Arkiv

Skiljeförfarande och Bryssel/Luganokonventionerna

Den mellan EG:s medlemsstater gällande Brysselkonventionen av år 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område går tillbaka på art. 220 i EEG-fördraget.

EFTA-domstolens rådgivande yttranden

I och med ikraftträdandet av EES-avtalet den 1 januari i år trädde också avtalet mellan EFTA-staterna om upprättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol (här kallat övervaknings- och domstolsavtalet — ÖDA) ikraft. Den nyupprättade EFTA-domstolen har genom detta avtal i huvudsak givits behörighet att behandla:

Det rörliga kulturarvet

I mitt arbete som verksjurist vid Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer kommer jag allt oftare i kontakt med frågor om vilket skydd svenska kulturföremål har i olika avseenden. Termen kulturföremål används i svenskt officiellt språk för lösa föremål som äldre konst, möbler, antikviteter m. m.

35:5 rättegångsbalken. En rättsfråga om vad?

Det moderna samhällets teknologiska struktur, vetenskapliga landvinningar osv. har fört stora delar av industrivärldens befolkning in i en tid av hög levnadsstandard i materiellt hänseende. Massproduktion, massdistribution och masskonsumtion har emellertid också ökat risken för att människor och deras egendom skadas av miljöfarliga utsläpp, felaktiga produkter och andra skadekällor.

Ny juridisk litteratur

Håkan Andersson. Skyddsändamål och adekvans. Om skadeståndsansvarets gränser (Iustus 1993, 637 s.). Akademisk avhandling om frågan hur man finner en ändamålsenlig gräns för skadeståndsansvar. Ulf Bernitz, Gunnar Karnell, Lars Pehrson och Claes Sandgren. Immaterialrätt. Upphovsrätt, patent, mönster, varumärken, namn, firma, otillbörlig konkurrens (4 upplagan Juristförlaget 1993, 233 s.). En samlad framställning av hela ämnesområdet i ny utgåva.

Anm. av Jan Ramberg, Inledning till köprätten, Bert Lehrberg, Köprätt.

1905 års köplag torde allmänt ha ansetts som en hörnpelare i civilrätten och det är därför naturligt att ett stort intresse har knutits till den nya köplagen från år 1991. Detta intresse har kommit till uttryck bl. a. på det sättet att många böcker om den nya köprätten redan har sett dagens ljus. Bland de senaste finns Jan Rambergs Inledning till köprätten och Bert Lehrbergs Köprätt.

Kontraktsbrott i samband med ombyggnads- och förbättringsarbeten i hyreslägenheter

I det ekonomiska läge landet nu befinner sig torde hyresvärds intresse att genomföra ombyggnads- och förbättringsarbeten i lägenheterna öka. Fråga uppstår då i många fall om tillämpning och tolkning av det i detta fall aktuella lagrummet i 26 § hyreslagen och eventuellt andra hyresrättsliga regler.

Folkrätten och utrikespolitiken — replik på en replik

Min artikel om ”Folkrätten och utrikespolitiken” i Svensk Juristtidning (1993 s. 589) har föranlett en replik av UD:s rättschef Hans Corell (SvJT 1993 s. 796). ”Det är hög tid att stärka folkrättens ställning i den svenska utrikespolitiska beslutsprocessen” skrev jag. Därför föreslog jag en återgång till den tidigare ordningen med en särskild folkrättssakkunnig som är direkt underställd utrikesministern och kabinettssekreteraren.

Tunisisk familjerättsreform — rapport och kommentar

Tunisien går vidare med att reformera sin äktenskaps- och familjelagstiftning — med kvinnans rätt i centrum. Förfarandet denna gång, såvitt jag kunnat utröna, är intressant. Genom en lag av den 26 april 1993 tillskapades under justitieministeriet ett nytt centrum för juridiska och judiciella studier (CEJJ), fullföljande en rekommendation av republikens president att särskilt ägna tekniska områden vetenskaplig bearbetning.

Pristävling i juridiskt författarskap för yngre jurister

Svensk Juristtidning utlyser även i år en pristävling i juridiskt författarskap för yngre jurister. Pristävlingen syftar till att bland yngre jurister uppmuntra författande av artiklar i juridiska frågor. Ämnet för bidragen till tävlingen skall vara antingen ett teoretiskt eller praktiskt juridiskt problem eller en rättspolitisk fråga.

Personalnotiser

Justitiedepartementet. Dep.chefen har 21 okt. 1993 t. rättssakkunnig i dep:t förordnat ass. i Svea hovr. Mats Dahl, 22 dec. t. rättssakkunnig i dep:t förordnat ass. i kammarr. i Sthlm JanOlsson. Finansdepartementet. Dep.chefen har 16 sept. 1993 t. rättssakkunniga i dep:t förordnat ass. i kammarr. i Göteborg Anders Cedhagen o. ass. i kammarr. i Sundsvall Thomas Norling, 27 sept. t. rättssakkunnig i dep:t förordnat ass. i hovr. f. Nedre Norrland Maria Wetterstrand, 28 okt. förordnat regeringsrättssekr.

