Arkiv

Svensk rättspraxis. Exekutionsrätt 1982-1990: I Utsökningsrätt

Denna rättsfallsöversikt omfattar refererade avgöranden från Högsta domstolen (HD) och hovrätterna under perioden 1982–1990. Närmast föregående översikt, omfattande åren 1975–1981, finns i SvJT 1984 s 257 ff. Till skillnad från denna har i förevarande översikt inte medtagits beslut i JO:s ämbetsberättelser.

Andra tankar om civilrättsforskningens arbetsuppgifter

Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet

Om aktiebolags anspråk på grund av olovlig kapitalanvändning; särskilt om s. k. bristtäckningsansvar

Under senare tid har det blivit allt vanligare att sedan ett aktiebolag satts i konkurs, konkursförvaltaren söker tillföra boet värden genom att föra talan med stöd av aktiebolagsrättsliga regler.

Om immaterialrättslig konsumtion i ett integrerat Europa

Fler i fängelse och längre straff — trendbrott i svensk kriminalpolitik?

Arrangörerna har sannerligen valt en dyster rubrik för dagens överläggning. Den påminner mig om professor Nils Jareborg och hans enligt min mening bevingadberättigade ord: ”Det är deprimerande med straffrätt. Men ingen har klarat sig utan. Och det finns det som är värre.”

Ny juridisk litteratur

Kjell Adolfsson och Sten Hillert. Hyresrätt som dellikvid vid köp av småhusfastighet eller bostadsrätt (Iustus 1991, 292 s.). Bok om tillåtet och otillåtet i fall där en hyresgäst överlåter sin bostad mot att han får rabatt när han köper småhus eller bostadsrätt. Svante Bergström och Gertrud Lennander. Kredit och säkerhet. Lärobok i krediträtt (5 upplagan Iustus 1991, 101 s.).

Anm. av Ulf Lindquist och Sten Losman, 1991 års kommunallag. En handbok med lagtext och kommentarer.

Riksdagen antog under vårsessionen 1991 en ny kommunallag (SFS 1991:900). Lagen ersätter 1977 års kommunallag och vissa andra författningar, exempelvis 1969 års lag om kommunalt partistöd. Den nya lagen gäller både för primärkommuner och för landstingskommuner. Dessa benämnes där helt enkelt kommuner och landsting.

Förundersökningsprotokollet ut ur domstolsakten!

I vår svenska rättsstat utreder polisen brott i en lagbunden ordning som för rättssäkerhets skull sätter gränser för de polisiära befogenheterna. På grundval av polisens utredning (som han också själv kan leda) tar åklagaren ställning till om någon skall åtalas för brott och lagför i så fall denne inför rätta.

Domstolarna granskar vittnespsykologer

Socialstyrelsen har upphört med att granska vittnespsykologiska utlåtanden enligt beslut den 18 november 1991 (Dnr. 443-268/91). Detta innebär att domstolarnas eget granskningsansvar nu blir tydligare. Vittnespsykologiska utredningar är ett hjälpmedel i domstolarnas bevisvärderingsarbete.

Lagstiftning i riksdagen hösten 1991

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1991. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts.

Processrättslig kongress i Portugal år 1991

Svensk rättspraxis. Sjörätt och annan transporträtt 1986-1990

I föregående rättsfallsöversikt (SvJT 1987 s. 31) påpekades, att den dramatiska omstruktureringen av sjöfartsbranschen som försiggick under denna tid inte alls avspeglades i det publicerade rättsfallsmaterialet. Denna gång måste erkännas, att några fall av bojkottaktioner mot fartyg i öppna register (3) avspeglar de djupgående sjöfartspolitiska motsättningarna. Samtidigt redovisas flera fall som illustrerar vad som verkligen kan kallas ”klassiska” frågor inom transporträtten (4) och det finns anledning att dröja särskilt utförligt vid dessa avgöranden.

Anm. av Michael Bogdan, Utrikeshandelns civilrättsliga grundproblem.

