Arkiv

Konkursförvaltares skadeståndsansvar

Konkursens rättsliga reglering har undergått flera genomgripande förändringar under de senaste decennierna. Den så kallade fattigkonkursen försvann och ersattes av mindre konkurs.

Stockholms fondbörs rättsliga ställning och möjligheterna att överpröva vissa beslut

Handeln med värdepapper är numera ständigt i blickpunkten för den allmänna debatten. Massmedia rapporterar så gott som dagligen om olika händelser på värdepappersmarknaden. Misstänkta insideraffärer, börsstopp, avregistreringar, ofullständig information, take-overs, riktade emissioner, uppflaggningar m. m. är några av de begrepp som ständigt förekommer, och som juridiskt inordnas i det som brukar kallas för börsrätt.

Ny juridisk litteratur

Om miljö och äganderätt

Det har emellanåt under senare decennier talats om att svensk rätt stått inför en omvandling, först under intryck av den socialdemokratiska regeringens hyperenergiska lagstiftningsverksamhet vid 1970-talets början och senare i samband med det borgerliga maktövertagandet 1976.

Ny förening bildad

Ett rättsfall om borgen

Enkel borgen är i jämförelse med proprieborgen en sällsynt företeelse, så pass sällsynt att det kan finnas skäl anta att icke-jurister inte känner till den. Likväl torde det vara ett ganska naturligt betraktelsesätt att en borgensman skall rycka in och avkrävas betalning endast subsidiärt, när gäldenären visat sig inte kunna betala sin skuld.

Svensk Juristtidning sjuttiofem år

Det är många spörsmål som bör besvaras, om man vill med anspråk på åtminstone idémässig fullständighet teckna det rörliga porträttet av en tidskrift i utveckling. Vem eller vilka var de som grundade den, och vilka förde den vidare? Till vilka läsare vände de sig, och vilka läsare fick de under åren?

Förbudet att åberopa förlikningserbjudanden inför rätta

Då en tvist uppkommer brukar parternas ombud på ett tidigt stadium träffas för att ”söka klara upp frågorna”. Ett sådant sammanträffande kan fylla flera syften, låt vara att advokaterna i regel inte klargör detta uttryckligen för sig själva eller varandra.

Bodelning i praktik och teori

Ur rättsjämförande synpunkt kan olika regelsystem om makars egendomsförhållanden och om bodelning sägas spegla ett val mellan å ena sidan fasta regler med ringa utrymme för särskilt beaktande av skäligheten i det enskilda fallet och å andra sidan obestämda regler, som ytterst ger domstolarna frihet att laga efter lägligheten.

Personskadeersättning i arbetslivets försäkringar — idéer och uppslag

Ett viktigt skäl för många att välja juristyrket är den tanketrygghet som följer med yrket. Det är troligen få yrken där man kan få lov att tänka i samma banor hela livet och till på köpet vara stolt över det och ta betalt för det. Den här artikeln har delvis till syfte att rubba tanketryggheten när det gäller personskadeersättning.

Lagstiftning i riksdagen hösten 1990

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1990. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts.

Personalnotiser

Lag, avtal och bostadspolitik

När ett en lag eller ett lagverk varit i kraft ett antal år finns det ofta skäl att på nytt se på de olika sakfrågorna och rättsfrågorna. Det händer inte så sällan att de viktiga frågorna är andra än vad som man föreställde sig när lagen trädde i kraft, eller att utvecklingen på området har tagit en annan riktning än vad man då kunde bedöma.

Svensk rättspraxis. Straffrätt 1984 – 1990

EG och de svenska domstolarna

Det är både svårt och lätt att tala om EG och de svenska domstolarna. Svårt därför att vi i Sverige inte har någon större erfarenhet av europeiskt integrationsarbete och därför har få hållpunkter. Lätt av egentligen samma skäl — oklarheten och osäkerheten om vad som kommer att gälla gör det möjligt att säga nästan vad som helst.

Ny juridisk litteratur

Bo Bylund och Lars Viklund. Arbetsrätt i praktiken. En facklig handbok (8 upplagan Tiden 1990, 287 s.). En hjälpreda i det fackliga arbetet och kursbok om de praktiskt viktigaste reglerna inom arbetsrätten. Sten Hillert.

Anm. av Nils Wahl. The Lugano Convention and Legal Integration.