Anm. av Peter de la Cruz, A Modern Approach to Comparative Law, Kluwer.

I våra tider bör varje välutbildad svensk jurist besitta grundläggande kunskaper om de stora rättssystemen i vår omvärld, liksom även elementära färdigheter i fråga om de speciella metodproblem som uppstår i samband med arbete med utländsk rätt. Behovet av kurser och läroböcker i komparativ rätt är påtagligt.

Primärutredning eller förundersökning

Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23:1 RB). Den kan inledas formlöst genom att utredningsarbetet sätts igång eller genom ett formligt beslut. Förundersökningen inleds av polismyndighet eller av åklagare.

Om legitimation och sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkel fordring

Inom fordringsrätten brukar man tala om legitimationsregler. Den som — med rätt eller fel — uppger sig vara fordringsinnehavare sägs inneha förfogandelegitimation när han framstår som rätt fordringshavare sålunda att en förvärvare har anledning tro att han gör sitt förvärv från rätt person, varav kan följa bättre rätt till fordringen än annan pretendent (t. ex. tidigare förvärvare).

Om skyddet för aktiebolagets borgenärer

Aktiebolagsformen möjliggör för rörelseidkare och andra att organisera och varaktigt bedriva verksamhet utan att sätta hela den personliga förmögenheten på spel och bidrar därför till ekonomisk verksamhet. Det begränsade personliga ansvaret tjänar således samhällsekonomiskt önskvärda syften, men belyser samtidigt den i bolagsformen inbyggda intressemotsättningen mellan bolagets aktieägare på den ena sidan och bolagsborgenärerna på den andra.

Anm. av Håkan Andersson, Skyddsändamål och adekvans. Om skadeståndsansvarets gränser.

Håkan Andersson har skrivit en mycket läsvärd och tankeväckande doktorsavhandling om en central fråga i svensk skadeståndsrätt: hur ett före–liggande skadeståndsansvar skall begränsas. Han behandlar här särskilt den omdiskuterade läran om skyddade intressen (normskyddsläran), eller som han föredrar att kalla den, skyddsändamålsläran.

Ett minerat gränsland eller har mäklaren en undersökningsplikt?

En numera lagakraftvunnen dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom DT 1028, Mål T 214/92, meddelad den 11 februari 1993, berör till viss del avgränsningen mellan en fastighetsköpares undersökningsplikt och en fastighetsmäklares upplysningsskyldighet. Det finns anledning att titta närmare på avgörandet och försöka tolka innebörden av detsamma.

Lagstiftning med anledning av EES-avtalet

Den 2 maj 1992 träffades ett avtal om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) mellan å ena sidan Sverige och övriga EFTA-länder samt å andra sidan EG och dess medlemsländer. Samtidigt undertecknades tre avtal mellan EFTA-länderna, bl. a. ett om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol (övervakningsavtalet).

Tore Strömberg in memoriam

Den 8 november 1993 avled professor emeritus Tore Strömberg, åttioett år gammal, i Lund. Tore Strömberg föddes i Malmö, blev fil. kand. vid dåvarande Göteborgs högskola 1933, jur. kand. i Lund 1937 samt jur. dr därsammastädes 1949. Samma år utnämndes han till docent i straffrätt vid Lunds universitet. Under åren 1949–53 och 1955–57 tjänstgjorde han som tf. professor i straffrätt och juridisk encyklopedi.

Personalnotiser

Anm. av Michael Bogdan. Komparativ rättskunskap.

Den juridiska disciplinen ”komparativ rättskunskap” behandlar olika länders rättssystem. I dagligt tal benämns ämnet ”komparativ rätt” eller ”jämförande rätt”. Enligt Bogdans beskrivning omfattar det (s. 18 f.):

Några reflektioner om domstolarnas arbetssätt

I SvJT 1993 s. 923 ff. diskuterar rådman Lars Lindström problemet med den ökade arbetsbelastningen på de allmänna domstolarna. En outtalad förutsättning i artikeln är att domstolsväsendet inte har att räkna med förstärkning i form av ökade anslag. Lars Lindström framför ett förslag: tvistemål skall i tingsrätt i större utsträckning än i dag avgöras av ensamdomare.

Några tankar om produktansvaret i franchiseförhållanden

Med produktansvar menar man skadeståndsansvaret för en skada som en produkt orsakar på något annat än produkten själv.1 I svensk rätt finns lagregler om produktansvar i framför allt produktansvarslagen (1992:18). Den lagen är emellertid tillämplig bara på personskador och på sakskador som orsakats på egendom som till sin typ vanligen är avsedd för enskilt ändamål och som den skadelidande vid tiden för skadan använde huvudsakligen för sådant ändamål.

Juridik och politik — aktuella grundlagsändringar

Inget riksdagsval utan konstitutionella reformer, så också i år. Ändringar av grundlagarna är i Sverige ett regelbundet fenomen vart tredje år. Ett knippe propositioner om grundlagsändringar ligger på riksdagens bord sedan tidsfristen för sådana förslag gick ut i december (8 kap. 15 § regeringsformen, RF).

