Arkiv

”Hva er en viljeserklæring?”

Det være seg ved allmene normer, som f. eks. lover. Eller ved normer som retter seg mot individuelt bestemt personer, som f. eks. dommer, forvaltningsmessige enkeltvedtak, eller avtaler. — I privatretten oppstår disposisjonsspørsmålet først og fremst ved de individuelle normer: Når foreligger f. eks. et løfte, et påbud, en reklamasjon, eller når er en avtale kommet istand?

Jerusalem — folkrätt och verklighet

I de pågående fredssamtalen om Mellanöstern spelar frågan om Jerusalems framtida ställning en avgörande roll, samtidigt som den är den mest svårlösta av alla och därför sparas till sist i sammanhanget. Jag vill här söka ge något av den historiska och folkrättsliga bakgrunden till frågan.

Några anteckningar om preskription av skadestånd

En person kan bli skadeståndsskyldig även för skador som uppstår sent i förhållande till tidpunkten för den skadegörande handlingen. Dessa skador kallas ofta sena skador. Några fall där sådana skador och med dem sammanhängande skadeståndsskyldighet kommit under domstols prövning finns refererade i Nytt Juridiskt Arkiv.

Pristävling i juridiskt författarskap för yngre jurister

Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet

Personalnotiser

Nya lagvalsregler för försäkringsavtal

Frågor om tillämplig lag på försäkringsavtal har hittills spelat en rätt undanskymd roll i den internationella privaträtten. Rättspraxis på området är sparsam i de flesta europeiska länder, och de antaganden om gällande rätt som har gjorts i litteraturen ter sig ofta mer eller mindre osäkra.

EG-integration och social trygghet*

Inom EG:s medlemsstater har socialförsäkringssystemen blivit mycket betydelsefulla sociala institutioner. Välfärdsstaten, vars hörnstenar utgörs av regler om social trygghet (social security), kan t. o. m. anses vara en av de europeiska staternas mer påtagliga kännetecken.

En avhandling om aktieöverlåtelser

Den 12 juni 1992 disputerade jur. kand. Christina Hultmark vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet, på en avhandling med titeln Kontraktsbrott vid köp av aktier Särskilt om fel (Juristförlaget 1992, 313 sidor). Själv var jag fakultetsopponent.

Räddaren i nöden? Den afrikanska stadgan för mäniskans och folkens rättigheter

Den afrikanska enhetsorganisationen (OAU) antog 1981 den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter. I Europa fanns då redan sedan 30 år en motsvarande konvention och de amerikanska staterna antog en konvention till skydd för de mänskliga rättigheterna år 1969.

Ett rättsfall från EG-domstolen. Om en italiensk flickas rätt till tyska studiemedel för studier i hemlandet

Rom-fördragets art. 48 förbjuder all diskriminering på grund av nationalitet av arbetstagare, som är medborgare i en medlemsstat och som bosatt sig i en annan medlemsstat, såvitt avser sysselsättning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.

Konferens om den Tjeckiska straffprocesslagstiftningen

Efter ”sammetsrevolutionen” i november 1989 har utvecklingen gått snabbt i Tjeckoslovakien. Marknadsekonomien har lockat fram en utpräglad småföretagaranda som lett till snabb etablering av privata rörelser av allehanda slag. Det märks i Prags gatubild bl. a. genom den omfattande renoveringen av byggnader och fasader i de centrala delarna.

Domstols behörighet och verkställighet av domar enligt Luganokonventionen samt Bryssel- och San Sebastiankonventionerna

Personalnotiser

Asiatisk juristkonferens i Chiang Mai

Under fyra intensiva dagar den 31 augusti-4 september 1992 hade The Asian Foundation1 och The Thailand Institute of Public and International Affairs inbjudit ett fyrtiotal jurister och beslutsfattare från USA, Kina, Östeuropa, Laos, Vietnam, Kambodia och Thailand till en konferens i Chiang Mai i norra Thailand. Jurister från UNDP, IDLI (International Development Law Institute) och SIDA var också inbjudna.