Avbrytande av behandling och brottsbalken

I denna debattartikel diskuteras frågan om avbrytande av behandling i livets slutskede mot bakgrund av de straffrättsliga bestämmelserna i brottsbalken. Diskussionen avser både fall när döden under alla omständigheter är nära förestående och fall när en komplikation tillstöter under ett tillstånd som ur någon synpunkt är ytterst allvarligt för patienten men som inte i sig är omedelbart livshotande.

Svensk Juristtidnings 75-årsjubileum

Anm. av Anders Victorin. Kommersiell hyresrätt.

Lagstiftningsraseri eller regelreformering?

I dagspressen har man då och då — senast i höstas i anslutning till uppgifter från SAF — behandlat frågan om den svenska lagstiftningens volym. I dagarna kan vi konstatera att 1990 års Svensk författningssamling (SFS) innehåller 1 537 nummer. Det är en hög siffra. Innebär den att allmänheten, företagen och myndigheterna har utsatts för ett lagstiftningsraseri, såsom det ibland hävdas?

Europadomstolens domar 1961–1990 — en rättsfallsöversikt

Den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i det följande kallad konventionen, undertecknades den 4 november 1950 och trädde i kraft den 3 september 1953. Konventionen har senare kompletterats med nio protokoll. I fyra av dessa utvidgas konventionsskyddet till att omfatta nya materiella rättigheter.

Anm. av Jan Hellner, Lagstiftning inom förmögenhetsrätten. Praktik, teori och teknik.

Lagstiftningslära är ett ämnesområde som hittills knappast alls behandlats i svensk litteratur, om man bortser från enstaka uppsatser av äldre datum och några jordbundna mer eller mindre officiella handledningar för kommittéer och departementsjurister.

Advokatrollen — mest en fråga om motståndets etik?

Personalnotiser

Förmögenhetsskatt och lagstiftningsteknik

En arbetsgrupp inom finansdepartementet utarbetade en promemoria med förslag till lag om förmögenhetsskatt (Ds 1990:91). Förslaget föranledde kritik, och i stället för en proposition baserad på promemorians förslag blev det en proposition (1990/91:68) med förslag till vissa tekniska justeringar av den nu gällande lagstiftningen.

Inbördes rättshjälp

En av grundförutsättningarna för att internationell brottsbekämpning skall kunna genomföras är ett fungerande samarbete över nationsgränserna. För att t. ex. en rättegång skall kunna genomföras i ett land är det ofta nödvändigt att ett annat lands domstolar, åklagare eller polismyndigheter bistår med olika processuella åtgärder.

Société de législation comparée och Sverige

Frankrike är en stormakt även på den rättsjämförande forskningens område.2 Detta gäller inte minst den mera övergripande och självständiga — ej vid tillfälliga alster bundna — komparativa analysen. Såsom ansvariga för den romanska rättsfamiljens utveckling och spridning i världen känner de franska juristerna säkerligen ett behov av klarhet i vad som gäller på andra håll.

Ny juridisk litteratur

Anm. av Kerstin Nordlöf. Straffprocessuella tvångsmedel Gripande Anhållande och Häktning.

Jur. och fil. kand. Kerstin Nordlöf disputerade den 17 november 1987 för jur. dr grad i kriminologi. Avhandlingens syfte är att studera diskrepanser mellan lag och praxis, och åtskilliga sådana har framkommit. Den består av fyra avsnitt, varav tre gäller de svenska straffprocessuella tvångsmedlen, nämligen ett historiskt avsnitt, en redogörelse för praxis och förslag till reformer.

Officiell svenska i Finland

Bertil Alexanderson in memoriam

F. d. justitierådet Bertil Alexanderson har avlidit i en ålder av 78 år. Bertil Alexanderson föddes i Stockholm, tog jur. kand.-examen där 1935, satt ting i Nyköpings domsaga 1936–1938 och blev 1940 fiskal i Svea hovrätt.

Stipendier från försäkringsjuridiska föreningen

Makten över utrikespolitiken

Besiktningens rättsverkan

Ämnet Besiktningens rättsverkan har funnits åtminstone sedan 1952, då Upphandlingskungörelsen antogs och innehöll besiktningsregler. Dessa flöt sedan i stort sett oförändrade in i AB 54. Besiktningsreglerna i AB 54 måste ha diskuterats på 1960-talet, eftersom en ändring i klargörande syfte gjordes i AB 65.