Genomförandet av EES-avtalet i svensk rätt

EES-avtalet trädde som bekant, efter omförhandlingar och många svårigheter, i kraft den 1 januari 1994. Det är det mest omfattande avtal som Sverige hittills har ingått. Dess innehåll påverkar hela det svenska samhället; i hög grad näringslivet och enskilda men också domstolar och myndigheter. Inte bara övertagandet av resultatet av 30 års rättsskapande verksamhet i EG utan också inrättandet av nya organ som upprättas genom avtalet och vilkas verksamhet får direkt betydelse för svenska förhållanden medför att det svenska rättssystemet berörs påtagligt.

Marknadsföringslagens tillämplighet i EES-rättslig belysning

Den mest betydelsefulla förändringen i den svenska rättsordningen under 1990-talet blir utan tvekan dess anpassning till den europeiska integrationsprocessen. Denna anpassning, som till betydande del redan har ägt rum men alltjämt pågår, är inte beroende av Sveriges eventuella kommande medlemskap i EG resp. Europeiska unionen,1 eftersom det mesta av den materiella EG-rätten såsom s. k. acquis communautaire redan övertagits genom medlemskapet i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Man kan således tala om en EG/EES-rätt, vilken på olika sätt formar den svenska rättsordningen på olika områden.

EES och EFTA-domstolen. Risk för kollisioner med EG-domstolen?

Den 1 januari 1994 trädde EES-lagen i kraft. Den innebär bl. a. att svenska domstolar skall tillämpa ett antal regler med samma lydelse som EG-rättsliga regler. En EFTA-domstol med säte i Genève har inrättats. Svenska domstolar kan, när fråga om tolkning av en sådan regel uppkommer i ett mål, vända sig till EFTA-domstolen, som då skall ge besked om hur regeln enligt dess mening skall tolkas.

Ögonvittnesidentifieringar

Identifieringsproblematiken har under senare år aktualiserats i flera viktiga rättsfall. I Palme-målet uppmärksammades flera svårigheter när det gäller att identifiera en gärningsman, bl. a. med vilken säkerhet ett ögonvittne pekar ut en misstänkt i en konfrontationsparad. I en sådan ingår den misstänkte samt ett antal s. k. figuranter, deltagare som ej är misstänkta.

Anm. av Peter Fitger, Domstolsprocessen.

Peter Fitger har på Norstedts juridik utgivit en kortfattad kommentar till rättegångsbalken med titeln Domstolsprocessen. Den är avsedd att vara en vademecum för advokater och andra som behöver en hanterlig kommentar till RB. Att skriva en kommentar, som vänder sig såväl till yrkeskunnigt folk som till lekmän, har givetvis sina svårigheter. Frågor måste alltid uppkomma vad som skall tas med i den kommenterande texten och hur ingående de olika frågorna skall behandlas.

Skall någon göra något åt betygshetsen bland juriststudenterna?

Notarietjänstgöring upplevs av många juriststudenter som ett nödvändigt första steg i yrkeslivet. Av tradition anses nämligen notarietjänstgöringen vara värdefull för en yrkesverksam jurist. Trots att notarietjänstgöringen egentligen endast är nödvändig för dem som vill bli domare, åklagare eller kronofogde strävar många studenter tidigt efter att uppfylla kraven för att bli notarie.1 Även flera av de studenter som tänker sig andra vägar och anser att notarietjänstgöring verkar ointressant dras med i denna strävan. De vill ”ha möjligheten att sitta ting om det skulle visa sig nödvändigt”.

Lagstiftning i riksdagen hösten 1993

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1993. När det gäller sådan lagstiftning som är en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) har den redovisats i en separat översikt (se SvJT 1994 s. 213 ff.).

Personalnotiser

Domstolsverket kan dämpa betygshetsen!

När min kollega Claes Martinson bad mig att titta på ett utkast till hans artikel om betygshets,1 berättade jag för honom att jag i mars 1993 vänt mig till notarienämnden angående just denna fråga. Notarienämnden lämnade min skrivelse vidare till domstolsverket, som helt kort och utan någon närmare motivering avvisade mina synpunkter.

Europadomstolens domar 1991–1993 — en rättsfallsöversikt

I SvJT 1991 s. 257 ff. publicerades en rättsfallsöversikt omfattande de domar som meddelats av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) under tiden fram till utgången av 1990. Den rättsfallsöversikt som här följer är avsedd att utgöra en fortsättning på den förra översikten och bör läsas tillsammans med denna.

Allmän förvaltningsdomstols officialprövning

Förvaltningsprocessen har nyligen varit föremål för en översyn av Domstolsutredningen.1 Denna översyn utgjorde endast en del av utredningens mycket omfattande uppdrag. Tidsbrist kan därför antas vara förklaringen till att utredningen knappast kan sägas ha gått på djupet med förvaltningsprocessens problem. Det som presenteras av Domstolsutredningen bär endast i mindre utsträckning prägel av nytänkande.

