Arkiv

Ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv eller en bred utgångspunkt om likabehandling av lika fall?

ngrid Arnesdotter och Jakob Heidbrink har i denna tidskrift kommenterat De inlösta preferensaktierna NJA 2024 s. 689.2 Genom avgörandet klargjorde HD att en aktieägares rätt till beslutad men ännu inte förfallen utdelning in dubio upphör om aktien inlöses av bolaget enligt ett inlösenförbehåll i bolagsordningen.3 Domen formuleras av tre justitieråd. Två skiljaktiga röstade för en motsatt utgång. Ett budskap i Arnesdotters och Heidbrinks kommentar är att majoriteten baserade sina domskäl på en ensidigt aktiebolagsrättslig analys medan minoriteten utgick från ett fordringsrättsligt perspektiv.4 Ett annat budskap är att det finns anledning att rikta allvarlig kritik mot majoritetens domskäl.5 Arnesdotters och Heidbrinks kommentar är intressant läsning. Men i ett par väsentliga avseenden har de fel. Som jag läser domskälen utgick majoriteten inte från ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv utan från den betydligt bredare utgångspunkten att väsentligen lika fall ska behandlas lika. Dessutom menar jag att det borde ha varit uteslutet att komma till en annan slutsats än majoritetens, så länge man antar utgångspunkten om likabehandling av lika fall. Med denna text vill jag presentera hur jag läser domen.

Samers rätt till inflytande i beslut

Sverige har folkrättsliga åtaganden och nationella bestämmelser att tillämpa gällande samer som urfolk, varav processuella rättigheter utgör en viktig del. Artikeln analyserar och diskuterar konsultationlagen och minoritetslagen vad gäller samers rätt till inflytande och delaktighet i beslut som berör dem. Fokus ligger på markfrågor. Analysen, baserad på de sedvanliga rättskällorna, visar att det finns flera begränsningar beträffande vilka beslut och myndigheter som omfattas av reglerna om konsultation. Minoritetslagen däremot, med bestämmelser om inflytande för samerna som nationell minoritet, innehåller skyldigheter som i vissa fall går längre än det konsultationslagen stadgar. Resultatet pekar på att det är tveksamt om lagstiftningen uppfyller de folkrättsliga skyldigheterna som tänkt.

Fel under garantitid i AB 04 och bevisbörda

Den processrättsliga innebörden av entreprenörens ansvar för fel som framträder under den s.k. garantitiden i en utförandeentreprenad (AB 04 kap. 5 § 5) är inte okomplicerad. Underrättspraxis spretar och praxis från Högsta domstolen saknas. Rättsläget är således oklart och syftet med artikeln är att dela några tankar om hur bevisbördan för s.k. garantifel rätteligen bör fördelas. Artikeln innehåller en redogörelse för det entreprenadrättsliga felbegreppet. Det görs även en utblick mot köprätten och fördelningen av bevisbördan vid köprättsliga fel (såväl i allmänhet som i situationer då säljaren lämnat en garanti). Slutsatsen av analysen är att det bör vara beställaren som har bevisbördan för fel — såväl vid slutbesiktningen som under garantitiden.

Lagstiftaren och skeppsarrest

Påverkar lagstiftarens rättskulturella förförståelse implementeringen av internationella regleringar? Frågan har en filosofisk sida såväl som en praktisk och en konkret sådan. I denna artikel redovisar jag några iakttagelser kring ett exempel på en lagstiftarinsats. Iakttagelserna indikerar att lagstiftaren påverkats i ganska hög grad av sin rättskulturella förförståelse. Exemplet är skeppsarrest och lagstiftarens hantering avser implementeringen av en internationell konvention i samband med Sveriges EU-inträde. Sedan dess har vi upplevt en internationalisering av juridiken. I tiden före denna epok kan vi identifiera ett nationellt rättskulturellt tänkande hos såväl lagstiftaren som svenska jurister i allmänhet. Vad exemplet skeppsarrest illustrerar är hur det dåtida tänkandet präglades av ett nationellt synsätt. Som sådant kan exemplet användas som en kontrast för att förstå vissa av de aspekter som internationaliseringen av juridiken fört med sig.