Interimistiska åtgärder vid aktiebolagsrättsliga processer

Professor Peter Westberg publicerade i fjol en artikel med den retoriskt frågande titeln ”Civilprocessuella tvångsåtgärder — ett instrument för konfliktlösning?” Aktiebolagsrätten är ett av de områden inom vilka Westbergs fråga otvivelaktigen måste ges ett bekräftande svar, åtminstone så länge diskussionen förs på ett principiellt plan.

Förmånsrättsbehandlingen av återvunnen egendom

Vid återvinning inställer sig frågan hur den återvunna egendomen skall behandlas i förmånsrättshänseende. Egendomen kan i gäldenärens hand ha varit underlag för någon särskild förmånsrätt. Vanligast är att egendomen i gäldenärens hand ingick i underlaget för företagshypotek.

Anm. av Josef Esser och Hans-Leo Weyers, Schuldrecht. Band II. Besonderer 7, völlig neubearbeitete Auflage

Om det finns grundad anledning ...

Personalnotiser

Anm. av Jeanne d’Arc. Rättegångsprotokoll år 1431. Översättning av Erik Sandblad.

Några anteckningar om domarnas yttrandefrihet

I Dagens Nyheter har under våren 1991 — under DN-debatt — förts fram synpunkter av stort intresse för den svenska domarkåren. Rättshistorikern Kjell Å. Modéer uttalade i en artikel den 2 maj åsikten, att den offentliga debatten i äldre tider var ”ett viktigt forum för den svenske ämbetsmannens åtsikter och krav på reformer”.

Rättsstat och rättsutveckling i Sovjetunionen*

I alla de östeuropeiska staterna står införande av rättsstatliga förhållanden på dagordningen. Detta gäller inte minst Sovjetunionen. Man kan inte frånkänna Michail Gorbatjov förtjänsten av att ha fört fram främjandet av rättsstatlighet som politiskt program. Som generalsekreterare för det sovjetiska kommunistpartiet såg han till att partiets 19:e konferens i juli 1988 framhöll ”rättsstaten (som) formen för den politiska maktens utövning under socialismen.”

Från sovjetisk planekonomi till rysk marknadsekonomi:

Den 11 mars 1985 utsågs Michail Sergeevich Gorbachev till kommunistpartiets i Sovjetunionen generalsekreterare. Han påbörjade då en omdaningsprocess — slagorden var perestroika och glasnost — som innebar en kombination av rättsliga, politiska och ekonomiska reformer.

Ny juridisk litteratur

Claes Alvstam. Aktiebolag i praktiken med formulär (2 upplagan Norstedts 1991, 302 s.). Handbok för den praktiska aktiebolagshanteringen. Jan Andersson, Torbjörn Anér, Hans Larsson och Göran Lind. Boutredning. Praktisk handbok i bouppteckning, bodelning mellan makar/ sambor vid dödsfall och arvskifte (4 upplagan Läromedelsgruppen 1991, 400 s.).

Lagstiftning i riksdagen våren 1991

Stiftelsen Staten och Rätten

Personalnotiser

Rättsvetenskap i praktikens tjänst?

Den traditionella rättsdogmatiken har i de senare årtiondenas diskussion rörande civilrättsforskningens arbetsuppgifter och metod ofta beskrivits som en tämligen inskränkt yttring av vetenskaplig verksamhet: ”Perspektivet är till stor del detsamma som domstolarnas, dvs. rättsvetenskapsmannen tänker sig in i en domares ställning och analyserar, på ett abstrakt plan, hur de rättsfrågor som uppstått eller kan uppstå inför domstolarna bör bedömas eller kan förväntas bli bedömda.”

Ogiltig fastighetsöverlåtelse till följd av förbehåll om tillbehör?

Ny juridisk litteratur

Ulf Bernitz. Standardavtalsrätt (5 upplagan Juristförlaget 1991, 149 s.). Lärobok om sådana avtalsrättsliga frågor som särskilt rör användningen av standardavtal och kontrollen av oskäliga avtalsvillkor. Börsregler (4 upplagan Juristförlaget 1991, 705 s.). Sammanställning av börsrättsliga handlingsregler. Jan Hellner och Jan Ramberg. Speciell avtalsrätt I. Köprätt (2 upplagan Juristförlaget 1991, 413 s.).

Anm. av Nils Regner, Nils-olof Berggren och Ove Lindh. Rättspraxis i litteraturen. Nytt Juridiskt Arkiv 1930–1987. Rättsfal...