Anm. av Sven Norberg, Karin Hökborg, Martin Johansson, Dan Eliasson, Lucien Dedichen, The European Economic Area — EEA Law ...

Såvitt gäller utsikterna att bli använd i Sverige har en nyutkommen juridisk bok sällan gått ett så ovisst öde till mötes som den recenserade EESkommentaren. Går allt enligt EU-anhängarnas förhoppningar blir Sverige redan den 1 januari 1995 en fullvärdig medlem i EU, vilket samtidigt kommer att medföra att EES-avtalet för svenskt vidkommande förlorar det mesta av sin betydelse, låt vara att det kommer att fortsätta att gälla i förhållande till de EES-stater vilka då inte (ännu) blivit EU-medlemmar, exempelvis Island.

Hur gick det se’n? De första åren av HDs tredje sekel

I samband med HDs 200-årsjubileum år 1989 gav SvJT ut ett dubbelhäfte med ett antal artiklar om domstolen och dess verksamhet. HDs ordförande Olle Höglund rapporterade under rubriken Högsta domstolen — en jubilar i utveckling (s. 178) om förändringar som hade skett under senare år och drog upp vissa perspektiv inför framtiden. När det nu har förflutit ytterligare fem år kan det vara av intresse att komplettera med några uppgifter om hur domstolens tredje sekel har tagit sin början. Jag inleder med litet statistik.

Var det verkligen narkotika? — Metodfrågor kring preparatbestämning

I vissa narkotikamål företes ingen forensisk bevisning, alltså ingen kemisk, teknisk eller botanisk analys av beslagtagna preparat. Små beslag av hasch och av en del andra narkotika analyseras vanligtvis endast om särskilda skäl finns. Bevisningen baseras i en rad fall uteslutande på vittnesuppgifter, bl. a. på iakttagelser i samband med preparathantering och på berättelser om egna upplevelser under rus.

Sakrättsskydd vid överlåtelse av enkla fordringar — en replik till Stefan Lindskog

Det finns en inkonsistens i skuldebrevslagens regler om enkla fordringar. Bestämmelserna om sakrättsligt skydd vid överlåtelse beskriver inte hela sanningen. En systematisk analys av regelsystemet visar att sakrättsskyddet egentligen går längre än som framgår av dessa bestämmelser. Det hävdar Stefan Lindskog (SvJT 1994 s. 114). Vilket oerhört påhopp mot en kär gammal lag! Dessbättre är nog angreppet grundlöst.

Mera om fastighetsköp med förbehåll för tillbehör

I en artikel i SvJT 1992 s. 605 framställde jag med anledning av en tidigare (SvJT l991 s. 768) i tidskriften refererad och kommenterad skiljedom frågan (1): Varför skall köparens borgenärer före avskiljandet kunna göra sig betalda ur tillbehör, som köparen själv inte har rätt till? Något svar har inte erhållits. Däremot har jag erfarit, att frågan på olika sätt varit föremål för intresse hos företrädare för både doktrin och praktik.

Personalnotiser

Ny juridisk litteratur

Svante Bergström Lärobok i upphovsrätt. 4 upplagan ombesörjd av Stig Strömholm (Iustus 1994, 79 s.). Lärobok främst för grundläggande juristutbildning. Bostadsrätt — Bostadsrättsföreningens och pantahavares rätt till betalning, tvångsförsäljning m. m. (Ds 1994:7, 124 s.).

Sakrättsskydd vid dubbelöverlåtelse av enkla fordringar — en replik till Stefan Lindskog

Stefan Lindskog har i en innehållsrik artikel i SvJT sett ofullkomligheter i samspelet mellan skuldebrevslagens legitimations- och sakrättsbestämmelser för enkla skuldebrev.1 Lagens bestämmelser bör enligt Lindskog utifrån systemhänsyn i vissa fall tolkas mot sin ordalydelse. Borgenärsskydd och skydd mot senare förvärvare vid dubbelöverlåtelse skall kunna uppkomma tidigare än vad som framgår av lydelsen i 31 § skuldebrevslagen, nämligen redan när gäldenären på annat sätt än genom en formlig denuntiation från överlåtaren eller förvärvaren har kommit i ond tro om att fordringen har överlåtits.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Rättspraxis till 1968 års Brysselkonvention om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område befinner sig under stadig tillväxt. Som framgår av rubriken är denna uppsats begränsad till ”nyare” praxis angående tolkningen av konventionen. Härmed avses avgöranden som har meddelats efter den 16 september 1988, dvs. den dag då Luganokonventionen öppnades för undertecknande

Offentlighetsprincipen, utrikessekretessen och EU: Förändringar förestår, inte problem

En livlig debatt har pågått i flera år om vilka konsekvenser ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen (EU) skulle ha för den svenska offentlighetsprincipen.1 Tonläget i debatten har varit högt uppskruvat, vilket gjort det svårt att förstå vad debatten egentligen handlar om. Vilka svenska regler är berörda?