Michael Bogdan har i sin nya bok gett sig i kast med utrikeshandelsrättens privaträttsliga del. Avsikten med boken är att ge en introduktion till de grundläggande problem av civilrättslig natur som aktualiseras i samband med internationella transaktioner. Framställningen är koncentrerad på internationella köp, gränsöverskridande varutransporter, transportförsäkringar inom utrikeshandeln och i denna förekommande betalningsoperationer.

Äganderätt till mjölkkvot? Ett fall från EG-domstolen

Hubert Wachauf är namnet på en tysk mjölkbonde, som är huvudpersonen i ett rättsfall från EG-domstolen. Hans föräldrar hade arrenderat ett jordbruk av prinsessan zu Sayn-Wittgenstein redan 1959, och han hade övertagit det efter sina föräldrar. När arrendetiden gick ut 1983, vägrade jordägaren att förlänga det, och Hubert Wachauf lyckades inte heller få arrendet förlängt genom att vända sig till domstol.

Några tankar om subsidiaritetsprincipens tillämpning i EG-rätten

I denna korta artikel, som har skrivits inför ett tvärvetenskapligt seminarium ordnat av Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet i juni 1991 om forskning om samarbete och integration i Europa, vill jag visa på några problem som subsidiaritetsprincipen kommer att erbjuda den juridiska forskningen och EGs Domstol inom en framtid.

Om svenska domstolars självständighet i ett EG-rättsligt perspektiv

Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i de europeiska gemenskaperna (EG).1 De rättsliga konsekvenserna av ett medlemskap kommer att bli omfattande. Eftersom svenska rättsregler och EG-rätten beslutas inom två olika normgivningssystem finns det en risk för att normkonflikter uppstår.

Kommunernas kreditvärdighet från rättsliga aspekter

I den finansiella kris som nu råder i Sverige, både när det gäller statens ekonomi, bankernas situation och kommunernas ekonomiska läge, vill man ifrågasätta kommunernas kreditvärdighet. Denna fråga är inte ny och inte heller enbart en svensk fråga.

Gedigen kommentar till en ofullständig äktenskapsbalk

Anm. av Michael Treis, Recht des unlauteren Wettbewerbs und Marktvertriebsrecht in Schweden. Mit rechtsvergleichenden Bezüg...

Michael Treis’ tyska doktorsavhandling om den svenska marknadsföringslagen är väl värd att uppmärksammas. Dels utgör boken ett värdefullt bidrag till den internationellt tillgängliga litteraturen om svensk rätt, dels lägger boken ett intressant perspektiv på den svenska lagen.

Strikt skadeståndsansvar för innehavare av fjärrvärmeanläggning för skador som orsakats av utsläpp från anläggningen

Redaktörens kommentar

Med detta inlägg avslutas debatten om citaten och dess översättningar. Jag vill dock tillägga följande: Språket kan användas till mycket. I en tidskrift är emellertid dess främsta syfte att vara ett medel för kommunikation.

The role of lawyers in Japanese society against the background of Japanese cultural traditions.

In commencing my talk on the subject, I must first of all comment on the difficulty encountered in defining just what a lawyer in Japan is. In his paper ”Marknadsföring av jurister”, SvJT 1983, professor Per Olof Bolding said that a lawyer (jurist) is ”anyone who has finished the courses of the law department”.

Personalnotiser

Faran med sovande vatten

Anders Thunqvist har i SvJT 1991 s. 828 f. med stor älskvärdhet kommenterat min artikel Société de législation comparée och Sverige i SvJT 1991 s. 528 ff. Min artikel angick väsentligen de nya rättsliga perspektiv Sverige står inför när landet närmar sig EG.

Påföljdsbestämningens struktur

1988 års påföljdsbestämningsreform (i kraft 1 januari 1989) har en kriminalpolitisk profil som på papperet är helt annorlunda än den som kom till uttryck i nu upphävda BrB 1:7, där domstolen ålades att vid val av påföljd, ”med iakttagande av vad som kräves för att upprätthålla allmän laglydnad, fästa särskilt avseende vid att påföljden skall vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället”.