Äganderätten, EU:s gröna giv och skogsbruket

EU:s gröna giv präglas av ett ambitiöst lagstiftningspaket med miljö- och klimatåtgärder som ska implementeras i medlemsstaternas rättsordningar. En stor del av regelpaketet — ”Fit for 55” — som påverkar skogen, skogsbruk och skogsvård, har gjort avtryck på debatten i Sverige med sin betydande andel skogsmark. Farhågor finns att svenskt skogsbruk är hotat på olika sätt och att skyddet för äganderätten inte i tillräcklig utsträckning respekteras. Förevarande artikel analyserar skyddet för äganderätten i både svensk rätt och europarätten för att diskutera hur det förhåller sig till EU:s lagstiftningskompetens på området samt den gröna omställningens implementeringsåtgärder.

Litteratur

Personalnotiser

Kontaktprincipen enligt gällande rätt

arnets bästa ska fastställas med beaktande av kunskap och beprövad erfarenhet. Sådana kunskaps- och erfarenhetsbaserade perspektiv som ska beaktas när en domstol fastställer barnets bästa kallas i artikeln för objektiva perspektiv. I artikeln behandlas särskilt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, även kallad kontaktprincipen. Det är ett objektivt perspektiv som varit centralt för utformningen av föräldrabalkens regler om vårdnadstvister. Sedan den 1 januari 2025 är kontaktprincipen inte längre ett av de perspektiv som är särskilt omnämnt i 6 kap. 2 a § FB. I artikeln argumenterar jag för att den proposition som föranledde ändringen av 6 kap. 2 a § FB innehåller ett antal förhållningssätt till kontaktprincipen som står i konflikt med Högsta domstolens praxis om riskbedömningar. Jag argumenterar även för att nämnda förhållningssätt riskerar att förminska betydelsen av kontaktprincipen i för stor utsträckning.

Att vara sambor i Norden

I hela Norden har antalet par som bor ihop utan att gifta sig ökat dramatiskt de senaste 50–60 åren. Trots ett omfattande samarbete på familjerättens område länderna emellan har det inte omfattat samboförhållanden. I stället har det inom varje land utvecklats såväl praxis som lagregler tillämpliga vid upplösning av sådana förhållanden. För att kunna belysa och diskutera ändamål och funktion bakom systemen jämförs nedan rättsläget i de olika länderna och aktuella lagförslag i Norge och Sverige presenteras.

Om rättsinstitutet kafalah i svensk internationell privat- och processrättslig belysning

I den här uppsatsen behandlas rättsinstitutet kafalah, som är tämligen okänt i Sverige och sällan förekommande i det svenska rättssystemet. Kanske framstår det som märkligt att ägna intresse åt något så perifert för svenska förhållanden i en uppsats som handlar om svensk rätt. Intresset är emellertid motiverat bland annat av det skälet att kafalah förekommer i väsentligt större utsträckning i andra EU-medlemsländer. Det finns också skäl att förmoda att vi kommer att träffa på kafalah i flera fall i Sverige under kommande år, inte minst eftersom EU-domstolen bekräftat att kafalah är ett rättsinstitut som vi måste ta på allvar. Ambitionen att försöka kvalificera detta främmande rättsinstitut och förklara hur det bör hanteras i den svenska internationella privat- och processrätten är därför inte förfelad. Tvärt om hoppas författaren att uppsatsen ska bidra både till en förståelse för kafalah och en rättvisande hantering av rättsinstitutet inom det svenska rättssystemet.