Trafik- och arbetsskador — ett reformförslag utifrån läran om ekonomisk prevention

Under de senaste åren har de knappa samhällsekonomiska resurserna allt mer präglat den politiska debatten. Inom regeringskansliet har man skärskådat område efter område i jakten på besparingar i de offentliga utgifterna. Särskilt intresse har riktats mot de sociala förmånerna, vilket bl. a. har resulterat i sänkt ersättning vid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet. Besparingarna har varit inriktade mot områden där åtgärderna förväntas leda till omedelbara effekter.

Anm. av Carl Hemström, Bolagens rättsliga ställning. Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag.

Framställningen behandlar enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. Boken är främst avsedd att användas i juristutbildningen och då inom ämnet associationsrätt. I förordet anför professor Hemström att avsikten med framställningen ”har varit att försöka få med de grundläggande frågor, som skall göra det möjligt att förstå dels vilka problem som man har att lösa på bolagsrättens område och dels hur dagens och i vissa fall kanske även morgondagens lösningar ser ut.

Inga effektivitetsvinster med domstolarnas nya datorstöd MÅHS

Den 18 maj 1994 förklarade Domstolsverket (DV) det nya datorbaserade målhanteringssystemet MÅHS invigt. MÅHS är i första hand avsett för tingsrätterna och länsrätterna men även hovrätter och kammarrätter skall kunna använda systemet. Systemet har funnits i drift vid Jönköpings tingsrätt och vid länsrätten i Jönköping sedan i början av maj 1994.

Rättelse — förväxlade fotografier

Vid tryckningen av föregående häfte av SvJT har på s. 590 och 591 fotografierna av de nyutnämnda regeringsråden Rune Lavin och Karl-Ingvar Rundqvist förväxlats. Felet kommer att rättas till i den inbundna upplagan av tidskriften. Redaktionen beklagar misstaget.

Anm. av H.J. Kolrud, M. Kortekangas, B. Kriström, H. Schultz. Kommentar till NL 92, samt G. Björklund och B. Linander. Komm...

Avtal om köp och försäljning av varor mellan näringsidkare, särskilt på det industriella området, grundar sig ofta på mer eller mindre allmänt accepterade standardavtal (allmänna leveransbestämmelser). Förutom ”klassikern” Bernitz: Standardavtalsrätt, som numera utkommit i sin sjätte omarbetade upplaga, och som delvis har sin tyngdpunkt i konsumenträttsliga frågor, är de svenska verken på de standardavtalsrättsliga området inte många.

Replik till Anders Eriksson om produktansvaret i franchiseförhållanden (SvJT 1994 s. 225)

Ämnet berör en tvingande lagstiftning med ett i princip strikt ansvar. Av allmänna rättsprinciper måste då följa ett krav på tydlighet vid tolkning och rättstillämpning. Således bör man vara mycket försiktig att utvidga den skadeståndsskyldiga kretsen till fler än vad vid en strikt tolkning av lagtext och förarbeten kan utläsas.

EFTA-domstolen och tolkningen av EES-avtalet

Med anledning av att den homogena tolkningen och tillämpningen av EES-avtalet, samt EFTA-domstolens förmåga att säkerställa en sådan tolkning och tillämpning, har ifrågasatts i en del uppsatser och artiklar, finner vi det angeläget att ta upp några av de frågeställningar som har berörts. Vi har valt ut sex av de i våra ögon viktigaste frågorna, vilka vi behandlar var och en för sig.

Anm. av Iain Cameron, Maja Kirilova Eriksson. An Introduction to the European Convention on Human Rights och Göran Lysén, E...

Samtidigt med Sveriges förväntade inträde i EU den 1 januari 1995 träder den lag i kraft genom vilken den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) införlivas med svensk lag.

Anm. av Robert Schött m. fl., Kyrkolagen. En kortfattad kommentar, Göran Göransson, Kyrkolagen. En kortfattad kommentar, Es...

De senaste decennierna har för Svenska kyrkans del präglats av reformer av såväl organisatoriskt som annat slag. Här kan nämnas tillkomsten av Svenska kyrkans centralstyrelse, ändrad representation i Kyrkomötet, en ny stiftsorganisation liksom nyöversättningen av Nya testamentet, en ny psalmbok och nya gudstjänstordningar. En viktig del av reformarbetet är den nya kyrkolag som trädde i kraft den 1 januari 1993.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1994. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1994.

Ingemar Ulveson in memoriam

Ingemar Ulveson var född i Agunnaryd i Kronobergs län den 11 april 1917. Efter att ha tagit jur. kand. i Uppsala och suttit ting i Norrköping inträdde han i Göta hovrätt, där han blev fiskal 1945. Han var en av de jurister som sedermera flyttade över till Göteborg när en ny hovrätt inrättades där år 1948. Snart togs Ingemar Ulveson emellertid i anspråk för lagstiftningsuppgifter i Stockholm.

Personalnotiser

Anm. av Torsten Iversen, Støtteerklæringer, akademisk avhandling.