Något om bevisföring vid tillämpning av sam- och motverkansformeln

När principen om den fria bevisföringen studeras, förekommer frågor med inslag av bevisvärderingskaraktär. Bevisföring och bevisvärdering är visserligen olika verksamheter, men likväl finns det samband och likheter dem emellan. Att så är fallet förvånar inte, eftersom principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering är de moment som tillsammans konstituerar principen om fri bevisprövning.

Psykologisk expertis i rättssalarna — får vi bättre domstolsbeslut?

Under senare år har psykologer uppträtt som expertvittnen vid flera rättegångar i Sverige, t. ex. vid rättegången mot Christer Pettersson i samband med Palme-mordet, vid den s. k. styckmordsrättegången, samt vid en rad incestmål. I dessa mål har åklagarsidan respektive försvarssidan åberopat olika expertvittnen.

Långa handläggningstider hos domstolar och myndigheter — men även hos JO

I oktober 1989 företog JO (Ragnemalm) en inspektion av en av rikets kammarrätter. Han uppmärksammade då några taxeringsmål, som hade blivit föremål för utdragen handläggning och där dom vid tidpunkten för inspektionen inte hade meddelats. Det gällde tre mål om en företagares, F:s, taxeringar åren 1977–1979. Fråga var om transaktioner mellan F och ett aktiebolag, som F ägde aktierna i.

Baltutlämningen och folkrätten

Baltutlämningen 1946 är ett öppet sår i svensk utrikespolitik. Opinionsstormen för balterna kunde inte förmå regeringen att ändra sitt beslut om utlämning till Sovjetunionen. Den 25 januari 1946 fördes 153 balter och 227 tyskar ombord på det ryska fartyget Beloostrov i Trelleborgs hamn. En lettisk löjtnant begick självmord på kajen.

Om folk och minoriteter i folkrätten

Svensk rättspraxis. Internationell privat- och processrätt 1986–1990

Den följande redogörelsen, som utgör en fortsättning på motsvarande översikt för perioden 1981–1985 (se SvJT 1987 s. 331), omfattar rättsfall inom den internationella privat- och processrätten från tiden 1986–1990. Åtskilliga avgöranden behandlas tämligen summariskt eller ibland endast genom omnämnande av deras existens.

Ny juridisk litteratur

Anm. av Henry R. Cheeseman, Business Law. The Legal, Ethical, and International Environment.

Författaren till detta omfattande arbete är verksam som juridikprofessor vid University of Southern California, men inte vid någon motsvarighet till våra juridiska fakulteter utan vid universitetets School of Business.

Handläggningstiderna hos JO

I SvJT nr 4 1992 (s. 334–336) diskuterar Jan Sundin problemet med långa handläggningstider hos domstolar och myndigheter. Han kommenterar JO:s bedömningar i ett par fall rörande långsam handläggning av mål i kammarrätt resp. hovrätt. I sammanhanget kommer Sundin in på JO-ämbetets egna handläggningstider. Han citerar — utan kritisk distans — en artikel i dagspressen, där det utifrån två uppmärksammade fall hävdats, att handläggningstiderna hos JO under senare år blivit groteskt långa, och att ett katastrofläge rimligen måste råda inom JO-ämbetet på grund av resursbrist.

8:e Nordiska kvinnojuristmötet — Kvinnor och EG-rätt

Kvinnorätt i ett internationellt perspektiv var temat för det 8:e Nordiska kvinnojuristmötet som hölls i Tromsö den 21–24 maj tidigare i år. Det internationella perspektiv som idag ligger närmast till hands är naturligtvis EG-perspektivet och det var därför inte förvånande att de flesta inläggen under mötet kom att handla om hur EG-rätten och integrationen i stort kan komma att påverka olika nationella rättsområden, sedda ur kvinnosynpunkt.

Internationell konferens i rättsinformatik

Svenska föreningen för ADB och juridik (ADBJ) samt Institutet för rättsinformatik, Stockholms universitet — i samarbete med dels International Federation of Computer Law Associations, dels den amerikanska Computer Law Association, Inc. — stod som värdar för den internationella konferens som under namnet Software Procurement 92 gick av stapeln i Stockholm den 21–22 maj 1992.