Svensk rättspraxis Exekutionsrätt 1982-1990:II Konkursrätt

Denna översikt utgör en andra del av den rättsfallsöversikt avseende exekutionsrätt för tiden 1982-1990 som införts i tidskriften 1992 s. 1 ff. Där angavs att behandlingen av rättsfall på konkursrättens område av praktiska skäl skulle införas senare.

Preklusionsrisken vid bevissäkringspassivitet

I ett dispositivt tvistemål kan det vara svårt för partsombuden att avgöra hur omfattande undersökningar de skall göra för att skaffa fram olika former av bevisning. Ett kärandeombud kanske anser att den inhämtade bevisningen är tillräcklig för att hans huvudman skall vinna målet och han vill kanske inte lägga ned arbete och kostnader på att inhämta annan känd bevisning.

Ny juridisk litteratur

OVE BRING, FN-stadgans folkrätt, Norstedts 1992.

Den 17 november 1989 utropade FN:s Generalförsamling enhälligt 1990–1999 till FN:s folkrättsårtionde. Ett av huvudsyftena anges vara att främja undervisning och studier av folkrätten. Vad kan därför komma mer lägligt än ett nytt verk om ”FN-stadgans folkrätt”, som nyligen publicerats av Docenten Ove Bring — verksam inom UD sedan 1975 och f. n. innehavare av posten som folkrättssakkunnig på UD:s Rättsavdelning med titeln departementsråd.

Ändring av entreprenörens arbete — några synpunkter

Många kommersiella avtal är relaterade till successiva tillhandahållanden av prestationer, varvid det åsyftade resultatet är en slutlig produkt. Det definitiva godkännandet av produkten föregås regelmässigt av fortlöpande kontroller och provningar. Avtalen kan på det immateriella området exempelvis röra en forsknings-/utvecklingstjänst med målsättningen att åstadkomma en patenterbar uppfinning eller ett datasystem.

Personalnotiser

JOSEPH M. LOOKOFSKY, Transnational Litigation and Commercial Arbitration: A Comparative Analysis of American, European and ...

Till skillnad från Skandinavien och övriga Västeuropa, där juridikstuderande i första hand studerar med hjälp av läroböcker, arbetar deras amerikanska kollegor först och främst med case books, där referat av ledande och/eller intressanta rättsfall återges och förses med läsanvisningar och diskussionsfrågor.

Några synpunkter på tillämpningen av de nya reglerna om straffmätning och påföljdsval

Den 1 januari 1989 trädde nya regler om straffmätning och påföjdsval i kraft. En grundtanke med de nya reglerna var att förutsebarheten och enhetligheten i straffrättskipningen skulle öka. Enligt propositionen överensstämde regleringen i huvuddrag med gällande straffmätningspraxis. När det gäller valet mellan fängelse och villkorlig dom eller skyddstillsyn gavs regeln att rätten skulle beakta dels brottslighetens straffvärde och art, dels om den tilltalade tidigare hade gjort sig skyldig till brott.

The Hague Conference

This article will be divided into four parts. First of all, with the centenary coming up in May 1993, it seems appropriate to go back some into the Conference’s origins and its sources of inspiration. The second part of this article will be on the Hague Conference as an organization, how it has evolved and how it operates.

Ordre public och tvingande rättsregler i Haagkonventionerna om internationell privat- och processrätt

På den internationella privat- och processrättens område föreligger ett stort antal multilaterala konventioner. För svenskt vidkommande är de nordiska överenskommelserna naturligtvis av central betydelse, men viktiga konventioner har tillkommit också inom ramen för Europarådet, i samband med den europeiska integrationsprocessen och — sist men inte minst — inom ramen för det Haagsamarbete vars hundraårsjubileum har föranlett denna artikel.

Haag-konventionerna (1955 och 1986) om lagval vid internationella köp

Den svenska lagen 1964 om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker går tillbaka på Haag-konventionen 1955 angående samma ämne. De nordiska länderna — utom Island -— har också antagit konventionen, liksom några centraleuropeiska länder, däribland Frankrike, Italien, Belgien och Schweiz, däremot inte Tyskland, England eller USA.