S. k. letters of comfort har under senare tid blivit behandlade i tre nordiska avhandlingar. Först ut på plan var norrmannen Erik Røsæg som 1992 behandlade ämnet under titeln ”Garantier eller fattigmanns trøst?” Røsæg behandlade letter of comfort ur ett mer teoretiskt och principiellt perspektiv. Torsten Iversen har benämnt sin avhandling för ”Støtteerklæringer”.

Snart ett år med EES-avtalet — Har det fungerat?

EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari i år och kommer alltså inom kort att fylla ett år. Med den erfarenhet som nu finns kan det vara dags att fråga sig om det har fungerat, dvs. inte om avtalet har varit fördelaktigt rent allmänt utan vad som här åsyftas är endast — men nog så viktigt — om avtalet har givit oss ett med EG-rätten enhetligt och dynamiskt rättssystem, något som ansågs vara av avgörande betydelse då avtalet ingicks.

Registrerat partnerskap och svensk internationell privaträtt

Sveriges ständigt pågående internationalisering gör att nya svenska familjerättsliga lagstiftningsprojekt inte längre kan begränsa sig till att överväga hur reglerna skall fungera i rent interna svenska förhållanden. De internationella aspekterna kan inte längre förtigas eller med några få ord i förarbetena överlämnas åt ”rättstillämpningen”. För några få år sedan, när Sverige antog sin s. k. sambolag, förbigicks de internationella förvecklingarna med tystnad, förutom ett uttalande i Familjelagssakkunnigas slutbetänkande att de förslag som där lämnades för makar i stor utsträckning ”lär” kunna tillämpas analogt

The Privatization of Central and Eastern Europe

A powerful wave of privatizations has swept the globe since the mid-1980s. Governments on all continents are trying to sell their companies as quickly as they can. The privatization rage has overwhelmed policymakers regardless of political conviction and has affected countries in a variety of economic circumstances.

Spärregeln i det svenska gruppundantaget för ensamåterförsäljaravtal

Avsikten med införandet av en ny konkurrenslag och ett antal gruppundantag i Sverige är att, så långt det är möjligt, uppnå materiell rättslikhet med Romfördragets konkurrensregler och därmed också med EES-avtalets motsvarande regler. Ledning vid tillämpningen av konkurrenslagen och gruppundantagen skall därför hämtas från rättspraxis inom EG.

Den nya svenska konkurrenslagen och begreppet ”relevant marknad”

Den 1 juli 1993 trädde en ny konkurrenslag i kraft (SFS 1993:20). Lagen som är avfattad med EGs stränga konkurrensregler som förebild innehåller regler om konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning samt bestämmelser om kontroll av företagsförvärv.

Tre repliker om domstolarnas nya datorstöd (se SvJT 1994 s. 682)

Johan Mannergren hävdar att många arbetsmoment vid tingsrätterna utförs enklare och snabbare med manuella rutiner än med hjälp av datorstöd. Som skäl anför han att tingsrätterna av tidsfrister fungerar bra om ”man bara har tillgång till en almanacka”.

Fria varurörelser och söndagsöppet — rättsläget inom EU efter Keck

Regeln om fria varurörelser i Romtraktatens artikel 30 är en av de fyra1 grundläggande friheter kring vilka EU är uppbyggd. Artikeln förbjuder kvantitativa restriktioner av handeln mellan medlemsländerna såväl som åtgärder med motsvarande verkan.

Ny justitieminister

Replik om betyghetsen hos juris studerande

Claes Martinson och Folke Grauers har i SvJT 1994 s. 313 f. framfört synpunkter på den, som de uttrycker, betygshets som anses råda bland de juris studerande. Den utlösande faktorn härvidlag beskrivs vara den meritvärdering som sker vid anställning av notarier vid underrätterna. Med anledning härav vill jag ge min syn på tillvägagångssättet vid anställning av notarier.

Svensk rättspraxis. Vattenrätt och miljöskyddsrätt 1981-1993

1918 års vattenlag har den 1 januari 1984 ersatts av vattenlagen (1983:291). I denna rättsfallsöversikt används förkortningen VL för att ange den nya lagen. Rättsfall som avser tillämpningen av 1918 års vattenlag och som fortfarande har aktualitet redovisas vid motsvarande paragraf i VL.

Kring fyra rättegångstermer

Denna skrift handlar om fyra juridiska begrepp, vilka spelar en viktig roll i rättegångar. Motsvarande juridiska facktermer är verben erkänna och förneka, medgiva och bestrida samt substantiven erkännande och förnekande, medgivande och bestridande.

Boforsaffären med Indien och folkrätten

I mars 1986 slöt AB Bofors ett kontrakt med det indiska försvarsministeriet om leverans av 410 fälthaubitsar (modell FH 77 B) för 8,4 miljarder kronor. Leveranserna, som även omfattade fordon, ammunition och annan materiel, sträckte sig över en följd av år. Ett samarbetsavtal mellan AB Bofors och Indiens president ingicks också i mars 1986. Vidare undertecknades ett Memorandum of Understanding mellan de svenska och indiska regeringarna.