Personalnotiser

Anm. av Ulf Stridbeck: Från kontrakt till social rättighet. En analys av förhållandet mellan eldistributör och abonnent.

I likhet med övriga delar av rättsordningen förändras kontraktsrätten. Under de senaste årtiondena har det såväl i Norden som internationellt pågått en kontraktsteoretisk debatt i vilken man i grunden ifrågasatt de traditionellt dominerande lärorna.

Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning

Regler om telefonavlyssning har funnits sedan rättegångsbalkens (RB) tillkomst (SOU 1938:44 och prop. 1942:5). Fram till år 1989 fanns bestämmelsen i 27 kap. 16 §. Genom lagändringar som trätt i kraft den 1 september 1989 har nya regler om hemlig teleavlyssning (27 kap. 18 §) och hemlig teleövervakning (27 kap. 19 §) införts.

Mannens talerätt vid fastställande av faderskap

Det familjerättsliga föräldrabegreppet i svensk lagstiftning grundas på biologisk släktskap. Rättsligt och biologiskt föräldraskap skall i så många fall som möjligt överensstämma. Enda undantagen från denna princip är föräldraskap vid adoption och faderskap vid donatorinsemination.

Anm. av Carl-Erik Herlitz: Parties to a Crime and the Notion of a Complicity Object. A Comparative Study of the Alternative...

Carl-Erik Herlitz avhandling kan inte gärna räknas till den straffrättsdogmatiska forskningens ”mainstream”; ett faktum som åtminstone delvis har bestämt strukturen på föreliggande recension. I detta avsnitt behandlas arbetets begreppsstruktur. Därefter presenteras bokens huvudsakliga forskningsresultat. Det tredje avsnittet innehåller förutom en helhetsbedömning av boken även några kritiska anmärkningar.

Anm. av Reidunn Laurén och Håkan Lavén. Nya jämställdhetslagen. Kommentar och handledning i jämställdhetsarbetet.

Den 1 januari 1992 trädde en ny jämställdhetslag i kraft. Den ersätter 1979 års lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (ÄJL) och innebär en del viktiga ändringar, om än inte genomgripande. Många hade säkert önskat sig ännu flera ändringar, t. ex. att lagen skulle gälla också för andra delar av samhället, att JämO fått möjlighet att ingripa även på det kollektivavtalsbundna området av arbetsmarknaden och att högre nivåer på skadestånd till diskriminerade hade rekommenderats.

Anm. av Birgitta Nyström, EG och arbetsrätten, Torsten Seth, EG:s arbetsrätt.

Dessa båda böcker är de första samlade arbetena i Sverige om EG:s arbetsrätt och sambandet mellan EG-rätten och den svenska arbetsrätten. Tidigare har den som velat få en inblick i EG-arbetsrätten varit hänvisad till internationell litteratur, t. ex. Roger Blanpain, Labor Law and Industrial Relations of the European Community (1991) och Ruth Nielsen m. fl. The Social Dimension of the European Community (1991).

Förhör i hovrätten i utsökningsmål

Personalnotiser

Anm. av Ulf Bernitz. EG-rättens grunder [med Romfördraget].

Den svenska EG-debatten pågår för fullt med diverse mer eller mindre sakkunniga inlägg. Riksdagen arbetar som bäst med ratificeringen av det omvälvande EES-avtalet. Regeringskansliet går på föredömligt högvarv med bland annat fortsatt kartläggning och implementering av de nyheter, som aktualiseras genom Sveriges accelererade närmande till ett integrerat Europa.

Anm. av Stefan Ryding-Berg, Skyddslagen.

Det kalla kriget må vara slut, men avslöjanden om fortsatt underrättelseverksamhet, ubåtskränkningar och vapenstölder ur militära förråd visar att det alltjämt finns behov av en lagstiftning till skydd för anläggningar och områden av betydelse för totalförsvaret. Mot detta behov svarar lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m. m. som den 1 april 1991 ersatte 1940 års skyddslag och förordningen om skydds- och kontrollområden från år 1976.

