och tillämpas på enahanda sätt när det används såväl i konkurslagen som i andra lagar. Frågan som diskuteras i denna artikelserie är huruvida svensk rätt verkligen har ett enhetligt insolvensbegrepp eller om det finns anledning att ge begreppet skiftande innebörd beroende på sammanhanget. Artikelserien är uppdelad enligt följande. Del 1: Insolvensbegreppet som sådant och allmänt om frågor rörande bevisning av insolvens samt också insolvens som konkursgrund. Del 2: Insolvens som grund för återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen, företagsrekonstruktion och skuldsanering samt som rekvisit enligt lagen om redovisningsmedel. Del 3: Insolvens som brottsrekvisit och sammanfattning av de kontextuella skillnaderna vid tillämpningen av insolvensbegreppet.

Report from the Nordic Conference on Construction Law “Regulating Disruptions in Nordic Construction Contracts”

On January 30 and 31, 2025, a Nordic conference on construction law was held at the Faculty of Law in Lund.

Minnesord Annika Arvidsson

Annika Arvidsson, Paris har gått bort efter en kort tids sjukdom, 78 år gammal.

Reinhold Fahlbeck in memoriam

Jubeldoktor1 skulle professor Reinhold Fahlbeck blivit i maj 2025 — han disputerade nämligen den 7 december 1974 på avhandlingen Arbetsprocessrätt: Studier i det fackliga tvisteförhandlandets juridik2 och promoverades i maj 1975. I stället tvingas vi nu säga farväl till en centralgestalt i rättsvetenskapen och en legendarisk Lundaprofessor.

Personalnotiser häfte 3

Sanning i Lund är lögn i Uppsala

Juridik är kultur, och varje yttring av denna kultur har en specifik hemvist i tid och rum. Det gäller också rättsvetenskapen. Det skriver författaren i ett dialogsvar om ”Lundaskolan”.

Rättegångskostnader i förvaltningsmål — den (o)ändliga historien

Frågan om enskilda parter ska kunna få ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål har dryftats av olika offentliga utredningar i snart hundra år utan att en tillfredsställande lösning har kunnat nås. I plenumavgörandet HFD 2022 ref. 10 hänvisade en splittrad Högsta förvaltningsdomstol enskilda parter, som ådragit sig rättegångskostnader för att ta tillvara sin rätt mot det allmänna, till att inleda ”särskilda förfaranden” för att få kostnaderna ersatta. Eftersom det nu har förflutit viss tid sedan avgörandet meddelades finns det förutsättningar att diskutera ett antal konkreta problem som domstolens lösning har gett upphov till. I det stora flertalet fall tycks Högsta förvaltningsdomstolens lösning leda till att den rätt till kostnadsersättning, som följer av rätten till en rättvis rättegång, bara kan tillgodoses genom att rätten till en rättvis rättegång kränks. Förhoppningsvis kan nu pågående utredning hitta en annan lösning.

Insolvens — ett ansikte med skiftande mimik (Del 2 av 3)

Att begreppet insolvens — legalt definierat i konkurslagen — är centralt inom insolvensrätten är självklart inte någon överraskning. Allmänt har det i skilda sammanhang uttalats att insolvenskriteriet ska tolkas och tillämpas på enahanda sätt när det används i såväl konkurslagen som i andra lagar. Frågan som diskuteras i denna artikelserie är huruvida svensk rätt verkligen har ett enhetligt insolvensbegrepp eller om det finns anledning att ge begreppet skiftande innebörd beroende på sammanhanget. Artikelserien är uppdelad enligt följande. Del 1: Insolvensbegreppet som sådant och allmänt om frågor rörande bevisning av insolvens samt också insolvens som konkursgrund.1 Del 2: Insolvens som grund för återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen, företagsrekonstruktion och skuldsanering samt som rekvisit enligt lagen om redovisningsmedel. Del 3: Insolvens som brottsrekvisit och sammanfattning av de kontextuella skillnaderna vid tillämpningen av insolvensbegreppet.