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz Svensk arbetsrätt (9 upplagan Norstedts 1994, 262 s.). Koncentrerad och systematisk överblick i ny upplaga. Bertil Bengtsson Skadeståndsrätt — några huvudlinjer (Norstedts 1994, 82 s.). Översikt över skadeståndsrättens huvuddrag särskilt utom kontraktsförhållanden.

En problematisk grundlagsändring

Enligt ett vilande förslag till ändring av 2 kap. 18 § regeringsformen, som kan väntas bli antaget av riksdagen hösten 1994, kommer skyddet för egendom att förstärkas på vissa punkter. Förslaget bygger på en hastigt tillkommen kompromiss i Fri- och rättighetskommittén mellan de fyra största riksdagspartierna, som alla stod bakom betänkandet (SOU 1993:40) på denna punkt.

Om prövningstillstånd i hovrätt

I 49 kap. 15 § rättegångsbalken (RB) fanns före den 1 oktober 1994 följande bestämmelse: ”Kan talan mot tingsrättens dom eller beslut prövas av hovrätten endast om denna meddelar prövningstillstånd, skall tingsrätten – – – upplysa parterna om detta – – –” Samtliga domare vid Karlstads tingsrätt har tolkat stadgandet efter dess ordalydelse dvs. att det innebär en skyldighet för domstolarna att i varje särskilt fall, som ej är undantaget genom bestämmelserna i 49 kap. 12 § andra stycket RB, upplysa parterna i domen eller beslutet om prövningstillstånd krävs eller ej.

Selection, Professional Training and Status of Public Prosecutors in Greece

The new Greek Criminal Procedure Code which has been in force since 1951 deals with the powers, the duties and the jurisdiction of the Public Prosecutor. But before turning to consider the serious and important role of the Public Prosecutor who is called ”watchman of the law”, I think that it would be helpful to consider some details about his legal position in the machinery of the independent judicial power.

Egendomsförhållanden i internationella äktenskap

Ingen torde ha undgått att märka hur internationella familjeförhållandena i Sverige blivit. Svenska medborgare flyttar utomlands, utländska medborgare slår sig ner i Sverige. Antalet utlandssvenskar i betydelsen svenska medborgare bosatta utomlands är ovisst, men torde överstiga 100 000 personer.

Tilltalads uppgift i visst fall

Ett hörande av tilltalad kan ge utrymme för att beakta vad denne uppgivit utom rätta. De uppgifter som vid huvudförhandlingen läses upp ur polisprotokollet blir då upptagna och ingår i det bevismaterial som domen grundas på. Inte sällan kan situationen vara den, att den tilltalade vid förhör under förundersökningen ”erkänner” den påstådda gärningen, t. ex. överlåtelse av 500 gram amfetamin, men förnekar den helt eller delvis vid huvudförhandlingen, exempelvis överlåtelse av amfetamin med endast en mindre mängd, säg 50 gram.

Oligopolistisk dominans efter EF fusionsforordningen

Med sin beslutning i Nestlé/Perrier-sagen fra juli 1992 anvendte EFKommissionen for første gang begrebet ”oligopolistisk dominans” i forbindelse med fusionsforordningen. Kommissionen fandt således, at forordningen i artikel 2, stk. 3 indeholder hjemmel til at erklære virksomhedssammenslutninger, der skaber eller styrker en kollektiv dominerende stilling med den virkning, at konkurrencen på markedet begrænses mærkbart, for uforenelige med det fælles marked

Samhandelskriteriet i EF’s Konkurrenceret

EØF-traktatens konkurrenceregler findes i artikel 85 — forbud mod konkurrencebegrænsende aftaler m. v. — og artikel 86 — forbud mod misbrug af markedsdominans. Forbudsbestemmelserne finder kun anvendelse, såfremt samhandelen mellem medlemsstater kan påvirkes.

Högbroforssaken

Med Högbroforsaffären avses det händelseförlopp som ledde till och följde på det lilla jämtländska massaföretaget Högbroforsens Industriaktiebolags konkurs den 6 maj 1932. Under uppmärksammade former utverkade Högbroforsens egna, nytillsatta styrelse konkursen. I konkursen misstänktes f. d. verkställande direktören och styrelseledamoten Torsten Kreuger (TK) för konkursförbrytelse och bedrägeri.

Rättsfiguren aktieägartillskott

Ett aktieägartillskott är ett tillskott av medel som lämnas helt formlöst till aktiebolag utan samband med aktieteckning. Tillskottet, som kan utgå kontant eller i form av tillförda sakvärden till bolaget, syftar till att öka bolagets tillgångar utan att öka dess skulder. Aktieägartillskottet sker normalt i en situation där bolagets eget kapital riskerar att underskrida den s. k. kritiska gränsen och bolagets ekonomiska läge följaktligen motiverar ett kapitaltillskott.