Den andra metoden. Några anteckningar till immaterialrättens särställning i den internationella privaträtten

Till den moderna juridiska retorikens loci communes hör konstaterandet, att immaterialrätten är ett av privaträttens mest internationella områden. Ej sällan fogas till detta påstående betraktelser om de intellektuella produkternas rörlighet, omöjligheten att hejda dem vid nationella gränser, den samtida bok- och tidskriftsproduktionens liksom musik- och nöjesvärldens övernationella karaktär och med dessa sammanhängande överväganden.

Mer om efterställningsvillkor

På senare tid har s. k. efterställningsklausuler vållat mig huvudbry i fråga om deras rättsliga innebörd, särskilt i samband med ackord. Detta föranledde mig att skriva en artikel i ämnet, vilken publicerades i SvJT 1992 s. 609 ff. Mina slutsatser var i korthet följande.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1992. Lagstiftningsarbetet under denna period har i stor utsträckning präglats av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområde (EES-avtalet).

Kongress om lagstiftning

Den 9–11 september 1993 håller the European Association of Legislation (EAL) sin första kongress. (Om EAL se SvJT 1992 s. 444.] Kongressen äger rum i Liège och dess ämne är ”Contributions to the methodology of the creation of written law”.

Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?

I en dom av Svea hovrätt den 2 november 1989 förpliktades en 60årig norsk medborgare med hemvist i Sverige (E) att betala underhåll till sin 24-årige son (G) med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland med 500 DM per månad från och med oktober 1988 till och med juni 1991.1 G bedrev på heltid studier vid ett tyskt universitet och var därför oförmögen att försörja sig själv. Han var dock frisk och i och för sig fullt arbetsför.

Noteringar rörande subsidiaritetsprincipens tillämpning i framtidens EG/EU

I den politiska debatten om de Europeiska Gemenskapernas utveckling har begreppet subsidiaritet kommit att få en diffus och i det närmaste mytisk innebörd. Termen används ofta som en beteckning på varje form av ansats till att begränsa de gemensamma organens kompetens till förmån för lägre beslutsnivåer i medlemsstaterna.

Rollporträtt på bokomslag, som illustrationer och i annonser- tryckfrihet eller reklamregler?

Det är inte ovanligt att rollbilder från filmer eller TV-serier används som omslagsbilder på framför allt nyutgåvor av böcker, men också som illustrationer till noveller eller följetonger i tidskrifter, som är baserade på samma litterära verk som filmen eller TV-serien, och kanske även som reklam för boken och tidskriften i förekommande fall.

Om verkliga värden och den aktiebolagsrättsliga världen

Aktiebolagslagen (ABL) har de senaste åren rönt ett förnyat intresse bland praktiker och rättsvetenskapsmän. Ett typiskt problemområde, vilket förmodligen påverkas av det rådande konjunkturläget, är olovlig vinstutdelning och andra olovliga utbetalningar av bolagets medel. I föreliggande uppsats ämnar jag behandla en frågeställning som aktualiseras i tillämpningen av det s. k. utbetalningsförbudet i 12:1 ABL

REINHOLD FAHLBECK, Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet. En kommentar.

A. E. ANTON, Honorary Professor of Law in the University of Aberdeen with P. R. BEAUMONT, Lecturer in Law in the University...

På senare år har ett större antal böcker inom den internationella privaträttens område utgivits i Storbritannien. Välkända klassiker som Cheshires och Norths Private International Law (12th Edition, 1992) och Diceys och Morris’ Conflict of Laws (11th Edition, 1987) har fått flera, låt vara till omfång betydligt ”magrare” konkurrenter, såsom Colliers Conflict of Laws (1987) och Jaffeys Introduction to the Conflict of Laws (1988).

Folkrätten och utrikespolitiken

Nittiotalet har utropats som FN:s folkrättsårtionde. Detta stöddes kraftfullt av Sverige och övriga nordiska länder. Syftet är bl. a. att öka respekten för folkrättens regler, att uppmuntra till dess utveckling och kodifiering samt att sprida kunskap om folkrätten.