Angående fastighetsköp med förbehåll för tillbehör

Advokaterna Karl-Erik Danielsson och Maria Snöbohm har i SvJT 1991 s. 768 f. under rubriken ”Ogiltig fastighetsöverlåtelse till följd av förbehåll” redovisat en skiljedom 1990 och därav dragit vissa slutsatser angående sale and leaseback av fast egendom.

Om efterställningsvillkor

En obeståndssituation innefattar en fordringskonkurrens sålunda, att det insolventa rättssubjektets (gäldenären) tillgångar inte räcker till för att alla fordringsägare skall få fullt betalt.1 Den enkla utgångspunkten i denna situation är principen om pari passu (i det följande kallad likaprincipen); de allt för knappa tillgångarna skall fördelas mellan fordringsägarna i proportion till storleken på deras fordringar.

Nödvärn och skadeståndsansvar

Straffrätten och skadeståndsrätten har historiskt sett ett nära samband och frågan om den tilltalade handlat i nödvärn kan uppkomma inom båda rättsområdena. Brottsbalkens regler om nödvärn som ansvarsfrihetsgrund för straff är relativt utförligt behandlade i litteraturen. En nödvärnsinvändning kan emellertid göras även i ett skadeståndsmål.

Svenska domstolar i brytningstid — Synpunkter aktualiserade av två offentliga reformförslag

Domstolsutredningens betänkande (1991:106) Domstolarna inför 2000talet och Justitiedepartementets nyligen remitterade promemoria (Ds 1992:38) Domstolsväsendet — Organisation och administration i framtiden rör vid ämnen som av och till debatterats i fackpressen sedan länge. Första gången jag för min del tog till pennan i ämnet var 1969 och i denna tidskrift.

Genomgripande reformation av hela rättsväsendet

Det är självklart angeläget att i en serie artiklar belysa frågan om den framtida utformningen av det svenska domstolsväsendet. Då kan man som utgångspunkt ta domstolsutredningens nyligen presenterade förslag. Jag föredrar dock att redovisa en bredare och mera principiell syn på hela rättsväsendet där domstolarna ingår som en del.

Lagstiftning i riksdagen våren 1992

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1992. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1992. Hänvisning till Svensk författningssamling avser 1992 års samling.

Vidareutbildningsstipendier avseende utlandsstudier för yngre jurister

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utlyser härmed ånyo för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister, både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att från annan verksamhet eller med just avlagd examen inträda i sådan tjänst.

Personalnotiser

Criminal Justice in East Germany after the Reunification

In this article I will give an account of what is happening in East Germany with regard to putting the criminal justice system back on an even keel. I am a judge in two criminal divisions of a court on the Landgericht level in Thüringen in East Germany.

Några reflektioner om den centrala domstolsadministrationen

En av de franska tennismusketörerna, Henri Cochet, lanserade på sin tid en idé om var en tennisspelare lämpligen borde uppehålla sig på sin planhalva. Denna idé, som gick under benämningen ”Cochets vinkelteori”, innebar att man skulle sträva efter att placera sig på bisektrisen till motståndarens möjliga slagvinkel.

Stiftelsen Staten och Rätten

Varumärkesparodier och annan lek med andras kännetecken i ljuset av den nya Kodakregeln

På varumärkesområdet gör sig för närvarande en hel del motstridiga tendenser sig gällande. Dessa har kommit att fokuseras genom EES-avtalet, som inneburit krav på vissa förändringar av den svenska varumärkesrätten i enlighet med EGs harmoniseringsdirektiv på området (89/104/EEC).

Fråga rörande betalningsansvar vid kontokort

I en dom av den 15 april 1992 (NJA 1992 s. 263) slår Högsta domstolen (HD) fast att det vid påstådd förfalskning av kontokortsnota är kontohavaren som har bevisbördan för påståendet att notan har blivit förfalskad. Bevisbördan har därvid av HD satts på så sätt, att det räcker om kontohavaren kan göra antagligt att förfalskning skett.