Avtalsreglering av oenighetsarbeten i entreprenader

Det förekommer att parterna i ett entreprenadavtal har olika uppfattningar om ett arbetsmoment hör till entreprenörens ursprungliga åtagande eller är en ändring eller ett tillägg till detta. En konflikt om sådana ”oenighetsarbeten” kan orsaka låsningar mellan parterna och i förlängningen en försening av entreprenaden. I de svenska standardkontrakten AB 04 och ABT 06 saknas en tydlig reglering om oenighetsarbeten. Utblickar till standardkontrakten NS 8405, YSE 1998, AB 18 och FIDIC Red Book ger att konflikter om oenighetsarbeten kan regleras på ett balanserat sätt. I artikeln presenteras ett utkast till avtalsvillkor om oenighetsarbeten.

Högsta domstolen utvecklar sin praxis om rådgivaransvar

Högsta domstolen har i ett avgörande sommaren 2024, ”Strukturen”2, bedömt frågan om skadeståndsansvar vid skatterådgivning. Målet rörde särskilt frågan om betydelsen av uppdragsgivarens risktagande och riskmedvetenhet. Högsta domstolens avgörande kan betraktas som rådgivarvänligt och ger viss ytterligare vägledning kring hur oaktsamhet ska bedömas då det föreligger risktagande och riskmedvetenhet hos uppdragsgivaren. Avgörandet är välkommet från rådgivarsynpunkt och ligger väl i linje med tidigare praxis men lämnar intressanta frågor obesvarade.

Lagstiftning i riksdagen hösten 2024

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2024. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat anges trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2025.

Bokanmälan: Postema, Law’s Rule

GERALD J. POSTEMA, Law’s Rule: The Nature, Value, and Viability of the Rule of Law, Oxford: Oxford University Press, 377 s.

Minnesord över Torkel Gregow

F.d. justitierådet och ordföranden i Högsta domstolen Torkel Gregow har avlidit den 6 februari 2025, vid 89 års ålder.

Personalnotiser häfte 4

EncroChat, bevisförbud och genomsökning av mobiltelefoner

EU-domstolen har historiskt varit restriktiv med att dra processrättsliga slutsatser utifrån de krav som tillämpningen av EU-rätten kan medföra. Den har i stället hänvisat till nationell processrättslig autonomi, med förbehåll för principerna om likabehandling och effektivitet. Sedan i vart fall 2003 har domstolen dock uppställt krav som i praktiken innebär ett förbud mot användning av bevis som åtkommits på ett sätt som strider mot vissa EU-rättsliga regler eller principer. Frågan har åter aktualiserats i kölvattnet av att den krypterade kommunika¬tions¬tjänsten EncroChat knäckts. Även om unionsrätten tveklöst innehåller en sådan regel om bevisförbud, finns det emellertid inte något som tydligt talar för att EU-rätten kräver ett underkännande av just den bevisning som åtkommits genom att EncroChat knäckts. Däremot finns det, utifrån ett senare meddelat avgörande från EU-domstolen, anledning att ifrågasätta om bevisning som i Sverige åtkoms vid genomsökning av mobiltelefoner i brottsutredande syfte kan aktualisera den typ av regel om bevisförbud domstolen utmejslat.

Domstolarnas utredningsansvar vid digital manipulation

I en tid där digital manipulation, som deepfakes, snabbt utmanar tillförlitligheten hos bevis som presenteras i domstol ställs rättsväsendet inför nya prövningar. Hur påverkas domstolarnas utredningsansvar och principerna för bevisvärdering när gränsen mellan sanning och illusion suddas ut? Med utgångspunkt i svensk och internationell reglering och praxis analyseras de utmaningar som rättsväsendet kan komma att stå inför i en alltmer digital värld.

Vad avses med ”kostnader” vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04?

Vid en tillämpning av självkostnadsprincipen i AB 04 har entreprenören rätt till ersättning för sina ”kostnader” jämte ett påslag. I vissa fall framstår det som klart vad som utgör entreprenörens kostnader. Men i andra fall, exempelvis när entreprenören använder egna hjälpmedel, egen personal eller har hamnat i tvist med sin underentreprenör som resulterat i en förlikning, är det inte lika klart. Artikeln diskuterar vad som närmare ska anses utgöra entreprenörens kostnader i sådana fall.

Strejk, kontroll och presumtionsansvar

I två nyligen meddelade skiljedomar har bedömningen gjorts att en strejk som enbart omfattar säljarens verksamhet ska presumeras ligga utanför säljarens kontroll.