Islamisk brudpenning (mahr) inför svensk domstol

Den 4 mars 1993 fastställde Hovrätten över Skåne och Blekinge Malmö tingsrätts domslut från den 10 oktober 1992, avseende några internationellt-privaträttsliga frågor vilka är så intressanta att det ur rättsvetenskaplig synvinkel är beklagligt att hovrättens dom, hur ”rätt” den än må vara, inte överklagats till HD. Fakta i målet var relativt enkla och i princip oomstridda.

Torstein Eckhoff in memoriam

Den norske rättsvetenskapsmannen Torstein Eckhoff avled den 17 april 1993. Han var född 1916. Dödsfallet kom plötsligt, när Eckhoff just hade bevistat en disputation i Danmark. Som rättsvetenskapsman blev Eckhoff känd som den som ständigt slog in på nya banor och tog upp nya problem, originellt, självständigt och med djupt engagement.

Stoppningsrätt

Stoppningsrätten kommer från anglosachsisk rätt och har därifrån övertagits i nordisk. Den har även införts i internationella köplagen men saknas i bl. a. tysk och fransk rätt; en allmän ”droit de suite” som anses ha varit den historiska grunden för de engelska reglerna är sedan länge avskaffad i fransk rätt.

Ändring av entreprenörens arbete — replik på en replik

I en tidigare uppsats publicerad i SvJT 1992 s. 738–755 har jag behandlat problem rörande ändringar av entreprenörens arbete i långsiktiga entreprenadavtal. Med anledning av den artikeln har det sedan uppstått en debatt i tidningen. Förbundsjuristen Per Ossmer framförde i en replik i SvJT 1993 s. 278–288 en rad praktiska synpunkter på de juridiska problem som kan uppstå vid vid den här typen av avtalsrelationer. Jag kommer nu med ett kort svar på Ossmers inlägg.

Replik om folkrätten i Mellanöstern-konflikten

Minister Jan Nordlander har i häfte 1 för 1993 av SvJT (s. 64) framställt den historiska och folkrättsliga bakgrunden till ”frågan om Mellanöstern”. För att ge en rättvis beskrivning av problematiken, som kringgärdar denna komplicerade fråga, måste dock en något mer ingående diskussion i framförallt det folkrättsliga avsnittet föras. Jag ser mig därför föranledd att lämna några kompletterande synpunkter.

Personalnotiser

Underhållsfrågor och internationell privaträtt

Internationellrättsliga frågor angående familjerättsligt underhåll är ett stort och problemfyllt område med avsevärd praktisk betydelse. De har också blivit föremål för relativt stor uppmärksamhet i litteraturen. Det är inte min avsikt att här ta upp alla till ämnet hörande frågor.

Exekution i Frankrike

I en uppsats i Svensk Juristtidning (SvJT 1979 s. 696–711) har jag tidigare lämnat en redogörelse för hur den exekutiva verksamheten i Frankrike är organiserad. Härefter har flera förändringar skett både vad gäller tillämplig lagstiftning och verksamhetens bedrivande i övrigt.

Erkännande av stater En ny doktrin?

I folkrätten uppställs tre kriterier som måste vara uppfyllda för att en stat skall anses ha uppkommit: ett folk, ett territorium samt en regering som förmår utöva kontroll över territoriet. På senare tid har också andra förutsättningar nämnts: garantier för nationella minoriteter och respekt för de mänskliga rättigheterna m. m.

Något om domstolskontrollen över kommunalförvaltningen

Domstolskontrollen över förvaltningen är en klassisk rättspolitisk fråga som behandlats åtskilliga gånger i både svensk och utländsk litteratur. Frågan tycks i första hand ha intresserat förvaltningsrättare och frågeställningarna synes därför för det mesta ha behandlats i den förvaltningsrättsliga litteraturen.

JOHANNA SCHIRATZKI, Muslimsk familjerätt, Lagar, seder och attityder. Norstedts Juridik, Stockholm 1993. 128 s.