Ändring av entreprenörens arbete

Parter som sluter ett entreprenadavtal slits ofta mellan å ena sidan en önskan att binda sig till kontraktet, och å andra sidan en önskan om att kunna anpassa kontraktet ändrade förhållanden. Mer exakt skulle man kunna uttrycka det så att samtidigt som båda parter strävar efter att behålla kontroll över motpartens prestationsplikt genom att fastlägga den i avtalet så inser de att det kan vara till deras fördel att det finns möjligheter att ändra den.

Ny juridisk litteratur

Anm. av Bo H. Lindberg. Praemia et Poenae. Etik och straffrätt i Sverige i tidig ny tid. Band I. Rättsordningen. Vol. I–II.

Det nu publicerade första bandet av Bo H. Lindbergs undersökning om svensk straffrätt och rättspraxis under 1500-, 1600- och 1700-talen består av en kort inledning (s. 1–9) och tre avdelningar: I Rättsordningens filosofiska förutsättningar (s. 10–453), II Den stränga rättens ordning: brottstypernas uppbyggnad och etiken.

Domstolsorganisationen och domarrollen — några synpunkter

Det mest uppmärksammade förslaget i departementspromemorian Domstolsväsendet, Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38), är att många av de små tingsrätterna skall försvinna. Ungefär var fjärde skall läggas samman med en granndomsaga eller ett par.

Tvång eller frivillighet — en viktig debatt

Det är tacknämligt att Tännsjö vill ta upp en diskussion om den psykiatriska tvångsvårdens natur. Det är riktigt att den nya lagen inte föregicks av någon mer betydande debatt. I varje fall inte de närmaste åren före riksdagens beslut.

Sakkunniggranskning av identifieringsbevisning och vittnesutsagor

I komplicerade brottmål använder svenska domstolar inte sällan sakkunniga vittnespsykologer för att granska vittnesuppgifternas tillförlitlighet. Eftersom målen vanligen gäller grova brott, t. ex. mord eller sexuella övergrepp, har rättegångarna ofta fått stor uppmärksamhet i massmedierna.

Fastighetsmäklarens ansvar enligt lag (1984:81) om fastighetsmäklare samt förslag till ny fastighetsmäklarlag

Fastighetsmäklarna och dessas ansvar har i en allt mer ökad omfattning kommit i blickfånget. Skälen till uppmärksamheten är säkerligen flera, bl. a. de kärvare tider som nu föreligger och måhända också det ökade antal fastighetsmäklare som agerar på marknaden.

Anm. av Lennart Pålsson, Luganokonventionen.

Luganokonventionen är i det närmaste identisk med Brysselkonventionen, som har gällt mellan EG-länderna i mer än 20 år. Luganokonventionen är en s. k. dubbel konvention. Den reglerar både frågor om domsrätt och frågor om erkännande och verkställighet av domar.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård och respekten för individens autonomi

Från den 1 januari 1992 gäller en ny lag om psykiatrisk tvångsvård i vårt land. Den har antagits i stor enighet av riksdagen, utan att föregås av någon särskilt betydande debatt. Jag är medveten om att den granskning av lagen som jag här företar borde ha gjorts tidigare. Själv var jag emellertid i lycklig ovisshet om lagförslagets existens och ingen som känt till det tycks ha reagerat mot det på de grunder jag här ska anföra.

Skall den som sitter av en annans straff dömas för bedrägeri?

Allmänne åklagaren väckte talan vid Uppsala tingsrätt mot M under påstående att M gjort sig skyldig till urkundsförfalskning och bedrägeri medelst urkundsförfalskning — och mot K under påstående att denne gjort sig skyldig till medhjälp till urkundsförfalskning och anstiftan till bedrägeri.

De långa handläggningstiderna — kort replik

I Svensk Juristtidning 1992 s. 516 f. har Kjell Swanström bemött ett debattinlägg av mig (SvJT 1992 s. 335 f.) om de utdragna handläggningstiderna hos myndigheter och domstolar men även i några fall hos JO. Swanström lämnar en hel del siffror som visar att målbalanserna hos JO-ämbetet minskat till följd av ökad avverkning av ärenden.