Insolvens — ett ansikte med skiftande mimik (Del 3 av 3)

Att begreppet insolvens — legalt definierat i konkurslagen — är centralt inom insolvensrätten är självklart inte någon överraskning. Allmänt har det i skilda sammanhang uttalats att insolvenskriteriet ska tolkas och tillämpas på enahanda sätt när det används i såväl konkurslagen som i andra lagar. Frågan som diskuteras i denna artikelserie är huruvida svensk rätt verkligen har ett enhetligt insolvensbegrepp eller om det finns anledning att ge begreppet skiftande innebörd beroende på sammanhanget. Artikelserien är uppdelad en-ligt följande. Del 1: Insolvensbegreppet som sådant och allmänt om frågor rö-rande bevisning av insolvens samt också insolvens som konkursgrund. Del 2: Insolvens som grund för återvinning enligt 4 kap. 5 § konkurslagen, företagsrekonstruktion och skuldsanering samt som rekvisit enligt lagen om redovisningsmedel. Del 3: Insolvens som brottsrekvisit och sammanfattning av de kontextuella skillnaderna vid tillämpningen av insolvensbegreppet.

Rätt att vidta rättelse till förekommande av hävning vid långvariga avtal om immateriella tjänster?

Det är ett känt problem inom svensk kontraktsrätt att det saknas generell lagstiftning. Det är därför ofta svårt att skapa sig en uppfattning om vad som bör gälla vid kontraktstyper som inte blivit föremål för specialreglering (s.k. oreglerade kontraktstyper). Vad som är gällande rätt inom framförallt det immateriella tjänsteavtalsområdet är till följd av avsaknad av lag¬stiftning många gånger oklart och svårt att fastställa. I allmänhet har dock problem som är gemensamma för hela kontraktsrätten uppmärksammats och behandlats i lagstiftning avseende särskilda kontraktstyper. Frågan uppstår därför ofta vilken vikt som ska fästas vid den lösning på ett visst problem som valts i den särskilda lagen. När är analogislut lämpliga, och vilka regler ska anses ge uttryck för ”allmänna kontraktsrättsliga rättsgrundsatser”? När det saknas rättspraxis som ger klar vägledning måste rättsläget ofta anses osäkert till dess det har klarlagts av Högsta domstolen (HD). I artikeln diskuteras i vad mån lagreglerna om den avtalsbrytande partens rätt att vidta rättelse till förekommande av hävning och prisavdrag vid fel i prestationen, vilka bl.a. återfinns i 36–37 §§ köplagen (1990:931), 1990 års konsumentköplag och 20–21 §§ konsumenttjänstlagen (1985:716), ska anses ge uttryck för en allmän kontraktsrättslig princip som äger tillämpning även på oreglerade kontraktstyper, främst långvariga avtal om immateriella tjänster.

Unionsrättsliga ersättningsanspråk mot staten

Artikeln redogör för tre av Justitiekanslerns rättegångar där stora ersättningsanspråk har riktats mot staten med hänvisning till unionsrättsliga regler. Rättsfallen belyser både olika processuella frågor som uppstår när unionsrätt ska tillämpas i en nationell kontext och förutsättningarna för statens ersättningsansvar på unionsrättslig grund. I en avslutande diskussion ställs särskilt fokus på bevisbördan i denna typ av mål.

Anmälan av Måns Jacobsson, Skadestånd vid sjötransport av olja och andra farliga ämnen —internationell och svensk reglering

(Svenska sjörättsföreningen skriftserie nr 86), Jure, 342 s.

What Family Law for Europe?

Denna notis har ett huvudsakligen informativt syfte: att ge med familjerätten arbetande jurister möjlighet att ta del av det europeiska familjerättssamarbetet inom universiteten och att göra hittills uppnådda resultat tillgängliga.

Peter Seipel in memoriam

Peter Seipel var född den 25 juni 1939 och avled den 23 mars 2025.

Personalnotiser

Pengar är inte (alltid) allt — Om skadestånd, rättigheter och orena medgivanden

När någon utsätts för en oförrätt uppkommer frågan hur detta kan gottgöras. Ibland saknas självklara instrument för rättsordningen att ta till och ofta har kompensation skett genom skadestånd. På senare tid har dock andra — mer uttryckligt deklaratoriska — instrument börjat växa fram, bl.a. genom avgöranden från Högsta domstolen.