I Sverige lever idag cirka 150 000 muslimer, nästan alla med utländsk bakgrund. Åtskilliga av dessa har blivit svenska medborgare, dock utan att ha förlorat sina religiösa och kulturella rötter. Den muslimska minoritetens familjerättsliga förhållanden ställer ofta svenska domstolar inför säregna problem, alltifrån frågan om erkännande i Sverige av skilsmässor genomförda genom mannes förskjutande av kvinnan (se t. ex. NJA 1989 s. 95) till effekterna av barnbortrövande (se t. ex. NJA 1992 s. 93) och krav på utbetalning av brudpenning (se t. ex. Hovrätten över Skåne och Blekinge den 4 mars 1993, DT 4093, målnr 137-92).

Prästers tystnadsplikt

I en mordrättegång i Svea hovrätt hördes — på begäran av den åtalade — en präst som vittne angående vad den åtalade hade berättat för honom vid själavårdande samtal i häktet. Den åtalade ansåg att vittnesmålet var till hans fördel och löste prästen från tystnadsplikten. Prästen förklarade då att han var villig att vittna och gjorde så. För detta har både prästen och de hovrättsdomare som tillät vittnesmålet fått sig en skrapa av JO.

”Tillståndet att tala” — om själasörjarens tystnadsplikt och dess utsträckning.

Föreliggande artikel innebär inget avvikande från den på lagstiftning och praxis vilande stränga uppfattningen om biktsigillets helgd mot varje utomståendes krav på att få tillgång till vad som avhandlats mellan biktfader och biktbarn. Den vill blott, särskilt mot vad som på senaste tid framkommit i denna fråga, försvara ”licentia loquendi”, ett inom den traditionella biktteologien gängse begrepp, innebärande prästens rätt att tala med andra med den biktandes eller rådsökandes medgivande och på dennes uppdrag.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1993. När det gäller sådan lagstiftning som är en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) kommer den — såsom förutskickades i föregående översikt — att redovisas i en separat översikt i samband med att avtalet och den ifrågavarande lagstiftningen träder i kraft.

Det 33:e nordiska juristmötet

I slutet av det 32:a nordiska juristmötet i Reykjavík bjöd den danska lokalstyrelsen till möte 1993. Det 33:e juristmötet ägde därför rum i Köpenhamn och gick av stapeln den 18–20 augusti 1993. Omkring 1 300 deltagare och ledsagare från de fem nordiska länderna deltog. Dagen för mötets öppnande sammanträdde den gemensamma nordiska styrelsen för juristmötet varvid behandlades bland annat förvaltningen under åren 1990–1992 av Gunnar Swensons fond för De Nordiska Juristmötena.

PER AHLIN: Folkrätten och svensk säkerhetspolitik, akademisk avhandling. Juristförlaget, Stockholm 1993. 389 s.

Det är tur att vi har svenska språket: hade svenska akademiker disputerat på avhandlingar på främmande språk (som intill 70-talet var en regel inom ämnet folkrätt) hade vi varit ännu mer utskämda i världen. Vi har redan problem med vår folkrättsliga trovärdighet, med tusentals fall vid Europeiska Domstolen för Mänskliga Rättigheter och icke heller lyckades vi komma in i FNs Säkerhetsråd, även det mycket på grund av alla våra problem med mänskliga rättigheter.

Vad är allvarligt, JO?

Särskilt för domare är det besvärande att få kritik av JO. När JO säger att felet är allvarligt kan det uppfattas som ett ifrågasättande av den felandes omdöme och yrkesskicklighet i vidare mening. Det är därför viktigt att JO:s ställningstaganden är balanserade, juridiskt korrekta och inte minst begripliga. Chefs-JO Claes Eklundhs kritik mot Svea hovrätt i det i Birgitta Bloms artikel relaterade fallet om prästen som bröt mot tystnadsplikten väcker mot denna bakgrund en del frågor.