Umgänget mellan barn och andra närstående

Föreställ dig att du har ett av dig högt älskat barnbarn. Du vill vara delaktig i barnets uppväxt och bidra efter bästa förmåga. Barnets vårdnadshavare nekar dig all kontakt med barnet. Du ber socialnämnden om assistans men alla försök till en samförståndslösning misslyckas. Socialnämnden vill inte föra din begäran om umgänge till domstol. Som skäl anges att en domstolsprocess inte är förenlig med barnets bästa på grund av den höga konfliktnivån mellan dig och vårdnadshavaren. Barnet är för litet för att ha en egen åsikt i frågan. Socialnämndens beslut får inte överklagas till domstol. Du känner dig helt rättslös och ifrågasätter vad som är barnets bästa i sammanhanget. Du gör efterforskningar och får veta att en lagändring övervägs i Sverige. Förutvarande sociala föräldrar föreslås få en egen talerätt om umgänge med barnet. Far- och morföräldrar, liksom andra personer som stått barnet nära, måste även fortsättningsvis vända sig till socialnämnden för att få sin sak prövad av domstol. Du gör vidare efterforskningar, nu angående rättsläget i andra europeiska länder. Det visar sig att av dig önskad egen talerätt finns i många andra europeiska länder och omfattar alla barnet nära stående tredjepersoner på lika villkor. Du förstår inte varför de skyddsvärda intressena bedöms annorlunda i Sverige.

”One size fits all”?

Den medicinska men också den samhälleliga utvecklingen innebär att föräldraskap som rättslig konstruktion omformas och utmanas på olika sätt. Ett rättsligt föräldraskap som inte motsvarar lagstiftningens krav kan hävas. En bedömning av om ett föräldraskap ska hävas inkluderar inte beaktandet av om det finns en etablerad familjerelation mellan barnet och den rättsliga föräldern eller vilka konsekvenser ett hävt föräldraskap skulle kunna leda till för barnet. I den här artikeln behandlas barns intresse av ett livslångt föräldraskap. I artikeln diskuteras och problematiseras att hävandereglerna innebär att ”one size fits all”.

Internationellt privat- och processrättsliga frågor avseende överförmyndare

Överförmyndarmyndighetens uppgift är att tillse att förmyndare och förvaltare fullgör sina uppdrag på ett korrekt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida de i Sverige gällande internationellt privat- och processrättsliga bestämmelserna rörande förmynderskap och förvaltarskap är tilllämpliga även på överförmyndarförvaltningens uppgifter och verksamhet, huruvida de svenska överförmyndarna äger behörighet även avseende egendom i utlandet samt hur svenska överförmyndare ska förhålla sig till utländska förmynderskap och motsvarande utländska skyddsordningar avseende egendom i Sverige.

Sambor i relationsrättsligt perspektiv

Många par lever tillsammans i långvariga parrelationer utan att vara gifta. Vanligen omfattas relationen då av sambolagen. I denna artikel diskuteras hur ekonomiskt samarbete men också ekonomiskt beroende mellan sambor hanteras rättsligt. Fokus är hur skyddet av en ekonomiskt svagare part i ett samboende kan balanseras mot autonomi och respekt för valet att inte formalisera relationen genom en vigsel. Det argumenteras för att avsaknaden av en vigselakt — i linje med lagstiftning utanför familjerätten — ska ges något mindre betydelse vid lagreglering av sambors ekonomiska förhållanden. Det kan innebära en förändrad syn på vilken egendom som ska ingå i en bodelning.

På spaning efter syskon

Familj är ett centralt begrepp i familjerätten men också i andra rättsliga sammanhang som rör människors förhållanden. Ordet familj nämns dock inte på många ställen i vår nationella reglering. Ändå finns den där och ska ges skydd. Barn har rätt att få föräldrar och få växa upp i en familj. Vilka som ingår i denna familj är inte klart uttalat. Familj är i realiteten en mångfacetterad företeelse som kan inkludera många andra än föräldrar såsom mor- och farföräldrar, syskon och andra. Just syskon är föremål för denna betraktelse. Hur mycket ”familj” är de och vilket rättsligt erkännande ges till syskonskap?

Personalnotiser