Samernas rätt och statens rätt

Under senare år har det med jämna mellanrum blossat upp en livlig diskussion om samernas rättigheter till fjällmarkerna — dvs. det är mest samernas representanter och sympatisörer som diskuterar, medan man från motsidan tycks föredra att göra så litet oväsen av problemet som möjligt och massmedias intresse är mycket ojämnt. Den motsida det är frågan om är vanligen staten, och det är den konflikten jag i fortsättningen talar om.

Rättsfallsöversikter i SvJT

Bertil Bengtsson har i SvJT 1993 s. 771 ff. publicerat en rättsfallsöversikt om skadestånd utanför kontraktsförhållanden 1989--1992. Den föranleder några reflexioner om rättsfallsöversikter i allmänhet och, med denna bakgrund, om Bengtssons översikt.

Rättsfallsöversikter i SvJT — en kommentar

Om borgenärsskyddet i aktiebolag

Direktören Mats Sacklén sällar sig genom bidraget om skyddet för aktiebolagets borgenärer i SvJT 1994 s. 136 till debatten om borgenärsskyddet i aktiebolagslagen i allmänhet och brutto- respektive nettometoden i synnerhet. Ehuru Sackléns framställning har en starkt eklektisk prägel, och har litet av självständig analys i enskildheterna, finns däri vissa allmänna uttalanden som icke kan tillåtas stå oemotsagda.

Kan fastighetsmäklaren vara en opartisk mellanman?

Svaret på frågeställningen är enligt mitt förmenade i huvudsak nej, och jag skall närmare i denna artikel beröra spörsmålet om fastighetsmäklarens roll och de på senare tid framförda kraven att denne skall vara en opartisk mellanman.

Lagen om rättspsykiatrisk vård — ett steg mot ett bättre samhällsskydd mot psykiskt störda brottslingar?

Det kanske viktigaste syftet med den nya lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) är att stärka samhällsskyddet. Detta framgår klart under avsnittet ”Behovet av en reform” i propositionen om psykiatrisk tvångsvård m. m. (1990/91:58). För att uppnå detta syfte har man bland annat vidtagit två åtgärder:

Skiljeförfarande för att lösa internationella affärstvister — reflektioner inför sekelskiftet

Londondomstolen för internationellt skiljeförfarande (London Court of International Arbitration) hade som tema för firandet av sitt hundraårsjubileum i London den 21 och 22 september 1993 valt: The Internationalization of International Arbitration.

Juristföreningen i Stockholm

Den 25 oktober 1993 firade Juristföreningen i Stockholm sin 80-åriga tillvaro med sammankomst på Sällskapet i Stockholm, gästföreläsning av justitierådet Bertil Bengtsson, ”Skadeståndsrätten vid en korsväg”, middag och uppskattad samvaro.

Personalnotiser

Hård dom i mål om konkurrensklausul

I en artikel i SvJT 1991 s. 445 vände jag mig emot ADs rigorösa användande av vitesförbud i det interimistiska beslutet AD 1990 nr 44 för att framtvinga efterlevnaden av en konkurrensklausul. Kritiken utvecklades mera i min och Boel Flodgrens skrift Om konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelse (1992). Nu har AD avkunnat en dom 1993 nr 218, där — veterligen första gången i högsta instans — en person (L) i begravningsbyråbranschen både förbjudits att utöva konkurrerande verksamhet under hela den ojämkade perioden 5 år, och dömts att betala ett ojämkat vitesbelopp.

Om tunisisk familjerätt — en replik

En del artiklar tvingas man läsa gång på gång. Det beror inte på att ämnet som sådant är speciellt komplicerat utan på att framställningen är otydlig och på att långtgående slutsatser dras utifrån fragmentariska förutsättningar, förutsättningar som förefaller vara oklara även för artikelförfattaren. En sådan artikel är tyvärr lektor Roland Schötts ”Tunisisk familjerättsreform — rapport och kommentar” i SvJT s. 106.

Harmonisering av redovisningsreglerna inom EG — en replik

I en artikel i Svensk juristtidning (1993 s. 499) diskuterar professor Per Thorell harmoniseringen av redovisningsreglerna inom EG. Några omdömen beträffande EG:s regelsystem och ett konkret påstående om svenska regler för värdering av omsättningstillgångar under växlande marknadsförhållanden har föranlett denna replik.

Haag-akademien för internationell rätt

Staden Haag i Nederländerna är något av ett internationellt juridiskt centrum. I Fredspalatset mitt i stan inryms både FN:s Internationella domstol och Permanenta skiljedomstolen, och några kvarter längre bort har 100-årsjubilerande Haagkonferensen för internationell privaträtt sitt kontor.

European Association of Legislation (EAL)

Den europeiska lagstiftningsföreningen, EAL, (om denna se SvJT 1992 s. 444 och 1993 s. 371) höll sin första kongress i september 1993 i Liège. Den hade lockat ett 80-tal deltagare från de flesta europeiska länder. Melchior Wathelet, Belgiens vice statsminister och justitieminister, öppnade kongressen med ett inspirerat anförande, där han bl. a. nämnde några talande exempel på vådorna av stor hast och bristande eftertanke i lagstiftningsarbetet.