Personalnotiser

Juridisk konservatism

Etikens, juridikens och politikens poäng är att sätta gränser för den enskildes egoism. Etiskt goda handlingar har utan tvekan något att göra med att man visar hänsyn till andra människor. Juridiskt korrekta beslut måste vara rättvisa mot parterna, politiska beslut ta hänsyn till folkets bästa.

Some Comments on the Finnish Proposal for an Act on Compensation for Environmental Damage (Government Bill 1992:165)

The Finnish Government has submitted a bill to Parliament for an Act on Compensation for Environmental Damage (infra the Proposal). Up to now — and until the Proposal becomes law — the question of civil liability for environmental damage has to a large extent been governed by general rules of tort [especially the Tort Act of 1974 (412/74)] and rules of neighbouring law [Act on Neighbour Relations of 1920 (26/20)]. Also, the Water Act of 1961 (264/61) has been of significance in this context.

Vem behöver prisregleringsnämnden?

Denna artikel om Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström (PRN) tar sig an två huvudfrågor. Den första framgår av rubriken till artikeln; Vem behöver prisregleringsnämnden? Här behandlas det praktiska behovet av nämnden. Den andra frågan berör behovet av specialdomstolar, dvs. det rättsliga behovet av ett förfarande, som avviker från ”det normala förfarandet” vid domstolar.

Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1989–1992

Principalansvar. Bestämmelsen om arbetsgivarens ansvar i 3 kap. 1 § SkL tycks inte vålla så stora problem i praktiken, frånsett att det ibland lär förekomma tvister om arbetstagares brottsliga handlingar företagits i ”tjänsten”; refererade rättsfall av denna typ saknas dock från de aktuella åren. En annan besvärlig fråga kan vara var arbetsgivaransvaret skall placeras vid inhyrning av arbetskraft och samverkan mellan olika företag.

Ny juridisk litteratur

Ulf Bernitz. Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare (Norstedts 1993, 289 s.). Sammanställning av studier på rättsområdet. Bostadsrättsoption och andra ändringar i bostadsrättslagstiftningen (Ds 1993:54, 104 s.). Det allmännas skadeståndsansvar. Betänkande av kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (SOU 1993:55, 363 s.).

Folkrätten och utrikespolitiken — en replik

Maths Heuman in memoriam I

F.d. presidenten i Hovrätten för Västra Sverige Maths Heuman har avlidit 94 år gammal. Han var född i Falkenberg men växte upp i Göteborg. Efter studentexamen där och juris kandidatexamen i Lund 1925 satt han ting i Askimsdomsagan i Göteborg hos den legendariske Karl Schlyter, då häradshövding men sedermera justitieminister och reformator på kriminalpolitikens område.

Vidareutbildningsstipendier avseende utlandsstudier för yngre jurister

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utlyser härmed ånyo för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister, både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att från annan verksamhet eller med just avlagd examen inträda i sådan tjänst. Stipendierna är inte avsedda för forskning och forskarutbildning.

Maths Heuman in memoriam II

Maths Heuman utsågs 1948 till vår förste riksåklagare. Han hade noga följt och även mycket aktivt deltagit i förberedelsearbetet inför den stora processrättsreform som trädde i kraft det året. Den gamla rättegångsbalken skulle ersättas av en processordning som ställde helt nya krav på parterna och på domstolen.

Personalnotiser

Domstolsväsendets anpassning till EES och EG

Ett medlemskap i EG innebär att en stor del av EG:s samlade regelverk blir tillämplig i de nya medlemsländerna och kan åberopas inför de nationella domstolarna. Detta gäller i första hand EG:s förordningar. Den återstående delen av regelmassan — i huvudsak EG:s direktiv — kommer också att bli gällande i de nya medlemsstaterna, dock vanligtvis först sedan bestämmelserna blivit införlivade i de nationella regelsystemen genom inhemska lagstiftningsåtgärder.

Om felansvaret vid aktieköp

Köp och försäljning av aktier är av fundamental betydelse för omfördelningen av långfristigt riskkapital i samhället. Den volymmässigt övervägande delen av samtliga aktieköp företas inom aktiemarknadens sekundärsegment, men även direkttransaktioner utanför aktiemarknaden får nästan dagligen utrymme i dagstidningarnas affärsspalter.