Justitierådet Nils Regner utgav år 1969 verket Rättspraxis i litteraturen, Nytt Juridiskt Arkiv 1930–1965 (se SvJT 1969 s. 778 f.). Verket syftade till att underlätta arbetet för den som ville finna den juridiska litteratur vari en viss rättsfråga behandlades. Det innehöll beträffande refererade avgöranden från Högsta domstolen (HD) under de nämnda åren hänvisningar till de ställen i den juridiska litteraturen som behandlade rättsfallen.

Stöd för marknadsekonomiskt inriktad rättsutveckling i u-länderna

Juristens dilemma: rationalism eller nihilism

För en generation sedan behärskades ännu svensk juridik av Axel Hägerströms värdenihilism. Uppsalaskolans s. k. rättsrealism, egentligen en rättsskepticism, var den rättsteoretiska konsekvensen. Värdenihilism likställer normer och värdesatser med rena känslouttryck. Den kan emellertid kritiseras, bl. a. på följande sätt: Den som uppriktigt uttalar en norm- eller värdesats anser att den är riktig.

Ersättning till offer för sexualbrott — en översikt av brottsskadenämndens praxis

I två tidigare artiklar (SvJT 1988 s. 64 ff. och 1990 s. 386 ff.)har jag redogjort för brottsskadenämndens (BrN) praxis vad gäller ersättning för ideell skada till offer för sexualbrott. Sedan BrN genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 1988, fått möjlighet att lämna ersättning även för annat lidande än sådant som utgör personskada, har ersättningen till sexualbrottsoffer kraftig höjts.

Skadestånd för inkassoåtgärd (konkursansökan) och tredjemansskada

I utomobligatoriska förhållanden är huvudregeln i svensk rätt enligt 2 kap. 4 § skadeståndslagen att ren förmögenhetsskada, dvs. sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada, ersätts endast om skadan vållats genom brott. Flera undantag från regeln har emellertid utkristalliserats i rättspraxis.

Radio Nova, reklamen, regeringsformen och Europakonventionen

Radio Nova kallas en radiostation i Vagnhärad som används av Östra Sörmlands Närradioförening. Närradioföreningen består av ett antal lokala ideella medlemsföreningar. Två av dessa — Röda Korsets Ungdomsförbund, Gnesta, och Moderata Samlingspartiet, Trosa/Vagnhärad — miste i juli 1990 sina sändningstillstånd för en tid av ett år efter beslut av närradionämnden.

Reform av advokatyrket i Frankrike

Den 1 januari 1992 inträffar väsentliga förändringar i Frankrike: de två yrkena ”avocat” och ”conseil juridique” slås samman till ett enda, möjlighet införs för advokat att bli anställd hos annan advokat, nya associationsformer öppnas för advokater, restriktioner införs för andra än advokater att upprätta juridiska dokument och ge råd i juridiska frågor.

Nytt statsråd i justitiedepartementet

Anm. av Bert Lerhberg, I aktiebolagens skymningsland. En studie rörande upplösta aktiebolags rättskapacitet, med beaktande ...

Frågor som berör aktiebolagens grundstruktur har under de senaste åren alltmer lyfts fram i debatten. Som exempel kan nämnas frågan om aktieägares personliga betalningsansvar i vissa fall för aktiebolags skulder, s. k. ansvarsgenombrott. En fråga som kan föras till denna kategori är frågan om upplösta aktiebolags rättsställning. Ämnet är av stor praktisk betydelse.

Erfarenheter från tjänsteförslagsnämnden efter 1990 års reform

Fr. o. m. den 1 juli 1990 gäller delvis nya regler för tillsättning av domartjänster, Den största nyheten är att tjänster på rådsplanet (hovrättsråd, kammarrättsråd, rådmän och hyresråd) ska tillsättas i första hand efter en bedömning av sökandenas skicklighet. Förtjänstkriteriet blir då avgörande först i andra hand också när det gäller dessa tjänster. Tidigare var det som bekant i princip tiden fr. o. m. dagen då en sökande började i hovrätt eller kammarrätt — den s. k. börjedagen — som var utslagsgivande.

Sexualbrott och rättssäkerhet — en replik

I en artikel i SvJT 1990 s. 728 för en rättspsykolog vid namn Nils Wiklund fram en del egna reflektioner kring min avhandling från 1989, ”Sexuella övergrepp mot barn — karakteristika och utredningsmetodik”. Tyvärr fick jag inte reda på att detta inlägg publicerats förrän långt senare, varför jag inte har haft någon möjlighet att komma med en replik.