Om den enskilda individens rättsstatsskydd i svensk rätt — Konstitutionella och generella principer (Del I av II)

Rättsstatsideologin hävdar värdena rättslikhet, rättssäkerhet (i betydelsen förutsebarhet i rättsliga angelägenheter), rättstillgänglighet och rättstrygghet, vilka alla vilar på iakttagande av legalitetens krav. Vad rättstryggheten beträffar uppträder den i två former, samhällsfridens rättstrygghet — den enskilda individens skydd mot övergrepp utövade av andra enskilda individer — och den rättsstatliga rättstryggheten — den enskilda individens skydd mot statens otillbörliga våldsutövning inom ramen för statens våldsmonopol. I denna artikel hävdas att staten äger ett vidare tvångsmonopol än enbart våldsmonopolet. Och om så är fallet måste den enskilda individens rättsstatliga skydd innebära att restriktioner läggs på statens agerande inom ramen för detta mer omfattande monopol. Den enskilda individens rättsstatsskydd vilar på tre ”pelare”: Konstitutionella och generella principer, åligganden ex officio för de offentliga organen och inskränkningar av deras åtgärder samt tillhandahållande av rättsliga medel till den enskildes förfogande. Denna artikel (del I) behandlar konstitutionella och generella principer.

Utrymmesbrist — om straffet för mord

I förarbeten och rättsfall talas det upprepat om vikten av att använda hela straffskalan vid straffmätningen för mord. Även om det kanske vanligen är ett sätt att uppmana till att i högre utsträckning skärpa de tidsbestämda straffen, finns det goda skäl för att anamma uppmaningen som den ordagrant lyder. Mot den bakgrunden kan det ses som märkligt att utvecklingen i praxis har lett till att tidsspannet 16–18 år som straff för mord har ”suddats bort”.

Medborgarnas möjligheter att föra talan i domstol mot staten i miljöpolitiska frågor

Under senare år har enskilda och sammanslutningar väckt talan mot stater i syfte att staterna ska åläggas att avbryta verksamhet som anses bidra till försämring av miljön eller att vidta åtgärder för att bromsa denna försämring. I artikeln redogörs för staternas rättsliga förpliktelser rörande miljöskydd, framför allt 2015 års Parisavtal och Europakonventionen. Exempel ges på fall då sådan talan förts vid domstol i olika länder. En redogörelse ges för det s.k. Auroramålet, i vilket miljöaktivister hade väckt talan mot svenska staten vid Nacka tingsrätt och yrkat att tingsrätten skulle fastställa att staten var skyldig att vidta vissa åtgärder för att motverka klimatförändringarna. I detta mål uppkom viktiga konstitutionella frågor och frågor avseende Sveriges förpliktelser enligt internationella fördrag. Högsta domstolen beslöt i februari 2025 att målet inte kunde tas upp till prövning i domstol.

Tio år av besynnerligheter — artikel 4.2 FEU och konstitutionell identitet

För tio år sedan diskuterades, i fem nummer av denna tidskrift2 förhållandet mellan de svenska grundlagarna och unionsrätten. Inledningen till diskussionen var frågan om våra konstitutionella grundvalar överhuvudtaget var relevanta inom ramen för EU-samarbetet. Det finns med anledning av den tid som förflutit skäl att blicka tillbaka och systematisera den praxis från EU-domstolen som vuxit fram under den gångna perioden. Slutsatsen blir att det saknas skäl att provocera fram en normkonflikt på konstitutionell grund inom ramen för EU-samarbetet. De flesta konflikter kommer gå att lösa inom ramen för de områden där beslutanderätten överlämnats, under förutsättning att den svenska rättsordningen tillåter detta.

”Där rättegångarna upphör, inträder kriget” — 400 år med Hugo Grotius De jure belli ac pacis

I år är det 400 år sedan publiceringen av holländaren Hugo Grotius epokgörande verk, De jure belli ac pacis. Hugo Grotius var advokaten och karriärpolitikern som länge beskrevs som folkrättens fader. I denna artikel presenteras innehållet i De jure belli ac pacis, utifrån en levnadsteckning över Hugo Grotius med ett visst fokus på hans verksamhet som advokat.

Entreprenörens omsorgsplikt och bevisbördan för påståenden om brister i denna m.m.