Om fastighetssäljares ansvar för mäklares uppgifter och insikter

Såväl uppgifter som fastighetssäljare lämnar som dennes insikter om fastighetens skick eller köparens förväntningar kan ha relevans för bedömning av om fel föreligger och om skadestånd skall utgå. I vilken utsträckning dessa omständigheter skall tillmätas betydelse är komplicerat och delvis föremål för olika åsikter. Detta skall inte behandlas här.

Sveket mot familjehemsbarnen

Varför respekteras och garanteras inte alla barns rätt till trygghet och kontinuitet? Varför tillåts barn leva i skadlig och förgörande ovisshet? Varför kommer vårdnadsfrågan så sällan till ett avgörande vid långa familjehemsplaceringar? Sedan 1983 är det möjligt att flytta vårdnaden om familjehemsföräldrarna. Men möjligheten används sällan.

Om kvalitativa aspekter vid bedömning av konkurrensbegränsning

EG-kommissionen har i ett särskilt tillkännagivande fastslagit riktlinjer för vad som kan anses vara bagatellundantag, dvs. avtal av mindre betydelse som inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande överenskommelser och samordnade förfaranden i artikel 85.1 i Romfördraget

Skiljeklausul och singularsuccession — dags för lagstiftning

Två parter ingår ett avtal, som bl. a. innehåller en skiljeklausul. En av parterna överlåter (helt eller delvis) sina rättigheter enligt avtalet till en tredje part. Om det därefter uppstår tvist och någon av kontrahenterna vill starta process, kan två processuella problem uppkomma. Är den nya parten bunden av skiljeklausulen i förhållande till den kvarstående parten i avtalet? Är kvarstående part bunden av skiljeklausulen gentemot den nya parten?

Barnkonventionens skydd för ofödda barn

Universitetslektor Per Westman behandlar i en mycket intressant artikel ofödda barns rättigheter huvudsakligen i svensk och engelsk rätt. Det finns i detta sammanhang skäl att utveckla diskussionen med den folkrättsliga aspekten. Mycket få folkrättsliga regler behandlar barn särskilt, i stället skyddas även barn av regler rörande mänskliga rättigheter.

Angående anmälan av Per Ahlins avhandling, Folkrätten i svensk säkerhetspolitik

I en ”anmälan” i SvJT 1993, s. 678 kan man ta del av Professor Ingrid Detters åsikter bl. a. om Per Ahlins avhandling ”Folkrätten i svensk säkerhetspolitik”. Det är oklart huruvida Ingrid Detter skrivit en recension av Ahlins avhandling, eller en litania över folkrättens svaga ställning i Sverige eller ett inlägg i en politisk debatt om svenskt medlemskap i EU och NATO.

De maximis non curat praetor eller judicial review — Haagdomstolen i en brytningstid

Det har nu gått drygt trettio år sedan en av detta sekels mest framstående folkrättsjurister, Sir Hersch Lauterpacht (1897–1960), gick ur tiden. 1933 publicerade han sitt kanske viktigaste verk, The Function of Law in the International Community, som än idag utövar ett visst inflytande på den folkrättsliga debatten.

EG och medborgarrätten. Några frågor aktualiserade av ett betänkande

Grundlagsutredningen inför EG har haft till uppgift att överväga vilka grundlagsändringar som skulle vara nödvändiga om Sverige efter folkomröstning ansluts till Europeiska gemenskaperna (EG).

Färre tremanssitsar!

Under de senaste åren har belastningen på våra allmänna domstolar ökat kraftigt. Olika åtgärder har vidtagits för att göra det möjligt för domstolarna att hantera den växande arbetsmängden på ett godtagbart sätt. Domstolsutredningens betänkande som avlämnades i slutet av år 1991 har hittills resulterat i att hovrätterna har fått en avlastning, delvis på bekostnad av tingsrätterna.