EES-avtalet

Den 2 maj i Oporto undertecknade ministrar från de 19 medlemsstaterna i EFTA och EG samt EG-kommissionen Avtalet om ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde (EES). Samma dag undertecknade också ministrar från de sju EFTA-staterna de två avtalen om dels Upprättande av en Övervakningsmyndighet och en Domstol, dels om en Ständig Kommitté för EFTA-staterna, genom vilka EFTA-staterna skapar mellan sig de institutioner och strukturer som EES kräver.

The EEA Surveillance System

Two keywords — dynamic and homogeneous — characterise perhaps more than anything else the enormous enterprise embodied in the creation of the EEA. To qualify the EEA as both dynamic and homogeneous, which has been done in all relevant Joint Ministerial EC-EFTA Declarations since 1986 and also is done in the EEA Agreement, leads to considerable political and legal consequences.

Rättsutvecklingen i Bulgarien 1989-1991

Den politiska omdaningen i Bulgarien har skett utan stora rubriker och något i skymundan av övriga östeuropeiska länder. Lika väl har stora framsteg gjorts alltsedan förre stats- och partichefen Todor Zhivkov störtades i november 1989. Idag, drygt två år senare, kan Bulgarien visa upp ett helt nytt ansikte.

Grupptalan

Professorn i processrätt Per Henrik Lindblom, numera tillika juridiska fakultetens i Uppsala dekan, kom för en tid sedan ut med ett stort verk om Grupptalan (Grupptalan. Det anglo-amerikanska classactioninstitutet ur svenskt perspektiv. Institutet för rättsvetenskaplig forskning CXXXI, Norstedts förlag. Stockholm 1989, 783 s).

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson. Försäkringsrätt — några huvudlinjer (4 upplagan Norstedts 1992, 111 s.). Kortfattad orientering om försäkringsrätten. Bundna aktier. Delbetänkande (SOU 1992:13) av aktiebolagskommittén (103 s.). Den svenska trafikskadelagens anpassning till EG:s regelverk m. m. (Ds 1992:9, 86 s.). En ny sjömanslagstiftning. Betänkande (SOU 1991:103) av sjömanslagsutredningen (272 s.). En ny svensk sjöfartspolitik (Ds 1992:21, 76 s.).

Anm. av Simon Frédéricq. Risques modernes et indemnisation des victimes de lésions corporelles.

Sedan länge rasar en debatt över hela världen rörande skadestånd och försäkring. Kärnfrågan kan formuleras ungefär så: i vad mån kan det skadeståndsrättsliga regelsystemet ”ersättas” av försäkringssystem? Svaren varierar. De rättsvetenskapsmän som tagit ställning kan i stort sett indelas i två grupper.

Anm. av Peter Melz Anders Victorin. Bostadsrätt. 1991 års lagstiftning.

Peter Melz, docent i beskattningsrätt vid Stockholms universitet och Anders Victorin, professor i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt vid Stockholms universitet och tekniska högskolan i Stockholm, har tidigare utgivit en handbok med formulärsamling om bostadsrätt (Bostadsrätt, Bildande, Boende, Beskattning, Norstedts förlag 3:e upplagan 1988).

Om omöjligheten att testamentera bort sin egendom eller om möjligheten att testamentera bort annans egendom.

I denna tidnings spalter har jag tidigare tillåtit mig att kritisera äktenskapsbalken ur en viss synpunkt: För dispositioner över sådant giftorättsgods, som är fast egendom, krävs medgivande från ägarens äkta make, oavsett egendomens värde.

Pågående markanvändning och den nya jordbrukspolitiken

Civilrättsforskningens uppgifter — replik från en praktiker

EFTA-domstolen

Distributionsavtal inom EG: nya regler om upplysningsskyldighet?