Peter Westberg har i en nyligen publicerad artikel argumenterat i frågan om vem av parterna i ett entreprenadkontrakt som ska få bära de negativa konsekvenserna av att ett mål, där beställaren gör gällande omsorgsbrister hos entreprenören, avgörs under osäkerhet eller i ovisshet om vad som verkligen har hänt inom ramen för parternas avtalsrelation i entreprenaden.2 Närmare bestämt har Peter Westberg argumenterat i frågan om bevisbörda i den angivna situationen; vem av entreprenören och beställaren ska förlora på att domstolen eller skiljenämnden inte med tillräcklig säkerhet vet vad som har hänt ifråga om de omsorgsbrister beställaren gör gällande? Förevarande artikel utgör en replik på Westbergs framförda synpunkter.

SvJT 2025 s. 691

Frågor om kontradiktion vid skiljeförfarande om klander av styrelseval

Sedan NJA 2015 s. 466 gäller att den gamla styrelsen företräder ett aktiebolag när aktieägare väcker klandertalan mot bolaget i fråga om valet av ny styrelse. Kontradiktionen tryggas genom andra aktieägares rätt till intervention. Skulle en aktieägare som står bakom den gamla styrelsen väcka klandertalan mot bolaget kan en aktieägare bakom den nya styrelsen intervenera i processen. Åtminstone i allmän domstol. Skulle däremot samma bolags bolagsordning föreskriva att tvister mellan bolaget och aktieägare ska slitas genom skiljeförfarande uppstår en rad frågor. Vilken styrelse företräder bolaget då? Finns det någon rätt till intervention i ett sådant skiljeförfarande? Hur upprätthålls annars kontradiktionsprincipen?

Förutsägbart om förutsebarhet

I juridisk argumentation ses ofta referenser till intresset av förutsebarhet (eller förutsägbarhet). Några kolleger på Juridicum i Stockholm har diskuterat förutsebarhet. De slogs av hur intresset av förutsebarhet visar sig på olika sätt i olika rättsområden; hur det i vissa rättsområden sker ständiga hänvisningar till förutsebarhetsintresset och hur det i andra knappt nämns. Det visade sig också att vad de menar med förutsebarhet varierar, liksom hur de använder det som argument. I följande text bidrar de sex författarna med fristående avsnitt på temat förutsebarhet, som tillsammans sammanfattar diskussionerna. Förutsebarheten är skuren på olika ledder för att identifiera i vilka rättsområden den är särskilt viktig och av vilken anledning. Syftet är att skapa bättre medvetenhet om hur man kan argumentera med stöd av förutsebarhetsintresset.

Om den enskilda individens rättsstatsskydd i svensk rätt — Åtgärder i riskzonen mellan samhällsfridens rättstrygghet och den rättsstatliga rättstryggheten (Del II av II)

I föregående artikel (del I) behandlades vissa konstitutionella och generella principer ägnade att garantera rättsstatsskydd åt enskilda individer. I denna artikel (del II) undersöks det rättsstatsskydd som består i åligganden ex officio för de offentliga organen och inskränkningar av deras åtgärder (andra pelaren) samt tillhandahållande av rättsliga medel till den enskildes förfogande (tredje pelaren). Dessa båda är av särskild betydelse när lagstiftaren befinner sig i den riskzon där valet mellan samhällsfridens rättstrygghet och den rättsstatliga ställs på sin spets. Avslutningsvis skall något sägas om utlänningars rättsstatsskydd enligt svensk rätt.

Det rättsliga skyddet för statssymboler och andra officiella symboler

Staten har — inte minst med tanke på det förändrade omvärldsläget — god anledning att vara tydlig i kommunikationen, så att statens institutioner inte förväxlas med privata verksamheter. Detta gör att det rättsliga skyddet för statssymboler blir en viktigare fråga än tidigare. Men regelverket avseende svenska statssymboler och andra officiella symboler (såsom kommunvapen) är ganska svåröverskådligt. Denna artikel ska bidra med en översikt över regelverket och en inventering av den praxis, främst myndighetspraxis, som finns på området. Det finns ett antal typfall där tillstånd att använda statssymboler brukar ges, men det saknas ett ordentligt mandat för någon myndighet att se till så att eventuella villkor följs och som beivrar eventuell användning utan att tillstånd har sökts eller meddelats.

Litteratur

SvJT 2025 s. 787

Personalnotiser