Om verkliga värden och den aktiebolagsrättsliga världen — replik

Doktoranden Jan Andersson har i SvJT 1993 s. 566 f. givit oss ett smakprov från sitt aktiebolagsrättsliga kök. Vad vi får ta del av är en het anrättning, nämligen värdebestämning vid utdelning av sakvärden. Andersson antyder att det kan uppfattas som att ”koka soppa på gammal spik” men synes själv helt övertygad om att han har funnit en ny och avgörande ingrediens; det ”bortglömda” avgörandet i NJA 1962 s. 461.

Bör miljöskadelagstiftningen reformeras?

Miljöskadeansvaret har, bara sju år efter det miljöskadelagen (MSkL) trädde i kraft, kommit i stöpsleven. Miljöskyddskommittén föreslår att lagen sammanförs med annan miljölagstiftning i en miljölag, samtidigt som vissa — inte alltför omfattande — ändringar görs i lagstiftningens omfattning och uppbyggnad (SOU 1993:27).

Några anmärkningar rörande ansvaret för miljöfarlig verksamhet vid konkurs och liknande situationer

Jag har för någon tid sedan i en artikel behandlat frågan om bl. a. konkursbos ansvar för konkursgäldenärens miljöfarliga verksamhet. Jag kritiserar i artikeln ett antal avgöranden från regeringen och koncessionsnämnden för miljöskydd.

EG-medlemskap och strängare nationella miljöåtgärder

Ett av de områden som vållat störst oro bland dem som deltagit i debatten om det väntade svenska medlemskapet i de Europeiska Gemenskaperna har varit ett sådant medlemskaps inflytande på den svenska miljölagstiftningen och, ytterst, på miljöskyddet i Sverige. Denna oro bottnar i antagandet att Sverige ligger långt före EG och de flesta andra europeiska stater på många områden inom miljöskydd.

Ersättning för psykiska besvär

Högsta domstolen har in pleno träffat två avgöranden om ersättning till närstående för psykiska besvär som drabbat dem till följd av svåra brott (DB 107 och DT 108, den 24 februari 1993). Motiveringarna var i det hela likalydande. Pleniavgöranden har, eller bör ha, stor betydelse för rättsutvecklingen.

Folkrättens historia: det ryska bidraget

Olof Rudbeck obducerade i sin anatomiska teater i Uppsala en höstdag 1667 ryssen Grigorij Karpovitj Kotosjuichin.1 Denne ryss kontaktade 1664, med användande av namnet Ivan-Aleksander Selitskii, den svenske guvernören i Narva och meddelade att han önskade överlämna upplysningar om Ryssland och ryska förhållanden.

Harmoniseringen av redovisningsreglerna inom EG

Av hittills utfärdade EG-direktiv på bolagsrättens område svarar redovisningsdirektiven för ungefär hälften av textmassan. Detta är främst resultatet av att redovisningsfrågorna på ett tidigt stadium gavs prioritet inom EG.

Litteratur

Disputation

Protection of the Unborn Child and the Rights of Parents

The issue of protection of unborn children has been much discussed over the last years, not only in legal debate but also among professionals in other fields, such as medical and ethical. Looking on legal matters it is noticeable that steps have now been and are taken towards a recognition of the unborn child as a legal subject.

HUGO FRIDÉN, Beneficium vid löneexekution. Akademisk avhandling. Uppsala 1992. Reprocentralen HSC. 270 s.

Lön, pension och vissa andra ersättningar som tillkommer en gäldenär kan tas i anspråk genom införsel eller löneutmätning för betalning av hansskulder. Löneexekutioninnebärattkronofogdemyndigheten (krfm) ålägger arbetsgivaren eller den som utger annan ersättning att vid varje utbetalningstillfälle innehålla viss del av ersättningen och tillställa krfm beloppet. På motsvarande sätt som egendom i viss utsträckning skall såsom gäldenärens beneficium undantas från sakutmätning skall vid löneexekution ett belopp förbehållas gäldenären för hans eget och hans familjs underhåll.