En ny lag om upplysningsskyldighet före kontraktstecknande för den som upplåter licenser i vissa fall trädde i kraft i Frankrike den 8 april 1991. Lagen kallas populärt Loi Doubin efter den handelsminister som lade det ursprungliga förslaget. Lagen antogs redan den 31 december 1989, men det har tagit lång tid att lotsa ikraftträdandet genom parlamentet.

Vanuatu: slutet på ett juridiskt ”pandemonium”?

En av internationell rätt intresserad jurist förknippar Vanuatu, eller snarare landets gamla benämning Nya Hebriderna, med en mycket ovanlig folkrättslig företeelse, nämligen en av två olika stater gemensamt utövad överhöghet avseende samma territorium. Mellan åren 1906 och 1980 var denna Y-formade ögrupp, med en landyta om ungefär 13 000 kvadratkilometer och idag ca 155 000 invånare, ett brittiskt-franskt s. k. kondominium.

Franskt sakansvar

I rättsfallet Airel inför franska Cour de Cassation och Cour d’Appel de Lyon diskuteras vårdhavarens (le gardien) ansvar för skadegörelse orsakad av den sak han har hand om (du fait de la chose, Cc art 1384) med hänsyftning till en kappseglingsbåt, Cass 9 maj 1990 DMF 1992, 27 och App. Lyon 13 maj 1991 DMF 1992, 30.

Domstolsväsendets Informationscentrum i Jönköping tar form

Domstolsverket (DV), vars huvudsakliga uppgift är att ge domstolarna kvalificerad administrativ service, har nyligen startat ett projekt som ligger lite vid sidan av den vanliga myndighetsverksamheten. Det är fråga om Domstolsväsendents Informationscentrum (DIC) som har till syfte att sprida och utveckla kunskaperna om de svenska domstolarna, deras roll i samhället historiskt, aktuellt och för framtiden och även belysa domstolarnas ställning i ett av integrationssträvanden präglat Europa-perspektiv.

European Association of Legislation

Vid ett möte i Bad Homburg i december 1991, som samlat deltagare från 23 olika europeiska länder, bildades the European Association of Legislation. Mötet ägde rum under trycket av den ymniga och måhända något inkoherenta EG-lagstiftningen men det präglades också av de omvälvningar som äger rum i de tidigare kommunistiska staterna även på lagstiftandets område.

Personalnotiser

Anm. av Madeleine Löfmarck och Suzanne Wennberg, Straffansvar, 3. uppl.

Enligt förordet är detta arbete en omarbetad utgåva av ett kompendium med samma titel och av samma författare. Den närmast föregående upplagan var en omarbetning och utvidgning av ett kompendium, författat av Madeleine Löfmarck och grundat på en av henne hållen föreläsningsserie över straffrättens allmänna del.

Anm. av Dennis Töllborg. Under cover. Den svenska säkerhetspolisen och dess arbetsmetoder.

Efter en inledning och en beskrivning av den svenska säkerhetspolisen innehåller boken en redogörelse för och diskussion om säkerhetspolisens arbetsmetoder. Boken avslutas med ett kapitel betitlat: Den onda cirkeln. Av denna bok, liksom av andra arbeten av Dennis Töllborg, framgår att Töllborg utan tvekan har goda kunskaper om den svenska säkerhetspolisen.

Befälhavarskap på nöjesbåtar igen

I SvJT1989 s. 377 ff. gavs en omfattande redovisning och analys av praxis om befälhavarskap på nöjesbåtar, huvudsakligen i berusningsfall. Det anförda bör kompletteras med två nya rättsfall om överlämnande av befäl på mindre motorbåtar.

Förhållandet mellan EG-rätt och nationell rätt — ett rättsfall från EG-domstolen

EG-rättsliga regler, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna, har företräde framför nationell rätt, vilket kan innebära skyldighet för nationella domstolar att åsidosätta nationell lag. Det har stått klart i många år.

Nybildat advokatsamfund håller konferens i Singapore

IPBA, Inter-Pacific Bar Association har hållit konferens i Singapore. Det var andra delen av en konferens som började i Tokyo den 11 november och avslutades i Singapore den 16 november 1991. Ämnet för konferensen var ”Nya asiatiska kapitalmarknader”.