Exkurs apropå Molière

En artikel i SvJT 7/91 av Bill W. Dufwa om den komparativa rätten garneras med flera citat på franska. På ett undantag när har Dufwa inte tillhandahållit någon svensk översättning, vilket nog varit motiverat av hänsyn till flertalet läsare.

Domarkongress i Moskva

Montesquieus anda svävade över Moskva när den första domarkongressen i modern tid öppnades där den 17 oktober i år av förbundsrepublikens president Boris Jeltsin och justitieminister Federov. Det ofta upprepade syftet med den domstolsreform som utgjorde diskussionsämne under kongressen var nämligen att domstolarnas maktställning måste bli jämställd med den som tillkommer den lagstiftande och den verkställande makten.

Tjeckoslovakisk rätt på väg mot marknadsekonomi

Före det kommunistiska maktövertagandet 1948 tillhörde tjeckoslovakisk rätt ur komparativrättslig synvinkel den romansk-germanska (kontinentala) rättsfamiljen. Det som idag är Tjeckoslovakien var fram till första världskriget en del av den österrikiskungerska monarkins territorium, men rättsordningen där var inte helt enhetlig.

Rättsutvecklingen i Östtyskland 1989--1991

Tyska Demokratiska Republiken (Deutsche Demokratische Republik, DDR), utgjorde till våren 1989 en av de politiskt stabila staterna i det gamla östblocket. Länge föreföll det som om DDR inte påverkades av förändringarna i Sovjetunionen efter Michail Gorbatjovs maktövertagande den 11 mars 1985.

Den polska normaliseringen

Polens utveckling efter kommunismens sönderfall domineras av en strävan efter normalisering. Alla är eniga om att landet bör bli ”normalt”, som alla andra i det europeiska huset vilket det alltid tillhört. Normaliseringssträvandena gäller bl. a. demokratisering, rättssäkerhet och näringsfrihet.

Felbegreppet, funktionsgarantier och försäkring

Den 1 januari 1991 trädde den nya köplagen (1990:931) och den nya konsumentköplagen (1990:93) i kraft. Lagstiftningen har medfört att man på sina håll inom handeln avskaffat de tidigare leverantörsgarantierna enligt vilka en säljare eller en tillverkare svarar för fel, som kan uppkomma i en såld vara under en angiven garantitid.

En utdragen grundlagshistoria

Som bekant har vi i Sverige tre grundlagar: regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförordningen. Tidigare var också riksdagsordningen en grundlag, men den riksdagsordning som tillkom i samband med 1974 års regeringsform fick inte denna status.

Personexekution eller skadestånd/avtalat vite i mål om konkurrensklausuler

AD 1990 nr 44, ett interimistiskt beslut, har AD fastställt en tingsrätts beslut, enligt vilket en person, C, som drev en patent- och varumärkesrörelse i Göteborg, vid vite av 150 000 kr förbjöds att under viss tid bedriva verksamhet som konkurrerade med ett företag, A, vari han varit anställd.

Ny juridisk litteratur

Anm. av Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar. Kommentar med formulär m. m.

Är 1924 års lag om verkan av avtal som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet tillämplig på ensidiga rättshandl...

Enligt lag 1924:323 är avtal ogiltigt, om det ingåtts under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten. Avtalet är — liksom när en omyndig rått över sin egendom eller ingått en förbindelse — ogiltigt oberoende av om medkontrahenten var i god eller ond tro angående den omständighet som föranleder ogiltigheten.

SvJT 1991 s. 479

Højesterets præsident, Peter Christensen, har efter at være fyldt 70 år taget sin afsked med udgangen af januar 1991.

Anm. av Aleksander Peczenik med Aulis Aarnio och Gunnar Bergholtz. Juridisk argumentation — en lärobok i allmän rättslära

Anm. av Thomas Hallgren, Carina Lundberg, Eva Birath, Hann-Marie Hahr, Bo Lampa. Det mesta om stiftelser — i teori och prak...

I verket ”Det mesta om stiftelser — i teori och praktik” tar författarna Thomas Hallgren, Svenska kommunförbundet, Carina Lundberg, SEbanken, Eva Birath och Hann-Marie Hahr, kammarkollegiet, samt Bo Lampa, länsstyrelsen i Stockholms län, upp den moderna stiftelserätten ur ett både teoretiskt och praktiskt perspektiv.

Medför dom till psykiatrisk vård kortare frihetsberövande än fängelsestraff?